Shoppingmissbruk som hejas på av samhället

Shoppingmissbruk har ökat kraftigt de senaste åren har blivit mycket enklare tack vare Internet och snabblån. Man behöver inte ens gå ut få en kick längre ...

Alla former av beroende och missbruk har en orsak. Det vi ser är bara symtomen. Shoppingmissbruk är ett av missbruken som är enklast att dölja, man ser inte på en person att just den missbrukar, förrän det är försent vill säga. När skulderna kastar ut en från hemmet och man sitter i skuldfällan för resten av ens liv. Det händer just nu, varje dag, över allt. Och de allra flesta får en kick av att handla nya saker, utan att för den skulle vara beroende eller missbrukare på något sätt. Nästan alla blir glada när de köpt ett nytt klädesplagg eller en ny bil. Det känns skönt helt enkelt, och det är såklart okej. Men så finns det de som tar det ett snäpp längre, som inte kan låta bli, som struntar i om det faktiskt har råd eller ens behöver köpa något. De som missbrukar...

Shoppingmissbruk är kanske det enda missbruket som hejas på av samhället och staten på ett sätt. För att det ska gå bra samhällsekonomiskt måste vi köpa mer, följa trender, ha de finaste och dyraste kläderna, äta ute, ha den senaste tekniken, den där fina bilen och så vidare. Skuld och shopping har blivit en levnadsstandard.

Tack vare tidningsreportage och program som Lyxfällan har många fler blivit medvetna om detta nya fenomen som är en bieffekt av vårt konsumtionssamhälle. Många människor låter shoppingen bli som en väldigt kostsam och destruktiv behandling mot mer djupgående psykiska problem, menar forskarna.

Den svenska konsumtionen har tredubblats sedan 1950-talet. Allra tydligast märks det när det kommer till våra klädinköp. Bara under de senaste tjugo åren har svenskarnas klädkonsumtion ökat med 68 procent. Shoppingberoende går att jämföra med andra typer av beroenden och kan få ödesdigra konsekvenser.

De senaste åren har jag och andra som jobbar med missbruk märkt en kraftig ökning av just shoppingmissbruk och jag tror att tekniken och sociala medier är en av orsakerna till det. Det har blivit enklare helt enkelt. Vi kan handla saker från butiker, grossister och fabriker i hela världen, gå på auktioner, handla låtsasmynt i mobilen så vi kan låsa upp en ny bana i ett mobilspel eller handla saker till en fiktiv person där vi leker att vi är en bonde. Allt det här för att slå ihjäl tid, för att vi vill döva den där klumpen i magen, eller så är det naturligt, för de allra flesta.

Vi flyr oftast in i saker så fort vi vill undvika jobbiga känslor, vi gör det genom att shoppa och köpa saker, lyckas vi förändra vårt tillstånd kortsiktig, men tyvärr är det dömt att misslyckas. Precis som med alla andra typer av beroenden, behöver vi mer och mer för att fylla tomheten tills det till slut blir ohanterligt och vi kraschar på olika sätt. För att göra en förändring i vårt beteende behöver vi ändra en del saker. Dels hur vi lever våra liv, rent praktiskt, men även göra en inre resa, och titta på vem vi är och hur vi kan bygga vår självkänsla och uppskatta vårt egna värde.

Ju mer vi fokuserar på det materiella kommer vi att gräva ett större hål för oss själva.


Shoppingmissbruk under karantäntider

Vi shoppar under dessa karantän tider som aldrig förr.  Men håller du inte ibland tillbaka impulsen att öppna plånboken kan du faktiskt få ekonomiska svårigheter. Det är svårt att motstå den där kicken, som de flesta av oss faktiskt upplever när vi handlar något vi vill eller tror oss vilja ha.

Om du nu ändå är hemma mycket, ta en titt i ditt hem, gå en runda, kolla i lådor, i garderoberna, i förrådet. Hur mycket av allt du ser behöver du egentligen? Alltså för att överleva? Hur många av alla de här sakerna behöver du för att leva ett bra liv? Och då kommer följdfrågan: Vad anser du vara ett bra liv?

Hur ofta köper du saker på impuls nu under dessa tider? Hur många bra-att- ha-saker har du där hemma? Hur ofta köper du kläder som du aldrig eller nästan aldrig använder? Handlar du ibland saker bara för att du kan?

Ett tips är att applicera 30-dagarsregeln....

Denna regel är till för dem som behöver urskilja vad som är ett behov eller mera en önskan. Om du inte behöver den tilltänkta produkten efter att ha väntat 30 dagar är det med säkerhet så att du inte behöver den. Skulle det visa sig att du fortfarande vill ha produkten, ja, då är det ett behov som du kan tillfredsställa, om du har råd. Detta är ett sätt att utesluta onödiga köp och ge dig möjlighet att reflektera över om du verkligen behöver det du eftertraktar. Var det bara ett begär som väcktes, kommer detta sug med stor sannolikhet inte vara kvar efter 30 dagar. Detta gäller alla köp oavsett om de är på nätet eller i butik.

Lycka till 🙂


Oniomani är den medicinska termen för shoppingmissbruk

Behovet av att spendera pengar på saker som man aldrig kommer att använda är ett uttryck för ett beteende som också brukar kallas shopoholism och syftar på en påträngande och oemotståndlig lust att handla utan att tanke på konsekvenserna.

Inom psykiatrin och psykologin förlitar man sig helt på DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) för att bedöma om någon är psykiskt sjuk, och oniomani finns ännu inte med i manualen. Den växande forskningen inom området är fortfarande för splittrad och det råder oenighet om oniomani ska klassas som ett beroende, ett tvångssyndrom eller en impulsstörning.

Den australienske psykoanalytikern och terapeuten Adam Szmerling, som behandlat många personer med oniomani, säger att hans klienter ofta berättar att handlandet försätter dem i ett tranceliknande tillstånd, ”...man är väldigt närvarande och fylls av en känsla av upprymdhet.”

Oniomani har ofta en bakgrund i ett stört förhållande till ens föräldrar, vilket ofta leder till bortträngda känslor och en dålig självkänsla. När man försöker hjälpa någon att komma över sitt shoppingberoende bör man dock känna till att det finns olika typer av shoppingmissbrukare. Alla är inte lika, människor hamnar i dessa problem av olika skäl. Kunskap ger alltid en djupare förståelse för människor som hamnat i ett beroende.

Shoppingmissbrukarna kan lätt uppfattas som egotrippade och själviska, men det är viktigt att vi försöker se vad som döljer sig bakom ytan och förstår de bakomliggande faktorerna – det här är människor som behöver hjälp. Det är också viktigt att förstå att det precis som vid alla andra typer av missbruk tar tid att övervinna beroendet. Första steget är alltid att man måste bli medveten om och erkänna sin problematik. Nästa steg är att man måste göra de förändringar i tillvaron och det egna beteendet som krävs för att man ska hitta tillbaka till ett mer balanserat och ansvarsfullt liv.

Forskningen idag bekräftar vad psykologen Paulus Wachtel redan 1983 skrev i sin bok The poverty of affluence: ”Ju mer benägen du är att tro att lyckan kommer från materiell rikedom, desto mer sannolikt är det att du kommer att bli deprimerad, ängslig och orolig.”


Black Friday – Hur du undviker fällan!

Black Friday närmar sig för sjunde gången i Sverige. 2017 satte rekord på konsumtionen. Under ett dygn uppskattas svenskarna ha handlat för över fem miljarder kronor, enligt en färsk undersökning, och enligt Dibs beräkningar handlar hälften av svenskarna under black Friday.

Utförsäljningssäsonger, som till exempel Black Friday, kan utlösa en högre köpfrekvens hos människor som inte är tvångsmässiga köpare under resten av året. Den som lider av ett tvångsmässigt beteende har inte en säsong utan köper året runt. Människor som lider av detta har ofta kläder med prislapparna kvar i garderoben, plagg de aldrig ens använt. De går till köpcentret med avsikten att bara köpa en eller två artiklar och kommer hem med betydligt fler saker.

Vissa upplever en ”känslomässig blackout”. Precis som när alkoholister dricker för mycket och inte minns flera timmar på grund av för stort intag.

De allra flesta av oss får en kick av att handla nya saker utan att för den skull vara beroende eller på något sätt missbrukare. Nästan alla blir lite extra glada när de till exempel köpt ett nytt klädesplagg eller en ny bil. Det känns skönt helt enkelt, och det är naturligtvis helt okej. Men så finns det de som går för långt, som aldrig kan låta bli att handla, som struntar i om de faktiskt har råd eller ens behöver köpa något.

Att samla prylar har aldrig gjort någon lycklig. Hur många grejer behöver vi egentligen? De basala behoven för att kunna förverkliga sig själv är tak över huvudet, värme, mat, kärlek och ett socialt sammanhang. Har du det så behöver du egentligen inte fler saker.

Några saker som du kan tänka och förbereda dig på innan Black Friday kickar igång..

En dag i taget. Planera din dag så fort du vaknar. Genom att göra en inventering och gå igenom hur din dag kommer att se ut minskar du sannolikheten för att du shoppar i onödan. Tänk ”Idag ska jag inte shoppa en massa onödiga saker”, men undvik att tänk på ”för evigt”. En dag i taget är ett bra motto. Idag ska jag inte shoppa, imorgon kan jag inte svara på. Men idag förbinder jag mig att inte ägna mig åt shopping.

Bestäm summan i förväg. Bestäm dig redan innan du går in i en butik eller strösurfar i webbshoppen hur mycket pengar du har tillåtelse att spendera. Då får du en tydligare mental bild av dina begränsningar och kommer därmed lättare att undvika spontana köp som överskrider din budget.

Undvik att falla för rabattkampanjer. Vill du verkligen ha det? Oftast kan en frestelse dyka upp så fort vi ser ett fynd eller en rabatt, ett klipp som vi upplever att vi inte får missa. Men behöver du verkligen den här produkten? Är det en produkt du har tänt på tidigare, något du tidigare velat köpa? Om inte, kanske det är ett onödigt köp.

Oftast är det själva skylten, orden ”rabatt”, ”klipp”, ”passa på nu”, ”erbjudande”, ”utförsäljning” et cetera, som triggar igång begäret. Om du börjar ifrågasätta detta och reflek- tera över dina avsikter har du större chans att få fatt i din egen vilja och slippa bli slav under känslorna så fort du ser skyltarna. Du kommer då istället att få fatt på din vilja och kunna bestämma utifrån den. Du får helt enkelt kontroll över situationen.

Gå inte på stan ensam. Många shoppingmissbrukare vill gärna shoppa ensamma. De känner då att de har kontroll över situationen och slipper dessutom känna skam eller skuld inför någon annan. Gör till vana att alltid ta med någon vän eller bekant när du går ut på stan, det kommer med stor sannolikhet att leda till att du inte kommer att shoppa.

Legitima motiveringar. Du måste inse skillnaden på vad du faktiskt behöver och vad du inte behöver. Om du ser en dyr kostym eller klänning, känns det kanske som att du bara måste ha den. Men innan du köper den bör du tänka på sannolikheten för att du verkligen kommer att bli inbjuden till en fest eller elegantare middag. Behöver jag verkligen den där kostymen/klänning- en eller har jag bara en massa ursäkter för att kunna fullfölja mitt köp. Som till exempel: ”Jag förtjänar verkligen den där klänningen, den skulle passa perfekt på mig, eller hur?”

Använd hellre kontanter. Idag är det inte så vanligt med kontanter, och det finns bu- tiker som inte längre tar emot kontanter. Inte ens bankerna gör det alltid. Men för dig kan det vara bra att använda kon- tanter där det går och framförallt undvika kreditkort men gärna också betalkort. Hyran, el och lån och vissa andra tjänster betalar vi ju oftast genom nätbanken, och det kan du självfallet fortsätta med. Men om du minimerar dina kortköp och istället betalar kontant kommer du att und- vika många fällor. Om du inte har pengar att köpa något du behöver, är det – även om det tar ett tag – bättre att spara och köpa när du fått ihop pengarna. Du kommer att må bra av att du faktiskt har ett sparande. Du undviker dessutom att göra en massa spontana köp om du låter bli dina kreditkort.

Vad var intentionen bakom ditt köp? Varför köpte du den här produkten? Behövde du den verkli- gen? Eller köpte du den för att den väckte ett ”habegär” som i sin tur väckte en känsla av välbehag? Kanske såg du ett par fina skor eller en klänning och tänkte att om du var klädd i det här skulle du bli mer accepterad och kanske bli inbjuden till fler fester. Tror du verkligen det? Tänk efter. Ponera att det verkligen var så, då kanske de där vännerna som mest tycks bry sig om vilka kläder du har egentligen inte är så bra vänner. Det kanske handlar om din självkänsla, som verkar bräcklig om det är så att sådana yttre attribut behövs för att du ska boosta dig själv. I så fall behöver du jobba med din självkänsla tills du förstår att du är unik och inte behöver dessa saker för att vara värdefull.

Att bli medveten om den verkliga intentionen bakom dina köp är det första steget till ett bättre liv. Är du oftast inriktad på en viss produkt? Vill du helt enkelt köpa något redan innan du går i butiken eller börjar nätsurfa, bara för att du har möjligheten? Eller vill du helt enkelt spendera dina pengar för att ha roligt? Ta först reda på vad det är som styr dina handlingar ge- nom att inventera möjliga alternativ. Det är oftast då du möter det riktiga problemet.

Ta med en begränsad summa pengar. Det gör att du undviker risken att göra oplanerade extra- köp. Men det förutsätter också att du lämnat dina betal- och kreditkort hemma. Håll dig till din inköpslista när du är i butiken. Om du inte har pengar så blir det ju svårt att köpa det där extra, eller hur? Ännu bättre är om du avregistrerar alla onödiga bankkort och kreditkort helt och hållet, så minimerar du risken att överhandla.

Lycka till!


Shop ‘Til You Drop finns nu ute i handeln

Vilken fest det blev! I onsdags firade jag att min nya bok "Shop 'Til You Drop" släptes i handeln. Det blev många vänner, kollegor och släkt som ville komma och fira med mig. Denna bok är jag stolt över och känner är viktig i dagens samhälle.

Shoppingmissbruket har ökat kraftigt de senaste åren. Förmodligen för att det blivit mycket enklare att hamna i ett sådant missbruk på grund av alla nya möjligheter att handla på internet och den flora av erbjudanden om snabba telefonlån som dykt upp. ”Man behöver inte ens gå ut för att få en kick längre!”, som någon träffande beskrev situationen. Alla former av beroende och missbruk har en orsak. Det vi ser – beteendet – är bara ett symtom på en bakomliggande problematik. Shoppingmissbruk är för övrigt inte alltid så lätt att få syn på. Det är enkelt att dölja. Eftersom alla shoppar blir det extra svårt att se om en person handlar för mycket, om man inte ständigt är närvarande. Så en dag är det kanske för sent. Personen sitter i skuldfällan, kanske för resten av sitt liv, och riskerar att bli av med boende och till och med i förlängningen sitt jobb. Detta händer just nu, i skrivande stund, och varje dag, överallt. De allra flesta av oss får en kick av att handla nya saker utan att för den skull vara beroende eller på något sätt missbrukare. Nästan alla blir lite extra glada när de till exempel köpt ett nytt klädesplagg eller en ny bil. Det känns skönt helt enkelt, och det är naturligtvis helt okej. Men så finns det de som går för långt, som aldrig kan låta bli att handla, som struntar i om de faktiskt har råd eller ens behöver köpa något.

 


Tips för att bryta ditt shoppingmissbruk

Tips för att bryta ditt shoppingmissbruk

Om du verkligen vill ta itu med ditt shoppingmissbruk kommer du att behöva anstränga dig och du kommer att behöva göra förändringar. Det räcker inte med att bara komma till insikt om ditt problem. Du måste också ta det praktiska steget och sätta igång en förändring.

Använd hellre kontanter
Idag är det inte så vanligt med kontanter, och det finns butiker som inte längre tar emot kontanter. Inte ens bankerna tar i allmänhet emot kontanter. Men för dig kan det vara bra att använda kontanter och undvik framförallt kreditkort men gärna också betalkort. Hyran, el och lån och vissa andra tjänster betalar vi ju oftast genom nätbanken, och det kan du självfallet fortsätta med. Men om du minimerar dina kortköp och istället betalar kontant kommer du att undvika många fällor. Om du inte har pengar att köpa något du behöver, är det – även om det tar ett tag – bättre att spara och köpa när du fått ihop pengarna. Du kommer att må bra av att du faktiskt har ett sparande. Du undviker dessutom att göra en massa spontana köp om du låter bli dina kreditkort.

Förstör och avregistrera alla kreditkort utom ett
Detta enda kort får bara användas i akuta ärenden. Att göra dig av med de flesta betalkorten kommer att hjälpa dig avsevärt. Riskerna för återfall minskar avsevärt. Och du samlar inte på dig nya skulder.

Legitima motiveringar
Du måste inse skillnaden på vad du faktiskt behöver och vad du inte behöver. Om du ser en dyr kostym eller klänning, känns det kanske som att du bara måste ha den. Okey, men innan du köper den bör du tänka på sannolikheten för att du verkligen kommer att bli inbjuden till en fest eller elegantare middag. Behöver jag verkligen den där kostymen/klänningen eller har jag bara en massa ursäkter för att kunna fullfölja mitt köp. Som till exempel: ” Jag förtjänar verkligen den där klänningen, den skulle passa perfekt på mig, eller hur?

Trettiodagarsregeln
Denna regel är till för dem som behöver urskilja vad som är ett behov eller mera en önskan. Om du inte behöver den tilltänkta produkten efter att ha väntat ti trettio dagar är det med säkerhet så att du inte behöver den. Skulle det visa sig att du fortfarande vill ha produkten, ja då är det ett behov som du kan tillfredsställa, om du har råd. Detta är ett sätt att utesluta onödiga köp och ge dig möjlighet att reflektera över om du verkligen behöver det du eftertraktar. Var det bara ett begär som väcktes, kommer med stor sannolikhet detta sug inte vara kvar efter 30 dagar. Detta gäller alla köp oavsett om de är på nätet eller i butik.

Undvik att falla för rabattkampanjer
Vill du verkligen ha det? Oftast kan en frestelse dyka upp så fort vi ser ett fynd eller en rabatt, ett klipp som vi upplever att vi inte får missa. Men behöver du verkligen den här produkten? Är det en produkt du har tänt på tidigare, något du tidigare velat köpa? Om inte, kanske det är ett onödigt köp. Oftast är det själva skylten, orden ”rabatt”, ”klipp”, ”passa på nu”, ”erbjudande”, ”utförsäljning” et cetera, som triggar igång begäret. Om du börjar ifrågasätta detta och reflektera över dina avsikter har du större chans att få fatt i din egen vilja och slippa bli slav under känslorna så fort du ser skyltarna. Du kommer då istället att få fatt på din vilja och kunna bestämma utifrån den. Du får helt enkelt kontroll över situationen.

Lista ner sårbara situationer
Skapa en lista på situationer som väcker din lust att shoppa. Det kan vara specifika sajter du besöker, reklamkampanjer, köpcenter, en speciell gata eller område. Med den kunskapen är det lättare att i framtiden undvika dessa områden när man kan. När du har skapat din totala lista kan du betygsätta ditt sug att handla från 1 till 10 (1 = inget sug, 10 = mycket), då ser du sen lättare vad du i första hand bör undvika.

Lycka till! 🙂


Shoppingberoende benämndes på 1920-talet!

Visste ni om att behovet av att spendera pengar på saker som du aldrig kommer använda, är ett tillstånd som kallas oniomania (shopogolizm)? Kommer från grekiskan och betyder "galen köpa" - att påträngande och oemotståndlig ha lust handla, utan att matcha behovet av konsekvenserna. Oniomania är den medicinska termen för shoppingmissbruk. Inom psykiatrin och psykologin förlitar vi oss helt på DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) för att bedöma huruvida någon är psykiskt sjuk. Oniomania är inte erkänt i DSM. Den växande forskningen inom detta område är fortfarande splittrad om det är en beroende, ett tvångssyndrom, eller impulsstörningar.

Shoppingberoende benämndes för första gången till allmänheten på 1920-talet; det diskuterades i flertal tidskrifter av på den tiden respekterade psykologen vid namn Emil Kraepelin. Detta problem var så viktig att bejaka att den ingick i tidiga psykiatriska läroböcker. Men intresset för beteendet avtog genom åren. Idag anses oniomani vara ett stort problem, och många är överens att en sådan sjukdom är svår att diagnostisera.

Även om det har dokumenterats i medicinska tidskrifter i över hundra års tid så har inte American Psychiatric Association, APA, som använder sig av DSM, officiellt erkänt att shoppingmissbruk existerar, åtminstone inte utifrån ett diagnostiskt perspektiv. Forskare fortsätter att diskutera det bästa sättet hur man ska förklara och beskriva ett tvångsmässigt beteende. Är det beroendeframkallande, brist på impuls-kontroll eller affektiva störningar?

Även om missbrukstermen i sig är ett diagnostiskt uttryck, och beskriver en sjukdom, så väljer jag att använda den termen ändå, fast mer för att göra det enkelt för läsaren att förstå vad jag menar. Men, när jag beskriver det som en shoppingmissbrukare, så gör jag det inte för att sjukdomsdiagnostisera det utan mer för att beskriva en problematik.


Hur du skall undvika lyxfällan?

Känns spännande att få vara programledare för lyxfällan, där mitt första avsnitt sänds den 15e februari. Då jag kommer vara aktuell med min nya bok "Shop til you drop" som släpps i April, tänkte jag dela med mig mina reflektioner kring hur vi kan undvika lyxfällan.

Skapa plan över sina utgifter. En viktig del är att skilja riktiga behov och önskemål kring materiella saker. Vi behöver hitta de saker som är viktiga i våra liv och utesluta det som bara är saker som vi önskar oss. Ekonomi före önskemål måste vara mantrat när vi ska göra förändringar. För att skilja behov och önskemål åt kan vi titta på hur vi bor, en lägenhet och en flashig villa ute i djurgården fyller samma behov av skydd men där den flashiga villan snarare är ett ”önskemål”. Självfallet behöver det inte betyda att man vill leva i ett fint hus eller lägenhet för att det kostar mer, men kontra till sin egen ekonomi och de resurser som man har och hitta en balans med det man köper. Framförallt om man besitter med mycket lån och skulder.

Både att betala sina skulder samt att börja spara på en månadsbasis är nödvändigt. Båda två sakerna behöver finnas med i en utgiftsplan. I början, när man vill göra en förändring, vill man gärna betala så mycket som möjligt och det är förståeligt. Men att spara skapar även motivation. Det är inte en balanserad lösning att bara betala av skulder. En balanserad strategi för att kunna återhämta sig ekonomiskt är i grunden extern rådgivning för att få bukt med en strategisk plan för att kunna börja bearbeta sina skulder. Det är lätt att klienten oftast blir frustrerad över att skulden inte snabbt blir betald.

Viktigt att förstå att skuldåterbetalningen är bara en aspekt för att skapa en ny mer balanserad ekonomi. Även om det finns ett överflöd av ekonomer, revisorer och bankirer som kan ge olika kreditrådgivningssessioner så kommer dessa inte kunna hjälpa någon som har fastnat i ett shoppingmissbruk. Det räcker inte bara med den finansiella delen, även om den delen är viktig. Kunskaper krävs för att ta itu med de bakomliggande faktorerna med hjälp av terapi, samt hur man ska kunna bryta negativa vanor. Man behöver se till utifrån den hela bilden, den finansiella upplägget och struktur kring ekonomin, men även terapi för att undvika återfall. Endast en helhetssyn kan minska för risken för återfall.

Det stora hoppet om att rådgivning och en insikt är inte tillräckligt. Det stoppar inte beteendet. Alla stegen i beroendecykeln behöver identifieras och där man etablerar alla ”triggers”, sina tankar samt beteenden som leder till konsekvenser i ens vardagliga liv. Personen behöver lära sig att arbeta med varje steg i processen att bryta sitt beroende, så att man kan ta tillbaka kontrollen, sin vilja att kunna själv bestämma utifrån ett mer hälsosamt perspektiv och få mer kontroll på problemet. Utifrån detta perspektiv så liknar denna typ av process densamma som med andra typer av beroenden, som till exempel alkohol och spelberoendeproblematik.

Dock är återhämtningen från shoppingmissbruk annorlunda från substansbaserad problematik, som alkohol, läkemedel och narkotika är det total avhållsamhet som oftast gäller. När det gäller shopping handlar det om att hitta ett sunt förhållningssätt, då det är omöjligt att helt vara från att köpa saker här i livet. Vi behöver snarare hitta ett sundare och mer balanserat sätt att förhålla sig till shoppingen. Alla måste ju handla.


Varför flyr vi in i shopping?

Visste ni om att varje dag hamnar 160 människor hos Kronofogden på grund av sms-lån. Det är cirka 58000 personer per år. Enligt Konsumentverket kan de avgifter som tas ut för sms-lånen motsvara en effektiv årsränta på 700 till 800 procent.

Varför fortsätter vi då med ett beteende som kostar oss våra relationer, ekonomi, vår hälsa och jobb?

Vi flyr oftast in i saker så fort vi vill undvika jobbiga känslor, vi gör det genom att shoppa och köpa saker, lyckas vi förändra vårt tillstånd kortsiktig, men tyvärr är det dömt att misslyckas. Precis som med alla andra typer av beroenden, behöver vi mer och mer för att fylla tomheten tills det till slut blir ohanterligt och vi kraschar på olika sätt.

För att göra en förändring i vårt beteende behöver vi ändra en del saker. Dels hur vi lever våra liv, rent praktiskt, men även göra en inre resa, och titta på vem vi är och hur vi kan bygga vår självkänsla och uppskatta vårt egna värde. Ju mer vi fokuserar på det materiella kommer vi att gräva ett större hål för oss själva.

Min erfarenhet efter att ha jobbat med många som lider av ett shoppingmissbruk, dels genom att jobba med klienter som har ett missbruksbeteende men även genom att prata med forskare, läst böcker, och arbetat med behandlingshem.

Dagens tips är följande:

Lista ner sårbara situationer

Skapa en lista på situationer som skapar ett begär att vilja shoppa. Det kan vara specifika sajter du besöker, reklamkampanjer, köpcenter, en speciell gata, eller område. Skaffa dig ett block och skriv lista ner samtliga ställen som har fått dig till att handla. Genom att sen ha kunskap vart och när vi får ett sug, kan vi lättare undvika dessa områdena. Här handlar det om att kartlägga ner allt för att skapa en tydlighet som gynnar dig. När du har skapat din lista kan du nu betygsätta ditt sug, begär att vilja handla från 1 till 10 (1 är inget sug – 10 är mycket), för varje ställe så kan du ny se med tydlighet vad du behöver undvika för att detta tvångsbeteende ska undvikas.

Lycka till!


Hur vet man om man är en shoppingmissbrukare?

HUR VET MAN OM MAN ÄR EN SHOPPINGMISSBRUKARE?

Som närstående ska man hålla koll på varningstecken som impulsiva köp, överdrivna lyckokänslor i samband med köp samt ekonomisk oro. Brev från inkasso eller sms-lånegivare brukar vara ganska säkra tecken på ett begynnande missbruk. Men även missbrukarens psykologiska tillstånd såklart.

Som shoppingmissbrukare shoppar man när man känner sig nere. Man handlar för att få en mental kick, vilken kan jämföras med en att känna sig hög på samma sätt som drogmissbrukare gör. Vissa missbrukare lyckas kontrollera sig själva under långa perioder, för att sedan plötsligt halka dit igen – exempelvis under semestern eller när det är ”tillåtet” att shoppa överdrivet som exempelvis jultider.

Kvinnor är generellt sett oftare shoppingmissbrukare än män. Många missbrukare hittar alltid något att köpa och inte sällan är det saker som de egentligen inte behöver. Skor, köksattiraljer och kläder är sådant som shoppingmissbrukare inte sällan spenderar mycket pengar på.

Du känner ofta igen en shoppingmissbrukare om hen har en sämre impulskontroll, handlar saker som du vet att personen inte behöver. Att det hänger kläder i en garderob med prislappar som fortfarande finns kvar eller nya saker i förrådet som aldrig använts. Tecknen finns där och det gäller bara att vara uppmärksam. Tecknen är i stort sett signaler på att en person mår dåligt och det kan bero på andra orsaker än just missbruk, dom kriser i familjen, överansträngning och liknande men ihopsatt med annat finns det ofta ett missbruk i bilden. I första hand handlar det om att identifiera det psykologiska tillståndet.

Humörsvängningar
Personen kan svänga kraftigt och ofta mellan upprymdhet och nedstämdhet. I ena sekunden kan personen kännas mentalt närvarande för att i nästa bortkopplad. Omotiverad ilska är ett vanligt tecken.

Rastlöshet
Personen känns orolig och har svårt att sitta still nästan i paritet med abstinensbesvär. Personen känns orolig.

Hålla tider
Personen har svårare och svårare att hålla tiden, är borta kortare perioder, sjukanmäler sig oftare och speciellt på måndagar. Kan försvinna i perioder och glömma bort avtalade möten.

Koncentration och fokus
Du märker att personen har slutat bry sig om sina uppgifter, barn, förhållande och/eller vänskap. Allt det viktiga blir underordnat och personen verkar ganska less på sitt liv och jobb.

Prestation
Personen lägger inte lika mycket energi och kraft på sitt jobb eller hemmet. Hen orkar eller hinner inte göra samma saker längre och kan glömma att hålla löften, göra mindre bra ifrån sig på jobbet och de uppgifter som är förknippade med det.

Trötthet
Personen jobbar långsammare än vanligt, gäspar ofta och hänger inte riktigt med i samtal. Säger själv att hen är trött.

Tillbakadragande
Personen drar sig undan, vill inte vara med på AW eller hänga med vänner som tidigare. Är inte med i gemenskaper eller i vänskapsgänget lika mycket längre.

Sanningar
Personer börjar ljuga om småsaker. Ljuger om sitt humör, trötthet, frånvaro, missade möten och så vidare. Skarvar om sin ekonomi och liknande för att inte belysa sina egna problem.

Ekonomi
Personen börjar låna pengar privat oftare, till konsumtion. Säljer saker och pengar verkar vara mycket viktigare än tidigare. Ber om förskott på lön, struntar i att följa med på luncher och många börjar oftare prata om pengar, om man bara vann den där miljonen, pratar om människor som är rika eller haft tur på spel och liknande. Får fler brev från inkasso eller Kronofogden. Börjar spela oftare. Kan stjäla saker.

Alkohol
Personen dricker allt oftare. Luktar alkohol dagen efter och vill gärna gå ut efter jobbet och helst ses oftare på ställen där det finns alkohol. Blir fullare än vanligt och gör större inköp på Systembolaget.

Fysik
Personen tränar inte längre. Kroppen sjunker ihop och axlar sluttar, personen går upp i vikt och allting går långsammare. Det blir tydligare att personen oftare äter snabbmat och onyttigt. Ögonen ser ledsna ut och personen skrattar inte lika ofta. Sjukskriver sig längre perioder.

Alla de här delarna kan såklart förklaras med annat än just missbruk. Det kan finnas förklaringar som att personen är utbränd, har problem i förhållandet eller i andra relationer, har en livskris eller att någon nära dött nyligen, är mobbad eller har en vanlig depression, har en sjukdom eller någon i familjen har ekonomiska problem, är överbelastad på jobbet eller andra typer av problem som kan påverka personens situation.

Det är viktigt att veta att även dessa saker kan trigga igång ett missbruk, för att man vill fly eller känna kickar och att man lever. Som vanligt är det bäst att faktiskt prata om det innan det går för långt.