Mobiler i skolan?

Det finns ingen tvekan om att dagens telefoner har funktioner som kan främja elevernas lärande. Men sanningen är att de inte förmår begränsa användandet till skollärandet utan ägnar sig ofta åt att chatta, spela och kolla på Youtube under skollektionerna. Helt enkelt för att de tycker att det är roligare.

I en publicerad Common Sense Media-rapport, konstateras att barnen i första hand använder sina telefoner för underhållning. Kanske behöver skolan förändra pedagogik och hitta en kompromiss mellan analog och digital undervisning.

En mamma till en tonåring beskrev sitt dilemma: Hon hade tänkt att telefonen med den senaste tekniken skulle underlätta skolarbetet, men allt den hade gjort var att distrahera honom under lektionerna och bara gjort det svårare att fokusera på ämnet. Hans slutbetyg räckte nu inte för att han skulle kunna komma in på det gymnasium han ursprungligen hade velat gå på.

Enligt forskarna kan den yngre generationen behålla koncentrationsförmågan i 8 sekunder, jämfört med en guldfisk som klarar 9 sekunder. En längre undersökning med 2 000 deltagare, där man studerade hjärnaktiviteterna hos försökspersonerna, visade sig att det genomsnittliga resultatet på några år har sjunkit från 12 sekunder till 8 sekunder. Eleverna blir alltmer vana att scrolla och sortera ut information.

Men det är svårare att få dem att bli intresserade. Om jag ska vara krass, har du alltså 8 sekunder på dig att fånga deras uppmärksamhet. Bara denna omständighet är i sig en stor utmaning för våra skolor, som i stort sett har en föråldrad pedagogik.

Cheferna som driver de främsta högteknologiska företagen i Silicon Valley borde väl vara angelägna att få in sina barn på skolor som verkligen är fullproppad med den senaste tekniken, kan man tycka. Men enligt New York Times göra alltså som jag tidigare påpekat många Silicon Valley-föräldrar, inklusive eBay:s chefstekniker, en av Googles grundare och flera chefer från Apple, det motsatta. De skickar sina barn till Waldorfskolor som inte har någon teknologi överhuvudtaget i sina klassrum.

Nu säger jag inte att alla ska sätta sina barn i Waldorf- skolor. Självfallet ska vi ha teknologi i skolan, men frågan är hur vi använder den på bästa sätt. Jag tycker att barnen ska få använda den nya teknologin som ett verktyg men inte som ett nöje under lektionerna.

Enligt min erfarenhet finns det flera skolor som är exemplariska föredömen och förbjuder mobiler under skoltiden. Vissa lärare som jag har varit i kontakt kunde snabbt se en markant skillnad efter förbudet. De såg tydligt att distraktionerna i klassrummen blev färre, och resultaten allt bättre.

Många föräldrar och barn vill ställa ett högre krav på skolan för en bättre utbildning. Jag är övertygad om att de snart kommer att inse att distraktionerna som telefonerna skapar inte har någon plats i skolan.

Skolledning och lärare måste därför arbeta tillsammans för att hjälpa elever och föräldrar att inse de stora fördelarna med att hålla telefonerna borta under skoltiden. 


Ökad skärmtid under pandemin

Som terapeut får jag konstant frågor kring hur man bör hantera barnens skärmtid under dessa omständigheter som vi befinner oss just nu.

Man skulle ju tro att nu med Corona, föräldrar hemma, barnen hemma, familjen samlad, att det skulle bidra till mer kvalitets tid, och där man nu kommer umgås mer med varandra… Vi ser tyvärr ett beteende som visar tvärtom.. Situationen kallas för  ”technoference”, där en elektronisk enhet avbryter eller styr interaktionen mellan föräldrar och barn.

Denna karantän har blivit ”dödens kyss” för barn som redan var i riskzonen gällande problematisk skärmanvändning. Pandemin har lett till att barn som är i riskzonen har utvecklats till ett fullständigt skärmberoende.

Varje rutinändring som ger ett barn mer skärmstid kan göra det barnet mer mottagligt för missbruk. VI ser en tydlig ökning gällande försäljning med ca 40 % under pandemin vilket tydligt visar att vi spenderar mer inomhus.

Dom frågorna som vanligtvis dyker upp är "Hur mycket är för mycket skärmtid?" och "Kan skärmtid vara bra i vissa fall? En förälder ringde mig för en vecka sen och sa ”Jaha, där ryker nu alla skärmreglerna i hemmet med tanke på Corona viruset, eftersom föräldrarna som kontaktar oss redan kämpar mycket med att hitta tillbaks till rutiner och regler, känner sig kluvna till den nya situationen. 

ÖKADE VARNINGSIGNALER 

INGA RUTINER; VÄNDER HELT PÅ DYGNET - Allt blir skärmtid oftast…

ÖKAD SKÄRMTID - Gör oss lata, vi blir passiva, orkar inte göra saker som kräver uthållighet, tålamod och tolerans

INGEN RÖRELSE - UTOMHUS - Kroppen tar stryk, vi blir deppiga (depressiva tillstånd) - huvudvärk, migrän attacker är inte ovanligt 

ÄTER MAT I SITT RUM - Blir ännu mer isolerad, istället för att äta tillsammans äter man nu mer i sitt rum ensam

FÖRSÄMRAD HYGIEN - Orkar inte ta hand om sig, känns onödigt, man är ju ändå bara framför skärmen får man höra ofta..

Under denna pandemi är det nog rimligt att säga att dom flesta familjerutinerna kan förändras. Det är förståeligt att barn och vuxna använder skärmar, tv, surfplattor och, datorer mobiler mer än de vanligtvis skulle göra, eller överskrider de rekommenderade gränserna. MEN…..Vi behöver tänka om och hur vi använder våra skärmar och vår tid. Vi har nu en stor möjlighet att kunna skapa meningsfulla möjligheter inom familjen.

TIPS 

GÖR VARIERANDE SAKER - Ställ er istället frågan om era barn gör andra varierande saker, t ex läser de? Rör dom sin kropp, tränar dom? Utövar dom kreativa projekt? Om svaret på alla dessa frågor är ja, då har du ingenting att oroa dig för. Men det finns en problematik om det saknas rutiner, och andra saker som stimulerar våra kroppar och vårt välbefinnande.

TA HAND OM VÅR MENTALA HÄLSA - Vi borde verkligen se till att hand om vår mentala hälsa. Struktur och tydliga scheman är något att rekommendera. Struktur ger barnen en känsla att allt inte är kaos. Dom kan förlita sig på att det finns en struktur att luta sig mot, en trygghet med att det finns ordning. T ex att man kliver upp varje morgonen en viss tid, och att dom vet att frukosten kommer vara på bordet vid en viss tid. Detta skickar signaler till våra barn att bara för att vi har en pandemi så betyder inte det att det semester. Även om det förståeligt att föräldrar lossar på skärmtiden under COVID-19, vill vi samtidigt inte slänga bort reglerna helt och hållet.

RÖRELSE - Att bibehålla rörelse och träning är viktigt. När vi sitter stilla hela tiden samlar vi på oss en massa energi som behövs att få släppas ut. Om vi inte fått utlopp för denna energi så kan lätt hända att vi börjar agera utåt istället, starka känslor som tar över där vi tappar humöret och lättare hamnar i konflikter. Rekommendationen är att motstå frestelsen att sätta barnen framför en Ipad, och få familjer att röra på sig mer och tränar varje dag, vare sig det är med online-videos, sätta på musik i vardagsrummet eller där det finns aktiva spel där man behöver röra på sig.

ANVÄND SKÄRMAR PÅ RÄTT SÄTT - Många riktlinjer som kommer specifikt från barnläkare uppmuntrar oss att använda videochattar och våra kameror till att knyta an med vår familj, släkt och vänner. Det gäller även för unga och spädbarn. Att kunna socialisera sig på detta sätt bör anses som något hälsosamt. Några exempel på hur detta skulle kunna användas är att sjunga, dansa eller läsa en berättelse för våra barn eller barnbarn.


DOPAMIN-FASTA UNDER JULEN!

Botmedlet mot den överstimulerade generationen 
Dopamin-fasta har blivit Silicon Valleys heta nya trend. Vi på Internetakuten följer på den trenden och uppmuntrar alla att testa en dopamin-fasta, speciellt under julen..!
Tanken med att dopaminfasta är att vi kanske får för mycket av det goda när det gäller vår teknik, mobiler, sociala medier och där uppmärksamhetsekonomin på våra sociala medier fångar vår uppmärksamhet genom att använda sig utav starka psykologiska lagar. Detta har lett till att vi har idag en hjärna idag som är van vid ”direkta tillfredsställelser”, det som många kallar får ”instant gradification”, att vi orkar oftast enbart ta dom snabba genvägarna. Vår hjärna har blivit van vid att bli bombarderad med information, kattvideos, texter, likes, hjärtan, allt som drar till oss vår uppmärksamhet och som gör att vi kan spendera timmar på saker som vi egentligen inte hade tid med. Vi CYBERSLACKAR helt enkelt.
Vi har även ett uppmärksamhetspann som har blivit kortare, från att ha varit 12 sekunder har den nu kortats ner till  8 sekunder. Vilket innebär att vi har inte längre samma tålamod och uthållighet som vi hade tidigare. Vår hjärna har blivit beroende av mobiler, scrollandet, internet och spel. Det som kan ge oss snabba kickar…
Poängen med dopaminfasta är att öka ens flexibilitet kring invanda beteenden, detta gör vi  genom att minska våra impulsiva beteenden under längre perioder. Genom att undvika den kompulsiva kontrollen vi har med vår teknik kan vi istället lära oss att kontrollera våra känslor när tristess, ångest eller ensamhet dyker upp. Lära oss att vi inte behöver fly eller psykoaktivt påverka våra känslor, utan vi kan faktiskt stanna kvar i dom.
Genom tid så kan vi bryta dessa negativa beteenden.
Därför uppmuntrar vi en dopamin-fasta under julen. Att skära ner på vår teknik och lära oss att vara mer närvarande, med sin familj, få dom där naturliga kickarna genom samtal, gemenskap, god mat och umgänge. Vi behöver få tillbaks kontrollen över hur vi tillbringar vår tid.
1.
Först och främst använd mobillådan (hemmagjord eller köpt)! Se över ditt eget beteende och bli mer aktiv och närvarande under juletid. Lägg undan mobiler och skärmplattor. Föräldrar tillämpar samma skärmbruksregler på sig själva och till exempel lämnar mobilen i mobillådan under juldagarna. T ex ät julmåltider utan att ha era telefoner eller skärmplattor i närheten, undvik att lägga den på bordet. Ett tips är att samla alla telefoner på samma plats, t ex en byrålåda
2.
Stäng av din telefon (inte bara sätta den på tystläge) när ni pyntar granen eller gör iordning julmaten. Lämna din telefon i ditt rum eller i byrålådan när du umgås med din familj och förbereder inför juldagarna.
3.
Hjälp barnet att hitta ersättningsalternativ till dataspel under julen. Återintroducera gamla familjetraditioner t ex sällskapsspel eller aktiviteter som inkluderar hela familjen. Vad sägs om charader? Var kreativ.
4.
Ha inte mobilen eller skärmplattor i ert sovrum under juldagarna. Tillåt er själva att få slappna av och sova ut ordentligt. Många använder sin mobil som en alarmklocka, detta ökar frestelsen att vilja titta på sina emails och sociala medier (t ex Facebook & Twitter). Köp eller önska till julklapp en vanlig väckarklocka med batteri och placera din mobil någonstans neutralt utanför sovrummet.

Hur minskar du din multitasking?

Multitasking ökar helt enkelt stresshormonerna kortisol och adrenalin. Kroppen förbereder sig på fara och systemet kickas i gång, vilket gör oss stressade och orsakar depressiva tillstånd – och ibland också sömnsvårigheter.

Att multitasking skapar stress vet vi säkert i dag, och vi vet även att långvarig stress kan få allvarliga hälsoeffekter. Stresshormoner kan också minska korttidsminnet. Det är välkänt att det område i hjärnan som aktiveras mest av multitasking är det som mest sannolikt påverkas av stress. 

När vi byter arbetsuppgifter måste våra sinnen ställa om sig för att kunna klara av den nya informationen. Om vi gör detta snabbt, som när vi multitaskar, kan vi helt enkelt inte koncentrera oss helt på varje uppgift. Och ju mer komplexa och tekniska uppgifter vi utmanar oss med, desto sämre blir resultatet.

MINSKA DIN MULTITASKING 

  1. Planera din dag i förväg. Ange specifika och detaljerade tider när du ska besvara dina mejl, samtal och så vidare. Ha fasta tider för allt som går att ha fasta tider för. Det kommer underlätta ditt liv och göra att du inte ständigt är alert och på stand by.
  2. Hantera dina distraktioner och avbrott. Skapa en logg där du skriver ner de saker som bryter din koncentration, samt gradera hur viktiga och brådskande sakerna är.
  3. Lär dig hur du kan förbättra din koncentration, så att du kan fokusera på en uppgift i taget. Det kan kännas obekvämt i början om du är van att göra flera saker samtidigt. Men du kommer att bli förvånad över hur mycket du får gjort bara genom att koncentrera dig på en sak i taget.
  4. Varje gång du vill kontrollera dina mejl eller svara på ett samtal under tiden du gör något annat, ta då ett djupt andetag och motstå frestelsen. Fokusera på din ursprungliga uppgift.
  5. Om du brukar ha notifikationer/pushmeddelanden påslagna på datorn och mobilen är det en fördel om du stänger av dem. Alla dessa ljud och vibrationer gör att du blir distraherad. Genom att stänga av dem undviker du frestelsen att ständigt kolla din inkorg.
  6. När du kommer på dig själv med att multitaska, sluta omedelbart.
    Ta fem minuter för dig själv och sitt tyst vid skrivbordet med ögonen stängda. Även korta pauser kan få ditt sinne att bli mer fokuserat, och du kommer att kunna sänka dina stressnivåer och förbättra din koncentration. Det ger din hjärna ett välkommet avbrott under en hektisk dag.

Barnens prestandaproblem relaterade till teknik!

Efter att under de senaste åtta åren ha föreläst i skolor och kommuner och jobbat med hundratals familjer har jag kommit fram till att inlärningssvårigheter inte nödvändigtvis i första hand hänger ihop med barnens intelligens utan snarare deras förmåga att kunna fokusera och vara på alerten. På Fondberg & Wincent kunde vi snabbt konstatera att barnen ofta var alltför distraherade av sin elektroniska närvaro på nätet för att på ett effektivt sätt kunna lära sig läsa och skriva. 

Enligt många studier runtom i världen är barnens prestandaproblem i skolan relaterade till graden av användning av dataspel, internet, mobiltelefoner och surfplattor. Man har även sett beteendestörningar och försenad utveckling som följd av överdriven användning. 

Det är både mängden tid och innehållets kvalitet som avgör om aktiviteten är bra för barnets utveckling. Föräldern bör vara uppmärksam på vad barnet tittar på. Barn är lättpåverkade och deras upplevelser i tidig ålder kan skapa negativa konsekvenser längre fram i livet. 

All skärmtid är inte dålig för de små barnen. Forskare har sett att iPads och mobiler kan hjälpa dem att lära sig på samma sätt som analoga interaktiva spel gör. Men National Institute for Health and Care Excellence (NICE) i Storbritannien rekommenderar att man bör ha skärmfria dagar och begränsa skärmtiden till högst två timmar om dagen. Det finns dock andra undersökningar som komplicerar bilden, forskaren dr Deirdre Kelly, lyfter i Archives of Disease in childhood plockar fram fördelarna med att de flesta yngre barn, till exempel 2-åringar, som har tillgång till iPads och smartphones redan kan scrolla, låsa upp och aktivt söka efter appar och funktioner. Och att denna interaktivitet har positiva effekter för deras utveckling. Detta gäller främst då appar och program med substans och pedagogiskt värde. Men även hon varnar för det passiva tittandet, som knappast är vare sig utvecklande eller stimulerande. Så även om det finns mycket som är positivt med program som stimulerar barnens utveckling, måste vi fråga oss själva vad barnen tittar på. De flesta tittar på filmer och spelar olika typer av spel som inte stimulerar deras utveckling. Vad vi ser är att de här familjerna ofta saknar en struktur och riktlinjer för vad barnen får titta på. Men det tjänar inget till att skuldbelägga föräldrarna eftersom de inte vet vad som är bra och mindre bra när det gäller skärmtid och spel.

I barnens liv måste det finnas föräldrar som har tydliga avsikter och är interaktiva. Min största oro är bristen på vuxenvägledning. Om hälften av alla 2-åringar använder mobil media varje dag, utan någon eller liten involvering från vuxna, är det en stor anledning till oro. Vi måste få vuxna att bli medvetna om problemet och bli mer aktiva i barnens liv. Jag poängterar att oron inte ligger i att våra barn använder pedagogiska spel, utan i masskonsumtionen och bristen på föräldrarnas tillsyn, särskilt när barnen är under 3 år.

Som föräldrar behöver vi ifrågasätta hur vi använder tekniken, och hur vårt beteende kan ha påverkat och fortsätter att påverka våra barn och deras förhållningssätt.


Har en åttaåring verkligen behov av en telefon?

Spelar det någon roll om barn får sitta med sin padda, dator eller mobil i flera timmar om dagen? Behöver vi oroa oss eller räds vi bara det nyaste nya?

Nya riktlinjer har precis släppts från WHO, som lyder att barn som är under fem år ska högst tillbringa en timme framför skärmar som mobil, padda eller tv och är de under två år ska de helst inte ha någon skärmtid alls.

Det är både mängden tid och innehållets kvalitet som avgör om aktiviteten är bra för barnets utveckling. Föräldern bör vara uppmärksam på vad barnet tittar på. Barn är lättpåverkade och deras upplevelser i tidig ålder kan skapa negativa konsekvenser längre fram i livet.

Varför köper föräldrar mobiler även till de yngre barnen? Vilken ålder är lämplig? Har en åttaåring verkligen behov av en telefon? Är det för säkerhetens skull? Vilka säkerhetsåtgärder behövs, när de egentligen inte ens är kapabla att vara utomhus självständigt.

Bland 7–8 åringarna är det drygt var tredje som har en egen mobiltelefon. Trots det tycker majoriteten av föräldrarna som svarat, att 10 är en lämplig ålder att få sin första mobil. 40 procent av föräldrarna säger att de ofta diskuterar ämnet. Att ha en mobil och därmed tillgång till allt är kanske inte så hälsosamt för någon som är bara 8–9 år gammal. Med en knapptryckning är hen i värsta fall ute och kan porrsurfa, och som förälder får man inte vara så naiv att man inte förstår att barnen kommer vara nyfikna. Eller att de tittar på våldsamma klipp, och egentligen vad som helst. Det ligger i deras natur att undersöka och utforska. 

Vid vilken ålder ska vi ge våra barn teknologi, som mobiler och surfplattor för första gången? I våra mobiler får vi fri tillgång till internet, och självfallet finns det många fördelar med det. Men faktum kvarstår att det i princip inte finns några som helst riktlinjer eller sanktionerade regler för hur vi ska förhålla oss till nätet, eller hur? Så fort vi håller i en mobil i dagens läge har vi tillgång till allt som finns på nätet. Det finns inga restriktioner. Det är inte som att köra en bil, där man måste ha körkort för att vara ute på vägarna.

Jag är orolig för att våra barn kan växa upp med empatistörningar. Att inte förstå hur beteendet påverkar är inte okej. Hur ska de lära sig vad medkänsla är om de inte längre ser människor och vilken effekt deras agerande har? Digital kommunikation fångar inte in den känslomässiga aspekten av tillvaron.

Varför denna brådska att sätta barnen framför skärmar i unga år? Oftast grundar den sig kanske, i en önskan att hålla barnen tysta och fogliga, vilket ju egentligen inte är så mycket bättre än att droga dem. Dagens vuxengeneration utför i praktiken ett massexperiment på sina barn genom att ge dem gränslöst med skärmtid utan att ha en aning om vad konsekvenserna kan bli.

Vi måste uppmuntra barnens egna, naturliga förmåga att engagera alla sina sinnen fullt ut. Det kommer att göra dem mer självständiga och kreativa. Barn behöver utveckla sina inre resurser, egenskaper som nyfikenhet, uthållighet, lekfullhet, intresse och förtroende. Det är resurser som hjälper dem att utforska världen, som utvecklar deras förmåga till koncentration och ger dem möjligheter att ta in sin omgivning och vara kreativa. Det kommer också att lära dem tålamod, så att de inte ger upp vid första försöket. Genom att vi uppmuntrar den här typen av utveckling skapar vi livslånga värden. 


Låt barnen ha tråkigt – det är en gåva

Att ha tråkigt är verkligen en gåva som inte tas tillvara idag. Många föräldrar gör allt för att hela tiden underhålla och hålla våra barn upptagna med något. Vi ger dem mobiler, iPads och allsköns program och spel. Men vad skulle hända om vi tillät och uppmuntrade våra barn att inte göra något, låta dem få ha tråkigt?

Våra barn behöver få möjligheten att kunna bli uttråkade. Det är inget fel med att ha tråkigt, det är som sagt faktiskt en gåva, där vi måste lösa vår tristess. Detta är vad vi bör ge våra barn – gåvan att kunna få ha tråkigt. 

I många kretsar anses tristess vara ett problem, ett tomrum som ska fyllas. I dagens samhälle och kultur har vår upptagna tillvaro blivit den perfekta distraktionen från jobbiga känslor som ångest och oro. Det leder till att vi förlorar möjligheten att ta reda på vilka vi är, vad vi egentligen vill med våra liv, och hur vi mår just nu. Vi hinner sällan med det eftersom vi konstant håller på med något som tar bort vår uppmärksamhet från oss själva. Vi känner oss konstiga så fort vi har en stund ledig tid.

Ibland behöver vi få vara tillsammans med våra negativa känslor, få tid att reflektera kring vilka vi är och vad vi vill. Då kan vi paradoxalt nog snabbare och enklare återfinna lyckan, och bli ännu mera kreativa. Om vi fortsätter att trycka undan våra känslor, kommer behovet bara att bli ännu starkare

Kreativitet föds ur att inte göra någonting! Sluta därför att se på barnens tristess som ett misslyckande. Det tål att upprepas: Att ha tråkigt är faktiskt en gåva! 

Att hålla på med datorn, söka information eller andra organiserade aktiviteter, kan säkert gynna ett barns kognitiva, kulturella och sociala utveckling. Men barn behöver också tid för sig själva – för att stänga av omvärlden och få möjligheten att dagdrömma, följa sina egna tankars vindlingar, upptäcka personliga intressen och behov. Att låta våra tan- kar vandra fritt är livsviktigt. 

En studie har visat att om vi ibland satsar på lättsamma aktiviteter och hittar plats för stillhet, så blir vi samtidigt mer förmögna att komma upp med fantasifulla idéer och finna lösningar på våra problem. Alltså är det bra för barn att lära sig att njuta av att bara vara – och inte behöva växa upp med förväntningar om att behöva vara på språng eller underhållas av teknik. 

Att ha tråkigt är verkligen en gåva som inte tas tillvara idag. Många föräldrar gör allt för att hela tiden underhålla och hålla våra barn upptagna med något. Vi ger dem mobiler, iPads och spel. Men vad skulle hända om vi tillät och uppmuntrade våra barn att inte göra något, låta dem få ha tråkigt?

Den kunskapen skulle vi faktiskt alla kunna applicera i våra liv. Konsten att stänga av, inte göra någonting och låta tankarna vandra fritt. 


Digital Detox Camp nu i sommar!

Ser fram emot att köra igång igen denna sommar för sjätte året i rad. Denna terapeutiska metod hjälper barnen att få bort sina tvångsmässiga beteenden och börja om på ny kula. Ett sommarläger för tonåringar och ungvuxna som brottas med dataspels- och internetmissbruk.

Många av dessa tonåringar har aldrig spenderat tid i naturen. De har istället låst in sig i sina sovrum och spelat långt in på nätterna. I programmet utvecklar tonåringarna en uppskattning över att vara med sig själva och över att få känna kraften som naturen ger. Denna terapeutiska "back to basics method" kan hjälpa tonåringarna att börja socialisera mer och ta ett större ansvar för sina liv. De kommer att ges möjlighet att uppleva sina liv på ett nytt och mycket spännande sätt.

Detta är en mycket uppskattad och rolig vecka där vi ägnar oss åt många olika aktiviteter som fotboll, teater, fiske, gitarrspel, bad och matlagning. Vi kombinerar naturligtvis detta med terapeutiska inslag. Lägret är för dom som är mellan 12 och 23 år gammal.

Tv4 nyheter var och gästade oss för ett par år sedan

https://www.youtube.com/watch?v=85e84c-WESc

Datum - 7-11 AUGUST 2019
Plats - Flatenbaden - Stockholm - Sweden

Om intresse finns maila till info@dataspelsakuten.se


Hur du skall undvika lyxfällan?

Känns spännande att få vara programledare för lyxfällan, där mitt första avsnitt sänds den 15e februari. Då jag kommer vara aktuell med min nya bok "Shop til you drop" som släpps i April, tänkte jag dela med mig mina reflektioner kring hur vi kan undvika lyxfällan.

Skapa plan över sina utgifter. En viktig del är att skilja riktiga behov och önskemål kring materiella saker. Vi behöver hitta de saker som är viktiga i våra liv och utesluta det som bara är saker som vi önskar oss. Ekonomi före önskemål måste vara mantrat när vi ska göra förändringar. För att skilja behov och önskemål åt kan vi titta på hur vi bor, en lägenhet och en flashig villa ute i djurgården fyller samma behov av skydd men där den flashiga villan snarare är ett ”önskemål”. Självfallet behöver det inte betyda att man vill leva i ett fint hus eller lägenhet för att det kostar mer, men kontra till sin egen ekonomi och de resurser som man har och hitta en balans med det man köper. Framförallt om man besitter med mycket lån och skulder.

Både att betala sina skulder samt att börja spara på en månadsbasis är nödvändigt. Båda två sakerna behöver finnas med i en utgiftsplan. I början, när man vill göra en förändring, vill man gärna betala så mycket som möjligt och det är förståeligt. Men att spara skapar även motivation. Det är inte en balanserad lösning att bara betala av skulder. En balanserad strategi för att kunna återhämta sig ekonomiskt är i grunden extern rådgivning för att få bukt med en strategisk plan för att kunna börja bearbeta sina skulder. Det är lätt att klienten oftast blir frustrerad över att skulden inte snabbt blir betald.

Viktigt att förstå att skuldåterbetalningen är bara en aspekt för att skapa en ny mer balanserad ekonomi. Även om det finns ett överflöd av ekonomer, revisorer och bankirer som kan ge olika kreditrådgivningssessioner så kommer dessa inte kunna hjälpa någon som har fastnat i ett shoppingmissbruk. Det räcker inte bara med den finansiella delen, även om den delen är viktig. Kunskaper krävs för att ta itu med de bakomliggande faktorerna med hjälp av terapi, samt hur man ska kunna bryta negativa vanor. Man behöver se till utifrån den hela bilden, den finansiella upplägget och struktur kring ekonomin, men även terapi för att undvika återfall. Endast en helhetssyn kan minska för risken för återfall.

Det stora hoppet om att rådgivning och en insikt är inte tillräckligt. Det stoppar inte beteendet. Alla stegen i beroendecykeln behöver identifieras och där man etablerar alla ”triggers”, sina tankar samt beteenden som leder till konsekvenser i ens vardagliga liv. Personen behöver lära sig att arbeta med varje steg i processen att bryta sitt beroende, så att man kan ta tillbaka kontrollen, sin vilja att kunna själv bestämma utifrån ett mer hälsosamt perspektiv och få mer kontroll på problemet. Utifrån detta perspektiv så liknar denna typ av process densamma som med andra typer av beroenden, som till exempel alkohol och spelberoendeproblematik.

Dock är återhämtningen från shoppingmissbruk annorlunda från substansbaserad problematik, som alkohol, läkemedel och narkotika är det total avhållsamhet som oftast gäller. När det gäller shopping handlar det om att hitta ett sunt förhållningssätt, då det är omöjligt att helt vara från att köpa saker här i livet. Vi behöver snarare hitta ett sundare och mer balanserat sätt att förhålla sig till shoppingen. Alla måste ju handla.


Tips för att skära ner din teknik under julen

Julen förknippas med god mat, vila från vardagens arbete, fest, julpynt och julklappar. Det är en tid då man söker gemenskap och glädje. Man ser julen som en familjehögtid i första hand. Hur ska vi tänka för att kunna känna julefrid? Studier visar att vi tar upp vår telefon ca 150 ggr per dag och att vi alltmer blir distraherade och frånvarande i sociala sammanhang pga vår teknik. Jag ger dig enkla och konkreta alternativ hur du kan förhålla dig lättare under julen gällande din teknik. Öka din medvetenhet och närvaro bland dina nära och kära.

1. Planera tid för familjen under jultid.

Bra tillfälle att spendera tid tillsammans, njuta av nya eller gamla traditioner utan telefoner, TV eller annan teknik. Jag hörde någon säga en gång, "Kvalitetstid kommer från mängden tid", vilket innebär att man behöver investera tid att få dessa dyrbara minnen som varar livet ut. Välj ut en ”Mobilansvarig” som får stå för fotograferandet och sen kan dela med sig utav bilderna (tagga – sociala medier). Men hitta sätt att vara tillsammans som inte nödvändigtvis kräver teknik. T ex gå ut och gör en snögubbe. Ta en promenad tillsammans, pynta granen, spela ett brädspel eller packa in presenterna tillsammans-

2. Planera era tech-tider.

Du behöver inte ”teknik svälta" under denna period, men försök att skära ner då denna tid är till för gemenskap, vila och närvaro. Så skapa en flexibilitet för dig gällande dina vanor, sms:a, hänga på sociala medier, lägga ut bilder på snapchat, Instagram eller snapchat.. Helt ok då och då men försök då att göra det tillsammans. Undvik att låta dina barn försvinna till sina rum flera timmar i sträck spelande. Låt inte tekniken ersätta din närvaro.

3. Spela brädspel med varandra

För många är julen en tid att träffas och umgås och vad passar då inte bättre än att spela sällskapsspel? Det kan ses som den optimala julklappen som inkluderar en stor del av släkten och de allra flesta av oss har säkerligen fått ett sällskapsspel i julklapp någon jul. Detta är ett perfekt sätt att umgås tillsammans. Olika tips, t ex 1. Monopol, Diamanten, Alfapet, sänka skepp, hitta ordet, det borde.

4. Måltider utan teknik

Ät era måltider under julen utan att ha din telefon i närheten, undvik att lägga den på bordet.

5. Sov bättre

Det finns en hel del bevis som visar att det blåa ljuset från skärmarna påverkar kvaliteten och kvantiteten gällande sömnen vi får. Mörkret är en naturlig del för att våra kroppar skall kunna få sömn men där det finns en tendens att vi kringgår detta genom stirra på våra skärmar det sista vi gör innan läggdags. Sömnforskare rekommenderar att du stänger av din teknik två timmar innan läggdags. Undvik att ha din mobil eller teknik i ditt sovrum.