Spelar ditt barn för mycket under sommaren?

Nu är sommarlovet här och när skolan, fritidshem eller de vanliga fritidsaktiviteterna inte är igång styr många barn själva över sin tid. Är barnen dessutom hemma själva medan föräldrarna arbetar minskar möjligheterna att ha koll på vad de sysslar med. En del barn kommer att välja att sitta många timmar framför en skärm av någon typ; datorn, spelkonsol eller sin mobiltelefon.

Många vuxna tycker att barn och unga sitter alldeles för mycket med mobilen eller framför datorn. I vissa fall kan det vara ett verkligt problem. Till exempel om spelandet går ut över barnens sociala liv, sömn eller om barnet blir aggressivt när det förlorar eller inte får spela så mycket som det vill.

Föräldrar som har kontaktat oss säger att barnen vänder på dygnet. Att de inte vill följa med på semester och resor. Att kompisarna ska åka och bada, men de vill inte följa med. Allt det som föräldrarna vill, att barnen ska vara ute i solen och ha roligt, det blir ingenting av det,

Många föräldrar upplever en stor maktlöshet. De kanske har fixat sommarjobb åt barnen via bekanta, men sen ställer barnen inte upp på det. När de går in och försöker sätta stopp för spelandet kan de mötas av aggressivitet och hot. Om de struntar i sin kropp och aldrig rör på sig. Slutar duscha, borsta tänderna, äta med familjen. Det är varningssignaler man ska se upp med.

Vi kommer att köra igång ett utomhusprogram med terapeutiska inslag, som har döpts till "sommarlägret med temat ”koppa upp, koppla ner, koppla av”. Ett effektivt program där vi processar med tonåringar som brottas med dataspelsmissbruk. Vi kommer att vistas i skogen och ute i naturen vilket bidrar till att ungdomarna får möjlighet att fokusera på de bakomliggande orsakerna som har bidragit till att de har blivit tvångsmässiga spelare. 

Många av dessa tonåringar har ofta aldrig upplevt meningsfull tid i naturen. Många av dem har låst in sig i sina sovrum där de spelar spel långt in på natten. Sommarlägret lär sig tonåringarna att uppskatta tid med sig själva och naturen, samt att komma bort från datorn och all elektronik. 

Denna terapeutiska, "back to basics" metod hjälper tonåringarna att få bort sina destruktiva inlärda beteenden och börja om på nytt. Här ges många tillfällen att upptäcka och utveckla sina resurser, göra nya erfarenheter och ha roligt tillsammans. 

Genom gemensamma erfarenheter lär sig deltagarna värdet utav lagarbete, dem börjar luta sig mot varandra och börjar bygga meningsfulla relationer med andra tonåringar. 

När deltagarna lär sig hantera nya verkliga uppgifter och blir mer erfarna kommer vi att ha olika sittningar där vi diskuterar hur dessa lärdomar kan appliceras till livet där hemma. 

Genom att delta i sommarlägret upptäcker tonåringarna att de kan vistas i alla miljöer, även utan all elektronik som finns i hemmet. När datorer, tv- apparater, tv-spel och andra distraktioner tas bort är tonåringarna kvar med sig själva och stillheten i naturen och kan börja reflektera över sina liv, sina val, och sina relationer. De lär sig att uppskatta de enkla sakerna; vatten, mat, en varm plats att sova, och så småningom vänner och familj. För tonåringar som har isolerat sig i en virtuell värld är denna återanslutning med andra människor en viktig del av helandeprocessen. 

Sommarlägret är en fin upplevelse för en tonåring. Vid slutet av detta program är avsikten att tonåringarna börjar utveckla en stark känsla utav prestation och personlig utveckling, och smått bli rustade att komma ut i det verkliga livet där hemma. 

Sommarlägret erbjuder många möjligheter till både vila och aktiviteter. Vi kommer att bada, fiska, åka på utflykter, teater etc. Detta kommer att kombineras med terapeutiska inslag. Vi kommer att ha fasta tider för frukost, lunch och middag, utflykter, lek och samlingar. 

DET ÄR INNE ATT. VARA UTE 🙂


Digital Detox Camp – För att bryta sitt skärmmissbruk

Dataspelsakuten, som ligger bakom Digital Detox Camp, är till för unga som blivit beroende av datorspel eller internet. Med hjälp av terapeuter kan ungdomarna bryta en negativ spiral där de tillbringar allt mer av sin tid framför datorn.

Vissa är fast i rankningssystem och fullt upptagna för att bibehålla rankingen i ett spel. Men för andra kan det handla om att allt annat uppfattas som tråkigt, det enda som är stimulerande är datorn. Sedan kan det vara vad som helst – film, youtubeklipp eller spel.

Det digitala beroendet kan leda till sömnproblem, migränattacker, att ungdomarna slutar med idrott och att träffa vänner. Och skolarbetet blir ofta lidande.

Man får sämre uppmärksamhetsspann. De är vana vid snabba informationsflöden med snabba belöningar. Det oväntade momentet är det som ger dopamin, som i spelautomater, det är samma sak med dataspel – det sker oförutsedda händelser. Har vi då ett skolsystem där de ska slå upp sid 45 i historieboken och läsa blir det svårt för dem.

Ofta är det föräldrarna som kontaktar oss på Dataspelsakuten.

Vi har program där vi jobbar mer terapeutiskt med KBT parallellt med föräldrarna. Det gäller att hitta sunda ersättningsalternativ för att balansera det så att all vaken tid inte blir framför skärmarna.

För den som vill ha något mer än terapiträffar är Digital Detox Camp en möjlighet att bryta invanda mönster, lära känna nya människor och reflektera över sitt liv. På lägret får ungdomarna ingå i matlag, gå och bada, spela fotboll och ägna sig åt andra analoga aktiviteter. Samtal i grupp är också ett viktigt inslag.

Vi samlas i ringar och kör sharingrundor framför en lägereld. Vad är det mest jobbiga med att vara tonåring? Vad är det vi saknar hos våra föräldrar? – vi har olika teman som vi pratar kring. De här ungdomarna har ofta en antisocial ådra, de kan ha svårt att interagera med människor. De är lite blyga, då skapar vi en sfär där alla får yttra sig och vara som de är.

Många av ungdomarna som kommer till lägren lever ganska isolerade liv och är vana att bli serverade mat i hemmet. Därför kretsar många aktiviteter kring att göra saker tillsammans och att ta ansvar.

Vi jobbar också med passageriter, som är uråldriga traditioner. Det är en transformering där man går igenom olika faser. Vi lämnar något gammalt och går in i något nytt. De får känna sig stolta över att klara av något svårt.

Betonar att det inte är något renodlat behandlingsläger, det är mer ett kollo med terapeutiska inslag.


Vad är Google-effekten?

När hände det senast att du glömde något och gick direkt till Google, eller skrev frågan på Facebook? Om du är som jag har du förmodligen redan besökt Google flera gånger i dag. Vi vet att vi genom ett klick kan få fram i stort sett vilken information som helst på bara några sekunder.

Uttrycket Google-effekten betyder att vi glömmer bort den information som kan hittas på nätet med hjälp av sökmotorer. Vi väljer helt enkelt bort den, omedvetet, och behöver således lite hjälp på traven när vi ska hitta den igen. Vi behöver Google, helt enkelt.

Den första studien av just Googleeffekten, gjord av psykologen Betsy Sparrow vid Columbia University, visar mycket riktigt att människor får mycket svårare att komma ihåg detaljer som de tror kommer att vara till- gängliga på nätet. Men, och det är viktigt att säga, studien hävdar också att människor inte förlorar sin förmåga att lära sig nya saker offline. Det är bara minnet som påverkas.

Man kan också ställa frågan så här: Är vårt behov av sökmotorer något som i längden gör det svårare för oss att komma ihåg information av egen kraft? Det är just den frågan psykologer försöker hitta svaret på, men än så länge har man inte fått några entydiga resultat. Enligt den forskning som gjorts, och som har publicerats i tidningen Science, är det snarare så att internet nu används som en personlig minnesbank för att hitta information.

Vi har alltså blivit symbiotiska med våra datorverktyg och växt in i de sammankopplade systemen. Vi har blivit beroende av systemen i samma grad som vi är beroende av den kunskap vi får från våra vänner och arbets- kamrater – och som vi förlorar när de är onåbara.

Med så mycket information tillgänglig finns det mindre behov av att komma ihåg allt, speciellt när verktyg som Google gör det möjligt för oss att hitta det vi behöver. Resultatet? Internet har blivit ett externt minne för människor. Vad det betyder får framtiden utvisa.


Varningssignaler när digitala beroendet tar över i klassrummet?

“Facebook, Youtube, ett samtal med en vän, lyssna på musik – jag gör alltihop samtidigt. Jag gör verkligen en miljon saker på en gång, precis som många andra i min ålder. Ibland säger jag till mig själv: Jag måste sluta med det här och göra mitt skolarbete, men jag kan inte.” Kalle, 19 år

Skolundervisningen idag utmanas av att elever tappar fokus, söker roligare uttryck eller blir uttråkade av för långsamt tempo.

Lärare för en ständig kamp om elevernas uppmärksamhet i form av distraktioner som dataspel, gambling eller sociala medier. Idag finns det dessutom nästan alltid snabba genvägar att ta för eleverna och det är oerhört svårt att konkurrera med. Hur kommer man runt detta och når fram till någon som är digitalt beroende?

WHO (Världshälsoorganisationen) har klassificerat dataspelsberoende som en sjukdom. Detta tyder på allvaret i frågan och visar verkligen att det är hög tid att ta tag i det stadigt växande problemet.

Listan här nedan utgör bara några av de problem dagens lärare stöter på hos eleverna:

Utmattade/sömnbrist från sena kvällar med dataspel

Problem att fokusera eftersom digitala kanaler ständigt tävlar om uppmärksamheten

Blir snabbt uttråkade eftersom de är vana vid multitasking med flera enheter samtidigt

Motivationsproblem ”Varför ska jag LÄSA en bok när jag kan se resumén på YouTube istället?”

Ständigt behov av kickar och dopaminpåslag från likes eller kommentarer i sociala medier

För att definiera ett digitalt beroende ser man till ett flertal olika faktorer, såväl psykiska som fysiska. Det går att hitta tydliga drag från liknande beroendeformer som de hos missbrukare av alkohol eller spel om pengar och att vara digitalt beroende är allvarligt.


Mobiler i skolan?

Det finns ingen tvekan om att dagens telefoner har funktioner som kan främja elevernas lärande. Men sanningen är att de inte förmår begränsa användandet till skollärandet utan ägnar sig ofta åt att chatta, spela och kolla på Youtube under skollektionerna. Helt enkelt för att de tycker att det är roligare.

I en publicerad Common Sense Media-rapport, konstateras att barnen i första hand använder sina telefoner för underhållning. Kanske behöver skolan förändra pedagogik och hitta en kompromiss mellan analog och digital undervisning.

En mamma till en tonåring beskrev sitt dilemma: Hon hade tänkt att telefonen med den senaste tekniken skulle underlätta skolarbetet, men allt den hade gjort var att distrahera honom under lektionerna och bara gjort det svårare att fokusera på ämnet. Hans slutbetyg räckte nu inte för att han skulle kunna komma in på det gymnasium han ursprungligen hade velat gå på.

Enligt forskarna kan den yngre generationen behålla koncentrationsförmågan i 8 sekunder, jämfört med en guldfisk som klarar 9 sekunder. En längre undersökning med 2 000 deltagare, där man studerade hjärnaktiviteterna hos försökspersonerna, visade sig att det genomsnittliga resultatet på några år har sjunkit från 12 sekunder till 8 sekunder. Eleverna blir alltmer vana att scrolla och sortera ut information.

Men det är svårare att få dem att bli intresserade. Om jag ska vara krass, har du alltså 8 sekunder på dig att fånga deras uppmärksamhet. Bara denna omständighet är i sig en stor utmaning för våra skolor, som i stort sett har en föråldrad pedagogik.

Cheferna som driver de främsta högteknologiska företagen i Silicon Valley borde väl vara angelägna att få in sina barn på skolor som verkligen är fullproppad med den senaste tekniken, kan man tycka. Men enligt New York Times göra alltså som jag tidigare påpekat många Silicon Valley-föräldrar, inklusive eBay:s chefstekniker, en av Googles grundare och flera chefer från Apple, det motsatta. De skickar sina barn till Waldorfskolor som inte har någon teknologi överhuvudtaget i sina klassrum.

Nu säger jag inte att alla ska sätta sina barn i Waldorf- skolor. Självfallet ska vi ha teknologi i skolan, men frågan är hur vi använder den på bästa sätt. Jag tycker att barnen ska få använda den nya teknologin som ett verktyg men inte som ett nöje under lektionerna.

Enligt min erfarenhet finns det flera skolor som är exemplariska föredömen och förbjuder mobiler under skoltiden. Vissa lärare som jag har varit i kontakt kunde snabbt se en markant skillnad efter förbudet. De såg tydligt att distraktionerna i klassrummen blev färre, och resultaten allt bättre.

Många föräldrar och barn vill ställa ett högre krav på skolan för en bättre utbildning. Jag är övertygad om att de snart kommer att inse att distraktionerna som telefonerna skapar inte har någon plats i skolan.

Skolledning och lärare måste därför arbeta tillsammans för att hjälpa elever och föräldrar att inse de stora fördelarna med att hålla telefonerna borta under skoltiden. 


Ökad skärmtid under pandemin

Som terapeut får jag konstant frågor kring hur man bör hantera barnens skärmtid under dessa omständigheter som vi befinner oss just nu.

Man skulle ju tro att nu med Corona, föräldrar hemma, barnen hemma, familjen samlad, att det skulle bidra till mer kvalitets tid, och där man nu kommer umgås mer med varandra… Vi ser tyvärr ett beteende som visar tvärtom.. Situationen kallas för  ”technoference”, där en elektronisk enhet avbryter eller styr interaktionen mellan föräldrar och barn.

Denna karantän har blivit ”dödens kyss” för barn som redan var i riskzonen gällande problematisk skärmanvändning. Pandemin har lett till att barn som är i riskzonen har utvecklats till ett fullständigt skärmberoende.

Varje rutinändring som ger ett barn mer skärmstid kan göra det barnet mer mottagligt för missbruk. VI ser en tydlig ökning gällande försäljning med ca 40 % under pandemin vilket tydligt visar att vi spenderar mer inomhus.

Dom frågorna som vanligtvis dyker upp är "Hur mycket är för mycket skärmtid?" och "Kan skärmtid vara bra i vissa fall? En förälder ringde mig för en vecka sen och sa ”Jaha, där ryker nu alla skärmreglerna i hemmet med tanke på Corona viruset, eftersom föräldrarna som kontaktar oss redan kämpar mycket med att hitta tillbaks till rutiner och regler, känner sig kluvna till den nya situationen. 

ÖKADE VARNINGSIGNALER 

INGA RUTINER; VÄNDER HELT PÅ DYGNET - Allt blir skärmtid oftast…

ÖKAD SKÄRMTID - Gör oss lata, vi blir passiva, orkar inte göra saker som kräver uthållighet, tålamod och tolerans

INGEN RÖRELSE - UTOMHUS - Kroppen tar stryk, vi blir deppiga (depressiva tillstånd) - huvudvärk, migrän attacker är inte ovanligt 

ÄTER MAT I SITT RUM - Blir ännu mer isolerad, istället för att äta tillsammans äter man nu mer i sitt rum ensam

FÖRSÄMRAD HYGIEN - Orkar inte ta hand om sig, känns onödigt, man är ju ändå bara framför skärmen får man höra ofta..

Under denna pandemi är det nog rimligt att säga att dom flesta familjerutinerna kan förändras. Det är förståeligt att barn och vuxna använder skärmar, tv, surfplattor och, datorer mobiler mer än de vanligtvis skulle göra, eller överskrider de rekommenderade gränserna. MEN…..Vi behöver tänka om och hur vi använder våra skärmar och vår tid. Vi har nu en stor möjlighet att kunna skapa meningsfulla möjligheter inom familjen.

TIPS 

GÖR VARIERANDE SAKER - Ställ er istället frågan om era barn gör andra varierande saker, t ex läser de? Rör dom sin kropp, tränar dom? Utövar dom kreativa projekt? Om svaret på alla dessa frågor är ja, då har du ingenting att oroa dig för. Men det finns en problematik om det saknas rutiner, och andra saker som stimulerar våra kroppar och vårt välbefinnande.

TA HAND OM VÅR MENTALA HÄLSA - Vi borde verkligen se till att hand om vår mentala hälsa. Struktur och tydliga scheman är något att rekommendera. Struktur ger barnen en känsla att allt inte är kaos. Dom kan förlita sig på att det finns en struktur att luta sig mot, en trygghet med att det finns ordning. T ex att man kliver upp varje morgonen en viss tid, och att dom vet att frukosten kommer vara på bordet vid en viss tid. Detta skickar signaler till våra barn att bara för att vi har en pandemi så betyder inte det att det semester. Även om det förståeligt att föräldrar lossar på skärmtiden under COVID-19, vill vi samtidigt inte slänga bort reglerna helt och hållet.

RÖRELSE - Att bibehålla rörelse och träning är viktigt. När vi sitter stilla hela tiden samlar vi på oss en massa energi som behövs att få släppas ut. Om vi inte fått utlopp för denna energi så kan lätt hända att vi börjar agera utåt istället, starka känslor som tar över där vi tappar humöret och lättare hamnar i konflikter. Rekommendationen är att motstå frestelsen att sätta barnen framför en Ipad, och få familjer att röra på sig mer och tränar varje dag, vare sig det är med online-videos, sätta på musik i vardagsrummet eller där det finns aktiva spel där man behöver röra på sig.

ANVÄND SKÄRMAR PÅ RÄTT SÄTT - Många riktlinjer som kommer specifikt från barnläkare uppmuntrar oss att använda videochattar och våra kameror till att knyta an med vår familj, släkt och vänner. Det gäller även för unga och spädbarn. Att kunna socialisera sig på detta sätt bör anses som något hälsosamt. Några exempel på hur detta skulle kunna användas är att sjunga, dansa eller läsa en berättelse för våra barn eller barnbarn.


Vad är Nomophobia?

 

Nomophobia

Erkänn, visst blir även du lite nojjig när du inte hittar mobilen? Jag blir det ibland. Som när man inte hittar nycklarna och har bråttom. Pulsen som ökar, irritationen som växer, svordomarna som ... ja, du fattar.

En del människor är riktigt rädda för att vara utan sin mobil. Det kallas för Nomophobia.

Uttrycket kommer från termen no-mobile-phone-phobia. Eller nomofobi på svenska. Beteendet utlöses när telefonen är inaktiv, inte har uppkoppling, har låg mottagning, tomt batteri eller när man glömt mobilen hemma eller på kontoret eller att den bara ligger mellan soffkuddarna och man inte hittar den.

I en nyligen publicerad undersökning i Storbritannien kunde man konstatera att över hälften att de tillfrågade led av nomofobi. 54 procent av de tusenpersoner som deltog i undersökningen uppgav att de kände sig oroliga när de inte hade tillgång till sin mobil.

Enligt Fred Touchette på AppRiver, som gjorde studien, var det också 17 procent vanligare att kvinnor led av nomofobi. Cirka 20 procent av de tillfrågade kollade sin mejl i sängen via mobilen, 42 procent tog med sig mobilen till stranden, 28 procent kollade sin jobbmejl utanför hemmet och 25 procent kunde tänka sig att pilla på telefonen samtidigt som de var på dejt.

Det här har blivit en folksjukdom men samtidigt det mest fantastiska hjälpmedlet i historien. Det har skapat depression, folk har hittat sin livspartner, en del har förlorat sin livspartner, andra har förlorat vänner, många har hittat nya vänner, andra har hittat jobb medan andra har fått sparken och så vidare. Mobilen har blivit en del av livet och nästan en del av vår kropp. Den har både styrkor och svagheter och allt handlar om hur vi använder den, Och att vi är medvetna om var gränserna går.


DOPAMIN-FASTA UNDER JULEN!

Botmedlet mot den överstimulerade generationen 
Dopamin-fasta har blivit Silicon Valleys heta nya trend. Vi på Internetakuten följer på den trenden och uppmuntrar alla att testa en dopamin-fasta, speciellt under julen..!
Tanken med att dopaminfasta är att vi kanske får för mycket av det goda när det gäller vår teknik, mobiler, sociala medier och där uppmärksamhetsekonomin på våra sociala medier fångar vår uppmärksamhet genom att använda sig utav starka psykologiska lagar. Detta har lett till att vi har idag en hjärna idag som är van vid ”direkta tillfredsställelser”, det som många kallar får ”instant gradification”, att vi orkar oftast enbart ta dom snabba genvägarna. Vår hjärna har blivit van vid att bli bombarderad med information, kattvideos, texter, likes, hjärtan, allt som drar till oss vår uppmärksamhet och som gör att vi kan spendera timmar på saker som vi egentligen inte hade tid med. Vi CYBERSLACKAR helt enkelt.
Vi har även ett uppmärksamhetspann som har blivit kortare, från att ha varit 12 sekunder har den nu kortats ner till  8 sekunder. Vilket innebär att vi har inte längre samma tålamod och uthållighet som vi hade tidigare. Vår hjärna har blivit beroende av mobiler, scrollandet, internet och spel. Det som kan ge oss snabba kickar…
Poängen med dopaminfasta är att öka ens flexibilitet kring invanda beteenden, detta gör vi  genom att minska våra impulsiva beteenden under längre perioder. Genom att undvika den kompulsiva kontrollen vi har med vår teknik kan vi istället lära oss att kontrollera våra känslor när tristess, ångest eller ensamhet dyker upp. Lära oss att vi inte behöver fly eller psykoaktivt påverka våra känslor, utan vi kan faktiskt stanna kvar i dom.
Genom tid så kan vi bryta dessa negativa beteenden.
Därför uppmuntrar vi en dopamin-fasta under julen. Att skära ner på vår teknik och lära oss att vara mer närvarande, med sin familj, få dom där naturliga kickarna genom samtal, gemenskap, god mat och umgänge. Vi behöver få tillbaks kontrollen över hur vi tillbringar vår tid.
1.
Först och främst använd mobillådan (hemmagjord eller köpt)! Se över ditt eget beteende och bli mer aktiv och närvarande under juletid. Lägg undan mobiler och skärmplattor. Föräldrar tillämpar samma skärmbruksregler på sig själva och till exempel lämnar mobilen i mobillådan under juldagarna. T ex ät julmåltider utan att ha era telefoner eller skärmplattor i närheten, undvik att lägga den på bordet. Ett tips är att samla alla telefoner på samma plats, t ex en byrålåda
2.
Stäng av din telefon (inte bara sätta den på tystläge) när ni pyntar granen eller gör iordning julmaten. Lämna din telefon i ditt rum eller i byrålådan när du umgås med din familj och förbereder inför juldagarna.
3.
Hjälp barnet att hitta ersättningsalternativ till dataspel under julen. Återintroducera gamla familjetraditioner t ex sällskapsspel eller aktiviteter som inkluderar hela familjen. Vad sägs om charader? Var kreativ.
4.
Ha inte mobilen eller skärmplattor i ert sovrum under juldagarna. Tillåt er själva att få slappna av och sova ut ordentligt. Många använder sin mobil som en alarmklocka, detta ökar frestelsen att vilja titta på sina emails och sociala medier (t ex Facebook & Twitter). Köp eller önska till julklapp en vanlig väckarklocka med batteri och placera din mobil någonstans neutralt utanför sovrummet.

Hur minskar du din multitasking?

Multitasking ökar helt enkelt stresshormonerna kortisol och adrenalin. Kroppen förbereder sig på fara och systemet kickas i gång, vilket gör oss stressade och orsakar depressiva tillstånd – och ibland också sömnsvårigheter.

Att multitasking skapar stress vet vi säkert i dag, och vi vet även att långvarig stress kan få allvarliga hälsoeffekter. Stresshormoner kan också minska korttidsminnet. Det är välkänt att det område i hjärnan som aktiveras mest av multitasking är det som mest sannolikt påverkas av stress. 

När vi byter arbetsuppgifter måste våra sinnen ställa om sig för att kunna klara av den nya informationen. Om vi gör detta snabbt, som när vi multitaskar, kan vi helt enkelt inte koncentrera oss helt på varje uppgift. Och ju mer komplexa och tekniska uppgifter vi utmanar oss med, desto sämre blir resultatet.

MINSKA DIN MULTITASKING 

  1. Planera din dag i förväg. Ange specifika och detaljerade tider när du ska besvara dina mejl, samtal och så vidare. Ha fasta tider för allt som går att ha fasta tider för. Det kommer underlätta ditt liv och göra att du inte ständigt är alert och på stand by.
  2. Hantera dina distraktioner och avbrott. Skapa en logg där du skriver ner de saker som bryter din koncentration, samt gradera hur viktiga och brådskande sakerna är.
  3. Lär dig hur du kan förbättra din koncentration, så att du kan fokusera på en uppgift i taget. Det kan kännas obekvämt i början om du är van att göra flera saker samtidigt. Men du kommer att bli förvånad över hur mycket du får gjort bara genom att koncentrera dig på en sak i taget.
  4. Varje gång du vill kontrollera dina mejl eller svara på ett samtal under tiden du gör något annat, ta då ett djupt andetag och motstå frestelsen. Fokusera på din ursprungliga uppgift.
  5. Om du brukar ha notifikationer/pushmeddelanden påslagna på datorn och mobilen är det en fördel om du stänger av dem. Alla dessa ljud och vibrationer gör att du blir distraherad. Genom att stänga av dem undviker du frestelsen att ständigt kolla din inkorg.
  6. När du kommer på dig själv med att multitaska, sluta omedelbart.
    Ta fem minuter för dig själv och sitt tyst vid skrivbordet med ögonen stängda. Även korta pauser kan få ditt sinne att bli mer fokuserat, och du kommer att kunna sänka dina stressnivåer och förbättra din koncentration. Det ger din hjärna ett välkommet avbrott under en hektisk dag.

Barn och ungdomar i åldrarna 9-18 år anser att deras medieanvändning är ett problem

En ny undersökning från Statens medieråd visar att mer än 50 procent av barn och ungdomar i åldrarna 9-18 år anser att deras medieanvändning är ett problem i förhållande till andra förpliktelser. Framför allt är det användningen av mobiltelefoner och sociala medier som är orsaken och som uppfattas som mest problematiskt. Enligt ungdomarna som deltagit i undersökningen sker det på bekostnad av andra aktiviteter. Förutom sömn och läxläsning är det aktiviteter som sport och läsning som får lida.

Föräldraskap var tillräckligt svårt innan internet och mobilerna landade hos oss, men i dag behöver de flesta mammor och pappor dessutom oroa sig för hur teknik och internet påverkar barnen. När blir en fritidssyssla en heltidssyssla? Och när förvandlas den till en besatthet? Är det sunt att lägga fem - sex timmar eller mer per dag på att titta på film, spela spel eller hänga på sociala medier? Vad tycker du själv?

Brist på sociala sammanhang. Många yngre verkar föredra att kommunicera på nätet framför att talas vid ansikte mot ansikte. När människor som befinner sig i samma rum kommunicerar via sms i stället för att tala med varandra, kan det uppstå problem. Ren text förmedlar inte tonfall, kroppsspråk och ansiktsuttryck och allt annat som hör till, vilket man försöker kompensera med emojis, men det blir aldrig samma sak.

Frågan vi behöver ställa till oss själva är om vi som människor kan hinna med i samma tempo som vår teknik och våra mobiler? Hur är det med oss, avancerar vi lika snabbt framåt varje år? Nej, självfallet inte. Vi har samma kropp och nervsystem som stenåldersmänniskan.

Vi vet idag att fysisk aktivitet är viktig för att uppnå och behålla ett hälsosamt liv, och våra barn år är inte undantagna. Som ung är det viktigt att vara aktiv, för vi vet att när vi blir äldre så blir vi automatiskt mindre aktiva. Vi sätter grunden för vår kondition och livsstil redan i mycket ung ålder. I själva verket är det så att det mesta vi gör då, sätter grunden för resten av vårt liv. Sug på det en stund. Den viktigaste tiden i en människas liv är alltså de första åren. Resten är i stort sett bara ett resultat av uppväxten. Fysiskt och mentalt.

Den nya digitala tekniken är idag på gott och ont en betydande del av våra och våra barns liv. Vår uppgift som förälder är att säkerställa att teknikanvändningen inte tar över helt och hållet och ersätter livet självt. Om du lär dina barn att hantera sin teknik på ett förnuftigt och på ett mer balanserat sätt, kommer det inte att bli några allvarliga problem.

Framtiden får ligga öppen, för vem vet hur det ser ut om tjugo år. Det finns dock en förändring och ett medvetande i luften som visar att en del av oss är på god väg att hitta tillbaks till sina rötter. Meditation, hälsa, träning, kost och familjevärden blir allt viktigare. Upplevelser och resor ökar och många har förstått att den verkliga världen är viktigare än den digitala. Men det är en lång väg kvar innan vi ser ett riktigt trendbrott.

Bara för att vi kan ha tillgång till sociala medier, innebär det inte att vi måste använda dem hela tiden. Koppla ner och håll dig borta från internet under specifika tidsperioder,  särskilt när du är hemma med din familj under helgen eller på semestern. 

Detta problem växer, kanske för att vi inte har lärt oss att hantera det på rätt sätt än. Jag lever ju med det här varje dag och ser det stora mörkertalet. För mig är det solklart att det här redan är en folksjukdom. Vi behöver prata om det här mer öppet.