Dina matvanor beror på din socioekonomiska status | Kurera.se

Dina matvanor beror på din socioekonomiska status

Bor du i betongförorten, är lågutbildad och tjänar dåligt? Då äter du förmodligen näringsfattigt och löper större risk att bli sjuk eller dö i förtid.
Har du däremot längre utbildning och bor i ett "bättre" område är du sannolikt mer hälsosam och äter oftare fisk och grönsaker.
Nu presenteras en ny genomgång av de senaste årens forskning som visar på ett tydligt samband mellan olika socioekonomiska faktorer – som till exempel utbildningsnivå – och matvanor. 

Ja, så illa som ovan rader behöver det förstås inte vara. Men socioekonomiska förhållanden, det vill säga skillnader i exempelvis inkomst och utbildning, har betydelse för människors matvanor och hälsa i Sverige.
Det visar en genomgång av forskningen som gjorts i ämnet 2000 - 2015, som Livsmedelsverket nu presenterar i en ny litteraturstudie.

► Läs också: Luftföroreningar påverkar psykisk hälsa

 

Kan förklara skillnader i sjukdomsförekomst och dödlighet mellan personer i olika samhällsskikt
Det är många faktorer som bidrar till socioekonomiska skillnader. Det handlar bland annat om människors bakgrund, utbildning, var personen bor och hur stor inkomst man har.
Av den genomgång av forskningen som nu sammanställts framgår ett tydligt mönster. Det finns ett samband mellan matvanor och socioekonomisk status, vilket kan bidra till att förklara skillnaderna i sjukdomsförekomst och dödlighet mellan olika socioekonomiska grupper.

 Läs också: Ny studie: Tillsatser i mat kopplas till fetma och tarmsjukdom

Speciellt mammornas utbildning påverkar
Det är svårt att veta vilken socioekonomisk faktor som är starkast, men utbildning
framträder som en viktig faktor i flera studier. Den sammanställning av forskningen som nu gjorts i Livsmedelsverkets litteraturstudie visar att föräldrarnas utbildning är associerat till hur hälsosamma matvanor barnen får. Speciellt mammornas utbildningsnivå påverkar, visar granskningen.

► Läs också: Ensamhet – lika stor riskfaktor för tidig död som rökning

Matvanor av stor vikt för allmänhälsan
Eftersom den mat en person äter har en stark koppling till personens hälsa kan detta bidra till att förklara skillnader som finns mellan olika grupper i Sverige när det gäller sjukdomar och även dödlighet.
– Hälsosamma matvanor är en viktig faktor i arbetet för att utjämna skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället. Det är något vi ska ta hänsyn till i vårt arbete med att förbättra folkhälsan, säger Annica Sohlström, tf generaldirektör på Livsmedelsverket, i ett uttalande.

 

Läs också: Livsmedelsverket: ”Unga kvinnor får i sig för lite D-vitamin”

Personer med lägre inkomst äter mer snabbmat och färre grönsaker
Det finns också forskning om hur mycket pengar hushållen lägger på mat. Personer som har en längre utbildning äter mer hälsosam mat, exempelvis grönsaker och fisk, medan de med kortare utbildning äter mer av energitäta och näringsfattiga livsmedel som exempelvis snabbmat, chips, godis och läsk.
Matkostnader påverkar matvanorna och granskningen visar att de med lägst inkomst äter mer av energitäta, näringsfattiga livsmedel och mindre av hälsosamma livsmedel som till exempel grönsaker och fisk. Av förklarliga skäl eftersom variation tenderar att kosta mer.

Skillnader mellan könen
Sammanställningen visar att även kön har också betydelse. Kvinnor äter mer hälsosamt än män och skillnaderna kan ses även i tonåren.

Läs också: Sju tecken på att du har för mycket av stresshormonet kortisol

Viktigt ta hänsyn till socioekonomiska faktorer i folkhälsoarbetet
Hälsosamma matvanor har en stor potential för att minska risken för
sjukdom och kan bidra till att utjämna hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper.
"Det är viktigt att ta hänsyn till socioekonomiska faktorer, matkostnad och sociala
normer i folkhälsoarbetet", skriver författarna bakom den litteraturstudien.

 

► Läs också: De 5 vanligaste sakerna folk ångrar när de dör

"Bra matvanor kan minska riskerna för allvarliga sjukdomar"
Irene Mattisson är nutritionist på Livsmedelsverket:
– Att äta bra, att till exempel regelbundet få i sig grönsaker, minska mängden rött kött och välja fullkornsprodukter, har betydelse för den egna hälsan. Att ha bra matvanor kan minska riskerna för flera olika allvarliga sjukdomar. Att börja äta grönare, lagom mycket och röra på sig kan alltså ha stor effekt för hur en person mår, både idag och i ett livslångt perspektiv, säger hon i ett uttalande.

Läs publikationen här: Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige

Av Isabelle G Hedander

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

 

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.

Två klassiska pastarätter på vegovis

Recept

Tvekar du att lägga om till vegansk eller vegetarisk kost av rädsla för att inte längre kunna njuta av dina favoriträtter som spagetti bolognese eller lasagne? Lugn, det råder läkaren Veronica Hedberg och kokboksförfattaren och journalisten Susanne Hovenäs bot på. I nya boken "Smart mat för en frisk kropp och hjärna" finns flera goda recept att botanisera bland och Kurera kan bjuda på två smakprov. 

 

Växtbaserad mat – smart för kropp och hjärna

Kost

I år minskade köttkonsumtionen i Sverige för andra året i rad och ligger nu på samma nivå som den var 2007. Vi har fortfarande en bit kvar innan vi befinner oss på den nivå vi var innan Svreige gick med i EU och priset på kött sjönk men utvecklingen tycks gå stadigt nedåt. I takt med det ökar intresset för vegansk eller växtbaserad mat och i dagarna släpptes en ny bok med helt växtbaserade recept.

Tävla och vinn albumet “Svart katt”

Tävling

Sångerskan Cecilia Thorngrens album "Svart katt" fick ett varmt mottagande när det kom ut. Nu har du chansen att vinna ett signerat exemplar med låtar ur den svenska visskatten samt nyskrivet material av Staffan Hellstrand och Peter Le Marc.

Annelis kolesterolvärden sjönk med lagrad vitlök

Hälsa

Redan för 15 år sedan fick Anneli Bygg, 65 år, reda på att hon hade lite för höga kolesterolvärden. Hon ordinerades statiner av sin läkare, men biverkningarna blev kraftiga så Anneli ville inte fortsätta med medicinen. Med hjälp av lagrad vitlök har hennes kolesterolvärden blivit betydligt bättre.

Micke Gunnarsson: “Jag är inte min kropp”

Krönikan

Handen på hjärtat hur skulle det se ut om du skötte en hund som du sköter om dig själv? Kan insikten att vi inte är våra kroppar göra att vi tar bättre hand om dem? Jo, det menar Micke Gunnarsson, föreläsare och workshopledare, som tack vare det tankesättet tar bättre hand om sig än någonsin tidigare. 

 

“Hemundervisning – ett välbehövligt alternativ till skolan”

Gravid/barn

Sverige är ett av de länder i världen där det är svårast att få hemundervisa sina barn, ett strängt regelverk gör det i princip omöjligt och de som vill välja det alternativet ser sig tvingade att lämna landet. Många är skeptiska mot hemskolning men långt ifrån alla. Kurera har växlat några ord med den New Yorkbaserade svensken Jens Peter de Pedro som lobbar för en större pedagogisk mångfald.