De halter av bisfenol A som hittats i en undersökning av vårt dricksvatten är så låga att det inte är farligt att dricka, säger nu Livsmedelsverkets experter. Men Zarah Öberg, näringsexpert och medicinsk- och miljömedicinsk expert, säger till Kurera att man ändå bör se upp. Bisfenol ger problem redan i små mängder och förekommer i många saker i vårt hushåll, varvid vattnet endast är en källa av många. Bröstcancer, infertilitet och underutvecklade könsorgan för män är bara några av eventuella bieffekter.
Kurera har tidigare skrivit om att bisfenol A har hittats i renoverade vattenledningar i bostadshus. Under 2012 och 2013 har Livsmedelsverket tillsammans med Kemikalieinspektionen och Boverket undersökt om det läckt ut bisfenol A från dricksvattenrör som renoverats genom så kallad relining. Det är ett alternativ till traditionellt stambyte. Många negativa hälsoeffekter kan kopplas till det giftiga ämnet – det kan påverka fortplantning, inlärningsförmåga och beteende, samt har förknippats med cancer såväl som diabetes.
”Så låga halter”
Nu går Livsmedelsverket ut och säger att de halter av bisfenol A som hittats i en undersökning av dricksvatten från renoverade rör är så låga att det inte är farligt att dricka vattnet. Proverna har tagits av det vatten som stått stilla i ledningarna, det vill säga utan att spola. I nio av de tjugosex undersökta husen visar analysresultaten på låga halter av bisfenol A i dricksvatten.
– De boende i fastigheterna som finns med i denna undersökning behöver inte vara oroliga för bisfenol A i dessa låga halter. Men målet måste naturligtvis ändå vara att begränsa användningen av bisfenol A, säger Leif Busk, vetenskaplig strateg på Livsmedelsverket.
Tolerabla intaget
Det totala genomsnittliga dagliga intaget av bisfenol A från mat och dryck i Sverige uppgår till några få mikrogram per kilo kroppsvikt och dag, både för barn och vuxna. Den mängd av bisfenol A som man kan få i sig varje dag under hela livet utan risk för hälsan – det så kallade tolerabla dagliga intaget – ligger i dag på 50 mikrogram per kilo kroppsvikt.
– Utifrån vad vi vet i dag får svenskar i sig betydligt mindre bisfenol A är vad som är skadligt för hälsan. Mest bisfenol A får vi i oss via mat och den mängd som kommer från dricksvatten är mycket liten, konstaterar Leif Busk.
Ökad risk för bröstcancer och infertilitet
Man kan emellertid fråga sig vad dessa små mängder ändå kan leda till i kombination med andra kemikalier som man utsätt för dagligen. Bisfenol har dessutom, även i små mängder, ytterst otrevliga bieffekter. Zarah Öberg arbetar som näringsexpert och medicinsk- och miljömedicinsk expert. Hon förklarar att bisfenol verkar som en xenoöstrogen, det betyder att det imiterar östrogen i kroppen. Då det ger en ökad östrogenliknande effekt uppstår obalans mellan östrogen, progesteron och testosteron.
– Överskott av östrogen hos kvinnor ger ökade risker för bröstcancer, kan skapa hormonella rubbningar, infertiliet, svåra PMS-besvär, kan ge oerhört påfrestande klimakteriebesvär och det innebär också att de andra hormonernas fysiska funktioner inte fungerar som de ska. Hos män minskar testosteron i förhållande till östrogen, vilket ger mer kvinnliga fysiska symtom. Xenoöstrogener bidrar dessutom till att flickor kan få menstruation för tidigt, och att män kan få underutvecklade könsorgan, säger hon till Kurera.
”Bör inte finnas ens i små mängder”
Zarah Öberg säger att bisfenol ger problem redan i små mängder och förekommer i många saker i vårt hushåll, varvid vattnet endast är en källa av många.
– Bisfenol är inte alls bra för varken djur eller människa och bör således inte förekomma i vårt dricksvatten, ens i små mängder.
Av Emma V Larsson