Hur kan jag få honom att fatta att man inte gör så här?

Jag är 36 år gammal och för två år sedan, efter att jag blev änka för tre och ett halv år sedan år sedan, träffade jag en man. Han kom snabbt in i mitt och mina barns liv. Han har inga egna barn och är två år yngre. Allt har flutit på bra, såklart med lite gnabb kring barn och så. Han har alltid haft sin lägenhet kvar men bott hos oss. Han är som en far till sonen på tio år! Den äldsta är idag 13 år. För två veckor sedan släppte han bomben efter att han hyrt ut sin lägenhet att det inte kändes bra mellan oss, att han tappat sina känslor och inte varit ärlig mot sig själv och mig kring detta. Mannen är en mussla! Jag har verkligen inte märkt någonting! Han behövde tid. Vi har träffats, vi har pratat. Men jag sa vilken hemsk känsla det var att leva i ingenmansland. Igår åkte han och hade kul med killarna, åt med oss. Sen kom bomben. Jag avslutar detta! Men han har ju inte gett mig en ärlig chans! Då måste ju båda vara med på tåget. Han har ju bara gett sig själv det. Gör man såhär utan en kamp med rådgivning och liknande (som jag hittat) när barn är inblandade? Barn som tidigare varit i kris? Nä, man ska inte stanna för att man älskar barnen! Men man ska fan-ta-mig ge det en ärlig chans. Sedan kan man säga att det sket sig! Inte innan dess! Inte såhär nära jul när jag knappt har ngt nätverk och hela hans familj varit våran sociala krets.