Annons
Annons
Läs fler frågor till Eva Rusz
Stäng

Ställ din fråga till Eva Rusz

Hidden
Hidden
Hidden
Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.

Hur kan jag och min syster få hjälp att reda ut vår trasiga, såriga relation?

24 mars, 2022
Jag hör av mig till dig angående möjligheten att få tips på hur jag och min syster kan få hjälp att reda ut vår trasiga, såriga relation. Vi har kommit överens om att försöka hitta en psykologkontakt i Örebro då det ligger geografiskt bra till. Min syster bor i Karlstad och jag i Stockholm. Problemet är hur vi ska hitta rätt person. Jag fick upp ett antal namn via psykologguiden, men då jag av erfarenhet vet att det är supersvårt att hitta rätt psykolog fick jag idén att pejla med dig, som ju är en av de främsta i Sverige på detta. Tänk om det kunde vara så lyckosamt att du har något namn på en psykolog du tror på för oss. Om inte i Örebro så kanske någon annanstans i närheten av Karlstad eller Örebro. Jättetacksam för svar! Bakgrund: Min syster är 53. Jag är 50. Vi har en svårlöst situation där ett gäng såriga konflikter staplats på varandra och som till slut har lett till att vi inte längre träffas. Under uppväxten stod vi varandra enormt nära och var varandras största tryggheter. Det är en stor sorg för oss båda, men vi är samtidigt helt låsta som det är nu. Förmodligen är det våra gamla familjesystem och relationsmönster som gör att ingen av oss mår speciellt bra i relationen till den andra. Det är cementerade roller och bilder av vem hon är och vem jag är som gör att det ständigt dyker upp irritationsmoment, tysta konflikter men också stora uppgörelser som inte längre leder någon vart. Vi har alltid bråkat högljutt och känslosamt men gjort upp och varit precis lika nära igen efter uppgörelser, men nu är det inte så längre. Det är som att vi alltid hamnar i någon form av jämförelse, konkurrens, ojämlikhet där vi plötsligt inte är 50 + utan tjafsande barn. Det finns numera en stor otrygghet mellan oss. Jag tror ingen av oss riktigt känner att den andra litar på eller gillar ens personlighet. Vi har alltid fått höra att vi är extremt olika. När vi var små var det kanske just det vi attraherades av hos varandra. Men idag är det mer en känsla av avstånd och svårighet att förstå och bekräfta varandra. De senaste årens konflikter har lett till sprickor som vi inte längre kan hantera. Det gör för ont från båda håll. Ingen av oss vet nog egentligen vilken typ av relation vi kan ha framåt.  Det vi båda känner är att det inte är bra som det är, men var vi vill, det vet nog ingen av oss.
Annons

Eva Rusz svarar

Det verkar ju ändå som om ni båda är eniga om att med psykoterapi finna en fruktbar lösning, det bådar gott i vart fall!

Vad gäller valet av psykolog eller psykoterapeut så skall denne ha en yrkeslegitimation och det är bäst tycker jag att ha en legitimerad psykolog som också har en legitimation som psykoterapeut eller familjeterapeut.

Tyvärr känner jag inte till någon alls i den regionen du nämner eftersom jag arbetar utomlands sedan mer än sex år tillbaka och har nästan helt tappat kontakten med kollegor i Sverige.

Men, ni kan träna er i att ”plåstra om ” varandra igen. Våra hjärnor kan faktiskt skriva ut ”recept” på att släppa det som redan har inträffat.

Kunde soldaterna i skyttegravarna under första världskriget, vars uppgift var att döda varandra det, så kan ni det med. De blåste eldupphör under 24 timmar under juldagen 1914 och åt mat tillsammans och spelade fotboll.

Ofta är det bästa att släppa taget om det som redan har inträffat och istället fokusera på NUET, vad ni kan göra nu för att förstå varandra bättre. Om man gräver i det förgångna så förstärker man det som skett negativt. Och ni kan ändå inte förändra det som redan har skett och kommer säkerligen alltid att ha olika tolkningar om vad du eller din syster gjorde osv.

Släpp det förgångna, dra ett streck över det och lär känna varandra på nytt. Aktivera er nyfikenhet, ställ frågor och lyssna kring hur ni tänker och lever idag, inte igår. Utforska och lär känna varandra  på nytt.

Det går att släppa taget om det förgångna, man får fatta det beslutet och sedan avhålla sig från att gå tillbaka till det som redan har inträffat.

/Eva

Dela inlägget
Annons
Annons
Annons
Annons