Annons
Annons
Läs fler frågor till Eva Rusz
Stäng

Ställ din fråga till Eva Rusz

Hidden
Hidden
Hidden
Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.

Jag behöver mer bekräftelse och kärlek – vad ska jag göra?

4 december, 2015
Klagat sönder mitt förhållande. Nu saknar jag närhet, omtanke och bekräftelse. Kommunikationen är död mellan mig och min partner. Fyra år har gått och vi har bråkat i tre år av dem. Vi kommer från helt olika familjer. Hans familj sopar allt under mattan och pratar aldrig om hur man mår. Min familj är rena motsatsen. Jag vill prata och diskutera om allt. Jag har ganska stort bekräftelsebehov medan han inte alls förstår sig på sånt. Jag vet att han kan ge, men med tiden har allt försvunnit. Jag kämpar själv med att få tillbaka dessa delar. Men ofta blir jag trött. Kör långa monologer till min partner, där resultaten alltid blir dem samma, han skiter i att lyssna, och gör mig ännu mer osäker. Säger håller du käften och bara lever på så kommer jag hitta tillbaka och vilja ge dig dem här sakerna du vill ha. Jag håller käften, väntar och väntar, han ger, men han ger för lite, jag vill ha mer och vi börjar om igen, jag kör med mina långa monologer, han blir vansinnig, jag är ännu otryggare, känner mig ensam, oälskad, oattraktiv mm. Ingenting har blivit bättre genom att prata. Han vill inte prata. Utan bara att vardagen ska flyta på, så kommer det av sig självt. Vi kör på hans vilja, jag vill se, höra och känna. Han bryr sig inte, reagerar inte på att jag säger att jag träffar snart någon annan, han bryr sig inte. Jag har testat allt. Sagt att han inte ska spilla min tid. Låta mig gå om han inte vill ha dem saker jag vill ha. Men han stannar. Jag är förvirrad, varför stanna om han inte kan ge? Om det inte gör ont när jag säger att jag träffar snart någon ny om du inte börjar visa vad jag betyder för dig. Kan du inte bara börja visa, finnas där, välja tid med mig, ta initiativ till sex osv. För jag vågar inte ta initiativ för att jag inte känner att du vill ha mig. Han svara jo. Men sen händer ingenting ändå. Vi har ett barn ihop på två år och tre bonusbarn. Det är bara att göra tycker jag. Om han väljer att stanna, är det ju bara att börja visa. Men även om han visar små små steg, är jag inte nöjd, jag vill att han ska vilja va med mig, vilja planera framtid med mig, känna empati för mig. Förmedla känslan av att han vill. Även att han gör känner jag inte att han vill vara med mig......
Annons

Eva Rusz svarar

Jag måste säga att det knyter sig i min mage av att läsa hur du upplever att ni har det. Det låter mycket illa hur ni agerar tillsammans och jag blir oroad över hur barnen mår. Mitt råd är att ni snarast uppsöker en familjerådgivare i er hemkommun och ber om hjälp kring hur ni skalla göra med er relation.

Hälsningar
Eva Rusz

Dela inlägget
Annons
Annons
Annons
Annons