Eva Rusz svarar
Hej,
Ni två verkar ha haft det känslomässigt knepigt redan för den allra första tiden då ni möttes. Som du beskriver ditt ex beteenden så verkar han var mycket känslomässigt styrd. Med det menar jag att han ständigt verkar följa sina känslor oavsett vilka konsekvenser det blir för resten av familjen. Han verkar ha svårt att avstå ifrån att agera då han känner si eller så. Han verkar vara väldigt ambivalent i sina känslor och följer dem blint oavsett vilka konsekvenser detta skapar.
Människor som har upplevt otrygghet, känslomässigt under barndom och uppväxt kan bete sig som han gör; snabba ryck och kortvariga relationer. Fram och tillbaka och ofta har dessa svårt att ta hänsyn till hur de skadar andra. De sätter sig själva främst.
Ni har skapat en familj, är småbarnsföräldrar och hans känslomässiga styrning skadar Er. Han tror säkert att ha funnit den ”stora kärleken” (just nu) men detta kan ju eventuellt förändras om ett tag.
Jag tycker du skall fundera på om du vill ha honom tillbaka, med all respekt för att ni har barn tillsammans, så kan Er framtid dessvärre riskera bli lika ”gungig” som den hitintills har upplevts. Och för barn blir det svårt att relatera till en förälder som agerar opålitligt, känslomässigt och i sin fysiska närvaro.
Det är inte lätt att vara ensam småbarnsförälder, jag har varit det själv till tre små barn. Men i mitt fall blev valet lätt; hellre ta hand om dem själv och ge dem en känslomässig trygghet än att ha någon som agerar som en ”jojo” och som man inte riktigt kan lita på. Du kanske skall sträva efter att få honom att ta sitt föräldraansvar, att avstå från att festa då han umgås med barnen och skaffa dig ett samtalsstöd så du kan få kraften att klara av situationen som den är idag.
Hälsningar Eva Rusz.