Annons
Annons
Läs fler frågor till Eva Rusz
Stäng

Ställ din fråga till Eva Rusz

Hidden
Hidden
Hidden
Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.

Min fru har tröttnat – vad kan jag göra?

3 september, 2018
Jag har en fru som jag varit gift med i fem år men vi har varit tillsammans i tolv år. Vi har två barn, 6 och 8 år gamla. I helgen kom vi hem från en två veckor lång resa till landet där jag växte upp och på kvällen satte jag och min fru oss ned och tog ett glas vin från en flaska vi köpt på resan. Då tog hon upp att hennes känslor för mig har svalnat så pass att hon bara ser mig som en vän. Hela våren har varit relativt jobbig för oss båda då jag gick in i väggen på jobbet och tydligen hade hon en period vid samma tidpunkt då hon mådde dåligt men hon ville inte belasta mig med det. Sedan april har hon tagit sig an väldigt många fritidsaktiviteter som gjort att vi inte har setts särskilt mycket mellan april och mitten på juli. Hon har under denna tiden haft svårt att ta hand om våra barn och det har varit så sedan förra sommaren. Hon säger att hon känner att hon inte orkar, till den graden att man märker att hon blir sur direkt när de är i närheten. På en av aktiviteterna hon hade under våren fanns det en annan person som hon tidigare sagt att hon inte har känslor för, men i veckan berättade hon att känslorna för honom är starkare än för mig. Vi har börjat kommunicera och jag har även ringt till familjerådgivningen lokalt för jag har förmedlat att jag inte är beredd att bara ge upp. Det finns så otroligt mycket jag vill skriva här men vet inte hur jag ska sortera det hela. Min frun känner sig tom, säger hon. Hon har ingen lust att vara med barnen, helst skulle hon vilja lämna dem och bara dra. Hon säger att jag kväver henne då jag föreslår att vi ska umgås men hon är mer än villig att ta sig ut ur huset och umgås med andra utan oss, hennes familj. Då jag frågar om hon vill lägga tid på mig och familjen för att reparera säger hon ja, fast med tveksamheten i rösten. Nästan så att eftersom hon redan sagt hur hon känner att hon inte vill ändra på det. Hon har redan spekulerat och önskat hur det ska vara efter en eventuell separation och det hon önskar är jag inte säker på att jag kan tillgodo se. Jag behöver hjälp. Vad kan jag göra? Vad betyder allt detta? Jag vill inte förlora min bästa vän. Den kärlek som jag gifte mig med, som jag vill leva resten av livet med. Jag känner mig övergiven.
Annons

Eva Rusz svarar

Hej.
Jag tycker det är bra att du vill kämpa för er relation. Har man en gång valt att leva tillsammans och skaffat barn så bör man inte ge efter eller ge upp i stunder då känslorna har svalnat. Känslor kan komma och känslor kan gå. Men det är ingen anledning till att man genast måste separera.
Stå på dig med er inbokade tid hos familjerådgivaren.
Det jag reagerar på är hur du beskriver hur din fru mår. Jag tycker det kunde vara bra om du och hon även uppsökte en läkare då det skulle kunna vara så att hon lider av utmattningssyndrom eller en depression. Då känner man som din fru gör, tomhet inombords, orkeslöshet, avstängda känslor och har en hopplös framtidsbild, så detta är klassiska symptom på utmattningsdepression. Dessa symptom kan botas och då kan den som lider av dem förändras till en positivt inställd människa som har mer ork och lust att ta tag i saker som man tidigare inte orkat ta tag i.
I min bok ” Bullshit – de tio dummaste myterna om varför en relation inte kan hålla” (Bladhbybladh) beskriver jag att känslor inte kan dö, bara omdirigeras om man är trött, sjuk, utarbetad osv. Och kärlekskänslor kan komma tillbaka då man mår bättre och då man får mer tid för varandra. En parrelation kan inte ”blomma” om man inte har tid för varandra, vilket det verkar som om ni två inte riktigt har haft.

Dela inlägget
Annons
Annons
Annons
Annons