Eva Rusz svarar
Hej,
Det är ett faktum inom psykoterapin att många människor jag möter bär på gamla, delvis omedvetna känslomässiga minnen. Det kan som exempel, vara minnen av bristande närhet till föräldrarna då man var liten eller att man upplevde dem känslomässigt instabila. Om detta skedde och repeterades under barndomen kan man som vuxen får problem med att reglera sina känslor i möten med en annan person. Speciellt då det gäller en kärleksrelation. Man kan annars fungera bra på arbetet men i nära, känslomässiga relationer kan man överreagera för minsta lilla situation som kan påminna vederbörande om hur det en gång kändes.
Det går att öva sig att reglera känslor, framförallt att inte överreagera och tillåta sig att ”gå igång” på dem då de upplevs. Man skall som en metafor, ”sitta stilla i båten” det vill säga inte röra sig, inte springa iväg, inte avlägsna sig, inte göra slut då det känns som om det stormar inom en.
Istället skall man öva sig att lugna ner sig, gärna med någon avslappningsövning, eller lyssna på en app. Man kan andas lugnt, räkna från 200 bakåt tills känslorna avklingar. Och även försöka flytta fokus från känslorna till tankarna och fråga sig själv om det man känner och tänker i stunden verkligen motsvarar verkliga fakta, just nu?
Hälsningar Eva Rusz.