Bättre hälsa med rätt sorts fett

Vår syn på fett har förändrats. Sedan 1800-talet och fram till för bara ett par år sedan har fett haft en dålig klang i mångas öron. Fett har varit farligt, associationerna har varit att man insjuknar i hjärt- kärlsjukdomar samt att man blir tjock av fett. Idag är associationerna några helt andra. Fett är nyttigt. Det är nu bra för hjärta och kärl men även för hjärna, ögon, leder och det hjälper oss dessutom att hålla formen.

Vad är det då som har förändrats? Det är inte vi människor. Vår DNAs spontana mutationshastighet har beräknats vara 0,5 procent per miljon år, med andra ord så har inte våra gener förändrats avsevärt sedan vår genetiska profil etablerades för cirka 40 000 år sedan. De ärftliga faktorerna är därför i stort sett de samma. Vad som däremot har förändrats är den näring vi stoppar i oss samt den miljö vi lever i.

Magert kött och frukt
Vi härstammar från en bakgrund där kosten bestod av magert kött, mycket fisk, skaldjur, grönsaker, frukter, bär och nötter. En kost betydligt mer rik på probiotika, antioxidanter och omega-3 än den kost vi äter idag. I västvärlden idag ser man att, utöver den minskade konsumtionen av probiotika, antioxidanter och omega-3, konsumerar vi allt mer mättat fett, transfett och omega-6. Fett som i stora mängder varken gynnar vår hälsa eller figur och som dessutom har lett till fettets dåliga rykte. Detta håller på att förändras, idag bygger hela dietprogram på högt intag av fett och protein samtidigt som man nu istället stryper intaget av kolhydrater. Det är bra, vi behöver fett. Våra kroppar är till stor del uppbyggt av fett, 35-40 procent av kroppens torrvikt utgörs av fett medan hjärnans torrvikt utgörs av hela 60 procent fett. Det behöver underhållas, med intag av rätt sorts fett i rätt mängder.

 

Vid graviditet
Behovet av fett ser dock lite olika ut beroende på var i livet vi befinner oss. Vår hjärna börjar utvecklas under den femte till och med den tionde graviditetsveckan. Forskning visar att inlagring av fleromättade fettsyror är stor före den 25:e graviditetsveckan. Från och med den 28:e veckan växer barnets hjärna enormt och omfånget ökar kraftigt. Under den tillväxten sker en stor inlagring av omega-3-fettsyran DHA samt omega-6-fettsyran AA. Dessa fettsyror är de vanligast förekommande i våra hjärnor.

Fettsyrorna DHA och AA
DHA är även väldigt avgörande för utvecklingen av stavarna och tapparna i ögats näthinna. Omega-3-fettsyran EPA har även den en avgörande betydelse, då den reglerar omsättningen av fettsyror så som DHA och AA. Fettsyran DHA kan även relativt lätt bildas i kroppen från EPA, dock inte lika lätt innan två års ålder. Därför rekommenderas gravida, ammande och barn upp till två år att äta kosttillskott rikt på fettsyrorna DHA samt AA. Tillskottet får gärna innehålla EPA också, men större andel DHA som till exempel i Mumomega.

100 miljarder hjärnceller vid födsel
Vår hjärna innehar flest hjärnceller precis efter födsel: då är de cirka 100 miljarder. Trots det är hjärnan långt ifrån färdigutvecklad. Hjärnans utveckling fortgår ända fram till slutet av puberteten vilket förklarar det otroliga behovet av tillförsel av rätt sorts fett under barn- och ungdomsåren. Flera studier har visat att det finns en koppling mellan ett lågt intag av omega-3 fettsyror och tillstånd som dyslexi, dyspraxi, ADHD/DAMP och autism. Det är då främst intag av omega-3-fettsyran EPA som visats vara mest effektiv.

Dyslexi och ADHD
Oxford-durham studien, en studie gjord på 117 barn med diagnosen DCD (utvecklingsstörning av koordinationsförmågan) samt symptom för dyslexi och ADHD bekräftar omega-3 fettsyrornas effekt. Den placebokontrollerade studien visade att de barn som intagit kosttillskottet Eye Q i tre månader uppnått en förbättring i form av en minskning från 74,7 till 58,1 på en ADHD-skala, en skala som inkluderar 52 enskilda tester.

De största effekterna sågs i tester gällande ouppmärksamhet, rastlöshet/impulsivitet, hyperaktivitet, koncentration samt läs- och skrivsvårigheter. De barnen som ingick i placebogruppen visade ingen förbättring. Studien fortsatte i ytterligare tre månader, men under dessa månader intog samtliga barn Eye Q. De barn som tidigare ingått i placebogruppen visade efter tre månader med Eye Q samma utveckling som den grupp som från början intagit Eye Q. Den grupp med barn som ätit Eye Q i sammanlagt sex månader visade nu ytterligare förbättringar, nu från 58,1 till 52 på en ADHD-skala.

 

Bättre sömn
Utöver omega-3-fettsyrornas effekt vid tillstånd som dyslexi, dyspraxi, ADHD/DAMP och autism har de även visats sig betydelsefulla vid sjukdomar som fetma och astma. Små barn som har problem med sömnen kan få en bättre sömn med ett omega-3-tillskott. Barn och ungdomar rekommenderas ett kosttillskott rikt på omega-3-fettsyran EPA, exempelvis Eye Q.

Friskt hjärta
Vi behöver en ständig tillförsel av rätt sorts fett, även i vuxen ålder. När vi blir äldre spelar omega-3-fettsyrorna en avgörande roll för ett friskt hjärta och friska kärl. Fettsyrorna har en skyddande effekt mot åderförkalkning, som i sin tur kan orsaka en hjärtinfarkt. Fettsyrorna bidrar även till ökad elasticitet i våra blodkärl och ett lägre blodtryck. Kolesterolvärdena påverkas också av vilket fett vi väljer. Vårt konsumerande av fel sorts fett har lett till att hjärt- och kärlsjukdom är den ledande dödsorsaken i hela västvärlden. I Sverige står hjärt- och kärlsjukdom för 40-50 procent av alla dödsfall.

Inflammationsbenägna i väst
Omega-3-fettsyrorna har också en effekt på inflammatoriska tillstånd i kroppen, något man ofta får ta del av när man är lite äldre. De omega-6-fettsyror som vi svenskar är så bra på att konsumera bidrar till bildandet av inflammatoriska ämnen i kroppen. Detta samtidigt som omega-3-fettsyrorna som vi inte är lika bra på att konsumera bidrar till bildandet av antiinflammatoriska ämnen i kroppen. I Sverige äter vi oss med andra ord mer inflammationsbenägna. Detta spelar en avgörande roll vid inflammatoriska sjukdomar så som artros, reumatism, psoriasis, sjögrens syndrom och astma. Så för din egen skull, ät omega-3.

Av Johanna Gustafsson


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Naturliga ämnen håller hjärtat i form

Forskning

1,8 miljoner svenskar har någon form av hjärt- kärlsjukdom. Det är vår vanligaste dödsorsak, fyra dödsfall av tio beror på hjärt- kärlproblem. Men bättre diagnoser och behandlingar räddar liv. Är forskarna på rätt spår kan dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar komma att halveras. Åtminstone om man får tro KiSel-10-studien som visade att Q10 i kombination med selen kunde minska dödligheten med hela 54 procent.

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

 

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

 

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

 

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.