Laxfilé

Äta eller inte äta fisk?

Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Det är viktigt främst för gravida och ammande mammor att få i sig mycket fisk. Fisk innehåller bra fettsyror som barn behöver för utveckling av hjärna, hälsa och intelligens. Men då många fisksorter innehåller tungmetaller och är dåliga för miljön står föräldrar inför ett dilemma idag - äta eller inte äta fisk? Näringsmedicinaren Peter Wilhelmsson berättar mer.

Helt avgörande för barnets hälsa  är om det får i sig tillräckligt med omega 3-fettsyror samt arakidonsyra under fosterstadiet och det första halvåret av livet. En ammande mamma rekommenderas att äta tillräckligt med fisk eller ta kosttillskott innehållande fiskolja. Alternativet för vegetarianer är att ta kost­tillskott innehållande linfröolja, samt få i sig DHA från algtillskott.

 

Behövs en bra balans
Den enda gången människan själv tillverkar fettsyror är när en ammande kvinna producerar DHA och arakidonsyra för att framställa bröstmjölk. Trots att DHA är en mycket viktig fett­syra för utveckling av hjärna, hälsa och intelligens hos barnet, är det viktigt att betona att barn behöver en bra balans av fettsyror. Det behöver också arakidonsyra som finns i smör och ägg.

Kemikalier i fettvävnaden
Brist på omega 3-fettsyror ger sämre skydd mot biverkningar efter vaccinering och ökar ris­ken för allergi, autism, inlärningssvårigheter, dyslexi och ADHD. Fisk är också en mycket god proteinkälla och innehåller dessutom värdefulla mängder av vitamin B12, kalcium, krom och fettlösliga vitaminer. Att barn föds med förhöjda halter av kvicksilver i kroppen på grund av mammans fiskintag är vanligt. Det är vanligt att de som äter fisk flera gånger i veckan har upp till 20 gånger högre halter av tungmetaller och kemikalier i fettvävnad och vitala organ än de som inte äter så mycket fisk. Vad ska man då göra för att lösa detta svåra dilemma?

Se fem följande förslag nedan:

1. Ammande mammor och småbarn ska äta fisk men undvika de fiskarter som innehåller mycket kvicksilver, DDT, PCB och andra föroreningar. Fisk från insjöar och Östersjön är mer förorenad än fisk från ishavet. Ju djupare och renare hav, desto mindre förorenad fisk. Småfisk som sill, sardiner och strömming innehåller nyttiga fettsyror och mycket lägre halter av föroreningar än stora fiskar, som exempelvis svärdfisk. Undvik så mycket som möjligt odlad lax och annan odlad fisk. Odlad fisk förorenar miljön och innehåller lägre halter av nyttiga fettsyror, eftersom den inte matas med sin naturliga föda utan med genmanipulerade soja- och sädesprodukter. Odlad fisk innehåller dessutom ofta många olika föroreningar. Den kan till och med innehålla lika mycket antibiotika som massproducerade kycklingar och har dessutom ett alltför obalanserat omega 6- till omega 3-fettsyraförhållande. Ät fisk som är mindre förorenad en till två gånger i veckan, exempelvis sardiner, sill, strömming i form av ansjovis, hälleflundra, tonfisk i vatten eller tomatsås på burk, flundra, torsk eller lax från Alaska eller Norra, respektive Södra ishavet. Förutom problemet med kvicksilver innehåller vissa fisksorter även stora mängder av PCB och DDT. Undvik de fisksorter som är mest förorenade: svärdfisk, ål, kattfisk, hummer, makrill och forell, samt gädda och abborre från svartlistade insjöar. Efterlys KRAV-märkning av fisk, motsvarande den som finns för spannmål, grönsaker och frukt, hos livsmedelsbutiker, Konsument-, Livsmedelsverket och miljöengagerade politi­ker. Man bör få veta var fisken kommer ifrån och om den innehåller låga eller höga halter av tungmetaller och kemikalier.

2. Upprepade studier har visat att koriander och alger hjälper till att avlägsna tungmetaller som kvicksilver, bly och aluminium ur kroppen. Använd färsk koriander i sallader och torkad som krydda samt alger flera gånger i veckan.

3. Var försiktig med intag av sushi och rå fisk. Rå fisk kan innehålla parasiter och mask. Det är dyrt att testa om man blivit smittad och svårt att bli av med om man har fått i sig parasiter. Om du älskar sushi, ät vegetarisk sushi och lättkokt fisk. Det finns sushirestauranger som håller god standard, och där risken att bli smittad är minimal.

 

4. Komplettera med andra livsmedel som innehåller nyttiga fettsyror. Fisk är bästa källan till omega 3-fettsyror, men det finns andra produkter. De måste visserligen omvandlas i kroppen till EPA/DHA, och hur effektivt det sker beror på den personliga biokemin och näringssta­tusen. Ät varje dag någon eller några av följande livsmedel, som innehåller nyttiga fettsyror: Omega 3-ägg, valnötter, pumpakärnor, linfrö som krossas i mixern och tillsätts morgondryck­en, linfröolja, hampaolja, pumpakärnolja, valnötsolja.

5. Kosttillskott. Det säkraste sättet för mor och barn att få i sig tillräckligt med bra fetter är att ta kosttillskott. Den blivande mamman bör äta ett starkt multivitamin/mineralpreparat, plus de tilläggsmineraler hon behöver, samt ta extra tillskott av fiskolja under graviditeten, för att ge fostret optimalt med näring. Om spädbarnet inte ammas kan det ges mjölkersättning/mjölktillägg med tillsats av fiskolja eller få näringsdrycker som innehåller dessa fettsyror. Det finns också en näringsdryck som innehåller rikligt med DHA och näringsämnen som är speciellt lämpliga för större barn med inlärningsproblem, eksem och allergi. Vegetarianer kan komplettera sin kost med DHA som finns koncentrerad i speciella alger.

Av Peter Wilhelmsson


Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

morötter

Så ställer du om till sköldkörtelvänlig kost

Forskning

Sköldkörtelrubbningar är den vanligaste formen av autoimmun sjukdom och kan leda till alltifrån viktuppgång till nedstämdhet och förlamande trötthet. Men det går att lindra symptomen genom att ställa om till en autoimmun kost. Här får du tips om hur du gör omställningen så smidig som möjligt.

kvinna i mössa

Därför gör hampa under för din hud

Hälsa

Trendingrediensen hampa är på allas läppar och används i alltifrån kläder till livsmedel. Men även hud, hår och naglar får en rejäl boost av hampa. Här tipsar Kureras skönhetsexpert Johanna Bjurström om hur du använder oljan på bästa sätt.

Finalisterna i Årets matbluff utsedda

Eko/miljö

För fjärde året i rad har den ideella konsumentföreningen Äkta vara tagit fram fem finalister till antipriset ”Årets matbluff”. Soyagrädde med 2 procent soya och glutenfritt  teff- och bovetemjöl med 3 procent teff är två av finalisterna av de totalt 162 nomineringarna som kommit in från allmänheten.

Ny rapport ska öka kunskap om minnessjukdomar

Forskning

Idag har ungefär 160 000 svenskar en demenssjukdom. Antalet demenssjuka väntas öka till 250 000 inom 30 år. Detta på grund av att det stora antalet personer som föddes på 1940-talet då uppnår en hög ålder. Alzheimerfonden har därför tagit fram Sveriges första vetenskapliga alzheimerrapport som ska kunna läsas av gemene man för att öka kunskapen om minnessjukdomarna.

Hittade du också en halsduk eller ett par vantar?

Allmänt

Medlemmar i svenska kyrkan har stickat vantar, halsdukar och strumpor och lagt ut för att visa på kraften i goda handlingar. I gryningen till den 14 januari lades deras stickade alster ut i hela landet. På lapparna stod det till exempel: Fryser du? Den här halsduken är inte borttappad, den handgjord. Ta den, varsågod.

 

Studie: Apor föredrar socker framför alkohol

Forskning

Har du någonsin undrat varför djur äter jäst frukt som innehåller alkohol? Vi drar ofta slutsatsen att det beror på att de i likhet med oss människor skulle tycka om att berusa sig. Nu har forskare undersökt om apors beteende kan avlöja något om människans benägenhet till alkoholism.

Hella gör rent hus utan gifter och kemikalier


Eko/miljö

För tre år sedan kom Hella Nathorst-Böös ut med boken "Häxans hus" full av tips på hur man lever mer giftfritt både när det kommer till hemmet men också hygien och hudvård. Sedan dess har intresset bara ökat och nu ges boken ut på nytt. Kurera växlade några ord med Hella om varför det är så viktigt att detoxa sitt hem och fick några användbara tips.

Nu kan Maja svälja sina tabletter

Övrigt

Maja, 11 år, har alltid haft stora besvär att svälja tabletter, som till exempel Ipren och Alvedon. Sedan provade Majas mamma Eva att trä över tabletterna med ett litet hölje med god smak. Då kunde Maja svälja utan problem. – De smakar jättegott. Mina har kolasmak, säger Maja.

Ann-Kristin Sundin: “Mjölk är fortfarande hälsosamt”

Kurera debatt

Alla har en åsikt om mat, oavsett vilka vi är och vad vi arbetar med. Anledningen är så klart enkel – alla äter, och alla påverkas av maten vi väljer att lägga på tallriken. Då är det desto viktigare att de budskap som konsumenter nås av är vetenskapligt behäftade och tål att utmanas och kritiseras. Inte minst diskuteras mjölk och mjölkprodukter i många sammanhang när gäller allt från hjärtkärlhälsa till skeletthälsa, och felaktigheterna som vi möts av är flera.

Studie ska undersöka vad fysisk aktivitet kan göra för deprimerade

Forskning

Att fysisk aktivitet gör oss piggare och gladare, det vet alla som motionerar. Men kan även deprimerade och isolerade personer få effekt av fysisk aktivitet och undvika att falla tillbaka i sjukdomen? Det ville forskare vid Lunds universitet ta reda på. Därför startade de en studie där 100 deprimerade patienter med en eller flera depressioner bakom sig får lära och träna.

 

Stockholm har fått landets första meditationsstudio

Mental hälsa

I New York och San Fransisco rullar sedan några år meditationsbussar på gatorna. I Sverige har kanske meditation främst varit något som utövas i samband med yoga eller på vissa center men nu blir det ändring på det. Mindstory i Stockholm är en studio helt vikt åt olika former av meditation, dit den stressade storstadsbon kan gå för att landa.

kvinna som äter sallad

Ät dig symptomfri från sköldkörtelsjukdom

Forskning

Närmare en halv miljon lider av någon form av sköldkörtelsjukdom i idag – de flesta är kvinnor. Den senaste forskningen visar att du kan minska dina symptom och öka din livskvalitet genom att ställa om din kost. – Redan efter några veckor kan du märka skillnad, säger Karl Hultén, biomedicinare och expert på kost och livsstil vid autoimmun sjukdom.

Hund under småbarnsåren kan skydda mot schizofreni

Husdjur

Att växa upp i ett hem med hund kan fungera som ett skydd mot att senare i livet utveckla den svåra psykiska sjukdomen schizofreni, det visar en ny studie. Man undersökte även kopplingen till bipolär sjukdom, dock utan resultat. Även kopplingen mellan tidig exponering för katter och senare risk för psykisk störning undersöktes.

 

Så gör du din egen hostmedicin

Förkylning

Har du haft influensa eller kanske bara en vanlig förkylning under senhösten och nu under vintern? Då kanske du fortfarande dras med rethosta och halsont. Vanlig hostmedicin säljs för flera hundra miljoner varje år men det finns ingen vetenskaplig grund för att dessa fungerar. Honungsvatten med citron eller timjan är en gammal beprövad huskur som kan lindra hosta och halsont.

Helen Alfredsson: ”Jag tycker om att vara tråkig”

Hälsa

Golfproffset Helen Alfredsson har levt sitt liv i resväska. Men nu har hon landat – efter än 30 år år utomlands och en lång rad segrar i golftävlingar världen över har hon hittat lugnet i vardagen i Onsala utanför Göteborg, tillsammans med Kent. Och i hemmet i Florida, för hon är hemma även där.

Alpdoktorns idéer är idag vetenskapligt bevisade

Hälsa

Den schweiziska hälsopionjären Alfred Vogel ägnade hela sitt liv åt att örter, naturmediciner och patienter. För ”alpdoktorn” var hälsa en harmonisk kombination och en välbalanserad livsstil –  god sömn, sunda matvanor, motion och livsglädje.  I dag är flera av Alfred Vogels upptäckter vetenskapligt bevisade.

 

Behöver vi gå 10 000 steg om dagen för att må bra?

TRÄNING

Det har väl inte undgått någon att vi rekommenderas att gå 10 000 steg om dagen, vilket är mellan sju och åtta kilometer, för att må bra. Men behöver vi verkligen gå så långt? Och vem bestämde att 10 000 steg är optimalt? Ny forskning visar faktiskt att det troligtvis räcker att gå 6 000 steg om dagen, vilket är mellan fyra och fem kilometer, för att uppnå en större hälsovinst.

Hjärnforskaren om beröring – det är livsviktigt!

Mental hälsa

Närhet och beröring är inte bara en fråga om kramar och sex, vi behöver beröring för att fungera som människor och det är ofta de små gesterna som betyder mest. Kurera ställde några frågor till hjärnforskaren Helena Backlund Wasling som i sin bok ”Närmare” ger en förståelse för varför det är så vikitigt att vi faktiskt tar i varandra.

Tips på vanor som ger en god hjärnhälsa

Mental hälsa

För att ta hand om vår kropp på bästa sätt behöver vi äta en näringsrik och varierad kost och ägna oss åt någon form av motion men även hjärnan behöver sitt för att må bra. Här kommer några tips på hur du blir bättre på att ta hand det du har i knoppen.

Björn Klinge: “Vår hälsa sitter i munnen”

Hälsa

Övertandläkare Björn Klinge blev uppmärksammad för ett experiment där han låtsades vara tandlös för att undersöka hur han blev bemött. Björn förespråkar att tandvård ska ingå i den vanliga sjukvården. I en ny bok vill han bidra till att öka kunskapen om munhälsans koppling till resten av kroppen.

 

Kan hundar äta bananer och annan frukt?

Husdjur

Det kan vara knepigt att ha koll på vad man kan ge hundar att äta, när det kommer till frukt och grönsaker. I motsats till vad många tror kan även jyckar må bra av en dos frukt och grönt då och då. Så hur ligger det till? Kan man ge vovven en banan?

Nyhet: Läkemedelsverket har godkänt läkeört mot migrän

Fakta

Migrän är en av våra stora folksjukdomar. En miljon svenskar drabbas kontinuerligt av migränanfall som varar mellan några timmar upp till ett dygn. Kvinnor drabbas dubbelt så många gånger som män och oftast uppstår under vissa perioder i menscykeln. Om du tar tre-fem blad av läkeörten Mattram så kan det förebygga migrän.

Så styr tarmfloran ditt immunförsvar

Forskning

Uppemot 80 procent av immunförsvarets celler finns i tarmen. Goda tarmbakterier kan stötta immunförsvaret och hjälpa dig att slippa bli trött, förkyld eller få influensa. Ett snabbt sätt att stärka immunförsvaret är att ta probiotika, exempelvis mjölksyrabakterier från släktet Lactobacillus.