Färsk kyckling på träskärbräda intill andra råvaror

Fler läkare varnar: “Ät inte färsk kyckling”

Fakta campylobacter

• Campylobacter är tarmbakterier och förekommer hos många djur, framför allt fågel. Bakterien utsöndras med avföringen hos människor och djur. Sjukdomen sprids huvudsakligen via förorenade livsmedel och vatten.
• Inkubationstiden är vanligen ett till tre dygn, men kan vara upp till tio dygn.
• De flesta insjuknar akut med diarréer, som emellanåt är blodblandade, samt med magsmärtor, illamående, kräkningar och feber. En relativt vanlig komplikation är ledbesvär (reaktiv artrit).

Diagnostik och behandling
Diagnos ställs genom att bakterierna påvisas i avföring med odling eller molekylärbiologiska metoder. Normalt behövs ingen antibiotikabehandling, men en del patienter behöver vätskeersättning.

Förebyggande åtgärder
Livsmedel som kan tänkas innehålla campylobacter är framför allt färsk kyckling och annan matfågel, som behöver tillagas så att hela köttet uppnår minst 65 °C. Bakterien kan även finnas i andra köttslag. Vid hantering av risklivsmedel är det viktigt med god livsmedelshygien då campylobacter kan föras över från livsmedlet till köksredskap, skärbrädor etcetera. Man bör inte dricka orenat vatten eftersom det kan vara smittförande.

Flugor har föreslagits kunna sprida smittan. Därför är det klokt att täcka över mat som står framme.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Campylobacterinfektion är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom och en smittspårningspliktig sjukdom alla inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten.

Misstänkta utbrott från vatten och livsmedel ska meddelas till miljökontoret eller motsvarande i kommunen.

Kyckling i Sverige
 Vi förbrukar 22,4 kg kyckling per person i Sverige (2015).
• Förbrukningen har ökat med 3,4 procent mellan 2014 och 2015 och fortsätter öka i år.
• 66,5 procent av den kyckling som förbrukas i Sverige är svenskproducerad (2015).
• Mindre än en procent är ekologisk.
• Kyckling kan få campylobacter i tarmarna - och även på utsidan av kroppen - när den föds upp. Målet är både att se till att det finns så lite bakterier som möjligt i kycklingarna under uppfödningen, och sedan se till att de sprids så lite som möjligt under transporten och slaktprocessen.
• Risken är större att importerad färsk kycklingkött och svensk ekologisk kycklingkött innehåller mer campylobacter. I färsk kyckling finns generellt mer campylobacter, men även fryst kyckling kan innehålla bakterierna.
Källor: Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt

Det är ovanligt att smittskyddsläkare går ut med varningar utan berörda myndigheters uppbackning men den senaste tiden har flera smittskyddsläkare runt om i landet gått ut med egna uppmaningar om att undvika färsk kyckling. Anledningen är den ökning av sjukdomsfall orsakade av campylobacter, som kan finnas i färsk kyckling. 
En av dem som går ut och varnar är Signar Mäkitalo, smittskyddsläkare i Region Gävleborg. 
– Jag uppmanar allmänheten att undvika färsk kyckling. Det är mitt ansvar enligt smittskyddslagen att informera och ge råd till befolkningen, säger han till TT.

På kort tid har antalet svenskar som blivit svårt sjuka av campylobacter ökat kraftigt – en ökning så stor att den kallas ett "utbrott".
Flera smittskyddsläkare går nu ut och avråder folk från att äta färsk kyckling.
– Jag uppmanar allmänheten att undvika färsk kyckling för att minska risken att insjukna i campylobacterinfektion, skriver Signar Mäkitalo, smittskyddsläkare i Region Gävleborg, i ett pressmeddelande.

Läs också: Rekordmånga sjuka av bakterier i kyckling

 

Ovanligt med varningar utan uppbackning från myndigheter
Även Malin Bengnér, smittskyddsläkare i Jönköpings län, uppmanar till försiktighet med råvaran alternativt undvika färsk kyckling helt. De båda läkarna gör uttalandena på egen hand, vilket är mycket ovanligt. Oftast när smittskyddsläkare går ut och varnar befolkningen angående ett livsmedel gör de det i samklang med berörda myndigheter, som Folkhälsomyndigheten eller Livsmedelsverket.
– Det är mitt ansvar enligt smittskyddslagen att informera och ge råd till befolkningen, säger Signar Mäkitalo till TT.

Tilltagande frustration bland Sveriges smittskyddsläkare
Varningarna kommer efter att flera av Sveriges smittskyddsläkare uttryckt frustration över avsaknaden av insatser från svenska myndigheter för att stoppa kycklingsmittan, däremot agerat för att mörka det verkliga läget, vilket Kurera tidigare rapporterat om. Läs mer i länken nedan.

På kort tid har antalet insjuknade ökat kraftigt, samtidigt som myndigheterna inte vidtagit några speciella åtgärder. Jordbruksverket har istället understrukit konsumenternas ansvar: att vara nog med kökshygienen. "Vi vill ju inte att människor blir skräckslagna och slutar äta svensk kyckling", har myndigheten skrivit i ett uttalande.

 Läs också: Jordbruksverket censurerade orsak bakom utbrott av kycklingsmitta

Orsak till utbrottet ännu okänd
Att utbrottet beror på att svenskarna blivit slarvigare i köket tror däremot inte smittskyddsläkaren Signar Mäkitalo på.
– Det måste finnas andra orsaker till ökningen av sjukdomsfallen, säger han till TT.

 

Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, har tidigare berättat för P4 Kronoberg att Folkhälsomyndigheten via branschorganisationen Svensk Fågel fått ta del av en av anledningarna till ökningen av campylobacter: en bristande hygien hos uppfödare.
– Den information vi fått från Svensk Fågel är att de tyvärr har upptäckt att rutinerna kring att göra rent fågelburarna inte har varit så bra, säger Anders Tegnell.

En annan anledning troddes vara orsakat av ett tekniskt problem på Kronfågels slakteri i Valla. Men trots att man i januari åtgärdat problemet har antalet sjukdomsfall inte minskat.
– Vi har även utökat provtagningen på det aktuella slakteriet och börjat utöka torkningstiderna på problembesättningar, men det här är ingen quick fix. Vi måste nog vänta till slutet av mars eller april innan vi ser några resultat, säger Maria Donis, VD för branschorganisationen Svensk Fågel, till TT.

► Läs också: Trots vegotrend och matlarm – nu slår köttkonsumtionen nya rekord

Avrådan gäller tills vidare
Signar Mäkitalo anser dock att det svenska folket inte ska behöva agera lackmuspapper för branschens åtgärder. Varningen att undvika färsk kyckling "gäller tills nationella myndigheter meddelar att problemet med ökad mängd campylobacter-bakterier i färsk kyckling är löst i konsumentledet", skriver Mäkitalo i sitt pressmeddelande.
– Jag tycker inte att man ska använda svenska befolkningen som en måttstock om vissa åtgärder har effekt eller inte, säger han till TT.

Hög feber, blodig avföring och magsmärtor
Enligt Signar Mäkitalo kan man bli "rejält sjuk" av campylobacter.
– Man kan få hög feber, blodig avföring och väldiga magsmärtor. I efterförloppet kan man även drabbas av ledbesvär och om man har otur kan man även drabbas av blodförgiftning. Vi har flera patienter i Gävleborg som vårdas på sjukhus på grund av campylobacter, säger han.

 

Färsk kyckling och eko störst risk
Risken är större att importerad färsk kycklingkött och svensk ekologisk kycklingkött innehåller mer campylobacter. I färsk kyckling finns generellt mer campylobacter, men även fryst kyckling kan innehålla bakterierna.

► Läs också: Förbjudet bekämpningsmedel i odlad lax – och allt mindre omega-3

Rådet: Vidta extrem noggrannhet vid tillagning
Om man ändå äter färsk kyckling måste den tillagas väl. Låt inte kycklingen ligga nära andra livsmedel, tvätta dina egna händer samt knivar och skärbrädor väldigt noggrannt.
– Man måste vara extremt noggrann, säger Signar Mäkitalo till nyhetsbyrån.

Av Isabelle G Hedander

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta campylobacter

• Campylobacter är tarmbakterier och förekommer hos många djur, framför allt fågel. Bakterien utsöndras med avföringen hos människor och djur. Sjukdomen sprids huvudsakligen via förorenade livsmedel och vatten.
• Inkubationstiden är vanligen ett till tre dygn, men kan vara upp till tio dygn.
• De flesta insjuknar akut med diarréer, som emellanåt är blodblandade, samt med magsmärtor, illamående, kräkningar och feber. En relativt vanlig komplikation är ledbesvär (reaktiv artrit).

Diagnostik och behandling
Diagnos ställs genom att bakterierna påvisas i avföring med odling eller molekylärbiologiska metoder. Normalt behövs ingen antibiotikabehandling, men en del patienter behöver vätskeersättning.

Förebyggande åtgärder
Livsmedel som kan tänkas innehålla campylobacter är framför allt färsk kyckling och annan matfågel, som behöver tillagas så att hela köttet uppnår minst 65 °C. Bakterien kan även finnas i andra köttslag. Vid hantering av risklivsmedel är det viktigt med god livsmedelshygien då campylobacter kan föras över från livsmedlet till köksredskap, skärbrädor etcetera. Man bör inte dricka orenat vatten eftersom det kan vara smittförande.

Flugor har föreslagits kunna sprida smittan. Därför är det klokt att täcka över mat som står framme.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott
Campylobacterinfektion är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom och en smittspårningspliktig sjukdom alla inträffade fall ska anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten.

Misstänkta utbrott från vatten och livsmedel ska meddelas till miljökontoret eller motsvarande i kommunen.

Kyckling i Sverige
 Vi förbrukar 22,4 kg kyckling per person i Sverige (2015).
• Förbrukningen har ökat med 3,4 procent mellan 2014 och 2015 och fortsätter öka i år.
• 66,5 procent av den kyckling som förbrukas i Sverige är svenskproducerad (2015).
• Mindre än en procent är ekologisk.
• Kyckling kan få campylobacter i tarmarna - och även på utsidan av kroppen - när den föds upp. Målet är både att se till att det finns så lite bakterier som möjligt i kycklingarna under uppfödningen, och sedan se till att de sprids så lite som möjligt under transporten och slaktprocessen.
• Risken är större att importerad färsk kycklingkött och svensk ekologisk kycklingkött innehåller mer campylobacter. I färsk kyckling finns generellt mer campylobacter, men även fryst kyckling kan innehålla bakterierna.
Källor: Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

 

Fett från fisk dämpar inflammationer i kroppen

Forskning

Balansen mellan ditt intag av omega-3 och omega-6 påverkar din risk för inflammation. En kost rik på omega-3 minskar risken att drabbas. Studierna på omega-3 har dock varit tvetydiga – vilket bland annat beror på att alla fiskoljor helt enkelt inte är lika. Uppsalaprofessorn Tom Saldeen har forskat på just fiskolja. Kurera bad honom förkla­ra varför vissa oljor inte har någon effekt alls – medan andra har en signifikant antiinflammatorisk effekt på bland annat hjärta, kärl och leder.

Enzymerna lugnade Karins mage

Hälsa

Ett aktivt liv med familj, karriär och träning. Men en mage som reagerar precis före ett spännande möte eller när spinningpasset ska börja, ställer till det. Lösningen – några kapslar med örter och enzymer.

“Mångfald och artrikedom gynnar alla bin”

Övrigt

Idag 20 maj firas honungbina över hela världen. I Slovenien, som ligger bakom införandet av World Bee Day, håller man honungsbiet högt och biodlingen har traditionellt hög status. I Danmark har det däremot utbrutit en infekterad konflikt mellan anhängare till de vilda bina och biodlarna och deras honungsbin. I Sverige menar forskare att konflikten är onödig.

 

5 enkla steg för att äta nyttigare

Kost

Jenny Westman och Linnea Eriksson är fullfjädrade hälsopedagoger och proffsiga matbloggare med ett välbesökt Instagramkonto, som är en total dröm för alla foodies. De utsågs till Årets hälsobloggare 2017 – och tycker att det är viktigt att fylla på kroppen med bra bränsle för att orka med livets alla utmaningar. Här delar de med sig av fem tips för hur du enkelt äter nyttigare – och avslöjar vad de själva äter för dagliga kosttillskott.

Smartphone med podden synlig - petra månström infälld

Kunskapsföretaget lanserar hälsopodd

Allmänt

Ihop med poddkändisen Petra Månström drar nu hälso- och kunskapsföretaget Holistic igång en ny podd. Tanken är att inspirera och sprida kunskap om nya vägar till hälsa och välmående - men utan pekpinnar och orimliga krav. "Tillsammans har vi skapat podden som jag så länge har letat efter. En podd som alla kan ta till sig", säger programledaren Petra Månström.

 

Nutritionisten: Vad är kalorirestriktion?

Kost

Kalorirestriktion är när man äter färre kalorier men ändå får i sig tillräckligt med näring. Det har länge varit känt att en minskning av intaget av kalorier främjar hälsan. Hälsosam kalorirestriktion ger positiva effekter på vikt och hjärt-kärlhälsa men extrem kalorirestriktion eller självsvält är varken bra för hälsan eller effektiv vid viktminskning, varnar Lina Åhlén.

 

Din favoritmusik aktiverar hjärnans belöningssystem

Mental hälsa

Dopamin spelar en direkt roll i den känsla av välmående som framkallas av att lyssna på musik vi tycker om visar en ny studie. Att lyssna på den musik du älskar gör att din hjärna frigör mer dopamin – en kemikalie som gör att vi känner oss engagerade och motiverade och som spelar en viktig roll för människans känslomässiga och kognitiva funktion. 

 

Större risk att dö efter operation för singlar och lågutbildade

Forskning

Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation. Personer som lever ensamma eller saknar vidareutbildning befinner sig i större utsträckning i riskzonen än personer som lever i par eller har "Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen", säger Susanne Nielsen, forskare vid Göteborgs universitet.

Skönhetspanelen testar ansiktsmasker

Hud

Lägg en ansiktsmask – blunda och vila medan masken gör sitt på huden. Bättre boost för både hud och själ får man leta efter. Kureras skönhetspanel har testat några ekologiska ansiktsmasker och hittat en favorit.