Folkhälsomyndigheten: Insatser behövs för att öka fysisk aktivitet bland barn | Kurera.se

Folkhälsomyndigheten: Insatser behövs för att öka fysisk aktivitet bland barn

Fakta

Om undersökningen
Skolbarns hälsovanor är en enkätundersökning som genomförs vart fjärde år bland barn som är 11, 13 och 15 år gamla. Den är en internationell studie som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). Sverige har deltagit sedan 1985. Under 2017/18 gjordes den nionde datainsamlingen där 4 200 elever från cirka 200 skolor över hela landet deltog. Det motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent.

Som en del av undersökningen "Skolbarns hälsovanor" har 825 stycken 11-, 13- och 15-åringar från 16 skolor i landet burit aktivitetsmätare under en vecka.
Studien är utförd av Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, som i sin tur fått uppdraget av regeringen.

Läs mer i:
Rapporten "Barns och ungas rörelsemönster" eller grundrapporten: Skolbarns hälsovanor 2017/18

Barn och unga sitter, halvligger eller står ganska still under större delen av sin vakna tid.
Den inaktiva tiden ökar med åldern, från 67 procent för elvaåringar till upp emot 75 procent för 15- åringarna. Och flickorna rör sig mindre än pojkarna.
Det visar en ny studie från Folkhälsomyndigheten – där det syns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, mindre stresskänslor och ett bättre mående.

Regelbunden fysisk aktivitet har en mängd positiva hälsoeffekter, både fysiska och psykiska. Effekterna har visats i en rad vetenskapliga studier och kan ses på bland annat kondition, balans, styrka, BMI, sömnkvalitet och koncentrationsförmåga. Därför rekommenderar bland annat WHO minst 60 minuters måttligt ansträngande fysisk aktivitet om dagen.
Så ser inte verkligheten ut dessvärre. I alla fall inte för Sveriges barn och unga. Snarare långtifrån.

Folkhälsomyndigheten har tidigare rapporterat att de flesta barn och unga rör på sig för lite samt att allt fler upplever skolstress.
Nu backas de resultaten upp av nya resultat – baserade på objektivt uppmätt fysisk aktivitet, där skolelever i åldrarna 11, 13 och 15 år har burit aktivitetsmätare.

 

Mer inaktiv ju äldre man blir
Resultaten bekräftar det som skoleleverna själva uppgett i myndighetens undersökning "Skolbarns hälsovanor", att graden av fysisk aktivitet är för låg för de flesta.
Barn och unga tillbringar det mesta av sin vakna tid inaktiva, det vill säga sitter, halvligger eller står ganska stilla – och den inaktiva tiden ökar med åldern. Från 67 procent för elvaåringar till upp emot 75 procent för 15-åringarna i studien.
Det motsvarar mellan 25–33 procent med fysisk aktivitet på låg, måttlig eller hög nivå per dag i genomsnitt, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

LÄS OCKSÅ: Var tionde dödsfall i Sverige orsakat av för lite fysisk aktivitet

"Angeläget med insatser"
Marita Friberg är utredare på Folkhälsomyndigheten.
– Det är mycket angeläget med insatser som ger barn och unga, särskilt tonåringar, möjligheter till mer rörelse i sin vardag. Även en liten ökning kan ge stora hälsovinster på både kort och lång sikt, både för individen och för samhället som helhet. Insatser som når alla kan också bidra till att utjämna de påverkbara skillnader i hälsa som finns i dag mellan olika grupper, säger hon i ett uttalande.

Flickor tränar mindre regelbundet
De nya resultaten visar, utöver att många barn och unga rör på sig på tok för lite, att det är vanligare att pojkar tränar regelbundet än att flickor gör det.

För alla åldersgrupper var den inaktiva tiden jämt fördelad under skoltid, fritid och helg under veckan. Pojkar visade sig i studien generellt mer fysiskt aktiva än jämnåriga flickor – både totalt och under skoltid. Skolan bidrar med cirka 35 procent av veckans totala fysiska aktivitet på minst måttlig ansträngningsnivå.

 

LÄS OCKSÅ: Så mycket minskar tio minuters rörelse i veckan din risk för förtida död 

Högre stress bland inaktiva
Enligt undersökningen har de som känner hög skolstress mer inaktiv tid totalt under veckan och under skoltid än de som känner mindre skolstress. Fysisk aktivitet på högre ansträngningsnivå och träning utanför skoltid är enligt studiens resultat mer vanligt bland dem som skattar sin hälsa som god än bland dem som skattar sin hälsa som mindre god.

Folkhälsomyndighetens utredare Marita Friberg kommenterar:
– Vi ser alltså en koppling mellan att röra på sig och att samtidigt uppge att man mår bra och inte känner sig stressad över skolarbetet.
Hon tillägger:
– Just den här studien kan inte säga vad som är orsak och verkan bakom sambandet, men att fysisk aktivitet främjar en god hälsa både fysiskt och psykiskt är etablerad kunskap sedan tidigare.

Psykiskt mående redan ojämlikt mellan könen
Den mentala aspekten, det vill säga att aktivitet leder till lägre stress och ett bättre mående, är ytterligare ett argument för att insatser från myndighetshåll verkligen kan komma att krävas. Och inte bara för att förhindra att skärmaktivitet blir den enda aktivitet Sveriges unga har – utan även för att förebygga skillnader mellan könen.

Myndigheten har redan innan rapporterat att pojkar mår bättre än flickor i tonåren. De uppger högre välbefinnande, bättre självkänsla och skattar sin självförmåga högre än vad flickor gör.
Detta har Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson tidigare kommenterat i ett uttalande:
– Flickor har rätt till samma goda hälsa som pojkar. Resultaten visar att det behövs mer arbete för att nå folkhälsopolitikens mål om att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

 

LÄS OCKSÅ: "Våra nya digitala vanor får konsekvenser för vår hjärna"

Dessutom...
Folkhälsomyndigheten har tidigare lyft resultat som pekar på en oroande utveckling av psykosomatiska besvär bland Sveriges elvaåringar.
Andra resultat från studien i korthet är bland annat:

- trivseln i skolan har minskat sedan den förra undersökningen, och stressen ökat.
- allt fler elever blir mobbade.
- flickor är mindre nöjda med sin hälsa och sin kropp än pojkar.

Av Isabelle G Hedander

Källa: Folkhälsomyndigheten


Fakta

Om undersökningen
Skolbarns hälsovanor är en enkätundersökning som genomförs vart fjärde år bland barn som är 11, 13 och 15 år gamla. Den är en internationell studie som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). Sverige har deltagit sedan 1985. Under 2017/18 gjordes den nionde datainsamlingen där 4 200 elever från cirka 200 skolor över hela landet deltog. Det motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent.

Som en del av undersökningen "Skolbarns hälsovanor" har 825 stycken 11-, 13- och 15-åringar från 16 skolor i landet burit aktivitetsmätare under en vecka.
Studien är utförd av Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, som i sin tur fått uppdraget av regeringen.

Läs mer i:
Rapporten "Barns och ungas rörelsemönster" eller grundrapporten: Skolbarns hälsovanor 2017/18

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Martina Johansson: Dämpa inflammation och lev friskare

Naturlig hälsa

Inte bara kosten spelar roll för en god hälsa, även våra relationer är viktiga och att ha mål och mening i livet. Härom året kom biohackern och hälsoboksförfattaren Martina Johansson  ut med boken "Inflammation" som hon skrivit tillsammans med läkaren Ralf Sundberg.  Nu är de aktuella med uppföljaren "Dämpa inflammation – en praktisk guide till ett friskare liv". 

Antalet fall av gonorré och klamydia ökar

Sex- och relationer

Könssjukdomen gonorré ökar lavinartat, förra året smittades cirka 2 700 personer i Sverige. För tio år sedan låg siffran på omkring 800. Samtidigt blir sjukdomen allt svårare att behandla i takt med att den utvecklar resistens mot antibiotika. Även klamydia ökar – främst bland unga kvinnor.

 

Spenat- och kesovåfflor med topping

Recept

Det jobbigaste med att göra våffor är att göra rent våffeljärnet efteråt. Resten är en barnlek. Så muta någon att ta hand om rengöringen och sätt igång! Dessa läckerheter från kokboken "Little green kitchen" fungerar både som matvåfflor och som efterrätt – välj själv vilken topping du vill använda.

 

Magsyrahämmande läkemedel kan öka risken för allergier

Forskning

Magsyrahämmande läkemedel är bland de vanligaste läkemedlen och säljs receptfritt i Sverige. Nu visar en ny studie att användningen av främst PPI ökar risken för att drabbas av olika allergier. Forskarna varnar nu för att ta dessa läkemedel i onödan och manar istället att komma till rätta med bakomliggande orsaker till magbesvären.

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

 

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.