Folkhälsomyndigheten: Insatser behövs för att öka fysisk aktivitet bland barn

Fakta

Om undersökningen
Skolbarns hälsovanor är en enkätundersökning som genomförs vart fjärde år bland barn som är 11, 13 och 15 år gamla. Den är en internationell studie som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). Sverige har deltagit sedan 1985. Under 2017/18 gjordes den nionde datainsamlingen där 4 200 elever från cirka 200 skolor över hela landet deltog. Det motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent.

Som en del av undersökningen "Skolbarns hälsovanor" har 825 stycken 11-, 13- och 15-åringar från 16 skolor i landet burit aktivitetsmätare under en vecka.
Studien är utförd av Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, som i sin tur fått uppdraget av regeringen.

Läs mer i:
Rapporten "Barns och ungas rörelsemönster" eller grundrapporten: Skolbarns hälsovanor 2017/18

Barn och unga sitter, halvligger eller står ganska still under större delen av sin vakna tid.
Den inaktiva tiden ökar med åldern, från 67 procent för elvaåringar till upp emot 75 procent för 15- åringarna. Och flickorna rör sig mindre än pojkarna.
Det visar en ny studie från Folkhälsomyndigheten – där det syns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, mindre stresskänslor och ett bättre mående.

Regelbunden fysisk aktivitet har en mängd positiva hälsoeffekter, både fysiska och psykiska. Effekterna har visats i en rad vetenskapliga studier och kan ses på bland annat kondition, balans, styrka, BMI, sömnkvalitet och koncentrationsförmåga. Därför rekommenderar bland annat WHO minst 60 minuters måttligt ansträngande fysisk aktivitet om dagen.
Så ser inte verkligheten ut dessvärre. I alla fall inte för Sveriges barn och unga. Snarare långtifrån.

Folkhälsomyndigheten har tidigare rapporterat att de flesta barn och unga rör på sig för lite samt att allt fler upplever skolstress.
Nu backas de resultaten upp av nya resultat – baserade på objektivt uppmätt fysisk aktivitet, där skolelever i åldrarna 11, 13 och 15 år har burit aktivitetsmätare.

 

Mer inaktiv ju äldre man blir
Resultaten bekräftar det som skoleleverna själva uppgett i myndighetens undersökning "Skolbarns hälsovanor", att graden av fysisk aktivitet är för låg för de flesta.
Barn och unga tillbringar det mesta av sin vakna tid inaktiva, det vill säga sitter, halvligger eller står ganska stilla – och den inaktiva tiden ökar med åldern. Från 67 procent för elvaåringar till upp emot 75 procent för 15-åringarna i studien.
Det motsvarar mellan 25–33 procent med fysisk aktivitet på låg, måttlig eller hög nivå per dag i genomsnitt, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

LÄS OCKSÅ: Var tionde dödsfall i Sverige orsakat av för lite fysisk aktivitet

"Angeläget med insatser"
Marita Friberg är utredare på Folkhälsomyndigheten.
– Det är mycket angeläget med insatser som ger barn och unga, särskilt tonåringar, möjligheter till mer rörelse i sin vardag. Även en liten ökning kan ge stora hälsovinster på både kort och lång sikt, både för individen och för samhället som helhet. Insatser som når alla kan också bidra till att utjämna de påverkbara skillnader i hälsa som finns i dag mellan olika grupper, säger hon i ett uttalande.

Flickor tränar mindre regelbundet
De nya resultaten visar, utöver att många barn och unga rör på sig på tok för lite, att det är vanligare att pojkar tränar regelbundet än att flickor gör det.

För alla åldersgrupper var den inaktiva tiden jämt fördelad under skoltid, fritid och helg under veckan. Pojkar visade sig i studien generellt mer fysiskt aktiva än jämnåriga flickor – både totalt och under skoltid. Skolan bidrar med cirka 35 procent av veckans totala fysiska aktivitet på minst måttlig ansträngningsnivå.

 

LÄS OCKSÅ: Så mycket minskar tio minuters rörelse i veckan din risk för förtida död 

Högre stress bland inaktiva
Enligt undersökningen har de som känner hög skolstress mer inaktiv tid totalt under veckan och under skoltid än de som känner mindre skolstress. Fysisk aktivitet på högre ansträngningsnivå och träning utanför skoltid är enligt studiens resultat mer vanligt bland dem som skattar sin hälsa som god än bland dem som skattar sin hälsa som mindre god.

Folkhälsomyndighetens utredare Marita Friberg kommenterar:
– Vi ser alltså en koppling mellan att röra på sig och att samtidigt uppge att man mår bra och inte känner sig stressad över skolarbetet.
Hon tillägger:
– Just den här studien kan inte säga vad som är orsak och verkan bakom sambandet, men att fysisk aktivitet främjar en god hälsa både fysiskt och psykiskt är etablerad kunskap sedan tidigare.

Psykiskt mående redan ojämlikt mellan könen
Den mentala aspekten, det vill säga att aktivitet leder till lägre stress och ett bättre mående, är ytterligare ett argument för att insatser från myndighetshåll verkligen kan komma att krävas. Och inte bara för att förhindra att skärmaktivitet blir den enda aktivitet Sveriges unga har – utan även för att förebygga skillnader mellan könen.

Myndigheten har redan innan rapporterat att pojkar mår bättre än flickor i tonåren. De uppger högre välbefinnande, bättre självkänsla och skattar sin självförmåga högre än vad flickor gör.
Detta har Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson tidigare kommenterat i ett uttalande:
– Flickor har rätt till samma goda hälsa som pojkar. Resultaten visar att det behövs mer arbete för att nå folkhälsopolitikens mål om att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

 

LÄS OCKSÅ: "Våra nya digitala vanor får konsekvenser för vår hjärna"

Dessutom...
Folkhälsomyndigheten har tidigare lyft resultat som pekar på en oroande utveckling av psykosomatiska besvär bland Sveriges elvaåringar.
Andra resultat från studien i korthet är bland annat:

- trivseln i skolan har minskat sedan den förra undersökningen, och stressen ökat.
- allt fler elever blir mobbade.
- flickor är mindre nöjda med sin hälsa och sin kropp än pojkar.

Av Isabelle G Hedander

Källa: Folkhälsomyndigheten


Fakta

Om undersökningen
Skolbarns hälsovanor är en enkätundersökning som genomförs vart fjärde år bland barn som är 11, 13 och 15 år gamla. Den är en internationell studie som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). Sverige har deltagit sedan 1985. Under 2017/18 gjordes den nionde datainsamlingen där 4 200 elever från cirka 200 skolor över hela landet deltog. Det motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent.

Som en del av undersökningen "Skolbarns hälsovanor" har 825 stycken 11-, 13- och 15-åringar från 16 skolor i landet burit aktivitetsmätare under en vecka.
Studien är utförd av Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, som i sin tur fått uppdraget av regeringen.

Läs mer i:
Rapporten "Barns och ungas rörelsemönster" eller grundrapporten: Skolbarns hälsovanor 2017/18

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Behandla svårläkta sår med manukahonung 

Hälsa

Den speciella manukahonungen som kommer från Nya Zeeland har både antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper. Den lämpar sig inte bara för invärtes bruk utan fungerar utmärkt som behandling vid svårläkta sår. Framförallt kan den vara en hjälp för anhöriga som vill hjälpa äldre personer med besvärliga bensår.

Vad händer när vi inte får kramas?

Forskning

Kerstin Uvnäs Moberg, professor i fysiologi, var först i världen att prata om hur och varför må-bra hormonet oxytocin påverkar vårt välbefinnande. Men nu när vi inte har kunnat kramas på ett tag, och även måste vara försiktiga en stund till – vad händer då med vårt välbefinnande? – Det är förödande för vår hälsa att vara isolerade. Oxytocin frisätts inte bara vid beröring utan även vid möten, det blir inte på samma sätt när vi pratar i telefon, säger Kerstin.

Nu slipper Jacob smärtan i magen

Hälsa

Jacob Löthman var elva år när han fick diagnosen Aspergers syndrom och ADHD. Medicinerna gav biverkningar – och ända sedan tonåren har han levt med magsmärta, gaser och svullnad. För knappt två år sedan hittade han kapslarna med mjölksyrabakterier och effekten kom omedelbart. Idag är i princip alla hans problem borta.

 

 

Jadå, klart du ska testa gado gado!

Recept

Gado gado är en klassisk indonesisk sallad med tempeh. Namnet betyder potpurri på indonesiska, vilket beror på att man ofta använder olika grönsaker beroende på säsong. Gör gärna det du också! En krämig jordnötssås är kronan på  verket.

Sofia har hittat sin hudvård

Hälsa

Sofia Marklund har haft problem med sin hud i många år och aldrig hittat en hudvårdsrutin som funkar – förrän nu. Efter bara några veckor med en svensk serie av veganska produkter både ser och känner hon skillnad.

Camilla kan springa med hundarna igen

Hälsa

När Camilla Hallgren såg hur hennes hundar blev piggare och rörligare i lederna av ett tillskott med musselextrakt så bestämde hon sig för att prova själv. Artrosen i ett knä som hindrat henne att leva ett aktivt liv är nu helt borta. Nu springer hon milen utan problem igen.

 

Går det att träna bort gäddhänget?

Hälsa

Kroppen förändras efter en graviditet, en viktnedgång och samband med klimakteriet. Utebliven fysisk aktivitet och sämre kosthållning sätter också spår på kroppen. En sak som kan uppstå är överskottshud – och något kvinnor ofta pratar om är gäddhänget, som plötsligt blivit påtagligt. Men går det att få bort gäddhänget? Vi frågade vår träningsexpert Monika Björn, som har flera goda råd att ge.

Åsa: ”Jag har fått min kropp tillbaka”

Hälsa

Två graviditeter gjorde huden på Åsa Engströms mage slapp och skrynklig. Och när hon hade gått ner 42 kilo såg magen ut som ett russin. En kräm med ämnen som stramar upp huden, gjorde skillnad. Hård träning förbättrade resultatet – så mycket att Åsa ställde upp i en Bikini Fitness-tävling!

 

Hälsointresse-boom i coronakrisen

Hälsa

Vi har fått ett större hälsointresse under coronapandemin, i alla fall om man får tro statistiken från magasinappen Readly – där läsandet av hälsomagasin har ökat markant jämfört med i fjol. Det här intresserar oss mest just nu.

9-halsopoddar-for-hangmattan

9 hälsopoddar för hängmattan

Hälsa

Oavsett om du sitter på bryggan, cyklar till jobbet eller vilar i hängmattan är det härligt med en inspirerande podd i lurarna. Här ger vi dig tips på sommarens skönaste lyssning med fokus på hälsa och välmående.

 

Näringen som håller ögonen friska

Äldre

Ögonsjukdomar som gula fläcken-sjukan och grå starr är åldersrelaterade sjukdomar. Men åldersförändringar i ögonen kan bromas upp. Genom att tillföra näring till ögat i form av bland annat C- och E-vitamin, lutein, och zink kan sjukdomsförloppet stanna av.

Alun hjälper svullna ben

Hälsa

Tunga, trötta och svullna ben som spänner och gör ont... När kirurgen Ivan Letterfors, som opererar åderbråck, hörde talas om krämen som stimulerar blodcirkulationen och minskar på spänningar i benen vaknade hans intresse. Tack vare honom kom alunkrämen till Sverige och många kan kasta sina stödstrumpor.