Folkhälsomyndigheten: Insatser behövs för att öka fysisk aktivitet bland barn

Fakta

Om undersökningen
Skolbarns hälsovanor är en enkätundersökning som genomförs vart fjärde år bland barn som är 11, 13 och 15 år gamla. Den är en internationell studie som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). Sverige har deltagit sedan 1985. Under 2017/18 gjordes den nionde datainsamlingen där 4 200 elever från cirka 200 skolor över hela landet deltog. Det motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent.

Som en del av undersökningen "Skolbarns hälsovanor" har 825 stycken 11-, 13- och 15-åringar från 16 skolor i landet burit aktivitetsmätare under en vecka.
Studien är utförd av Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, som i sin tur fått uppdraget av regeringen.

Läs mer i:
Rapporten "Barns och ungas rörelsemönster" eller grundrapporten: Skolbarns hälsovanor 2017/18

Barn och unga sitter, halvligger eller står ganska still under större delen av sin vakna tid.
Den inaktiva tiden ökar med åldern, från 67 procent för elvaåringar till upp emot 75 procent för 15- åringarna. Och flickorna rör sig mindre än pojkarna.
Det visar en ny studie från Folkhälsomyndigheten – där det syns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, mindre stresskänslor och ett bättre mående.

Regelbunden fysisk aktivitet har en mängd positiva hälsoeffekter, både fysiska och psykiska. Effekterna har visats i en rad vetenskapliga studier och kan ses på bland annat kondition, balans, styrka, BMI, sömnkvalitet och koncentrationsförmåga. Därför rekommenderar bland annat WHO minst 60 minuters måttligt ansträngande fysisk aktivitet om dagen.
Så ser inte verkligheten ut dessvärre. I alla fall inte för Sveriges barn och unga. Snarare långtifrån.

Folkhälsomyndigheten har tidigare rapporterat att de flesta barn och unga rör på sig för lite samt att allt fler upplever skolstress.
Nu backas de resultaten upp av nya resultat – baserade på objektivt uppmätt fysisk aktivitet, där skolelever i åldrarna 11, 13 och 15 år har burit aktivitetsmätare.

 

Mer inaktiv ju äldre man blir
Resultaten bekräftar det som skoleleverna själva uppgett i myndighetens undersökning "Skolbarns hälsovanor", att graden av fysisk aktivitet är för låg för de flesta.
Barn och unga tillbringar det mesta av sin vakna tid inaktiva, det vill säga sitter, halvligger eller står ganska stilla – och den inaktiva tiden ökar med åldern. Från 67 procent för elvaåringar till upp emot 75 procent för 15-åringarna i studien.
Det motsvarar mellan 25–33 procent med fysisk aktivitet på låg, måttlig eller hög nivå per dag i genomsnitt, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

LÄS OCKSÅ: Var tionde dödsfall i Sverige orsakat av för lite fysisk aktivitet

"Angeläget med insatser"
Marita Friberg är utredare på Folkhälsomyndigheten.
– Det är mycket angeläget med insatser som ger barn och unga, särskilt tonåringar, möjligheter till mer rörelse i sin vardag. Även en liten ökning kan ge stora hälsovinster på både kort och lång sikt, både för individen och för samhället som helhet. Insatser som når alla kan också bidra till att utjämna de påverkbara skillnader i hälsa som finns i dag mellan olika grupper, säger hon i ett uttalande.

Flickor tränar mindre regelbundet
De nya resultaten visar, utöver att många barn och unga rör på sig på tok för lite, att det är vanligare att pojkar tränar regelbundet än att flickor gör det.

För alla åldersgrupper var den inaktiva tiden jämt fördelad under skoltid, fritid och helg under veckan. Pojkar visade sig i studien generellt mer fysiskt aktiva än jämnåriga flickor – både totalt och under skoltid. Skolan bidrar med cirka 35 procent av veckans totala fysiska aktivitet på minst måttlig ansträngningsnivå.

 

LÄS OCKSÅ: Så mycket minskar tio minuters rörelse i veckan din risk för förtida död 

Högre stress bland inaktiva
Enligt undersökningen har de som känner hög skolstress mer inaktiv tid totalt under veckan och under skoltid än de som känner mindre skolstress. Fysisk aktivitet på högre ansträngningsnivå och träning utanför skoltid är enligt studiens resultat mer vanligt bland dem som skattar sin hälsa som god än bland dem som skattar sin hälsa som mindre god.

Folkhälsomyndighetens utredare Marita Friberg kommenterar:
– Vi ser alltså en koppling mellan att röra på sig och att samtidigt uppge att man mår bra och inte känner sig stressad över skolarbetet.
Hon tillägger:
– Just den här studien kan inte säga vad som är orsak och verkan bakom sambandet, men att fysisk aktivitet främjar en god hälsa både fysiskt och psykiskt är etablerad kunskap sedan tidigare.

Psykiskt mående redan ojämlikt mellan könen
Den mentala aspekten, det vill säga att aktivitet leder till lägre stress och ett bättre mående, är ytterligare ett argument för att insatser från myndighetshåll verkligen kan komma att krävas. Och inte bara för att förhindra att skärmaktivitet blir den enda aktivitet Sveriges unga har – utan även för att förebygga skillnader mellan könen.

Myndigheten har redan innan rapporterat att pojkar mår bättre än flickor i tonåren. De uppger högre välbefinnande, bättre självkänsla och skattar sin självförmåga högre än vad flickor gör.
Detta har Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson tidigare kommenterat i ett uttalande:
– Flickor har rätt till samma goda hälsa som pojkar. Resultaten visar att det behövs mer arbete för att nå folkhälsopolitikens mål om att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

 

LÄS OCKSÅ: "Våra nya digitala vanor får konsekvenser för vår hjärna"

Dessutom...
Folkhälsomyndigheten har tidigare lyft resultat som pekar på en oroande utveckling av psykosomatiska besvär bland Sveriges elvaåringar.
Andra resultat från studien i korthet är bland annat:

- trivseln i skolan har minskat sedan den förra undersökningen, och stressen ökat.
- allt fler elever blir mobbade.
- flickor är mindre nöjda med sin hälsa och sin kropp än pojkar.

Av Isabelle G Hedander

Källa: Folkhälsomyndigheten


Fakta

Om undersökningen
Skolbarns hälsovanor är en enkätundersökning som genomförs vart fjärde år bland barn som är 11, 13 och 15 år gamla. Den är en internationell studie som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). Sverige har deltagit sedan 1985. Under 2017/18 gjordes den nionde datainsamlingen där 4 200 elever från cirka 200 skolor över hela landet deltog. Det motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent.

Som en del av undersökningen "Skolbarns hälsovanor" har 825 stycken 11-, 13- och 15-åringar från 16 skolor i landet burit aktivitetsmätare under en vecka.
Studien är utförd av Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, som i sin tur fått uppdraget av regeringen.

Läs mer i:
Rapporten "Barns och ungas rörelsemönster" eller grundrapporten: Skolbarns hälsovanor 2017/18

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Träningsexperten Alexandra Pizzoni och livsstilsrådgivaren Anja Forsnor Wärn

Så skaffar du nya vänner

Mental hälsa

Att ha vänner som man litar på är bland det bästa som finns! 13 procent av befolkningen har dock ingen nära vän som de kan prata med. Men det är aldrig försent att skaffa nya kompisar – här är några knep.

 

Psykologen Anna Bennich visar vägen bort från ensamheten

Mental hälsa

Ofrivillig ensamhet blir allt vanligare, det är inte bundet till någon särskild ålder eller samhällsgrupp – även om den äldre delen av befolkningen är överrepresenterad. Ensamhet kan drabba alla och kan komma som en följd av en skilsmässa, flytt eller sjukdom. Ensamhetens roll vid olika ohälsotillstånd och förtida död går heller inte längre att vifta bort. Kurera ställde några frågor till psykologen Anna Bennich som skrivit en bok i ämnet.

Kvinna som äter macka

Vilken ät-typ är du?

Kost

Genuint hungrig eller bara stressad och trött? Ibland äter vi av helt fel orsaker. Identifiera vilken typ av ätare du är och ta första steget till att ändra dina vanor.

Self-care : mat, stress, träning, självkänsla, återhämtning

Chia- och yoghurtswirl

Recept

En vardagslyxig frukost som sätter guldkant på morgonen. Förbered chiapudding, frukt och bär kvällen innan och varva i höga glas tillsammans med yoghurt och granola på morgonen. 

 

K2 kan förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Forskning

K2 är mest känt som vitaminen som kan stärka skelett och vävnad, men ny forskning visar att K2 fyller en viktig funktion för blodets koagulation och för stärka kärlens väggar vilket i slutändan håller hjärt-kärlsjukdomar borta. Analyser har visat att det är vanligt med K2-brist på grund av att det är svårt att få i sig vitaminen i kosten. Det behövs nämligen stora mängder yoghurt, nötkött, mjölk, ost och ägg för att täcka behovet.  

Här får du gratis blodsockerkoll på världsdiabetsdagen

Hälsa

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar. Sjukdomen ökar över hela världen, och om 20 år kommer antalet sjuka uppgå till uppskattningsvis 640 miljoner. I Sverige är över en halv miljon människor drabbade och de flesta har typ 2-diabetes. I dag är det världsdiabetesdagen och det uppmärksammas i Stockholm genom att du får ett gratis blodsockertest.

Susanne vill hjälpa fler upptäcka fördelarna med naturlig hudvård

Eko/miljö

Journalisten Susanne Hovenäs har i många år – bland annat som skönhetsredaktör på tidningen Hälsa – varit en av de drivande krafterna bakom trenden med naturlig skönhet och hudvård. Nu har hon tagit över ledningen inom NOC Sweden efter grundaren Henrik Olteng som gått vidare till andra uppdrag. Kurera växlade några ord Susanne om hur hon ser på utvecklingen för naturlig hudvård och skönhet.

Överträningssyndrom har nått vanliga motionärer

TRÄNING

Att elitidrottare pressar sig för hårt och kan drabbas av överträningssyndrom, OTS, det är vida känt. Men nu har OTS även nått elitmotionärerna. Symtomen är svårupptäckta eftersom de handlar om humörsvängningar, infektioner, dålig aptit och en oförklarlig trötthet.  Det finns bara ett sätt att komma ur situationen.

 

”Ketogen kost hjälpte mig bli fri från depression”

Mental hälsa

En ketogen diet har många fördelar enligt anhängarna, förutom att den underlättar att hålla vikten sägs den bidra till allmänt bättre välmående och större mental klarhet. Hanna Gillving är funktionsmedicinsk terapeut och kom nyligen ut med boken ”Keto-licious”, och för hennes del bidrog en omläggning till det hon kallar ketogen livsstil till att hon äntligen blev fri från mångåriga besvär med psykisk ohälsa.

Movemberutmaningen – inget barn ska behöva säga ”Hej då pappa”

Krönikan

Jag var sju år när vi fick telefonsamtalet från sjukhuset som sa att pappa hade ramlat ihop i hissen. Hans liv gick inte att rädda. Hjärtat hade gett upp. Att förlora en förälder var givetvis tufft, men idag har jag valt att se det som min största motivation. För jag har en dröm, jag har en vision: Inget barn ska behöva säga ”Hejdå pappa”, det skriver  Pierre Mörck i denna krönika där han vill inspirera till mer rörelse och uppmärksamma ohälsan bland män.

 

Hästar kan läsa av våra känslolägen – och lägger dem på minnet

Husdjur

Det finns fog för uttrycket att ha minne som en häst. Du som ägt eller tillbringat mycket tid med en häst har kanske upplevt att ni har en speciell kontakt. Kanske har du känt något som liknar vänskap eller att hästen är en del av familjen. Nu visar forskning att känslan troligen är ömsesidig. Hästar kan nämligen inte bara läsa av våra känslolägen – de lägger dem även på minnet.

Djagacida – ris och bönor från Kap verde

Recept

Detta recept på en enkel och väldigt god risrätt från Kap Verde kommer från boken vegetariska recept från hela världen hittar du i den gröna kokboken boken "Zeinas green kitchen" av den omtyckta matprofilen Zeina Mourtada som driver bloggen Zeinas kitchen..

Doftöverkänslighet – ett dolt handikapp

Allmänt

Trots att tre miljoner svenskar kan besväras av dofter är osäkerheten om behandling och vad omgivningen kan göra stor, det visar en ny undersökning. Missförstånden är många och var tredje person tror att det kan vara ett psykiskt sjukdomstillstånd. Med Parfymfria veckan hoppas initiativtagarna kunna slå hål på myterna kring sjukdomen och öka kunskapsnivån.

Nya rön inom svensk cancerforskning kan ge effektivare behandling

Forskning

Cirka 60 000 svenskar får varje år ett cancerbesked där tumören är av elakartad karaktär. Trots det går dödligheten i cancer ner, men sjukdomen skördar ändå tusentals liv varje år. Det forskas brett och på olika typer av mediciner för att bromsa och bota cancer. Vid Lunds universitet har man tittat på hur tumörceller kommunicerar med andra ställen i kroppen för att förstå hur spridningen går till. Det ger hopp om nya behandlingsformer.

 

Är mjölk hälsosamt eller helt onödigt?

Allmänt

Mat väcker alltid starka känslor. Om mjölk är nyttigt eller inte, det diskuteras ofta. En del går i starkt försvarsläge, medan andra ifrågasätter om mjölk är viktigt att dricka. När Kureras kostrådgivare, Cathrine Schück, gjorde ett inlägg på Facebook om varför hon rekommenderar en mjölkfri månad möttes hon av en storm av kritik, och frågade sig varför mjölk blivit ”en helig ko”.