Folkhälsomyndigheten: Insatser behövs för att öka fysisk aktivitet bland barn

Fakta

Om undersökningen
Skolbarns hälsovanor är en enkätundersökning som genomförs vart fjärde år bland barn som är 11, 13 och 15 år gamla. Den är en internationell studie som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). Sverige har deltagit sedan 1985. Under 2017/18 gjordes den nionde datainsamlingen där 4 200 elever från cirka 200 skolor över hela landet deltog. Det motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent.

Som en del av undersökningen "Skolbarns hälsovanor" har 825 stycken 11-, 13- och 15-åringar från 16 skolor i landet burit aktivitetsmätare under en vecka.
Studien är utförd av Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, som i sin tur fått uppdraget av regeringen.

Läs mer i:
Rapporten "Barns och ungas rörelsemönster" eller grundrapporten: Skolbarns hälsovanor 2017/18

Barn och unga sitter, halvligger eller står ganska still under större delen av sin vakna tid.
Den inaktiva tiden ökar med åldern, från 67 procent för elvaåringar till upp emot 75 procent för 15- åringarna. Och flickorna rör sig mindre än pojkarna.
Det visar en ny studie från Folkhälsomyndigheten – där det syns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, mindre stresskänslor och ett bättre mående.

Regelbunden fysisk aktivitet har en mängd positiva hälsoeffekter, både fysiska och psykiska. Effekterna har visats i en rad vetenskapliga studier och kan ses på bland annat kondition, balans, styrka, BMI, sömnkvalitet och koncentrationsförmåga. Därför rekommenderar bland annat WHO minst 60 minuters måttligt ansträngande fysisk aktivitet om dagen.
Så ser inte verkligheten ut dessvärre. I alla fall inte för Sveriges barn och unga. Snarare långtifrån.

Folkhälsomyndigheten har tidigare rapporterat att de flesta barn och unga rör på sig för lite samt att allt fler upplever skolstress.
Nu backas de resultaten upp av nya resultat – baserade på objektivt uppmätt fysisk aktivitet, där skolelever i åldrarna 11, 13 och 15 år har burit aktivitetsmätare.

 

Mer inaktiv ju äldre man blir
Resultaten bekräftar det som skoleleverna själva uppgett i myndighetens undersökning "Skolbarns hälsovanor", att graden av fysisk aktivitet är för låg för de flesta.
Barn och unga tillbringar det mesta av sin vakna tid inaktiva, det vill säga sitter, halvligger eller står ganska stilla – och den inaktiva tiden ökar med åldern. Från 67 procent för elvaåringar till upp emot 75 procent för 15-åringarna i studien.
Det motsvarar mellan 25–33 procent med fysisk aktivitet på låg, måttlig eller hög nivå per dag i genomsnitt, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

LÄS OCKSÅ: Var tionde dödsfall i Sverige orsakat av för lite fysisk aktivitet

"Angeläget med insatser"
Marita Friberg är utredare på Folkhälsomyndigheten.
– Det är mycket angeläget med insatser som ger barn och unga, särskilt tonåringar, möjligheter till mer rörelse i sin vardag. Även en liten ökning kan ge stora hälsovinster på både kort och lång sikt, både för individen och för samhället som helhet. Insatser som når alla kan också bidra till att utjämna de påverkbara skillnader i hälsa som finns i dag mellan olika grupper, säger hon i ett uttalande.

Flickor tränar mindre regelbundet
De nya resultaten visar, utöver att många barn och unga rör på sig på tok för lite, att det är vanligare att pojkar tränar regelbundet än att flickor gör det.

För alla åldersgrupper var den inaktiva tiden jämt fördelad under skoltid, fritid och helg under veckan. Pojkar visade sig i studien generellt mer fysiskt aktiva än jämnåriga flickor – både totalt och under skoltid. Skolan bidrar med cirka 35 procent av veckans totala fysiska aktivitet på minst måttlig ansträngningsnivå.

 

LÄS OCKSÅ: Så mycket minskar tio minuters rörelse i veckan din risk för förtida död 

Högre stress bland inaktiva
Enligt undersökningen har de som känner hög skolstress mer inaktiv tid totalt under veckan och under skoltid än de som känner mindre skolstress. Fysisk aktivitet på högre ansträngningsnivå och träning utanför skoltid är enligt studiens resultat mer vanligt bland dem som skattar sin hälsa som god än bland dem som skattar sin hälsa som mindre god.

Folkhälsomyndighetens utredare Marita Friberg kommenterar:
– Vi ser alltså en koppling mellan att röra på sig och att samtidigt uppge att man mår bra och inte känner sig stressad över skolarbetet.
Hon tillägger:
– Just den här studien kan inte säga vad som är orsak och verkan bakom sambandet, men att fysisk aktivitet främjar en god hälsa både fysiskt och psykiskt är etablerad kunskap sedan tidigare.

Psykiskt mående redan ojämlikt mellan könen
Den mentala aspekten, det vill säga att aktivitet leder till lägre stress och ett bättre mående, är ytterligare ett argument för att insatser från myndighetshåll verkligen kan komma att krävas. Och inte bara för att förhindra att skärmaktivitet blir den enda aktivitet Sveriges unga har – utan även för att förebygga skillnader mellan könen.

Myndigheten har redan innan rapporterat att pojkar mår bättre än flickor i tonåren. De uppger högre välbefinnande, bättre självkänsla och skattar sin självförmåga högre än vad flickor gör.
Detta har Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson tidigare kommenterat i ett uttalande:
– Flickor har rätt till samma goda hälsa som pojkar. Resultaten visar att det behövs mer arbete för att nå folkhälsopolitikens mål om att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

 

LÄS OCKSÅ: "Våra nya digitala vanor får konsekvenser för vår hjärna"

Dessutom...
Folkhälsomyndigheten har tidigare lyft resultat som pekar på en oroande utveckling av psykosomatiska besvär bland Sveriges elvaåringar.
Andra resultat från studien i korthet är bland annat:

- trivseln i skolan har minskat sedan den förra undersökningen, och stressen ökat.
- allt fler elever blir mobbade.
- flickor är mindre nöjda med sin hälsa och sin kropp än pojkar.

Av Isabelle G Hedander

Källa: Folkhälsomyndigheten


Fakta

Om undersökningen
Skolbarns hälsovanor är en enkätundersökning som genomförs vart fjärde år bland barn som är 11, 13 och 15 år gamla. Den är en internationell studie som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). Sverige har deltagit sedan 1985. Under 2017/18 gjordes den nionde datainsamlingen där 4 200 elever från cirka 200 skolor över hela landet deltog. Det motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent.

Som en del av undersökningen "Skolbarns hälsovanor" har 825 stycken 11-, 13- och 15-åringar från 16 skolor i landet burit aktivitetsmätare under en vecka.
Studien är utförd av Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, som i sin tur fått uppdraget av regeringen.

Läs mer i:
Rapporten "Barns och ungas rörelsemönster" eller grundrapporten: Skolbarns hälsovanor 2017/18

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Efter coronakrisen: “Ställ om – inte tillbaka!”

Eko/miljö

Vi står inför en ekologisk kollaps om vi inte drastiskt minskar vår förbrukning av jordens resurser. Pella Thiel är ekolog, 2019 utsågs hon tillsammans med Greta Thunberg och sångaren Magnus Carlson till Årets miljöhjälte och fick motta pris ur kungens hand. I detta debattinlägg uppmanar hon oss att ta tillvara på Coronakrisens möjlighet att ställa om till ett hållbart samhälle.

Så undviker du vårdepression

Mental hälsa

På våren när ljuset kommer tillbaka blir en del av oss trötta och nedstämda och vissa får till och med en depression. Johannesört är ett sätt att få hjälp då den ger en lättare sinnesstämning och lindrar oro. Efter två veckor kan du känna att glädjen återvänder.

Går det att träna vid förkylning?

TRÄNING

Du har säkert funderat på om du vågar tränar när du är förkyld. En grundregel är att aldrig träna med feber eller en infektion i kroppen, för det kan i värsta fall gå hårt åt hjärta och njurar. Att vara småförkyld och träna lite lätt är oftast inget problem, men ibland kan det vara svårt att känna var gränsen går.

30 dagars gratis online träning

TRÄNING

Är du sugen på att träna - men vill stanna hemma? För dig som inte redan är medlem på Yogobe har vi på Kurera tagit fram ett specialerbjudande: Du får tillgång till alla Yogobes träningsfilmer online under 30 dagar. 

 

“Maxvärden för vitaminer gynnar myndigheterna – inte konsumenterna”

Kurera debatt

När risken för influensa är som störst och många svenskar vill stärka sitt immunförsvar lägger Livsmedelsverket fram ett förslag om maxvärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott. Om förslaget antas kommer många effektiva och hälsofrämjande näringstillskott att förbjudas i Sverige. Detta är helt i motsatt riktning mot övriga nordiska länders hälsostrategier. Det skriver Filip Sjöström, ordförande i Nordic Nutrition Council i detta debattinlägg, där han även uppmanar till att göra din röst hörd genom att skriva under den namninsamling som NNC startat.

Viktigt med goda matvanor vid oro och stress

Kost

Tröstäter du? I tider av oro och hög stress ligger det nära till hands att ta till mat för att lugna oss, särskilt om vi går hemma och har nära till skafferiet. Det är därför lätt att ta en macka till, mumsa på chips eller smågodis i större utsträckning än vanligt. Då är det bra att ha struktur på sitt ätande, här får du några tips.

 

Sverige ska bli bäst på hjärtforskning

Hälsa

I Sverige samlar vi information i medicinska register. Det ger unika förutsättningar att göra stora befolkningsstudier som sträcker sig över lång tid. Forskare vid Uppsala universitet vill inom fem år ha hittat nya och ovanliga riskfaktorer att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Detta för att bland annat kunna förutsäga en hjärtinfarkt några månader innan den uppstår.

Örten som lindrar Clas-Görans allergi

Hälsa

Clas-Göran Svensson trodde att de rinnande ögonen, nysningarna och den tunga andningen var en vanlig förkylning. Efter ett besök hos distriktsläkaren konstaterade han att det var pollenallergi. Sedan följde några år med mediciner som gav tråkiga biverkningar som satte sina spår. Men när en kollega gav Clas-Göran en örtbaserad kapsel, som kunde motverka allergi, försvann problemen.

Kureras expert Monika Björn tipsar om enkla hemmaövningar

Hälsa

För snart tre veckor sedan satt Kureras träningsexpert Monika Björn på ett café innan hon skulle iväg och leda ett yogapass. Då fick hon reda på att gymmet stäng på grund av smittrisken av covid-19. Där och då föddes idén om direktsänd onlineträning.  Har du inte möjlighet att träna på ett gym, följa onlinekurser eller Monikas Instagram live yogapass så kan du med lite fantasi göra din hemmaträning väldigt effektiv.

Till er alla fantastiska människor därute – stärk ert försvar mot covid-19!

Kurera debatt

”Vi är livrädda för corona – men många inser inte kostens påverkan på vårt immunförsvar” skriver Elena Malmefeldt, grundare av Hälsokunskap i Sverige – och ger en rad enkla, konkreta råd på hur vi kan äta och leva för att faktiskt gå starkare ur den här situationen. För att sprida goda hälsoråd och framtidstro har hon skapat facebook-gruppen Tillsammans blir vi starkare. Läs hennes debattinlägg här.

 

Tips på träning som du enkelt kan göra hemma

Hälsa

Allt fler gym och andra träningsanläggningar stänger för att bidra till att försöka stoppa spridningen av coronaviruset. En del erbjuder träning online och andra har förkortade öppningstider. Vill du träna hemma, finns det många videos på youtube att välja mellan, och naturen är ju fortfarande öppen, och du kanske inte har så långt till ett utegym.

Faktorerna som påverkar immunförsvaret mest

Forskning

Forskare vid Lunds universitet och Pasteur-institutet studerade vad som påverkar våra immunceller mest och varför vi reagerar så olika på infektioner. De har analyserat miljontals variabler och har funnit att fyra faktorer påverkar immunförsvaret mer än andra.

 

WHO avråder från antiinflammatoriska läkemedel vid covid-19

Hälsa

Det finns enligt franska myndigheter bevis för att antiinflammatoriska läkemedel som Ipren, Voltaren och Treo kan förvärra tillståndet hos personer drabbade av covid-19, man avråder därför sjuka från att ta den typen av läkemedel. Rekommendationer som nu även får stöd av Världshälsoorganisationen WHO. Svenska myndigheter har dock hittills tonat ned risken.

Livsmedelsverket om maxvärden: Konsumentens säkerhet går först

Hälsa

Trots att det inte finns några rapporterade fall där personer blivit sjuka av att ta vitaminer eller mineraler i höga doser, väljer Livsmedelsverket att rekommendera lagstadgade maxdoser som gör att flera preparat riskerar försvinna från marknaden. Astrid Walles-Granberg, rådgivare på myndigheten som deltagit i arbetet med att ta fram förslaget försvarar beslutet med att konsumentens säkerhet har högsta prioritet.

 

Så undviker du smitta – nio goda råd

Hälsa

Det pågår en pandemi i världen och i nuläget finns vare sig bot eller vaccin, därför behöver vi alla göra vad vi kan för att motverka att smittan sprids och undvika att själva bli smittade. Alla har säkert hört av vi behöver tvätta händerna – här kommer ytterligare några tips som är bra att tänka på.

Nedsatt njurfunktion inte så farligt när vi blir äldre

Hälsa

När vi blir äldre minskar många funktioner i kroppen. Till exempel drabbas vi av benskörhet och får en nedsatt njurfunktion. Men en njurfunktion som anses som nedsatt hos en yngre person behöver inte vara nedsatt hos en äldre person. Vid Lunds universitet har forskare tittat på några av åldrandets sjukdomar och dess klassificeringar för att undvika överflödig medicinering.

8 enkla tips till extra träning

TRÄNING

Hur gick det med nyårslöftet att komma i bättre form? Tillhör du dom som ofta vill men sällan kan hålla en satsning om mer träning? Deppa inte och ha inte dåligt samvete. Det är många som inte får ihop livspusslet och inte hinner. Det går att få in den motion i din vardag som du behöver. Här får du 8 smarta och enkla råd.