Folkhälsomyndigheten: Psykisk ohälsa hos barn och unga ökar

Allt fler barn och unga i Sverige lider av psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats och idag har nästan hälften av 15-åringarna denna typ av besvär, enligt en sammanställning som Folkhälsomyndigheten har gjort.

Folkhälsomyndigheten har undersökt vilka faktorer som kan ha påverkat ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige under perioden 1985–2014.

 

Viktigt att stärka skolan
Enligt myndigheten kan bland annat brister i skolan och en större medvetenhet om de ökade kraven på arbetsmarknaden vara bidragande orsaker. Myndigheten bedömer därför att skolan behöver stärkas. Tidigare har både Kommissionen för jämlik hälsa och Skolkommissionen fört fram förslag som syftar till att skapa en god lärandemiljö, bättre skolprestationer och en likvärdig skola. Att stärka skolresultaten skulle ge framtida möjligheter på arbetsmarknaden och bättre förutsättningar för en god hälsa menar man från myndighetshåll. Några områden utöver skolan som undersökts är utmaningar på arbetsmarknaden, familjerelationer och skillnader i socioekonomiska villkor.

Sämre prestationer
Sjunkande skolprestationer och utbredd skolstress ses som tecken på att skolan fungerar sämre, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. Och man lyfter fram att skolan genomgått stora förändringar sedan 1990-talets början och nämner bland annat friskolereformen, införandet av skolpeng och nya betygssystem som exempel. Skolprestationerna bland högstadieelever försämrades under perioden 1995–2012 enligt de internationella undersökningarna Pisa och TIMSS. En sammanställning av den vetenskapliga litteraturen som Folkhälsomyndigheten gjort tyder på att det finns ett samband mellan sämre skolprestationer och ökad risk för internaliserande problem bland barn och unga. Psykosomatiska symtom är vanligare bland elever som uppger att de känner sig stressade av skolarbetet. Utvecklingen av andelen som känner sig stressade har till stor del sammanfallit med utvecklingen av psykisk ohälsa sedan 1990-talets slut.

LÄS OCKSÅ: Rätt bakterieflora ger försprång i livet

Nya utmaningar på arbetsmarknaden
Förändringar på arbetsmarknaden har inneburit allt högre krav på utbildning och kompetens för att få ett arbete och många känner sig oroliga för sin framtida utbildning och möjligheter på arbetsmarknaden. Folkhälsomyndigheten menar att det är troligt att även yngre är medvetna om dessa förändringar och att det medfört en ökad press att fullfölja gymnasiet med bra betyg för att kunna fortsätta på en eftergymnasial utbildning. De högre kraven på utbildning och kompetens har troligen påverkat ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga, skriver myndigheten.

LÄS OCKSÅ: En tuff start i livet påverkar barns hälsa

Relationer inom familjen
Relationen mellan barn och föräldrar eller ett förändrat föräldraskap tycks däremot inte ha någon påverkan på utvecklingen. Föräldrars sätt att uppfostra sina barn har blivit mindre auktoritärt sedan 1980-talet. Och enligt en sammanställning som Folkhälsomyndighetens gjort av den vetenskapliga litteraturen minskar det risken för att barn ska utveckla psykisk ohälsa. Psykosomatiska symtom är dock vanligare bland de som har svårt för att prata med föräldrarna om sina bekymmer. Även om det inte har skett någon ökning av andelen unga som har svårt att prata med sina föräldrar sedan 1980-talet.

 

LÄS OCKSÅ: 1,6 miljoner svenskar äter läkemedel för att förbättra sin psykiska hälsa

Skillnader i socioekonomiska villkor
Psykosomatiska symtom är vanligare bland elever som uppger att familjen inte har det så bra ställt ekonomiskt, jämfört med de som uppger att de har det bra ställt. Andelen som upplever att de inte har det bra ställt har minskat sedan 1990-talets början, från 14 till 4 procent. Folkhälsomyndighetens sammanställning av den vetenskapliga litteraturen indikerar att sämre ekonomiska förutsättningar i absoluta termer ökar risken för internaliserade problem bland barn och unga. Däremot är det inte klart på vilket sätt relativ socioekonomisk utsatthet påverkar barns och ungas psykiska ohälsa, skriver myndigheten.

Internet och datorer
Även om datoranvändningen med surfplattor, smartphones och datorspelandet har ökat bland 13- och 15-åringar under 2000-talet är det enligt Folkhälsomyndigheten för tidigt att bedöma om den ökade användningen av digitala medier har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa.

Av redaktionen

Källa: Folkhälsomyndigheten

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Psykologen Anna Bennich visar vägen bort från ensamheten

Mental hälsa

Ofrivillig ensamhet blir allt vanligare, det är inte bundet till någon särskild ålder eller samhällsgrupp – även om den äldre delen av befolkningen är överrepresenterad. Ensamhet kan drabba alla och kan komma som en följd av en skilsmässa, flytt eller sjukdom. Ensamhetens roll vid olika ohälsotillstånd och förtida död går heller inte längre att vifta bort. Kurera ställde några frågor till psykologen Anna Bennich som skrivit en bok i ämnet.

 

Kvinna som äter macka

Vilken ät-typ är du?

Kost

Genuint hungrig eller bara stressad och trött? Ibland äter vi av helt fel orsaker. Identifiera vilken typ av ätare du är och ta första steget till att ändra dina vanor.

Self-care : mat, stress, träning, självkänsla, återhämtning

Chia- och yoghurtswirl

Recept

En vardagslyxig frukost som sätter guldkant på morgonen. Förbered chiapudding, frukt och bär kvällen innan och varva i höga glas tillsammans med yoghurt och granola på morgonen. 

K2 kan förebygga hjärt-kärlsjukdomar

Forskning

K2 är mest känt som vitaminen som kan stärka skelett och vävnad, men ny forskning visar att K2 fyller en viktig funktion för blodets koagulation och för stärka kärlens väggar vilket i slutändan håller hjärt-kärlsjukdomar borta. Analyser har visat att det är vanligt med K2-brist på grund av att det är svårt att få i sig vitaminen i kosten. Det behövs nämligen stora mängder yoghurt, nötkött, mjölk, ost och ägg för att täcka behovet.  

Här får du gratis blodsockerkoll på världsdiabetsdagen

Hälsa

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar. Sjukdomen ökar över hela världen, och om 20 år kommer antalet sjuka uppgå till uppskattningsvis 640 miljoner. I Sverige är över en halv miljon människor drabbade och de flesta har typ 2-diabetes. I dag är det världsdiabetesdagen och det uppmärksammas i Stockholm genom att du får ett gratis blodsockertest.

 

Susanne vill hjälpa fler upptäcka fördelarna med naturlig hudvård

Eko/miljö

Journalisten Susanne Hovenäs har i många år – bland annat som skönhetsredaktör på tidningen Hälsa – varit en av de drivande krafterna bakom trenden med naturlig skönhet och hudvård. Nu har hon tagit över ledningen inom NOC Sweden efter grundaren Henrik Olteng som gått vidare till andra uppdrag. Kurera växlade några ord Susanne om hur hon ser på utvecklingen för naturlig hudvård och skönhet.

Överträningssyndrom har nått vanliga motionärer

TRÄNING

Att elitidrottare pressar sig för hårt och kan drabbas av överträningssyndrom, OTS, det är vida känt. Men nu har OTS även nått elitmotionärerna. Symtomen är svårupptäckta eftersom de handlar om humörsvängningar, infektioner, dålig aptit och en oförklarlig trötthet.  Det finns bara ett sätt att komma ur situationen.

 

”Ketogen kost hjälpte mig bli fri från depression”

Mental hälsa

En ketogen diet har många fördelar enligt anhängarna, förutom att den underlättar att hålla vikten sägs den bidra till allmänt bättre välmående och större mental klarhet. Hanna Gillving är funktionsmedicinsk terapeut och kom nyligen ut med boken ”Keto-licious”, och för hennes del bidrog en omläggning till det hon kallar ketogen livsstil till att hon äntligen blev fri från mångåriga besvär med psykisk ohälsa.

Movemberutmaningen – inget barn ska behöva säga ”Hej då pappa”

Krönikan

Jag var sju år när vi fick telefonsamtalet från sjukhuset som sa att pappa hade ramlat ihop i hissen. Hans liv gick inte att rädda. Hjärtat hade gett upp. Att förlora en förälder var givetvis tufft, men idag har jag valt att se det som min största motivation. För jag har en dröm, jag har en vision: Inget barn ska behöva säga ”Hejdå pappa”, det skriver  Pierre Mörck i denna krönika där han vill inspirera till mer rörelse och uppmärksamma ohälsan bland män.

Hästar kan läsa av våra känslolägen – och lägger dem på minnet

Husdjur

Det finns fog för uttrycket att ha minne som en häst. Du som ägt eller tillbringat mycket tid med en häst har kanske upplevt att ni har en speciell kontakt. Kanske har du känt något som liknar vänskap eller att hästen är en del av familjen. Nu visar forskning att känslan troligen är ömsesidig. Hästar kan nämligen inte bara läsa av våra känslolägen – de lägger dem även på minnet.

Djagacida – ris och bönor från Kap verde

Recept

Detta recept på en enkel och väldigt god risrätt från Kap Verde kommer från boken vegetariska recept från hela världen hittar du i den gröna kokboken boken "Zeinas green kitchen" av den omtyckta matprofilen Zeina Mourtada som driver bloggen Zeinas kitchen..

 

Doftöverkänslighet – ett dolt handikapp

Allmänt

Trots att tre miljoner svenskar kan besväras av dofter är osäkerheten om behandling och vad omgivningen kan göra stor, det visar en ny undersökning. Missförstånden är många och var tredje person tror att det kan vara ett psykiskt sjukdomstillstånd. Med Parfymfria veckan hoppas initiativtagarna kunna slå hål på myterna kring sjukdomen och öka kunskapsnivån.

Nya rön inom svensk cancerforskning kan ge effektivare behandling

Forskning

Cirka 60 000 svenskar får varje år ett cancerbesked där tumören är av elakartad karaktär. Trots det går dödligheten i cancer ner, men sjukdomen skördar ändå tusentals liv varje år. Det forskas brett och på olika typer av mediciner för att bromsa och bota cancer. Vid Lunds universitet har man tittat på hur tumörceller kommunicerar med andra ställen i kroppen för att förstå hur spridningen går till. Det ger hopp om nya behandlingsformer.

Är mjölk hälsosamt eller helt onödigt?

Allmänt

Mat väcker alltid starka känslor. Om mjölk är nyttigt eller inte, det diskuteras ofta. En del går i starkt försvarsläge, medan andra ifrågasätter om mjölk är viktigt att dricka. När Kureras kostrådgivare, Cathrine Schück, gjorde ett inlägg på Facebook om varför hon rekommenderar en mjölkfri månad möttes hon av en storm av kritik, och frågade sig varför mjölk blivit ”en helig ko”.

 

De sticker hål på myten om psykopaten

Mental hälsa

Tror du att din chef är psykopat? Eller din granne eller din pojkvän? Sannolikheten är stor att du misstar dig. Vi lever i en tid då myterna om psykopater frodas som aldrig förr, det är något Marianne Kristiansson och Karolina Sörman, båda med stor kunskap i ämnet vill råda bot på. Kurera ställde några frågor till författarna till boken ”Psykopaten”.