Folkhälsomyndigheten: Psykisk ohälsa hos barn och unga ökar

Allt fler barn och unga i Sverige lider av psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats och idag har nästan hälften av 15-åringarna denna typ av besvär, enligt en sammanställning som Folkhälsomyndigheten har gjort.

Folkhälsomyndigheten har undersökt vilka faktorer som kan ha påverkat ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige under perioden 1985–2014.

 

Viktigt att stärka skolan
Enligt myndigheten kan bland annat brister i skolan och en större medvetenhet om de ökade kraven på arbetsmarknaden vara bidragande orsaker. Myndigheten bedömer därför att skolan behöver stärkas. Tidigare har både Kommissionen för jämlik hälsa och Skolkommissionen fört fram förslag som syftar till att skapa en god lärandemiljö, bättre skolprestationer och en likvärdig skola. Att stärka skolresultaten skulle ge framtida möjligheter på arbetsmarknaden och bättre förutsättningar för en god hälsa menar man från myndighetshåll. Några områden utöver skolan som undersökts är utmaningar på arbetsmarknaden, familjerelationer och skillnader i socioekonomiska villkor.

Sämre prestationer
Sjunkande skolprestationer och utbredd skolstress ses som tecken på att skolan fungerar sämre, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. Och man lyfter fram att skolan genomgått stora förändringar sedan 1990-talets början och nämner bland annat friskolereformen, införandet av skolpeng och nya betygssystem som exempel. Skolprestationerna bland högstadieelever försämrades under perioden 1995–2012 enligt de internationella undersökningarna Pisa och TIMSS. En sammanställning av den vetenskapliga litteraturen som Folkhälsomyndigheten gjort tyder på att det finns ett samband mellan sämre skolprestationer och ökad risk för internaliserande problem bland barn och unga. Psykosomatiska symtom är vanligare bland elever som uppger att de känner sig stressade av skolarbetet. Utvecklingen av andelen som känner sig stressade har till stor del sammanfallit med utvecklingen av psykisk ohälsa sedan 1990-talets slut.

LÄS OCKSÅ: Rätt bakterieflora ger försprång i livet

Nya utmaningar på arbetsmarknaden
Förändringar på arbetsmarknaden har inneburit allt högre krav på utbildning och kompetens för att få ett arbete och många känner sig oroliga för sin framtida utbildning och möjligheter på arbetsmarknaden. Folkhälsomyndigheten menar att det är troligt att även yngre är medvetna om dessa förändringar och att det medfört en ökad press att fullfölja gymnasiet med bra betyg för att kunna fortsätta på en eftergymnasial utbildning. De högre kraven på utbildning och kompetens har troligen påverkat ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga, skriver myndigheten.

LÄS OCKSÅ: En tuff start i livet påverkar barns hälsa

Relationer inom familjen
Relationen mellan barn och föräldrar eller ett förändrat föräldraskap tycks däremot inte ha någon påverkan på utvecklingen. Föräldrars sätt att uppfostra sina barn har blivit mindre auktoritärt sedan 1980-talet. Och enligt en sammanställning som Folkhälsomyndighetens gjort av den vetenskapliga litteraturen minskar det risken för att barn ska utveckla psykisk ohälsa. Psykosomatiska symtom är dock vanligare bland de som har svårt för att prata med föräldrarna om sina bekymmer. Även om det inte har skett någon ökning av andelen unga som har svårt att prata med sina föräldrar sedan 1980-talet.

 

LÄS OCKSÅ: 1,6 miljoner svenskar äter läkemedel för att förbättra sin psykiska hälsa

Skillnader i socioekonomiska villkor
Psykosomatiska symtom är vanligare bland elever som uppger att familjen inte har det så bra ställt ekonomiskt, jämfört med de som uppger att de har det bra ställt. Andelen som upplever att de inte har det bra ställt har minskat sedan 1990-talets början, från 14 till 4 procent. Folkhälsomyndighetens sammanställning av den vetenskapliga litteraturen indikerar att sämre ekonomiska förutsättningar i absoluta termer ökar risken för internaliserade problem bland barn och unga. Däremot är det inte klart på vilket sätt relativ socioekonomisk utsatthet påverkar barns och ungas psykiska ohälsa, skriver myndigheten.

Internet och datorer
Även om datoranvändningen med surfplattor, smartphones och datorspelandet har ökat bland 13- och 15-åringar under 2000-talet är det enligt Folkhälsomyndigheten för tidigt att bedöma om den ökade användningen av digitala medier har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa.

Av redaktionen

Källa: Folkhälsomyndigheten

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Läkaren Peter Martin arbetar med funktionsmedicin

Intervju

Det var hans egna hälsa – eller snarare ohälsa som förde in läkaren Peter Martin på rätt spår. Efter att ha gått in i väggen blev han tipsad om att bland annat lägga om kosten, något som gjorde susen där inget annat fungerat. Det väckte intresset hos Peter för funktionsmedicin – en metod han numera använder när han behandlar sina patienter.

Koriander kan bidra till att stoppa epileptiska anfall

Forskning

Koriander är en populär krydda som även har använts inom folkmedicinen i tusentals år, bland annat som kramplösande medel vid epilepsi. Nu kan forskning för första gången förklara förklara vad det är som gör att det fungerar. Koriander har även många andra hälsofrämjande effekter enligt forskarna.

Snart slut med PFAS i danska matförpckningar

Eko/miljö

De är osynliga men finns i allt från pizzakartonger till vandringskängor och soffdynor. I vårt grannland Danmark tar man i men hårdhandskarna och förbjuder från och med 1 juli 2020 högfluorerade ämnen i alla livsmedelsförpackningar rapporterar TT. Så från juli nästa år kan danskarna njuta av hämtmat utan att behöva riskera få i sig hormonstörande ämnen.

 

Paul Svensson: “Att slänga mat är det dummaste vi kan göra”

Eko/miljö

Den populära TV-kocken Paul Svensson drev nyligen Retaste en Popup-restaurang helt inriktad på att laga gourmetmat på råvaror som livsmedelsbutiker ämnat kassera för att visa att det finns ett annat, mer hållbart sätt att förhålla sig till mat. Nu kommer han ut med boken "Rädda maten" fullmatad med tips för minskat matsvinn och goda recept,

Hudexperten: Så stöttar du huden vid viktnedgång

Hud

Många är rädda för att få slapp hud när de går ned i vikt. Problemet med många dieter är att de inte tar hänsyn till hudens behov menar Kureras hudexpert Johanan Bjurström som tipsar om vad man kan göra för att stötta huden i processen och minska risken att få hängande hud.

Rotfruktsnästen med ägg

Recept

I dessa nästen gömmer sig ett ägg, precis som i ett riktigt fågelbo, detta recept på en modern version av rösti kommer från den vegetariska kokboken "Little green kitchen". Gör nästena genom att svarva råa rotsaker, vända dem i olja och lägga dem i små högar på en plåt. 

 

Ketogen kost som behandling för barn med epilepsi

Forskning

Cirka en tredjedel av alla barn med epilepsi svarar inte tillräckligt bra på läkemedelsbehandling. På Akademiska barnsjukhuset i Uppsala används sedan ett år kostbehandling med ketogen kost som ett behandlingsalternativ. Metoden är ingalunda ny utan har använts redan på 1920-talet då det saknades läkemedel mot sjukdomen.

 

Kureras hudexpert: Därför ska du använda ögonkräm

Hud

Kanske tillhör du dem som sneglat på de små tuberna med ögonkräm och undrat vad de ska vara bra för? Många smörjer inte alls eller så använder man sin vanliga ansiktskräm även runt ögonen. Men det finns en poäng med att använda just ögonkräm, förklarar Kureras hudvårdsexpert Johanna Bjurström som tipsar om hur du applicerar på bästa sätt.

Handeln satsar på att lyfta ekologiskt i september

Eko/miljö

I september kommer ekologiska varor ta mer plats i butikerna än annars. Som kund kommer du märka av det i form av mer information, temaveckor och specialerbjudanden. På sina håll kan man även springa på bönder i butiken. EKO-september som är tänkt att bli en årligt återkommande tradition syftar till att öka medvetandet kring ekologisk mat.

 

Två timmar i naturen per vecka gör under för hälsan

Forskning

Det kommer allt mer forskning som styrker att det är bra för oss att vistas i naturen men hittills har vi inte vetat hur länge som krävs för att vi ska tillgodogöra oss de välgörande effekterna av att tillbringa tid i skog och mark – men nu har forskare kommit fram till att det behövs minst två timmar.

Smärtsignaler färdas snabbare än man tidigare trott

Forskning

Hittills har bilden varit att smärta färdas långsammare än beröring. Men då förmågan att uppfatta smärta är avgörande för vår överlevnad, frågade sig ett antal forskare om det verkligen stämmer. Resultatet som kullkastar den gamla sanningen tros få stor betydelse för forskning om smärta och i vården av smärtpatienter.

 

Magnus Fridh bjuder in till stillhet när livet skyndar

Mental hälsa

Att vara i stillhet och i tystnad är helt naturliga tillstånd precis som att vara aktiv. När man blir alltför uppslukad av att vara i ständigt görande och i synnerhet sådant som är förknippat med prestation tippar vågskålen över och många upplever negativ stress. Det är då lätt att uppleva att man förlorar kontakten med sig själv. Det menar Magnus Fridh yogalärare och entreprenör som är aktuell med boken "Att vara stilla när allt skyndar".

En av tre svenskar äter inte fisk och skaldjur

Kost

Fisk och skaldjur kan vara både hälsosamma och hållbara livsmedel samtidigt som det kopplas samman med klimatpåverkan och gifter. Just den osäkerheten kan vara en bidragande orsak till att endast en av tre svenskar får i sig rekommenderad mängd och att var tredje svensk undviker det helt.

Äntligen i klimakteriet

Äntligen i klimakteriet

Hälsa

Du kanske redan har gått igenom det eller så nosar du bara på vad som komma skall. Du kanske rent av är en av dem som har tjugo år kvar innan det är dags. En sak vet vi, om du inte varit där, så kommer du dit. Har du tur glider du genom med några svettiga nätter när det är som värst men dessvärre gäller det långt ifrån alla. Vi pratar såklart om klimakteriet.