Folkhälsomyndigheten: Psykisk ohälsa hos barn och unga ökar

Allt fler barn och unga i Sverige lider av psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats och idag har nästan hälften av 15-åringarna denna typ av besvär, enligt en sammanställning som Folkhälsomyndigheten har gjort.

Folkhälsomyndigheten har undersökt vilka faktorer som kan ha påverkat ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige under perioden 1985–2014.

Viktigt att stärka skolan
Enligt myndigheten kan bland annat brister i skolan och en större medvetenhet om de ökade kraven på arbetsmarknaden vara bidragande orsaker. Myndigheten bedömer därför att skolan behöver stärkas. Tidigare har både Kommissionen för jämlik hälsa och Skolkommissionen fört fram förslag som syftar till att skapa en god lärandemiljö, bättre skolprestationer och en likvärdig skola. Att stärka skolresultaten skulle ge framtida möjligheter på arbetsmarknaden och bättre förutsättningar för en god hälsa menar man från myndighetshåll. Några områden utöver skolan som undersökts är utmaningar på arbetsmarknaden, familjerelationer och skillnader i socioekonomiska villkor.

 

Sämre prestationer
Sjunkande skolprestationer och utbredd skolstress ses som tecken på att skolan fungerar sämre, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. Och man lyfter fram att skolan genomgått stora förändringar sedan 1990-talets början och nämner bland annat friskolereformen, införandet av skolpeng och nya betygssystem som exempel. Skolprestationerna bland högstadieelever försämrades under perioden 1995–2012 enligt de internationella undersökningarna Pisa och TIMSS. En sammanställning av den vetenskapliga litteraturen som Folkhälsomyndigheten gjort tyder på att det finns ett samband mellan sämre skolprestationer och ökad risk för internaliserande problem bland barn och unga. Psykosomatiska symtom är vanligare bland elever som uppger att de känner sig stressade av skolarbetet. Utvecklingen av andelen som känner sig stressade har till stor del sammanfallit med utvecklingen av psykisk ohälsa sedan 1990-talets slut.

LÄS OCKSÅ: Rätt bakterieflora ger försprång i livet

Nya utmaningar på arbetsmarknaden
Förändringar på arbetsmarknaden har inneburit allt högre krav på utbildning och kompetens för att få ett arbete och många känner sig oroliga för sin framtida utbildning och möjligheter på arbetsmarknaden. Folkhälsomyndigheten menar att det är troligt att även yngre är medvetna om dessa förändringar och att det medfört en ökad press att fullfölja gymnasiet med bra betyg för att kunna fortsätta på en eftergymnasial utbildning. De högre kraven på utbildning och kompetens har troligen påverkat ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga, skriver myndigheten.

LÄS OCKSÅ: En tuff start i livet påverkar barns hälsa

Relationer inom familjen
Relationen mellan barn och föräldrar eller ett förändrat föräldraskap tycks däremot inte ha någon påverkan på utvecklingen. Föräldrars sätt att uppfostra sina barn har blivit mindre auktoritärt sedan 1980-talet. Och enligt en sammanställning som Folkhälsomyndighetens gjort av den vetenskapliga litteraturen minskar det risken för att barn ska utveckla psykisk ohälsa. Psykosomatiska symtom är dock vanligare bland de som har svårt för att prata med föräldrarna om sina bekymmer. Även om det inte har skett någon ökning av andelen unga som har svårt att prata med sina föräldrar sedan 1980-talet.

LÄS OCKSÅ: 1,6 miljoner svenskar äter läkemedel för att förbättra sin psykiska hälsa

Skillnader i socioekonomiska villkor
Psykosomatiska symtom är vanligare bland elever som uppger att familjen inte har det så bra ställt ekonomiskt, jämfört med de som uppger att de har det bra ställt. Andelen som upplever att de inte har det bra ställt har minskat sedan 1990-talets början, från 14 till 4 procent. Folkhälsomyndighetens sammanställning av den vetenskapliga litteraturen indikerar att sämre ekonomiska förutsättningar i absoluta termer ökar risken för internaliserade problem bland barn och unga. Däremot är det inte klart på vilket sätt relativ socioekonomisk utsatthet påverkar barns och ungas psykiska ohälsa, skriver myndigheten.

Internet och datorer
Även om datoranvändningen med surfplattor, smartphones och datorspelandet har ökat bland 13- och 15-åringar under 2000-talet är det enligt Folkhälsomyndigheten för tidigt att bedöma om den ökade användningen av digitala medier har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa.

Av redaktionen

Källa: Folkhälsomyndigheten

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

sågspån och trästockar

Sågspån – den nya maten?

Forskning

Nu ska sågspån och halm omvandlas till livsmedel.  Det är Miljö- och energidepartementet som nu gör en mångmiljonsatsning på klimatsmart mat – närmare bestämt på ett forskningsprojekt där trä ska göras ätbart genom fermentering. Satsningen skulle i förlängningen kunna innebära vinster för Sveriges skogs- och lantbruk.

3 superknep vid förkylning

3 superknep vid förkylning

Förkylning

Vid den här tiden på året, när våren står precis bakom dörren och vädret ser olika ut från dag till dag, är det lätt att bli förkyld. Vilket många gånger faktiskt är helt onödigt.  För de virushämmande knepen finns där – och ser man bara till att ta hand om sig i övrigt är chansen att hålla sig frisk större än många tror.  Här är infon som hjälper dig på vägen. 

Dansk duo bakom ny bok om växtbaserad kost

Kost

Det ökade intresset för miljö, etik och hälsa har lett till ett växande intresse för veganism och en mer växtbaserad kost. Samtidigt som vi byter ut köttbullarna mot bönor, ställer sig allt fler frågorna om det verkligen är hälsosamt att bara äta mat från växtriket. Mycket tyder på att de som äter växtbaserat löper lägre risk för många vanliga folksjukdomar. Det menar läkaren Tobias Schmidt Hansen och dietisten Maria Felding som skrivit boken "Den växtbaserade kosten".

“Vinterkräksjukan sprids via luften”

Mage

Det är högsäsong för vinterkräksjukan, och stora som små drabbas. Nu tror forskare att det smittsamma viruset kan transporteras i mycket små vattendroppar. Det gör att det i fortsättningen kan komma att räknas som luftburet och att det kan behövas andra metoder än vi hittills trott för att begränsa spridningen.

ögg

Nu är ägg farligt – igen

Forskning

Först var det farligt, sedan var det inte farligt, sedan var det farligt igen.  Äggens vara eller inte vara som livsmedel har diskuterats i decennier. Anledningen? Jo, huruvida ägget – på grund av sin mängd kolesterol, i främst gulan – är farligt för oss eller inte. Buden har varit olika. De senaste åren har ägg ansetts ofarliga på grund av tesen att kroppen faktiskt förmår kontrollera kolesterolmängden i blodet. Men – nu är de alltså farliga igen, enligt en ny studie presenterad i tidskriften Jama.

D-vitamin

Så länge räcker ditt lager av D-vitamin

Naturlig hälsa

Nu när solen är tillbaka, innebär det att du kan lägga undan burken med D-vitamin? undrar du. Eller tog du kanske aldrig fram den – eftersom du solgassade en hel del när du var i Thailand i julas – och tänker att ditt lager nog fortfarande räcker? Ja, det är inte helt lätt att veta hur det står till med kroppens D-vitamindepåer – så låt oss reda ut saken.

Nu slipper Marita nätter med värmevallningar

Hälsa

När Marita kom in i klimakteriet fick hon kraftiga värmevallningar och orolig sömn. Hon vaknade blöt av svett nästan varje natt. I somras började Marita ta ett växtbaserat läkemedel för klimakteriebesvär och efter ett tag var svettningarna i princip helt borta.

Skönhetspanelen testar: Ansiktsrengöring

Hud

Att tvätta ansiktet är något de flesta gör åtminstone en gång om dagen, vanligen på kvällen då vi vill bli rena från den smuts vi samlat på oss under dagen och ta bort eventuell make-up. Det finns många olika sorters rengöring att välja på men experter menar att krämer och geler är att föredra framför att tvätta sig med vanlig tvål som riskerar torka ut huden. Kureras skönhetspanel har testat fyra populära märken inom naturlig hudvård och utsett en favorit.

kvinna på soffa tar sig åt ryggen

En av tio har tyst njursjukdom

Allmänt

En av tio svenskar lider av kronisk njursjukdom, en sjukdom som både sänker livskvaliteten och kan bli livshotande. Men de flesta vet inte om att de är drabbad, trots att tidig upptäckt kan leda till att utvecklingen hinner bromsas. Det handlar om en tyst folksjukdom som ofta missas av vården – men helt i onödan, enligt experterna.  Det finns nämligen några enkla sätt att få en indikation på huruvida man är drabbad eller ej. Vilka får du veta mer om här.

Sallad med romantisk touch

Recept

Rödbetor, röda äpple och gojibär sprider ett rosa skimmer över denna enkla men goda sallad, varför inte bjuda på en både nyttig och välsmakande överraskning vid nästa romantiska tillfälle.

öga

Behandling vid glaukom – ögonsjukdomen många missar

Hälsa

Glaukom anses vara en lömsk sjukdom. Förloppet går så långsamt att många inte förstår att de är drabbade. Skulle de få diagnosen i tid skulle de sannolikt lyckas bromsa sjukdomen – som annars riskerar att göra dem blinda.  I och med Världsglaukomveckan 10-16 mars poängterar därför Glaukomförbundet vikten av att kontrollera sina ögon regelbundet – och Kureras näringsexpert Zarah Öberg tipsar om naturliga knep som kan förbättra läget för dem som fått sjukdomen konstaterad.

kvinna med selleriknippe och sellerijuice i glas

Hört talas om trenden sellerijuice? Detta sägs det vara bra för

Trendspaning

Din syster gör det, Robert DeNiro gör det, till och med din läkare gör det. Din granne gör det däremot ABSOLUT inte, avfärdar det tvärtom bestämt som en myt. Plötsligt har selleri, eller snarare sellerijuice, blivit någonting superhypat. Men varför har det blivit en sådan enorm hälsotrend, vad sägs sellerijuice vara så bra för – och hur ska man egentligen förhålla sig till hela grejen? Kurera har tittat närmare på sellerijuice-trenden, en av senare års absolut största virala hälsohyper.

Carl Schlyter: “Minskade klyftor förbättrar hälsan”

Kurera debatt

Debatten kring sjukvård handlar ofta om hur vi behandlar ohälsa. Vi behöver mer resurser, fler sjuksköterskor och hur vården ska organiseras blir till ändlösa debatter. Mer sällan talar vi om hur individen kan förebygga ohälsa. Träning för äldre, bättre kosthållning, minskad stress i arbetslivet. Allra mest sällan talar vi om hur samhällsstrukturer kan skapa ohälsa. Det vill Carl Schlyter partiledare för det nybildade partiet Vändpunkt ändra på.

Forskning stödjer naturens läkande krafter

Eko/miljö

Naturens inverkan på vår hälsa studeras flitigt, och resultaten talar ett samstämmigt språk. Både grönska och närhet till vatten bidrar starkt till vårt välmående och är därför viktiga att ha tillgång till och helst så nära som möjligt enligt svenska forskare.

kvinna vid kontorsbord

16:06-rörelsen: “Vi kan inte vänta 25 år till på jämställda löner”

Politik

Trots att många lever i tron att Sverige är ett jämställt land ligger kvinnors löner fortfarande i genomsnitt 11,3 procent lägre än mäns. Dessutom är Sverige långt ifrån jämlikt när det gäller fördelningen av föräldrapenning- och vabbdagar, något som i förlängningen även det får stora ekonomiska konsekvenser för kvinnorna. "Vi kräver att regering, arbetsgivare och arbetsmarknadens parter vidtar nödvändiga åtgärder för att jämna ut dessa skillnader och att det görs nu", säger Carina Ohlsson, S-kvinnornas förbundsordförande och en av talespersonerna för 16:06-rörelsen, till Kurera.

Jenny hjälper kvinnor att förstå sin menscykel

Gravid/barn

Jenny Koos är sexualhälsorådgivare och föreläsare. Till henne söker sig kvinnor som inte får hjälp i den konventionella vården. Framförallt hjälper Jenny kvinnor att bli gravida, men hon utbildar dem också i hur de på ett naturligt sätt kan undvika att bli gravida.

Första hjälpen för fnasiga nagelband

Hud

Händer och naglar är väldigt utsatta. Kyla, värme, starka tvålar, föroreningar och kemikalier kan göra att huden torkar ut med fnasiga nagelband till följd. Något som kan märkas lite extra när vintern börjar lida mot sitt slut, men ömmande och trasiga nagelband går att läka och genom lite omsorg kan man se till att förhindra problemet. Kureras hudexpert Johanna Bjurström delar med sig av sina bästa tips.

Enkla vardagstips för en hälsosammare kost

Kost

Det finns inte en enda metod, kosthållning eller diet som passar alla. Bästa sättet att hitta rätt kost för dig är att är att testa sig fram enligt nutritionisten Lina Åhlén. Den här gången tipsar hon om hur vi får i oss mer grönsaker.

Bättre sömn och fokus med ashwagandha

Hälsa

Katarina jobbar natt på ett stödboende vilket betyder att hon kan bli störd när som helst i sin sömn. Att försöka hålla normala sovrutiner de nätter hon inte arbetar blev under en period svårt, men med hjälp av ashwagandha blev både sömnen och fokuset bättre.

Sova ikapp under helgen? Lita inte på det!

Forskning

Vi har väl alla gjort det, kompromissat med sömnen för att få arbetsveckan att gå ihop. Men det som kan ge kortsiktig vinning i form av mer tid kan stå oss dyrt i längden. Att sova längre på helgen för att komma ikapp räcker en bit men inte hela vägen visar ny forskning. 

Nu känner Maj sig pigg och klar i huvudet igen

Hälsa

När Maj Zimmerman hade känt sig trött och okoncentrerad ovanligt länge gick hon till doktorn för att få hjälp. Provtagningen visade inget avvikande och Maj blev rådvill. Efter lite letande hittade hon till slut ett tillskott som gjorde henne alert igen.

Socialstyrelsen

Nytt beslut från Socialstyrelsen ger minskad insyn i läkemedelsstatistik 

Politik

Socialstyrelsen begränsar tillgången till statistik och det ska inte längre gå att få ut uppgifter som specifika läkemedels försäljningsvolymer ur myndighetens läkemedelsregister. "Vi ska alltså inte längre kunna ta reda på vad som säljs av de medel som vi, folket, finansierar. Detta är skrämmande och på gränsen till en smygdiktatur!" rasar "Nätverket för integrativ medicin" – en sammanslagning av yrkesföreningarna "Läkarföreningen för integrativ medicin" och "Föreningen för integrativ medicin" som arbetar hälsobefrämjande för en integrativ vård med helhetssyn, ökad öppenhet och kvalitet i Sverige.

man håller om sitt knä

Hyaluronsyra – effektivt vid artros

Naturlig hälsa

Hyaluronsyra är inte en syra utan en kroppsegen sockermolekyl. Det är också ett ämne med starkt stöddämpande förmågor – vilket gör det till ett effektivt knep allt oftare använt av läkare för att behandla artros i lederna. Här får du veta mer.