Folkhälsomyndigheten: Psykisk ohälsa hos barn och unga ökar

Allt fler barn och unga i Sverige lider av psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats och idag har nästan hälften av 15-åringarna denna typ av besvär, enligt en sammanställning som Folkhälsomyndigheten har gjort.

Folkhälsomyndigheten har undersökt vilka faktorer som kan ha påverkat ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige under perioden 1985–2014.

 

Viktigt att stärka skolan
Enligt myndigheten kan bland annat brister i skolan och en större medvetenhet om de ökade kraven på arbetsmarknaden vara bidragande orsaker. Myndigheten bedömer därför att skolan behöver stärkas. Tidigare har både Kommissionen för jämlik hälsa och Skolkommissionen fört fram förslag som syftar till att skapa en god lärandemiljö, bättre skolprestationer och en likvärdig skola. Att stärka skolresultaten skulle ge framtida möjligheter på arbetsmarknaden och bättre förutsättningar för en god hälsa menar man från myndighetshåll. Några områden utöver skolan som undersökts är utmaningar på arbetsmarknaden, familjerelationer och skillnader i socioekonomiska villkor.

Sämre prestationer
Sjunkande skolprestationer och utbredd skolstress ses som tecken på att skolan fungerar sämre, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. Och man lyfter fram att skolan genomgått stora förändringar sedan 1990-talets början och nämner bland annat friskolereformen, införandet av skolpeng och nya betygssystem som exempel. Skolprestationerna bland högstadieelever försämrades under perioden 1995–2012 enligt de internationella undersökningarna Pisa och TIMSS. En sammanställning av den vetenskapliga litteraturen som Folkhälsomyndigheten gjort tyder på att det finns ett samband mellan sämre skolprestationer och ökad risk för internaliserande problem bland barn och unga. Psykosomatiska symtom är vanligare bland elever som uppger att de känner sig stressade av skolarbetet. Utvecklingen av andelen som känner sig stressade har till stor del sammanfallit med utvecklingen av psykisk ohälsa sedan 1990-talets slut.

LÄS OCKSÅ: Rätt bakterieflora ger försprång i livet

Nya utmaningar på arbetsmarknaden
Förändringar på arbetsmarknaden har inneburit allt högre krav på utbildning och kompetens för att få ett arbete och många känner sig oroliga för sin framtida utbildning och möjligheter på arbetsmarknaden. Folkhälsomyndigheten menar att det är troligt att även yngre är medvetna om dessa förändringar och att det medfört en ökad press att fullfölja gymnasiet med bra betyg för att kunna fortsätta på en eftergymnasial utbildning. De högre kraven på utbildning och kompetens har troligen påverkat ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga, skriver myndigheten.

LÄS OCKSÅ: En tuff start i livet påverkar barns hälsa

Relationer inom familjen
Relationen mellan barn och föräldrar eller ett förändrat föräldraskap tycks däremot inte ha någon påverkan på utvecklingen. Föräldrars sätt att uppfostra sina barn har blivit mindre auktoritärt sedan 1980-talet. Och enligt en sammanställning som Folkhälsomyndighetens gjort av den vetenskapliga litteraturen minskar det risken för att barn ska utveckla psykisk ohälsa. Psykosomatiska symtom är dock vanligare bland de som har svårt för att prata med föräldrarna om sina bekymmer. Även om det inte har skett någon ökning av andelen unga som har svårt att prata med sina föräldrar sedan 1980-talet.

 

LÄS OCKSÅ: 1,6 miljoner svenskar äter läkemedel för att förbättra sin psykiska hälsa

Skillnader i socioekonomiska villkor
Psykosomatiska symtom är vanligare bland elever som uppger att familjen inte har det så bra ställt ekonomiskt, jämfört med de som uppger att de har det bra ställt. Andelen som upplever att de inte har det bra ställt har minskat sedan 1990-talets början, från 14 till 4 procent. Folkhälsomyndighetens sammanställning av den vetenskapliga litteraturen indikerar att sämre ekonomiska förutsättningar i absoluta termer ökar risken för internaliserade problem bland barn och unga. Däremot är det inte klart på vilket sätt relativ socioekonomisk utsatthet påverkar barns och ungas psykiska ohälsa, skriver myndigheten.

Internet och datorer
Även om datoranvändningen med surfplattor, smartphones och datorspelandet har ökat bland 13- och 15-åringar under 2000-talet är det enligt Folkhälsomyndigheten för tidigt att bedöma om den ökade användningen av digitala medier har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa.

Av redaktionen

Källa: Folkhälsomyndigheten

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

flaskor och glas med fläder

Flädersaft utan citronsyra

Hälsa

Nu blommar flädern för fullt och det är dags att göra bär, saft, smoothies eller te. Fläderblommorna har traditionellt använts för dess hälsofrämjande egenskaper, bland annat vid förkylning. Men hoppa över citronsyran om du vill vara nyttig. Den utvinns ur svartmögel.

rått kött

Fall av böldpest upptäckt i Kina

Övrigt

Just när bekymrade kinesiska forskare varnat för en annan potentiell pandemi orsakad av ett influensavirus hos grisar har en rapport om fall av böldpest kommit från inre Mongoliet. Böldpest är en bakterieinfektion som sprids från råttor och via loppor i form av bett, men också om man äter gnagare.

kvinna sprayar sina ben med myggmedel

Så gör du ditt egna giftfria myggmedel

Naturlig hälsa

Sommaren och värmen är här och bor man i Sverige innebär det också myggtider. Älskar du mygg och att bli myggbiten? Sluta då läs. Ogillar du däremot myggbett och även kemikalier – ja, då följer här några effektiva och naturliga sätt att slippa de irriterande små rackarna.

 

familj som äter

Diamantis Koukouvinos: Så kan du få ordning på din IBS

Hälsa

IBS beskrivs ofta i Sverige som ett funktionellt tarmbesvär som kan yttra sig olika från person till person. Symtomen är framförallt uppblåst mage efter en måltid, smärta och obehag, gaser, diarré eller förstoppning eller en kombination av de båda.– Det är inte svårt att få ordning på IBS om man vet hur man ska behandla, säger Diamantis Koukouvinos som är naprapat och naturläkare inom kinesisk medicin.

Män tränar löpning mer än kvinnor

Hälsa

 I Sverige tycker vi om att träna – drygt 70 procent tränar flera gånger i veckan. Men träningsformer  och skälen till att vi tränar skiljer sig åt mellan män och kvinnor. För män är det mest löpning och styrketräning som gäller, medan kvinnor gärna yogar.

 

Varför är det så lätt att bli sjuk när semestern kommer?

Hälsa

Äntligen semester, tänker du och har en lista av roliga saker att göra. Men så blir du trött och hängig de första dagarna på ledigheten. Kroppen vill bara vila och sedan kommer förkylningen som ett brev på posten. Det är inte ovanligt att bli sjuk när du är ledigt. Kurera frågade stresscoachen Karin Isberg varför det är så och vad man kan göra för att undvika att bli sjuk på sin semester?

Behandla svårläkta sår med manukahonung 

Hälsa

Den speciella manukahonungen som kommer från Nya Zeeland har både antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper. Den lämpar sig inte bara för invärtes bruk utan fungerar utmärkt som behandling vid svårläkta sår. Framförallt kan den vara en hjälp för anhöriga som vill hjälpa äldre personer med besvärliga bensår.

 

Vad händer när vi inte får kramas?

Forskning

Kerstin Uvnäs Moberg, professor i fysiologi, var först i världen att prata om hur och varför må-bra hormonet oxytocin påverkar vårt välbefinnande. Men nu när vi inte har kunnat kramas på ett tag, och även måste vara försiktiga en stund till – vad händer då med vårt välbefinnande? – Det är förödande för vår hälsa att vara isolerade. Oxytocin frisätts inte bara vid beröring utan även vid möten, det blir inte på samma sätt när vi pratar i telefon, säger Kerstin.

Nu slipper Jacob smärtan i magen

Hälsa

Jacob Löthman var elva år när han fick diagnosen Aspergers syndrom och ADHD. Medicinerna gav biverkningar – och ända sedan tonåren har han levt med magsmärta, gaser och svullnad. För knappt två år sedan hittade han kapslarna med mjölksyrabakterier och effekten kom omedelbart. Idag är i princip alla hans problem borta.

 

Jadå, klart du ska testa gado gado!

Recept

Gado gado är en klassisk indonesisk sallad med tempeh. Namnet betyder potpurri på indonesiska, vilket beror på att man ofta använder olika grönsaker beroende på säsong. Gör gärna det du också! En krämig jordnötssås är kronan på  verket.

Sofia har hittat sin hudvård

Hälsa

Sofia Marklund har haft problem med sin hud i många år och aldrig hittat en hudvårdsrutin som funkar – förrän nu. Efter bara några veckor med en svensk serie av veganska produkter både ser och känner hon skillnad.

 

Camilla kan springa med hundarna igen

Hälsa

När Camilla Hallgren såg hur hennes hundar blev piggare och rörligare i lederna av ett tillskott med musselextrakt så bestämde hon sig för att prova själv. Artrosen i ett knä som hindrat henne att leva ett aktivt liv är nu helt borta. Nu springer hon milen utan problem igen.

Går det att träna bort gäddhänget?

Hälsa

Kroppen förändras efter en graviditet, en viktnedgång och samband med klimakteriet. Utebliven fysisk aktivitet och sämre kosthållning sätter också spår på kroppen. En sak som kan uppstå är överskottshud – och något kvinnor ofta pratar om är gäddhänget, som plötsligt blivit påtagligt. Men går det att få bort gäddhänget? Vi frågade vår träningsexpert Monika Björn, som har flera goda råd att ge.