Laxfilé på träbord

Förbjudet bekämpningsmedel i odlad lax – och allt mindre omega-3

Fakta Etoxikin

• Är en antioxidant som togs fram på 1920-talet av däckindustrin. Genom att tillsätta etoxikin i gummit minskade man risken för sprickbildning och däcken behöll sin elasticitet.
• Senare började etoxikin användas som tillsats i djurfoder. Ämnet gör så att fettet inte härsknar och att smaken behålls. Det minskar också risken för att fodret ska explodera eller börja brinna under transport.
• Etoxikin har även använts som bekämpningsmedel i jordbruket. Men sedan 2011 får det inte användas på grund av den osäkerhet som råder vad gäller hälsorisker för människor.

• Ämnet är förbjudet som tillsats i livsmedel med något enstaka undantag (tex paprikapulver)
• Det finns gränsvärden för halten etoxikin i en rad olika livsmedel som grönsaker, spannmål och kött, men även i väldigt specifika livsmedel som sniglar, grodlår och krokodilkött. I fisk är ämnet däremot helt oreglerat.

Hälsoeffekter av etoxikin
• Det finns i dagsläget för få studier gjorda för att med säkerhet göra en bedömning av riskerna med etoxikin hos människor.
• Men i långtidsstudier på djur har ämnet visat sig ha skadliga effekter på lever, sköldkörtel och njure och det går inte utesluta risker för människor.
• Mest allvarligt är att etoxikin kan ha genotoxiska och kromosomskadliga effekter vilket gör att man inte kan utesluta att ämnet är cancerframkallande.
Källa: Testfakta

En analys som Testfakta låtit göra av tolv olika laxprodukter visar att all testad lax innehöll det förbjudna –  och potentiellt hälsofarliga – bekämpningsmedlet etoxikin, dessutom i över hälften av fallen i mängder som överskrider gränsvärdet för kött flera gånger om.
Ämnet tillsätts i fiskfodret för att det inte ska explodera under transporten.
En ny studie visar också att mängden nyttiga fettsyror i odlad lax har halverats de senaste tio åren. 

Testfakta har analyserat tolv olika laxprodukter och resultatet är nedslående. All testad fisk visade sig nämligen innehålla höga halter av det numera förbjudna bekämpningsmedlet etoxikin – och i många fall låg mängden långt över gränsvärdet för kött.
– Det finns studier som pekar på att etoxikin har genotoxiska och kromosomskadliga effekter vilket gör att man inte kan utesluta att ämnet är cancerframkallande, säger Edmund Maser, professor vid institutet för toxikologi och farmakologi på universitetet i Kiel, som är väl insatt och följt frågan med etoxikin i fisk länge, till Testfakta.

► Läs också: Tillskott av omega-3 kan hjälpa barn med ADD och ADHD

 

Tillsätts i fiskfoder för att undvika explosion under transporten
Etoxikin är förbjudet som bekämpningsmedel i jordbruket sedan 2011. Men i fiskfoder är det fritt fram att tillsätta ämnet som konserveringsmedel för att fodret inte ska härskna och explodera under längre transporter.
– Etoxikin är tydligt reglerat i grönsaker och kött men också i exotiska livsmedel som krokodilkött, grodlår och sniglar. Men för fisk finns inget gränsvärde, vilket är mycket märkligt, menar Edmund Maser.

Livsmedelsverket: "Kan tycka det borde finnas ett gränsvärde för fisk"
Testfakta skriver att detta enligt Livsmedelsverket beror på att fisk, till skillnad från kött och grönsaker, ännu inte ingår i EU:s lagstiftning kring bekämpningsmedelsrester i maten.
– Men visst kan man tycka att det borde finnas ett gränsvärde för fisk eftersom man tillsätter ämnet i fiskfodret, säger Anneli Widenfalk, toxikolog på myndigheten.

► Läs också: Omega-3 mot inflammation

Överskrider gränsvärdet för kött nästan sex gånger
När Testfakta jämför med gränsvärdet för kött ser de att över hälften av de analyserade laxproverna ligger långt över det värdet. Allra mest innehåller den färska laxen från Falkenberg och den varmrökta från Lidl – båda överskrider gränsvärdet för etoxikin i kött nästan sex gånger. Lägst halter hittades i de tre ekologiska laxarna samt i den frysta laxen från Findus.

Bekräftar tidigare studier i odlad fisk
Enligt en professor Edmund Maser som Testfakta pratat med bekräftar testets resultat tidigare studier av etoxikin i odlad fisk gjorda i bland annat Tyskland. Där har ännu högre halter upptäckts. Så sent som i höstas visade sig en norskodlad laxfilé innehålla etoxikin i en halt som överskred gränsvärdet för kött hela 20 gånger, skriver Testfakta.
– Med så höga halter kan ett barn på 20 kilo inte äta mer än cirka 100 gram lax per dag innan man överstigit det acceptabla dagliga intaget av etoxikin. Och då ska man betänka att etoxikin kan finnas i mycket annan kost också, säger professor Edmund Maser.

 

Livsmedelsverket: "Bekymmersamt och utfasning planerad – OM alternativ hittas"
När Testfakta pratar med Anneli Widenfalk på Livsmedelsverket berättar hon att hon anser användningen av etoxikin i foder vara bekymmersam. Hon säger också att myndigheten har diskuterat problemet med sina kollegor i Norge och att en utfasning av etoxikin som tillsats i fiskfoder planeras till 2020 – förutsatt att man hittar ett bra alternativ för att minska risken för antändning under transporten.
– Samtidigt tyder ju era analyser på att det går att hålla nere halterna i laxen och här har så klart producenterna också ett ansvar, säger hon.

Bra näring i fiskprodukter
Hon säger också att hon anser att man ska våga fortsätta äta lax.
– Ja, vi rekommenderar att man ska äta fisk två till tre gånger i veckan, men inte bara odlad lax. Olika fiskar innehåller olika näringsämnen, men också olämpliga ämnen, säger Anneli Widenfalk.

► Läs också: ”Är hälsofördelarna med fisk fler än riskerna – eller är det tvärtom?”

Omega-3-fetterna DHA och EPA största näringsvinsten med fisk
Den största anledningen till att äta lax ur näringssynpunkt är omega-3-fetterna DHA och EPA. Testfaktas analys visar att även dessa halter kan skilja sig mycket åt. Findus frysta laxfilé innehåller två och halv gånger mer omega-3 än den kallrökta laxen från Lidl.

 

Mängden nyttiga fettsyror har halverats i odlad lax på tio år
Odlad lax blir mindre och mindre näringsrik, visar en ny stor studie. Mängden av laxens nyckelnäringsämne omega-3 har under det senaste decenniet halverats. En stor studie som analyserade de näringsmässiga fördelarna hos odlad lax fann 2006 att en 130 gram stor laxportion innehöll 3,5 gram av fettsyran omega-3, vilket är det intag som rekommenderas per vecka. Samma portion analyseras nio år senare, 2015, och visade sig då bara innehålls hälften - 1,75 gram, rapporterar Daily Mail.

Läs också: Mindre näring i dagens grönsaker

Douglas Tocher, professor i näringslära vid Stirling University och medförfattare till forskningsrapporten, betonade då att odlad lax fortfarande var en av de bästa källorna till omega-3 - endast makrill innehåller mer av den viktiga fettsyran. Han sa också att nivåerna hade minskat på grund av förändringar i fodret som tillhandahålls på laxodlingarna. För tio år sedan klagades det på att laxen matades alltför mycket småfisk, som bland annat ansjovis och fiskmjöl.

Relaterad läsning:

Av Redaktionen

Källor: Testfakta och Daily Mail

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta Etoxikin

• Är en antioxidant som togs fram på 1920-talet av däckindustrin. Genom att tillsätta etoxikin i gummit minskade man risken för sprickbildning och däcken behöll sin elasticitet.
• Senare började etoxikin användas som tillsats i djurfoder. Ämnet gör så att fettet inte härsknar och att smaken behålls. Det minskar också risken för att fodret ska explodera eller börja brinna under transport.
• Etoxikin har även använts som bekämpningsmedel i jordbruket. Men sedan 2011 får det inte användas på grund av den osäkerhet som råder vad gäller hälsorisker för människor.

• Ämnet är förbjudet som tillsats i livsmedel med något enstaka undantag (tex paprikapulver)
• Det finns gränsvärden för halten etoxikin i en rad olika livsmedel som grönsaker, spannmål och kött, men även i väldigt specifika livsmedel som sniglar, grodlår och krokodilkött. I fisk är ämnet däremot helt oreglerat.

Hälsoeffekter av etoxikin
• Det finns i dagsläget för få studier gjorda för att med säkerhet göra en bedömning av riskerna med etoxikin hos människor.
• Men i långtidsstudier på djur har ämnet visat sig ha skadliga effekter på lever, sköldkörtel och njure och det går inte utesluta risker för människor.
• Mest allvarligt är att etoxikin kan ha genotoxiska och kromosomskadliga effekter vilket gör att man inte kan utesluta att ämnet är cancerframkallande.
Källa: Testfakta

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Mysig uteplats

Så pimpar du uteplatsen

Trädgård

Med mer tid hemma i sommar så är det hög tid att lägga lite extra krut på uteplatsen. Här tipsar trädgårdsmästaren Angelica Lindberg hur du dammar av terassen och förvandlar den till en prunkande sällskapsyta där du vill hänga med nära och kära.

Grodda – både klimatsmart och nyttigt!

Eko/miljö

Linser, bönor och frön är näringsrik, billig och inte minst klimatsmart mat. Men visste du att de faktiskt blir ännu nyttigare om du groddar dem? Groddning gör nämligen att våra tarmar lättare tar upp näringen ur baljväxter. Här bjuder vi på en liten groddskola!

Så stoppade Norge utbrott av covid-19 på äldreboende

Äldre

Sverige har just nu flest antal döda i covid-19 räknat per invånare. Majoriteten är äldre äldre, det vill säga personer över 80 år. Ungefär en av tio patienter vid Stockholms äldreboende som fått covid-19 har fått sjukhusvård. Av äldre som vistats på sjukhus har sju av tio tillfrisknat, men av de som fick stanna kvar på boendet dog majoriteten. I Norge tog man en annan väg än Sverige för att stoppa utbrott vid äldreboende.

 

Vinn-Lisen-Sundgren_vilda_vaxter

Tävla och vinn boken “Äta vilda växter”

Tävling

Sugen på att lära dig mer om naturens skafferi, men känner dig osäker på vad som är ätligt eller inte? Var med och tävla och vinn boken "Äta vilda växter" av örtspecialisten och naturfilosofen Lisen Sundgren. Här bjuder hon på massor av kunskap kring ätbara (och giftiga) råvaror i naturen.

vilda-vaxter-skola-harsyra

Vilda växter-skola: harsyra

Eko/miljö

Precis utanför dörren erbjuder naturen mängder av mat sprängfylld med vitaminer – helt gratis. Det gäller bara att veta vad man ska plocka och hur det ska tillagas. Kurera har tagit hjälp av örtspecialisten Lisen Sundgren som i några artiklar guidar dig genom skogens skafferi. Här tipsar hon om tre olika sätt att tillaga c-vitaminbomben harsyra.

vilda-vaxter-skola-myskmadra

Vilda växter-skola: myskmadra

Eko/miljö

Precis utanför dörren erbjuder naturen mängder av mat sprängfylld med vitaminer – helt gratis. Det gäller bara att veta vad man ska plocka och hur det ska tillagas. Kurera har tagit hjälp av örtspecialisten Lisen Sundgren som i några artiklar kommer att guida dig genom skogens skafferi. Först ut: doldisen myskmadran - en säreget doftande ört som signalerar att våren har kommit.

 

7 tips till dig som vill skaffa valp i coronatider

Husdjur

Våren 2020 slår rekord i efterfrågan på valpar i Sverige. I coronakrisen har många plötsligt tid att ta hand om en ny fyrbent familjemedlem och vi upplever en "valpboom". Vad ska man tänka på som ny hundägare – hur långa köer är det för att få en valp – och vilka risker finns det med att skaffa hund just nu?

Melonrulltårta till mor

Recept

Fira alla fantastiska mammor med en oemotståndligt mumsig melonrulltårta på Mors dag! Detta recept är läskande gott och dessutom både veganskt, glutenfritt och sockerfritt.

Ashwagandha – hjälp till återhämtning och fokus

Hälsa

Utan stressrespons skulle vi inte klara av att ta oss igenom dagen. Stressresponsen hjälper oss att hantera utmaningar och förändringar – både fysiska och psykiska. Men det är lätt att stresspåslaget fortsätter när vi kommer hem från jobbet. Örten ashwagandha kan dämpa stressen, det visar flera studier.  

 

Hjälp vid IBS och problemmage

Hälsa

Nästan var femte svensk lider av IBS – Irritable Bowel Syndrome. Det är en funktionell störning i tarmen som ger upphov till olika problem. Magsmärtor, förstoppning, svullnad och diarré är vanliga symtom. Att anpassa kosten efter magen är a och o. Och för att hjälpa till ännu mer kan probiotika ge en ännu bättre fungerade mage- och tarm.

Gör din egen kombucha

Drycker och smoothies

I Asien har kombucha sannolikt druckits i mer än tusen år, men i Sverige fick kombucha sitt stora genomslag för drygt tio år sedan.  Kombucha framställs genom fermentering av te, socker och en bakteriekultur. Det är enkelt och kul att göra själv. Skaffa en scoby och gör din egen kombucha.

 

Kvinna och över 50? Så bör du träna och äta för att långsiktigt må bra

Fakta

Det händer något när kvinnor passerar 50. Det handlar inte bara om att kroppen förändras av klimakteriet, kvinnor tappar även i muskelmassa, och mellan 50 och 65 är det extra viktigt hur livsstilen ser ut. En avhandling gjord av forskaren Peter Edholm visar att det är viktigt att träna styrketräning i kombination med en hälsosam kost rik på omega-3 fettsyror för att bibehålla god hälsa längre fram i livet.

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen? Svårt att komma till ro? Du är inte ensam, var tredje svensk har sömnproblem visar en ny undersökning. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen – vi visar hur.

D-vitaminbrist kan ge svårare symtom för de som drabbas av covid-19

Hälsa

En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att vitamin D skyddar mot luftvägsinfektioner. Därför bör man sträva efter att höja D-vitaminstatusen hos de som befinner sig i en riskgrupp för att få covid-19. Framför allt om de inte får i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten eller genom solljuset. Det skriver läkarna Mats B Humle, Henrik Pelling och Susanne Bejerot i ett debattinlägg i Läkartidningen.

 

”Hudvård börjar på tallriken”

Hud

Hudvård börjar på tallriken. Det menar Maria Ahlgren, skönhetsjournalist och författare till Beautyfood-böckerna, som påstår att många av de funktioner som eftersöks i hudvård finns i helt vanlig mat.

Därför får vissa mer hål i tänderna

Hälsa

En ny avhandling vid Umeå universitet presenterade anledningen till att vissa av oss får mer hål i tänderna. En viss genvariant gör att du inte lika lätt känner smaken av socker – och vill äta mer – i kombination med en rad av olika bakterier som ger karies.