Forskning: Brist på empati beror på tillståndet alexitymi – inte autism

Fakta alexitymi

Alexitymi är inte en diagnos enligt den amerikanska psykiatriklassifikationen DSM-IV eller den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-10 men är överrepresenterat hos personer med olika typer av diagnoser för psykisk ohälsa. Det används för att karaktärisera personer som inte kan förstå de känslor de upplever och som saknar orden att kunna förklara dessa känslor för andra.

Tillståndet att inte kunna ge verbala uttryck för känslor har beskrivits ändå sedan psykologins födelse – det återfinns överallt i befolkningen, men är trots det inte ett särskilt välkänt begrepp hos gemene man.

Ordet alexitymi myntades 1972 av Peter Sifneos och kommer från grekiskans prefix a= icke, lexis = ord och thymys = känsla, själ - och kan översättas till "avsaknad av ord för känslor".

Alexitymi innebär alltså att personen har svårt att identifiera och beskriva sina egna och andras känslor. Det innebär också att svårighet att kunna föreställa sig hur andra känner sig, det vill säga den empatiska förmågan är bristfällig är inte existerande.

En person som har svårt att mentalt representera och finna ord för en känsla, har svårt för det som kallas förmågan att mentalisera kring saker. Mentalisering är ett modernt begrepp som kan förväxlas med empati – men som är mer djupgående och kortfattat kan beskrivas som förmågan att se andra inifrån och sig själv utifrån. Läs mer om mentalisering och bristande bristande mentaliseringsförmåga.

Peter Sifneos ansåg att alexitymi berodde på en allmän svårighet att finna symboliska representationer för känslor, något som yttrar sig både som en svårighet att finna orden och i att kunna manifestera känslor i drömmar och fantasier. Personer med alexitymi ofta både dagdrömmer och nattdrömmer mindre - eller i alla fall att de sällan minns sina drömmar. Ofta minns de heller inte sin barndom.

Vissa uppgifter hävdar att ungefär var 12:e man kan ha alexitymi, men siffran är obekräftad. Tillståndet anses dock, likt autism-spektrum-störningar, vara något vanligare hos män - och har i vissa studier kopplats samman med testosteronhalt. Alexitymi kan även förekomma vid bland annat Aspergers syndrom, långvarig smärta, drogmissbruk och posttraumatiskt stressyndrom.
Alexitymi beskrivs som känslomässig blindhet. På engelska kallas tillståndet ibland "emotionally dumb".

Graden av alexitymi kan skattas bland annat med standardiserade frågeformulär.

En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports visar att personer med autism är lika känslomässigt kapabla som andra men däremot mer benägna att ha alexitymi – ett tillstånd som försvårar empati. 
Ett faktum definitivt värt att uppmärksamma – och inte bara för att det idag även råkar vara Världsautismdagen.

Oförmågan att känna igen känslor i andra och ha svårt att sätta ord på sina känslor och tankar är inte orsakat av autismdiagnosen i sig utan av ett annat tillstånd – kallat alexitymi. Det visar en nyligen publicerad italiensk studie.

► Läs också: Nytt larm: Paracetamol gör dig känslomässigt avtrubbad

 

Kan hittas överallt hos befolkningen
Personer med olika typer av autistiska tillstånd beskrivs ofta som ”känslokalla, antisociala och ointresserade av andra”, berättar forskarna i studien.
Det är dock inte sant, menar de, det är inte diagnosen i sig som gör detta. Däremot är det sant att de oftare lider av alexitymi, ett tillstånd som kan hittas överallt hos befolkningen men som är vanligt hos personer med autism, där ungefär hälften beräknas ha det.
Personer med alexitymi är kort beskrivet oförmögna, eller har svårt, att förstå och sätta ord på både sina egna känslor och andras, något som medför svårigheter med empati och inlevelseförmåga. Alexitymi finns i olika grader och många vet inte alls om att de har det.

Hoppas upptäckten ska få slut på stereotypen att autistiska saknar empati
Forskare vid International School for Advanced Studies (SISSA) i Italien och University of Vienna tror att deras upptäckt nu kommer att bidra till att få slut på den ”stereotypa bild som finns av personer med autismspektrumtillstånd (AST), som ofta ökar känslan av isolering.
– Autistiska drag är förenat med en normal empatisk omtanke om andra och är tvärtom faktiskt kopplat till en större benägenhet att vilja undvika att skada andra, säger studiens huvudförfattare Indrajeet Patil till Daily Mail.
– Den felaktiga, stereotypa bilden beror sannolikt på en annan typ av personlighetsdrag – som ofta hittas hos den autistiska befolkningen men som också finns hos andra – kallad alexitymi, fortsätter han.

► Läs också: Medfödd känsla av närvaro kopplad till lägre risk för fetma

Ofta sociala svårigheter och repetitiva beteendemönster
Autismspektrumtillstånd (AST) – där även Aspergers syndrom ingår – är en typ av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som påverkar ungefär ett av hundra barn, enligt Daily Mail. Dessa tillstånd kan bland annat kännetecknas av vissa problem med social interaktion, kommunikation och språk- och talsvårigheter – liksom stereotypa och repetitiva beteenden.
Personer med autism har olika grader av kognitiva färdigheter. Vissa kan ha betydande utvecklingsstörningar, andra ligger långt över genomsnittet gällande intelligens.
Diagnoskriterierna har förändrats de senaste årtiondena och blivit mer och mer specifika, uppger tidningen.

”En brist när det gäller att förstå känslor”
Giorgia Silani, tidigare neurolog vid SISSA men nu aktiv vid universitetet i Wien, är den forskare som lett studien. Han menar att symtomen hos de båda tillstånden – det vill säga autism och alexitymi – länge har orsakat förvirring.
– Gällande alexitymi finns det en brist när det gäller att förstå känslor, säger han till Daily Mail och fortsätter:
– Under lång tid förväxlades alexitymi-drag hos patienter med autistiska symtom, men idag vet vi att de skiljer sig.

 Läs också: Influensa kan öka risken för autism

Testades med hypotetiska moraliska dilemman
I studien utsatte forskare människor med högfungerande autism – det vill säga med hög IQ – för olika moraliska dilemman. De använde sig av hypotetiska situationer där ett beslut måste fattas, vilket sedan exempelvis kunde rädda livet på vissa individer genom att offra andra.
Deltagarna ombads bland annat att välja mellan att aktivt utföra något som skulle innebära döden för en person – men i gengäld skulle rädda ett stort antal andra människor – eller att inte göra någonting, vilket innebar att de inte direkt behövde orsaka någons död men däremot resultera i döden för andra.
En rent rationell inställning uppmuntrar det första valet, medan en mer empatisk attityd hindrar de flesta från det andra valet, det vill säga valet att döda någon frivilligt.

► Läs också: För lite folsyra under graviditet kan ge barn sämre kognitiv förmåga

Autism är förknippat med stark känslomässig stress vid tanken på att skada
Studien fann att personer med alexitymi var mer benägna att välja det alternativ ett, alltså det val som bygger mer på en rationell livssyn och mindre på inverkan av empatisk omtanke/oro.
Däremot var personer med autism mer benägna att välja det andra alternativet, på grund av att detta innebar en större känslomässig påfrestning.
– Autism är förknippat med att svara med en stark känslomässig stress på sådana situationer där personen hellre aktivt tenderar att undvika handlingar som kan skada, säger Indrajeet Patil.

► Läs också: Ny forskning: Tarmbakteriernas inverkan på autism

Världsautismdagen
…instiftades av FN 2008 och infaller den andra april varje år.

Av Redaktionen

Källor: Daily Mail: People with autism DO care about others: ‘Cold’ and ‘antisocial’ traits are actually down to a separate condition
Psykologiguiden.se
Läkartidningen: Hög grad av alexitymi kan ge sämre förmåga till kognitiv empati
Psychiatric Times: When a Patient Has No Story To Tell: Alexithymia
Huffington Post: Alexithymia: “Does My Partner Feel Anything?”
Sonnby-Borgström M. Alexithymia as related to facial imitation, mentalization, empathy and internal working models-of-self and others. Neuropsychoanalysis. 2009;11(1):107-23
Masako Hosoi et al, Relationships among Alexithymia and pain intensity, pain interference and vitality in persons with neuromuscular disease: considering the effect of negative affectivity, Pain. 2010 May; 149(2): 273–277.
Paul A. Frewen et al, Clinical and Neural Correlates of Alexithymia in Posttraumatic Stress Disorder, Journal of Abnormal Psychology 2008, Vol. 117, No. 1, 171–181

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Fakta alexitymi

Alexitymi är inte en diagnos enligt den amerikanska psykiatriklassifikationen DSM-IV eller den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-10 men är överrepresenterat hos personer med olika typer av diagnoser för psykisk ohälsa. Det används för att karaktärisera personer som inte kan förstå de känslor de upplever och som saknar orden att kunna förklara dessa känslor för andra.

Tillståndet att inte kunna ge verbala uttryck för känslor har beskrivits ändå sedan psykologins födelse – det återfinns överallt i befolkningen, men är trots det inte ett särskilt välkänt begrepp hos gemene man.

Ordet alexitymi myntades 1972 av Peter Sifneos och kommer från grekiskans prefix a= icke, lexis = ord och thymys = känsla, själ - och kan översättas till "avsaknad av ord för känslor".

Alexitymi innebär alltså att personen har svårt att identifiera och beskriva sina egna och andras känslor. Det innebär också att svårighet att kunna föreställa sig hur andra känner sig, det vill säga den empatiska förmågan är bristfällig är inte existerande.

En person som har svårt att mentalt representera och finna ord för en känsla, har svårt för det som kallas förmågan att mentalisera kring saker. Mentalisering är ett modernt begrepp som kan förväxlas med empati – men som är mer djupgående och kortfattat kan beskrivas som förmågan att se andra inifrån och sig själv utifrån. Läs mer om mentalisering och bristande bristande mentaliseringsförmåga.

Peter Sifneos ansåg att alexitymi berodde på en allmän svårighet att finna symboliska representationer för känslor, något som yttrar sig både som en svårighet att finna orden och i att kunna manifestera känslor i drömmar och fantasier. Personer med alexitymi ofta både dagdrömmer och nattdrömmer mindre - eller i alla fall att de sällan minns sina drömmar. Ofta minns de heller inte sin barndom.

Vissa uppgifter hävdar att ungefär var 12:e man kan ha alexitymi, men siffran är obekräftad. Tillståndet anses dock, likt autism-spektrum-störningar, vara något vanligare hos män - och har i vissa studier kopplats samman med testosteronhalt. Alexitymi kan även förekomma vid bland annat Aspergers syndrom, långvarig smärta, drogmissbruk och posttraumatiskt stressyndrom.
Alexitymi beskrivs som känslomässig blindhet. På engelska kallas tillståndet ibland "emotionally dumb".

Graden av alexitymi kan skattas bland annat med standardiserade frågeformulär.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Nilla Gunnarsson

Nilla Gunnarsson: ”Min förändrade kosthållning läkte mig”

Hälsoprofilerna berättar

Nilla Gunnarsson är kvinnan bakom den framgångsrika bloggen Nillas kitchen, där hon skriver om hälsosam och medveten matlagning – hennes stora passion och intresse. Men – det har inte alltid varit så. 2007 blev hon mer hälsomedveten och skalade bort osunda vanor, alkohol och började med yoga. Tre år senare gjorde hon förändringarna som hjälpte henne bli fri från muskelsmärtor, trötthet, PMS och magbesvär. "Efter att jag övergått till en kost fri från mejeri, gluten, vete och socker förbättrades mina symtom inom ett par veckor. Efter någon månad var jag helt smärtfri, vilket jag inte hade upplevt sedan innan puberteten", säger hon till Kurera.

Kollage man sover i olika positioner

Det säger din sovställning om din personlighet

Allmänt

Din musiksmak, klädstil, sätt att inreda eller hur du skakar någons hand. Allt är sådant som vittnar om din personlighet. Det gör även din sovställning –  med den skillnaden att denna är ditt omedvetna val och således troligen informerar mer sanningsenligt om din natur än sådant du medvetet väljer, som kläder, inredning etcetera. Detaljer som kanske mer är till för att stötta en (omedveten?) image. Så – vad säger vårt sätt att sova egentligen om oss? Det får du veta mer om här. 

gravid kvinna ligger intill sin hund

Djurägare får ofta friskare barn enligt ny forskning

Forskning

Goda nyheter för djurägare som går i väntans tider. Tidig exponering för husdjur kan minska risken för övervikt och allergi, särskilt efter kejsarsnitt. Ny forskning visar att barn i familjer med husdjur generellt har friskare barn. Anledningen? Jo, djur innebär ofta en gynnsam effekt på barnens mag-tarmkanalens bakterieflora – den så kallade mikrobiotan.

Squashrullader med fetaost

Squashrullar med fetaost

Recept

Kokboksförfattaren och matprofilen Ulrika Davidsson har komponerat detta goda recept, perfekt för den som vill ha in mer grönsaker i kosten, gott är det också. Njut som egen rätt, som tillbehör eller gör många och servera som en del av en buffé.

Läskedryck

Nya rön: Sötningsmedel en större bov än man tidigare trott?

Forskning

Med jämna mellanrum kommer påståenden att syntetiska sötningsmedel som till exempel aspartam som bland annat används i lightläsk är helt ofarliga, något som backas upp både av Livsmedelsverket och EUs myndighet för livsmedelssäkerhet EFSA. Men nästan lika ofta kommer forskningsresultat som visar på motsatsen. Sötningsmedel pekas nu ut som möjlig orsak till både vuxendiabetes, stroke, alzheimers och cancer.

Cannabisplanta

Förbjuden ört ska testas mot nervsmärta

Allmänt

Cannabis är en kontroversiell växt då den vanligtvis används som drog. På grund av dessa egenskaper är den också förbjuden på många håll i världen men då den även visat sig ha medicinsk effekt vid bland annat smärta börjar allt fler länder lätta på restriktionerna.

ensam man sedd bakifrån går mitt i väg i regn

”Mineralet litium skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt”

Mental hälsa

I början av året skrev Pehr-Johan Fager en krönika om mineralet litium. Kurera fick så mycket läsarfrågor på det inlägget, och blev själva så nyfikna, att vi ville följa upp det med en längre intervju. Det gör vi här. "Trots att man visat att litium har viktig betydelse för allt levande har det fastnat i facket för läkemedel. Det gör att man inte får sälja litium som kosttillskott, inte ens i doser hundra gånger lägre än läkemedelsdosen. Det är synd eftersom mineralet skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt. Studier visar till exempel att man i områden med mer litium i dricksvattnet har lägre frekvens av självmord", säger Pehr-Johan, kemist och författare till boken ”Litium – det nya hälsomineralet”. 

Peter Wilhelmsson

Du är vad du äter

Krönikan

Vi har alla hört uttrycket ”Du är vad du äter”. Det är en bra påminnelse för att motivera människor att äta bättre, men är samtidigt en grov förenkling av verkligheten. ”Du är vad du äter, smälter och absorberar” är en mer korrekt påminnelse om att det är viktigt att både äta bättre och smälta maten bättre för en optimal hälsa. Här är min detaljerade topp 12-lista för att öka medvetenheten om hur intag av livsmedel påverkar din hälsa.

Karl Dyall i danspose

Karl Dyall om vägen tillbaka från sin svåra tid – och om sin nya kärlek…

Hälsoprofilerna berättar

Karl Dyall är ex-dansaren som skadade sig mitt under en föreställning och sedan botade sin smärta med crossfit. Han blev så biten att han till och med skrev en bok om den högintensiva träningsformen och startade ett crossfit-gym. För Kurera berättar han om vägen tillbaka, hur han håller sig ung och om tilliten till så kallad supernäring. – Jag har privilegiet att ha en fru som är näringsterapeut så jag är väl medveten om vilken roll kost, tillskott och så kallad superfoods kan spela, säger han till Kurera.

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.