Forskning: Brist på empati beror på tillståndet alexitymi – inte autism

Fakta alexitymi

Alexitymi är inte en diagnos enligt den amerikanska psykiatriklassifikationen DSM-IV eller den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-10 men är överrepresenterat hos personer med olika typer av diagnoser för psykisk ohälsa. Det används för att karaktärisera personer som inte kan förstå de känslor de upplever och som saknar orden att kunna förklara dessa känslor för andra.

Tillståndet att inte kunna ge verbala uttryck för känslor har beskrivits ändå sedan psykologins födelse – det återfinns överallt i befolkningen, men är trots det inte ett särskilt välkänt begrepp hos gemene man.

Ordet alexitymi myntades 1972 av Peter Sifneos och kommer från grekiskans prefix a= icke, lexis = ord och thymys = känsla, själ - och kan översättas till "avsaknad av ord för känslor".

Alexitymi innebär alltså att personen har svårt att identifiera och beskriva sina egna och andras känslor. Det innebär också att svårighet att kunna föreställa sig hur andra känner sig, det vill säga den empatiska förmågan är bristfällig är inte existerande.

En person som har svårt att mentalt representera och finna ord för en känsla, har svårt för det som kallas förmågan att mentalisera kring saker. Mentalisering är ett modernt begrepp som kan förväxlas med empati – men som är mer djupgående och kortfattat kan beskrivas som förmågan att se andra inifrån och sig själv utifrån. Läs mer om mentalisering och bristande bristande mentaliseringsförmåga.

Peter Sifneos ansåg att alexitymi berodde på en allmän svårighet att finna symboliska representationer för känslor, något som yttrar sig både som en svårighet att finna orden och i att kunna manifestera känslor i drömmar och fantasier. Personer med alexitymi ofta både dagdrömmer och nattdrömmer mindre - eller i alla fall att de sällan minns sina drömmar. Ofta minns de heller inte sin barndom.

Vissa uppgifter hävdar att ungefär var 12:e man kan ha alexitymi, men siffran är obekräftad. Tillståndet anses dock, likt autism-spektrum-störningar, vara något vanligare hos män - och har i vissa studier kopplats samman med testosteronhalt. Alexitymi kan även förekomma vid bland annat Aspergers syndrom, långvarig smärta, drogmissbruk och posttraumatiskt stressyndrom.
Alexitymi beskrivs som känslomässig blindhet. På engelska kallas tillståndet ibland "emotionally dumb".

Graden av alexitymi kan skattas bland annat med standardiserade frågeformulär.

En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports visar att personer med autism är lika känslomässigt kapabla som andra men däremot mer benägna att ha alexitymi – ett tillstånd som försvårar empati. 
Ett faktum definitivt värt att uppmärksamma – och inte bara för att det idag även råkar vara Världsautismdagen.

Oförmågan att känna igen känslor i andra och ha svårt att sätta ord på sina känslor och tankar är inte orsakat av autismdiagnosen i sig utan av ett annat tillstånd – kallat alexitymi. Det visar en nyligen publicerad italiensk studie.

► Läs också: Nytt larm: Paracetamol gör dig känslomässigt avtrubbad

 

Kan hittas överallt hos befolkningen
Personer med olika typer av autistiska tillstånd beskrivs ofta som "känslokalla, antisociala och ointresserade av andra", berättar forskarna i studien.
Det är dock inte sant, menar de, det är inte diagnosen i sig som gör detta. Däremot är det sant att de oftare lider av alexitymi, ett tillstånd som kan hittas överallt hos befolkningen men som är vanligt hos personer med autism, där ungefär hälften beräknas ha det.
Personer med alexitymi är kort beskrivet oförmögna, eller har svårt, att förstå och sätta ord på både sina egna känslor och andras, något som medför svårigheter med empati och inlevelseförmåga. Alexitymi finns i olika grader och många vet inte alls om att de har det.

Hoppas upptäckten ska få slut på stereotypen att autistiska saknar empati
Forskare vid International School for Advanced Studies (SISSA) i Italien och University of Vienna tror att deras upptäckt nu kommer att bidra till att få slut på den "stereotypa bild som finns av personer med autismspektrumtillstånd (AST), som ofta ökar känslan av isolering.
– Autistiska drag är förenat med en normal empatisk omtanke om andra och är tvärtom faktiskt kopplat till en större benägenhet att vilja undvika att skada andra, säger studiens huvudförfattare Indrajeet Patil till Daily Mail.
– Den felaktiga, stereotypa bilden beror sannolikt på en annan typ av personlighetsdrag – som ofta hittas hos den autistiska befolkningen men som också finns hos andra – kallad alexitymi, fortsätter han.

► Läs också: Medfödd känsla av närvaro kopplad till lägre risk för fetma

Ofta sociala svårigheter och repetitiva beteendemönster
Autismspektrumtillstånd (AST) - där även Aspergers syndrom ingår - är en typ av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som påverkar ungefär ett av hundra barn, enligt Daily Mail. Dessa tillstånd kan bland annat kännetecknas av vissa problem med social interaktion, kommunikation och språk- och talsvårigheter – liksom stereotypa och repetitiva beteenden.
Personer med autism har olika grader av kognitiva färdigheter. Vissa kan ha betydande utvecklingsstörningar, andra ligger långt över genomsnittet gällande intelligens.
Diagnoskriterierna har förändrats de senaste årtiondena och blivit mer och mer specifika, uppger tidningen.

 

"En brist när det gäller att förstå känslor"
Giorgia Silani, tidigare neurolog vid SISSA men nu aktiv vid universitetet i Wien, är den forskare som lett studien. Han menar att symtomen hos de båda tillstånden - det vill säga autism och alexitymi - länge har orsakat förvirring.
– Gällande alexitymi finns det en brist när det gäller att förstå känslor, säger han till Daily Mail och fortsätter:
– Under lång tid förväxlades alexitymi-drag hos patienter med autistiska symtom, men idag vet vi att de skiljer sig.

 Läs också: Influensa kan öka risken för autism

Testades med hypotetiska moraliska dilemman
I studien utsatte forskare människor med högfungerande autism - det vill säga med hög IQ - för olika moraliska dilemman. De använde sig av hypotetiska situationer där ett beslut måste fattas, vilket sedan exempelvis kunde rädda livet på vissa individer genom att offra andra.
Deltagarna ombads bland annat att välja mellan att aktivt utföra något som skulle innebära döden för en person - men i gengäld skulle rädda ett stort antal andra människor - eller att inte göra någonting, vilket innebar att de inte direkt behövde orsaka någons död men däremot resultera i döden för andra.
En rent rationell inställning uppmuntrar det första valet, medan en mer empatisk attityd hindrar de flesta från det andra valet, det vill säga valet att döda någon frivilligt.

► Läs också: För lite folsyra under graviditet kan ge barn sämre kognitiv förmåga

 

Autism är förknippat med stark känslomässig stress vid tanken på att skada
Studien fann att personer med alexitymi var mer benägna att välja det alternativ ett, alltså det val som bygger mer på en rationell livssyn och mindre på inverkan av empatisk omtanke/oro.
Däremot var personer med autism mer benägna att välja det andra alternativet, på grund av att detta innebar en större känslomässig påfrestning.
– Autism är förknippat med att svara med en stark känslomässig stress på sådana situationer där personen hellre aktivt tenderar att undvika handlingar som kan skada, säger Indrajeet Patil.

► Läs också: Ny forskning: Tarmbakteriernas inverkan på autism

Världsautismdagen
...instiftades av FN 2008 och infaller den andra april varje år.

Av Redaktionen

Källor: Daily Mail: People with autism DO care about others: 'Cold' and 'antisocial' traits are actually down to a separate condition
Psykologiguiden.se
Läkartidningen: Hög grad av alexitymi kan ge sämre förmåga till kognitiv empati
Psychiatric Times: When a Patient Has No Story To Tell: Alexithymia
Huffington Post: Alexithymia: “Does My Partner Feel Anything?”
Sonnby-Borgström M. Alexithymia as related to facial imitation, mentalization, empathy and internal working models-of-self and others. Neuropsychoanalysis. 2009;11(1):107-23
Masako Hosoi et al, Relationships among Alexithymia and pain intensity, pain interference and vitality in persons with neuromuscular disease: considering the effect of negative affectivity, Pain. 2010 May; 149(2): 273–277.
Paul A. Frewen et al, Clinical and Neural Correlates of Alexithymia in Posttraumatic Stress Disorder, Journal of Abnormal Psychology 2008, Vol. 117, No. 1, 171–181

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta alexitymi

Alexitymi är inte en diagnos enligt den amerikanska psykiatriklassifikationen DSM-IV eller den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-10 men är överrepresenterat hos personer med olika typer av diagnoser för psykisk ohälsa. Det används för att karaktärisera personer som inte kan förstå de känslor de upplever och som saknar orden att kunna förklara dessa känslor för andra.

Tillståndet att inte kunna ge verbala uttryck för känslor har beskrivits ändå sedan psykologins födelse – det återfinns överallt i befolkningen, men är trots det inte ett särskilt välkänt begrepp hos gemene man.

Ordet alexitymi myntades 1972 av Peter Sifneos och kommer från grekiskans prefix a= icke, lexis = ord och thymys = känsla, själ - och kan översättas till "avsaknad av ord för känslor".

Alexitymi innebär alltså att personen har svårt att identifiera och beskriva sina egna och andras känslor. Det innebär också att svårighet att kunna föreställa sig hur andra känner sig, det vill säga den empatiska förmågan är bristfällig är inte existerande.

En person som har svårt att mentalt representera och finna ord för en känsla, har svårt för det som kallas förmågan att mentalisera kring saker. Mentalisering är ett modernt begrepp som kan förväxlas med empati – men som är mer djupgående och kortfattat kan beskrivas som förmågan att se andra inifrån och sig själv utifrån. Läs mer om mentalisering och bristande bristande mentaliseringsförmåga.

Peter Sifneos ansåg att alexitymi berodde på en allmän svårighet att finna symboliska representationer för känslor, något som yttrar sig både som en svårighet att finna orden och i att kunna manifestera känslor i drömmar och fantasier. Personer med alexitymi ofta både dagdrömmer och nattdrömmer mindre - eller i alla fall att de sällan minns sina drömmar. Ofta minns de heller inte sin barndom.

Vissa uppgifter hävdar att ungefär var 12:e man kan ha alexitymi, men siffran är obekräftad. Tillståndet anses dock, likt autism-spektrum-störningar, vara något vanligare hos män - och har i vissa studier kopplats samman med testosteronhalt. Alexitymi kan även förekomma vid bland annat Aspergers syndrom, långvarig smärta, drogmissbruk och posttraumatiskt stressyndrom.
Alexitymi beskrivs som känslomässig blindhet. På engelska kallas tillståndet ibland "emotionally dumb".

Graden av alexitymi kan skattas bland annat med standardiserade frågeformulär.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Nya rön: Så sparar vi på snö när vintrarna är gröna

Forskning

Just nu pågår sportlovet i delar av Sverige och gröna spår och backar har och är ett problem för landets skidanläggningar i södra och mellersta delarna. Alla skidälskare får därför bege sig en bit upp i landet för att hitta snö att åka. Vid Luleå universitet har forskare i en ny studie undersökt bästa sätten att lagra snö – och hittat ett sätt som varken är dyrt eller svårt.

En enkel sockerart kan motverka urinvägsbesvär

Hälsa

En av tre svenska kvinnor drabbas av upprepade infektioner i urinblåsan och i urinröret. Symtomen är urinträningningar och en svidande känsla när man kissar. Nu finns en ny lösning på problemet: D-mannos, en enkel sockerart som spolar bort E-coli bakterierna från slemhinnan och tar bort den brännande känslan.

Ovanlig cancer vanligare i norr

Forskning

En speciell form av lymfkörtelcancer tillhör en av de mer ovanligare formerna av cancer. Sjukdomen är av någon okänd anledning tre gånger så vanlig i Sverige som i övriga världen. Men vad som är ännu mer speciellt är att denna typ av cancer är närmare fem gånger så vanlig i norra delarna av Sverige.

“Att vara snäll mot sig själv är inte att vara självisk”

Krönikan

När jultomten kommer frågar han om det finns några snälla barn. Snällhet lyfts fram som en eftersträvansvärd egenskap och vem vill inte bli vänligt bemött. Men vi tänker oftast på snällhet som något vi är eller gör mot andra – inte oss själva. Maria Helander har skrivit boken "Självsnäll" och i den här krönikan berättar hon mer om hur vi kan göra för att vara lite snällare mot oss själva.

Nya siffror avslöjar – magproblem ökar bland unga män

Mage

Nästan hälften av alla unga män i Sverige har det senaste året haft problem med magen – en ökning med 22 procent sedan 2017. Färsk statistik visar också att majoriteten av svenska män i åldern 16–30 år är allätare, medan kvinnor ofta väljer vegetariskt eller växtbaserat flera gånger i veckan.

 

Få bättre relationer med kärlekens språk

Mental hälsa

Brukar din partner göra små tjänster som underlättar för dig i din vardag? Då är det troligt att det är hens kärleksspråk. Själv kanske du är mer för att ge gåvor. I så fall har ni olika kärleksspråk. Något som kan leda till problem men det finns också metoder att lära sig att bli bättre på att förstå varandras sätt att visa kärlek.

Co-enzym Q10 kan förebygga migränanfall

Forskning

En miljon svenskar är drabbade av migrän – den våldsamma huvudvärken som varar mellan några timmar upp till en hel dag. Men kan de besvärliga anfallen snart vara helt över? Forskarna är något på spåren. Flera studier visar en stark koppling mellan vitaminbrist och migrän, och framförallt har det visat sig att Q10 kan förebygga migränanfall.

 

“Rödbetsjuicen sänkte mitt blodtryck”

Hälsa

När Ann-Christine Westman, 57, skulle operera höften var blodtrycket så högt att läkarna ville vänta med operationen. Istället för blodtryckssänkande medicin drack Ann-Christine rödbetsjuice – och inom några dagar var trycket normalt. Nu dricker hon ekologisk rödbetsjuice varje dag, ett extra glas om stressen ökar och hon känner att blodtrycket går upp.

Grattis tidningen Kurera – nu fyller vi 20 år!

Hälsa

Ändra inte ett vinnande koncept, brukar det heta. Det har väl sällan varit så sant som i år när vi firar att Kurera fyller 20 år. ”Vi kommer att göra allt för att det ska bli en så intressant tidning inom ämnet egenvård som möjligt för er.” Så skrev tidningens första chefredaktör i sin allra första ledare. Det är ord som vi kan skriva under på – vartenda ett.

Boosta din träning med polyfenoler

Hälsa

Träning kan orsaka inflammation och oxidativ stress. För att undvika trötthet efter fysisk aktivitet och förkorta tiden för återhämtning kan du se till att få i dig polyfenoler via kosten eller via ett tillskott. Polyfenoler är nyttiga antoxidantrika färgpigment som finns i bland annat granatäpple, grönt te, gurkmeja och broccoli. 

Ledarskapscoachen: “En frisk arbetsplats ger en god arbetsmiljö”

Krönikan

Vi är många som funderar över orsakerna bakom den växande psykiska stressrelaterade ohälsan. Nästan var femte svensk äter psykofarmaka för att lindra besvär som ångest, sömnproblem och depression. Många medicinerar för att stå ut med sin vardag skriver Lina Lanestrand, ledarskapscoach i denna krönika där hon lyfter fram vikten av frisk arbetsplats.

 

Studie: Träning gynnsamt för demenssjuka

Mental hälsa

Fysisk träning, sociala aktiviteter och individanpassad rehabilitering kan förbättra tillvaron för demenssjuka och deras anhöriga, det är slutsatsen av en ny avhandling från Umeå universitet som visar att äldre med demens mår bra av högintensiv fysisk träning. 

“I ett rättssäkert och demokratiskt samhälle borde 5G stoppas”

Kurera debatt

5G ska snart rullas ut i Sverige, vår digitala tillvaro kräver högre hastigheter. Smarta hem och självkörande bilar – allt baseras på trådlös teknik som behöver snabb uppkoppling för att fungera. Men alla är inte positiva, enligt Mona Nilsson på Strålskyddsstiftelsen finns det skäl att vara på sin vakt då hon menar att det föreligger avsevärda risker för hälsa och miljö, hon förespråkar därför att utbyggnaden stoppas.

Sällskapsdjur – lyckopiller på fyra ben

Husdjur

Husdjur fyller en viktig funktion i våra liv, de håller oss sällskap och sprider glädje och kan vara roliga lekkamrater till barnen och ett tryggt sällskap till våra gamla. Men de kan även hjälpa till vid olika former av  funktionsnedsättning och vara ett stort stöd för de som lider av psykisk ohälsa.

 

Ny antibiotikaresistent bakterie funnen

Forskning

Inom samma familj som salmonella och E-colibakterier har det påträffats en hittills okänd antibiotikaresistent bakterie hos en patient i Kungälv. Fyndet gör att läkare kan undvika bredspektrumantibiotika som driver utvecklingen av resistenta bakterier.

Vanligt att överskatta sitt miljöengagemang

Eko/miljö

En studie från Göteborgs universitet visar att flesta av oss är övertygade om att vi överlag är mer miljövänliga än andra. Något som riskerar minska vårt framtida miljöengagemang enligt forskarna som uppmanar oss att ha en mer realistisk syn på våra insatser.

Tinas livsgnista kom tillbaka

Intervju

Förändringen kom smygande. Tina Rittemar, 53, var både arg och ledsen under samma dag. Så småningom sjönk hon in i nedstämdhet och håglöshet. Inget var roligt längre. När livet kändes som mest grått fick Tina hjälp att hitta tillbaka till sitt vanliga energiska och glada jag. Lösningen fanns i ett tillskott designat för kvinnor i klimakteriet.

Ny forskning: Allt fler vuxna stödjer ungas klimatkamp

Eko/miljö

Det som började den där måndagen i augusti 2018 spred sig sedan som en löpeld runt hela jorden. Greta Thunbergs klimatengagemang nådde först ungdomar runt om i världen. Men nu klimatstrejkar allt fler vuxna i solidaritet med de unga. Forskare har studerat aktivisternas motiv. Och nu är den svenska rapporten klar.

Så slipper du uppblåst mage

Hälsa

Plötsligt är magen uppblåst som en ballong och kläderna känns alldeles för trånga. Känner du igen problemet? Lösningen: Matsmältningsenzymet alfa-galaktosidas som kan motverka gaser och uppblåsthet snabbt och effektivt. 

 

Stärk immunförsvaret med hjälp av naturens apotek

Hälsa

Vinter, snuva, förkylning och influensa har varit synonymt sedan tidernas begynnelse. Och naturligtvis fanns det bot att få långt innan våra moderna mediciner uppfanns. Svampar, rötter, blommor, blad och bär är stommen i naturens apotek för en hälsosam vinter – här är några som du kanske inte kände till tidigare.

Professor Micael Dahlen: “Jag vill bli tusen år gammal”

Mental hälsa

Micael Dahlens liv är något av en framgångssaga. Som 34-åring blev han professor på Handelshögskolan i Stockholm, han har sedan dess skrivit flera böcker och spelat för utsålda hus på Dramatens scen. Men för sju år sedan gick han in i väggen och fick ompröva hur han levt fram tills dess. Resulterat har blivit ett mindre perfektionistiskt men också ett mer glädjefyllt liv och med sin senaste bok vill han lära oss andra lite mer om lycka,