Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Forskning: Brist på empati beror på tillståndet alexitymi – inte autism

Fakta alexitymi

Alexitymi är inte en diagnos enligt den amerikanska psykiatriklassifikationen DSM-IV eller den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-10 men är överrepresenterat hos personer med olika typer av diagnoser för psykisk ohälsa. Det används för att karaktärisera personer som inte kan förstå de känslor de upplever och som saknar orden att kunna förklara dessa känslor för andra.

Tillståndet att inte kunna ge verbala uttryck för känslor har beskrivits ändå sedan psykologins födelse – det återfinns överallt i befolkningen, men är trots det inte ett särskilt välkänt begrepp hos gemene man.

Ordet alexitymi myntades 1972 av Peter Sifneos och kommer från grekiskans prefix a= icke, lexis = ord och thymys = känsla, själ - och kan översättas till "avsaknad av ord för känslor".

Alexitymi innebär alltså att personen har svårt att identifiera och beskriva sina egna och andras känslor. Det innebär också att svårighet att kunna föreställa sig hur andra känner sig, det vill säga den empatiska förmågan är bristfällig är inte existerande.

En person som har svårt att mentalt representera och finna ord för en känsla, har svårt för det som kallas förmågan att mentalisera kring saker. Mentalisering är ett modernt begrepp som kan förväxlas med empati – men som är mer djupgående och kortfattat kan beskrivas som förmågan att se andra inifrån och sig själv utifrån. Läs mer om mentalisering och bristande bristande mentaliseringsförmåga.

Peter Sifneos ansåg att alexitymi berodde på en allmän svårighet att finna symboliska representationer för känslor, något som yttrar sig både som en svårighet att finna orden och i att kunna manifestera känslor i drömmar och fantasier. Personer med alexitymi ofta både dagdrömmer och nattdrömmer mindre - eller i alla fall att de sällan minns sina drömmar. Ofta minns de heller inte sin barndom.

Vissa uppgifter hävdar att ungefär var 12:e man kan ha alexitymi, men siffran är obekräftad. Tillståndet anses dock, likt autism-spektrum-störningar, vara något vanligare hos män - och har i vissa studier kopplats samman med testosteronhalt. Alexitymi kan även förekomma vid bland annat Aspergers syndrom, långvarig smärta, drogmissbruk och posttraumatiskt stressyndrom.
Alexitymi beskrivs som känslomässig blindhet. På engelska kallas tillståndet ibland "emotionally dumb".

Graden av alexitymi kan skattas bland annat med standardiserade frågeformulär.

En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports visar att personer med autism är lika känslomässigt kapabla som andra men däremot mer benägna att ha alexitymi – ett tillstånd som försvårar empati. 
Ett faktum definitivt värt att uppmärksamma – och inte bara för att det idag även råkar vara Världsautismdagen.

Oförmågan att känna igen känslor i andra och ha svårt att sätta ord på sina känslor och tankar är inte orsakat av autismdiagnosen i sig utan av ett annat tillstånd – kallat alexitymi. Det visar en nyligen publicerad italiensk studie.

► Läs också: Nytt larm: Paracetamol gör dig känslomässigt avtrubbad

 

Kan hittas överallt hos befolkningen
Personer med olika typer av autistiska tillstånd beskrivs ofta som "känslokalla, antisociala och ointresserade av andra", berättar forskarna i studien.
Det är dock inte sant, menar de, det är inte diagnosen i sig som gör detta. Däremot är det sant att de oftare lider av alexitymi, ett tillstånd som kan hittas överallt hos befolkningen men som är vanligt hos personer med autism, där ungefär hälften beräknas ha det.
Personer med alexitymi är kort beskrivet oförmögna, eller har svårt, att förstå och sätta ord på både sina egna känslor och andras, något som medför svårigheter med empati och inlevelseförmåga. Alexitymi finns i olika grader och många vet inte alls om att de har det.

Hoppas upptäckten ska få slut på stereotypen att autistiska saknar empati
Forskare vid International School for Advanced Studies (SISSA) i Italien och University of Vienna tror att deras upptäckt nu kommer att bidra till att få slut på den "stereotypa bild som finns av personer med autismspektrumtillstånd (AST), som ofta ökar känslan av isolering.
– Autistiska drag är förenat med en normal empatisk omtanke om andra och är tvärtom faktiskt kopplat till en större benägenhet att vilja undvika att skada andra, säger studiens huvudförfattare Indrajeet Patil till Daily Mail.
– Den felaktiga, stereotypa bilden beror sannolikt på en annan typ av personlighetsdrag – som ofta hittas hos den autistiska befolkningen men som också finns hos andra – kallad alexitymi, fortsätter han.

► Läs också: Medfödd känsla av närvaro kopplad till lägre risk för fetma

Ofta sociala svårigheter och repetitiva beteendemönster
Autismspektrumtillstånd (AST) - där även Aspergers syndrom ingår - är en typ av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som påverkar ungefär ett av hundra barn, enligt Daily Mail. Dessa tillstånd kan bland annat kännetecknas av vissa problem med social interaktion, kommunikation och språk- och talsvårigheter – liksom stereotypa och repetitiva beteenden.
Personer med autism har olika grader av kognitiva färdigheter. Vissa kan ha betydande utvecklingsstörningar, andra ligger långt över genomsnittet gällande intelligens.
Diagnoskriterierna har förändrats de senaste årtiondena och blivit mer och mer specifika, uppger tidningen.

 

"En brist när det gäller att förstå känslor"
Giorgia Silani, tidigare neurolog vid SISSA men nu aktiv vid universitetet i Wien, är den forskare som lett studien. Han menar att symtomen hos de båda tillstånden - det vill säga autism och alexitymi - länge har orsakat förvirring.
– Gällande alexitymi finns det en brist när det gäller att förstå känslor, säger han till Daily Mail och fortsätter:
– Under lång tid förväxlades alexitymi-drag hos patienter med autistiska symtom, men idag vet vi att de skiljer sig.

 Läs också: Influensa kan öka risken för autism

Testades med hypotetiska moraliska dilemman
I studien utsatte forskare människor med högfungerande autism - det vill säga med hög IQ - för olika moraliska dilemman. De använde sig av hypotetiska situationer där ett beslut måste fattas, vilket sedan exempelvis kunde rädda livet på vissa individer genom att offra andra.
Deltagarna ombads bland annat att välja mellan att aktivt utföra något som skulle innebära döden för en person - men i gengäld skulle rädda ett stort antal andra människor - eller att inte göra någonting, vilket innebar att de inte direkt behövde orsaka någons död men däremot resultera i döden för andra.
En rent rationell inställning uppmuntrar det första valet, medan en mer empatisk attityd hindrar de flesta från det andra valet, det vill säga valet att döda någon frivilligt.

► Läs också: För lite folsyra under graviditet kan ge barn sämre kognitiv förmåga

 

Autism är förknippat med stark känslomässig stress vid tanken på att skada
Studien fann att personer med alexitymi var mer benägna att välja det alternativ ett, alltså det val som bygger mer på en rationell livssyn och mindre på inverkan av empatisk omtanke/oro.
Däremot var personer med autism mer benägna att välja det andra alternativet, på grund av att detta innebar en större känslomässig påfrestning.
– Autism är förknippat med att svara med en stark känslomässig stress på sådana situationer där personen hellre aktivt tenderar att undvika handlingar som kan skada, säger Indrajeet Patil.

► Läs också: Ny forskning: Tarmbakteriernas inverkan på autism

Världsautismdagen
...instiftades av FN 2008 och infaller den andra april varje år.

Av Redaktionen

Källor: Daily Mail: People with autism DO care about others: 'Cold' and 'antisocial' traits are actually down to a separate condition
Psykologiguiden.se
Läkartidningen: Hög grad av alexitymi kan ge sämre förmåga till kognitiv empati
Psychiatric Times: When a Patient Has No Story To Tell: Alexithymia
Huffington Post: Alexithymia: “Does My Partner Feel Anything?”
Sonnby-Borgström M. Alexithymia as related to facial imitation, mentalization, empathy and internal working models-of-self and others. Neuropsychoanalysis. 2009;11(1):107-23
Masako Hosoi et al, Relationships among Alexithymia and pain intensity, pain interference and vitality in persons with neuromuscular disease: considering the effect of negative affectivity, Pain. 2010 May; 149(2): 273–277.
Paul A. Frewen et al, Clinical and Neural Correlates of Alexithymia in Posttraumatic Stress Disorder, Journal of Abnormal Psychology 2008, Vol. 117, No. 1, 171–181

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta alexitymi

Alexitymi är inte en diagnos enligt den amerikanska psykiatriklassifikationen DSM-IV eller den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-10 men är överrepresenterat hos personer med olika typer av diagnoser för psykisk ohälsa. Det används för att karaktärisera personer som inte kan förstå de känslor de upplever och som saknar orden att kunna förklara dessa känslor för andra.

Tillståndet att inte kunna ge verbala uttryck för känslor har beskrivits ändå sedan psykologins födelse – det återfinns överallt i befolkningen, men är trots det inte ett särskilt välkänt begrepp hos gemene man.

Ordet alexitymi myntades 1972 av Peter Sifneos och kommer från grekiskans prefix a= icke, lexis = ord och thymys = känsla, själ - och kan översättas till "avsaknad av ord för känslor".

Alexitymi innebär alltså att personen har svårt att identifiera och beskriva sina egna och andras känslor. Det innebär också att svårighet att kunna föreställa sig hur andra känner sig, det vill säga den empatiska förmågan är bristfällig är inte existerande.

En person som har svårt att mentalt representera och finna ord för en känsla, har svårt för det som kallas förmågan att mentalisera kring saker. Mentalisering är ett modernt begrepp som kan förväxlas med empati – men som är mer djupgående och kortfattat kan beskrivas som förmågan att se andra inifrån och sig själv utifrån. Läs mer om mentalisering och bristande bristande mentaliseringsförmåga.

Peter Sifneos ansåg att alexitymi berodde på en allmän svårighet att finna symboliska representationer för känslor, något som yttrar sig både som en svårighet att finna orden och i att kunna manifestera känslor i drömmar och fantasier. Personer med alexitymi ofta både dagdrömmer och nattdrömmer mindre - eller i alla fall att de sällan minns sina drömmar. Ofta minns de heller inte sin barndom.

Vissa uppgifter hävdar att ungefär var 12:e man kan ha alexitymi, men siffran är obekräftad. Tillståndet anses dock, likt autism-spektrum-störningar, vara något vanligare hos män - och har i vissa studier kopplats samman med testosteronhalt. Alexitymi kan även förekomma vid bland annat Aspergers syndrom, långvarig smärta, drogmissbruk och posttraumatiskt stressyndrom.
Alexitymi beskrivs som känslomässig blindhet. På engelska kallas tillståndet ibland "emotionally dumb".

Graden av alexitymi kan skattas bland annat med standardiserade frågeformulär.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Montage: kvinnlig modell och fyra brun utan sol-produkter

Skönhetspanelen testar: Brun utan sol

Hud

Många av oss tycker om att se fräscht solkyssta ut på sommaren – men vill samtidigt helst undvika de skadliga UVA-strålarna från solen. Ett smidigt och hälsosammare sätt är att använda en ekologisk brun utan sol-produkt!

Flygbild över Central Park

Så förbättrar grönområden din psykiska hälsa

Eko/miljö

Vistelser i naturen eller i grönområden i storstäder, ensam eller i grupp, ger flera fördelar för vår psykiska hälsa. Till exempel en starkare känsla av meningsfullhet i livet och känslor av lycka. Nu vill svenska forskare att stadsplanerare ska använda sig av grönområden i städer för att minska psykisk ohälsa.

kvinna på sommaräng

Spenatextraktet som gör dig mätt – längre

Hälsa

Fetman ökar snabbt i Sverige. Mer än hälften av den vuxna befolkningen är överviktiga. Professor Charlotte Erlanson-Albertsson har sysslat med aptitreglering i flera decennier. Ett samtal vid middagsbordet ledde fram till ett tillskott med spenat som ger mättnad och leder till viktnedgång. Effekten är dokumenterad i kliniska studier.

 

fisk, bröd och grönsaker

Selen i jordarna minskar på grund av klimatförändringar

Hälsa

Selen är viktig för att du ska må bra. Mikronäringsämnet stöder 25 olika selenberoende enzymer i kroppen. Selen får du bland annat i dig när du äter fisk, nötter, mejeriprodukter och ägg. Men det finns ett stort problem – jordarna i Europa har låga nivåer av det livsviktiga ämnet, och klimatförändringarna gör problemet värre.

2 glas med overnight oats med hallon

Overnight oats med hallon och mandelspån

Frukost

Overnight oats är en enkel frukost att göra i förväg, den smakar underbart, mättar – och dessutom kan du variera den i oändlighet. Krydda med nymortlad kardemumma eller kanel, eller som här – smaksätt med mosade hallon och rostade mandelspån.

 

Liten flicka kramar en nalle ute i en park

Krönika: “Alla barn vill inte ha sommarlov”

Krönikan

Skolavslutningarnas tid är här, och med dem ett efterlängtat långt sommarlov, fyllt av sol, bad, lek och äventyr. Men inte för alla barn. Krönikören Maria Lundberg minns sin egen barndoms somrar, fyllda av fasa, skam och ensamhet, som lett till ett vuxenliv kantat av terapi. Med sin krönika vill hon nu hindra fler barn från att få ett sådant sommarlov.

kvinna klipper en man

Fylligare hår med rätt näring

Hälsa

Många drömmer om ett friskt, fylligt och glansigt hår. Men stress, näringsbrist och mycket fixande med håret sliter. Ett vackert hår bygger du inifrån, med rätt kombination av vitaminer och mineraler. Kurera pratade hårkvalitet, näring och olika klippningar med frisören Marianne Lehne.

glad kvinna i trädgård

Så motverkar du att huden åldras i förtid

Hälsa

Vår livsstil påverkar hudens åldrande. Sol, stress och dåliga kostvanor bidrar till att huden åldras snabbare. Ett för tidigt åldrande kan återställas med rätt näring från insidan. Kliniska studier visar att med kollagen, hyaluronsyra och kondroitinsulfat blir huden mindre torr och fina linjer och rynkor reduceras.

Mullbärsträd

Mullbärsblad kan dämpa sötsug

Hälsa

Att vara sockerberoende har blivit vanligt, och många brottas med att låta bli mat med socker – allt från rent godis till kakor, bullar och bröd. Visste du att extrakt från mullbärsblad kan dämpa sötsug.

 

 

kvinna gör armövningar vid parkbänk

Styrketräning kan hjälpa vid klimakteriebesvär

Hälsa

Styrketräning två till tre gånger i veckan kan bidra till att minska klimakteriebesvär. Studien har tittat på sambandet mellan styrketräning och besvär som vallningar och svettningar hos kvinnor i klimakteriet och resultaten var goda – besvären minskade med hela 44 procent.

 

10 bra sätt att använda kokosolja

Hälsa

Kokosolja anses numera som en hälsofrämjande råvara. Men kokosolja kan också användas till mycket mer. Till exempel är fett ett skönhetsmedel för hår och hud. Här är 10 bra skäl att använda den feta oljan på utsidan av kroppen.