Foto: Anders Kronborg

“Jag älskar mörkret men välkomnar ljuset tillbaka”

Emma Kronborg

Yrke: Diplomerad hudvårdsterapeut och pedagog med inriktning på botanik och läkeväxter. Föreläsare och grundare av Rackarungens naturliga hudvårdsserie.
Emma Kronborg medverkar även i boken "Häxans hus handbok för ett giftfritt liv" av Hella Nathorst-Böös.
Emma på sociala medier: Facebook och Instagram rackarungens_
Läs mer om Emma på hemsidan Rackarungens.se.

Emma Kronborg skriver om vintersolståndet – årets kortaste dag – och julfirandets historia. Sin kärlek till de mörka vintermånaderna som inbjuder till stillhet och reflektion och glädjen över ljusets återkomst.

I ungefär 150 år har vi i Sverige kunnat använda oss av elektriskt ljus. Elektriciteten gav oss möjlighet att själva styra över ljuset och vi behövde inte längre anpassa våra sysslor efter det naturliga ljuset från sol och måne, som tidigare spelat en stor roll i våra förmödrar och förfäders vardag. Människan har en medfödd rädsla för mörker eftersom det ofta var förenat med stor fara att vistas ute efter mörkrets inbrott. Själv har jag alltid haft en dragning till mörkret och njuter verkligen av november- och decembertider. Under denna period kan jag vara i stillhet utan dåligt samvete. Mörkret är så tillåtande, det är OK att gå i ide, att inte ha så många projekt, att inte vara så social, att sova mer, att reflektera mer. 

 

Sex månader efter sommarsolståndet infaller vintersolståndet, även kallat midvinter eller yule. Det är årets kortaste dag räknat efter antal ljustimmar och inträffar när jordens rotationsaxel lutar mest bort från solen. För oss på norra delen av jordklotet inträffar vintersolståndet någon gång mellan 21-23 december och efter detta datum vänder det och vi går mot ljusare tider.

LÄS OCKSÅ: Karin Isberg: “Bry dig mindre om julen”

Yule är fornengelska och begreppet används ofta inom nyhedniska kretsar för att markera att det är frågan om ett förkristet firande. Den kristna julen har troligen sitt ursprung i vintersolståndet som även kallades jul eller yule, och som var det stora firandet av solguden. Den romerska festen vid vintersolståndet omvandlades så småningom till den kristna julen, där Jesus kom att representera solen och pånyttfödelse. Germanerna fortsatte att använda begreppet jul för den nya högtiden men själva firandet flyttades till den 24-25 december, i enlighet med den romersk-katolska kyrkans tradition. 

Ibland kallas vintersolståndet också för midvinterblot. Ett blot är en offerrit i fornnordisk religion och ett sätt att uttrycka samhörighet med naturen, gudarna, förmödrarna och förfäderna. Detta görs genom att skänka dem gåvor i form av mat och dryck. Det dracks ansenliga mängder offeröl under ett midvinterblot och det är därifrån traditionen med julöl härstammar, som därmed blir en av de äldsta jultraditioner som vi känner till.

LÄS OCKSÅ: Tia Jumbe: “Ge med hjärtat istället för plånboken”

Flera gamla hedniska högtider har adapterats och anpassats till det kristna firandet, men det finns även exempel på hur nyhedniska traditioner inspirerats av kristendomen. Seden med solvänt eller solväntan har lånats från advent och denna nedräkning börjar sex torsdagar innan vintersolståndet. Genom att i en sexarmad ljusstake, en så kallad väntljusstake, tända ett ljus varje torsdag räknas veckorna ner fram till vintersolståndet och solens återkomst. För många som inte tillhör något religiöst samfund och inte firar advent som nedräkning till Jesu födelse, kan traditionen med solvänt fylla ett slags tomrum.

LÄS OCKSÅ: Experten: “Låt inte julen bli en skuldfälla”

Vintersolståndet är en betydelsefull högtid för mig och tornedalshalvan av min familj, en högtid som vi firat i över 20 års tid med solbulle, tomtebloss och yuleöl. För även om jag älskar mörkret så vill jag med glädje välkomna ljuset tillbaka, och det är det som vintersolståndet handlar om. Att uppmärksamma högtiderna kring det som kallas årshjulet är ett fint sätt att fira samspelet med naturens cykler och vara i kontakt med vårt ursprung. 

 

I år infaller vintersolståndet här på norra halvklotet klockan 05:19, söndag den 22 december. Låt klocktid bli underordnad din och naturens tid så ses vi på andra sidan mörkret.

Av Emma Kronborg, diplomerad hudvårdsterapeut och pedagog med inriktning på botanik och läkeväxter

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta: webbredaktor(@)kurera.se.


Emma Kronborg

Yrke: Diplomerad hudvårdsterapeut och pedagog med inriktning på botanik och läkeväxter. Föreläsare och grundare av Rackarungens naturliga hudvårdsserie.
Emma Kronborg medverkar även i boken "Häxans hus handbok för ett giftfritt liv" av Hella Nathorst-Böös.
Emma på sociala medier: Facebook och Instagram rackarungens_
Läs mer om Emma på hemsidan Rackarungens.se.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Kvinna och över 50? Så bör du träna och äta för att långsiktigt må bra

Fakta

Det händer något när kvinnor passerar 50. Det handlar inte bara om att kroppen förändras av klimakteriet, kvinnor tappar även i muskelmassa, och mellan 50 och 65 är det extra viktigt hur livsstilen ser ut. En avhandling gjord av forskaren Peter Edholm visar att det är viktigt att träna styrketräning i kombination med en hälsosam kost rik på omega-3 fettsyror för att bibehålla god hälsa längre fram i livet.

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen? Svårt att komma till ro? Du är inte ensam, var tredje svensk har sömnproblem visar en ny undersökning. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen – vi visar hur.

D-vitaminbrist kan ge svårare symtom för de som drabbas av covid-19

Hälsa

En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att vitamin D skyddar mot luftvägsinfektioner. Därför bör man sträva efter att höja D-vitaminstatusen hos de som befinner sig i en riskgrupp för att få covid-19. Framför allt om de inte får i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten eller genom solljuset. Det skriver läkarna Mats B Humle, Henrik Pelling och Susanne Bejerot i ett debattinlägg i Läkartidningen.

 

”Hudvård börjar på tallriken”

Hud

Hudvård börjar på tallriken. Det menar Maria Ahlgren, skönhetsjournalist och författare till Beautyfood-böckerna, som påstår att många av de funktioner som eftersöks i hudvård finns i helt vanlig mat.

Därför får vissa mer hål i tänderna

Hälsa

En ny avhandling vid Umeå universitet presenterade anledningen till att vissa av oss får mer hål i tänderna. En viss genvariant gör att du inte lika lätt känner smaken av socker – och vill äta mer – i kombination med en rad av olika bakterier som ger karies.

Håll tätt med app i telefonen

Forskning

Appen Tät är utvecklad vid Umeå universitet och hjälper kvinnor med urinläckage att hålla tätt. Under tio månader laddade 10 456 gravida och nyförlösta kvinnor ner appen och svarade på en kort enkät. 123 kvinnor ingick i en studie. Efter tre månader minskade besvären med inkontinens och urinläckage och kvinnorna fick en betydligt bättre livskvalitet.

 

E-handelsprodukter innehåller förbjudna ämnen

Eko/miljö

Nätshoppingen har ökat när social distansering blivit norm. Men tänker du på varifrån produkterna du köper på nätet kommer och vad de innehåller? Enligt Kemikalieinspektionen innehåller nästan åtta av tio produkter från företag utanför EU farliga och förbjudna ämnen, som bly och bor.

Kan gurkmeja ha effekt på virus?

Hälsa

Det finns över 7 000 vetenskapliga studier på den aktiva substansen curcumin som finns i gurkmeja. De hälsobringande effekterna kopplas till de inflammationshämmande egenskaperna. Det nya coronaviruset orsaker en betydande ökning av det inflammatoriska svaret i kroppen och därför väcks tankar om att curcumin kan vara ett komplement i behandlingen för att tillfriskna.

Så kan du skapa nya träningsrutiner

Hälsa

Veckor av hemmaarbete har blivit till månader. När din vardag är i förändring är det lätt att den fysiska aktiviteten kommer i andra hand. Se till att komma ut i friska luften och ansträng dig så mycket att du svettas. Det är inte bara positivt för hjärta, leder och muskler. Din mentala hälsa mår bra av aktivitet, speciellt nu när livet är så annorlunda på grund av coronarestriktioner.

 

 

Anna Ottossons immunstärkande drycker

Recept

Hon är en av Sveriges ledande dietister som bland annat driver programmet "Foodpower Cancerrehab". Här bjuder Anna Ottosson på två fräscha drycker som är fulla av näringsämnen, vitaminer och bioaktiva skyddande ämnen för din hälsa.

Pandemin gör att viktiga klimatinvesteringar skjuts upp

Eko/miljö

Många röster höjs för att våra samhällen inte kan gå tillbaka till ”det normala” efter att coronakrisen har lagt sig.  Detta eftersom senare års pandemier är en direkt konsekvens av människans aktivitet på jorden. Men samtidigt visar en svensk undersökning att viktiga klimatinvesteringar riskerar att skjutas på framtiden.

 

Hur ska vi äta egentligen?

Hälsa

Visst kan väl kostråd kännas både svårt och förvirrande ibland. Hur ska man egentligen äta för att må bra? Emily Sonestedt är forskare och docent i nutritionsepidemiologi och hon tittar på stora grupper människor och följer deras kostvanor för att se hur deras hälsa blir på sikt. Om du väljer näringsrik mat, äter bär, grönsaker och fullkorn varje dag plus tillsätter fet fisk några gånger i veckan – då har du en bra bas.

Katter kan smittas av coronavirus – men även bilda antikroppar

Hälsa

Det har visat sig att katter kan bli smittade av det nya coronaviruset. De kan smittas av andra katter och av sina ägare. Katter kan sedan sprida viruset mellan varandra, men inte till människor.  I Hong Kong har ett antal katter som smittats med SARS-CoV-2 burit på antikroppar mot coronaviruset. Symtomen liknar de människor får med hosta, andningssvårigheter och lunginflammation.