Fria radikaler och antioxidanter

Historik
Begreppet fria radikaler, eller oxidanter, har varit känt i kemin sedan sekelskiftet. Fria radikaler har en mycket viktig funktion i ett brett spektrum av reaktioner och är värdefulla vid syntesen av ett flertal olika substanser. Under det senaste decenniet har intresset ökat markant angående fria radikalers påverkan på kroppens kemi. Det är ofta en fråga om jämvikt och därför är det viktigt att det även finns föreningar som har förmåga att balansera de fria radikalernas inverkan. Dessa kallas antioxidanter.

Fria radikaler – vänner och fiender
En atom eller molekyl som har en eller flera opariga valenselektroner i yttersta elektronskalet och som lätt engageras i en bindning brukar kallas en fri radikal. Fria radikaler är t.ex. många enkla atomer och atomjoner som väte, fluor, neon samt udda molekyler som hydroxylradikalen *OH och metylradikalen *CH3. De fria radikalerna kan vara mycket stabila mot nedbrytning men är ytterst reaktiva. De försöker förena sig med varandra och med andra atomer eller molekyler. Reaktiva föreningar som fria radikaler är energirika molekyler och atomer som ofta uppträder som kortlivade mellanprodukter vid kemiska reaktioner. Energirika atomer eller molekyler sägs vara aktiverade eller i upphetsat tillstånd.
Kedjereaktioner med fria radikaler startar med en s.k. kedjeinitierad reaktion som kräver någon form av energi (strålning, kemisk påverkan, värme) och gör att en atom eller molekyl får en oparig valenselektron. Det finns även kedjebärande reaktioner där 2 fria radikaler kan sägas återbildas via rotationsreaktioner, d.v.s. en radikal deltar i en reaktion som bildar en annan radikal, som i sin tur deltar i en reaktion som återbildar den första radikalen. Dessutom finns det av naturliga skäl även kedjeavslutande reaktioner, där den kinetiska energin måste tas upp av något ämne till exempel en hämmare eller antioxidant.
Radikaler är helt nödvändiga för den mänskliga överlevnaden, till exempel som skydd vid inflammationsprocesser, men de måste dock kontrolleras av antioxidanter.

Antioxidanter är nödvändiga i kroppen
Antioxidanter är alla substanser som förebygger eller avslutar kemiska kedjereaktioner där fria radikaler ingår. Substanser som har dessa egenskaper kan donera eller ta upp elektroner utan att själva omvandlas till reaktiva fria radikaler. Det finns två huvudgrupper av antioxidanter: endogena (kroppsegna) och de som kommer från kosten, med bioflavonid-antioxidanter som en mycket viktig undergrupp p.g.a. dess potens. Det finns starka antioxidanter (bioflavonoider, enzymer) och svaga antioxidanter (vitaminer, fettsyror), men de kan inte ersätta varandra eftersom alla deltar i ett mycket viktigt samarbete och måste vara i bra balans för att effektivt skydda mot ovälkomna fria radikaler.

 

5 olika typer av källor för antioxidanter
1. endogena antioxidanter som kroppen själv tillverkar.
2. antioxidanter som förekommer i maten.
3. antioxidanter från växtextrakt, frukt och grönsakskoncentrat, kryddor och örtextrakt.
4. antioxidanter i form av tillskott av fria aminosyror, vitaminer, mineraler och hormoner.
5. antioxidanter som tillsatser i livsmedel som konserverar maten.

1. Endogena antioxidanter
• glutation
• N-acetylcystein
• coenzym Q10
• urinsyra
• enzymer
• koppar/zink- och manganberoende
• superoxiddismutas (SOD)
• järnberoende katalas
• selenberoende glutationperoxidas
• bilirubin
• melatonin
• kväveoxid.

2. Antioxidanter från kost, växter, frukt och bär innehållande bland annat:

• C-vitamin
• E-vitamin
• betakaroten och övriga karotenoider
• gammalinolensyra
• bioflavonider t.ex. quercitin, pyknogenol.

3. Antioxidantrika växtkoncentrat (innehåller höga ORAC-värden)
• blåbär, hallon, björnbär, vinbär, körsbär, plommon, vindruvor, tranbär, havtorn, granatäpple
• kakao, korngräs, vetegräs, rajgräs, klorella, spenat, astaxanthin
• kryddor och örter som: gurkmeja, rosmarin, salvia, timjan, oregano, koriander, ginkgo, grönt te, vitt te.

4. Antioxidantrika kosttillskottskombinationer innehåller flera av följande ämnen:
• A-vitamin, betakaroten, blandade karotener, C-vitamin, bioflavonoider, selen, B-vitamin,
E-vitamin, blandade tokoferoler, alfaliponsyra, CoQ10, N-acetylcystein, L-cystein, L-metionin, L-glutation.

5. Antioxidanter som förekommer i livsmedel och har ett E-nummer t.ex.:
• E 140 klorofyll
• E 300 askorbinsyra
• E 306 tokoferolkoncentrat.

ORAC-värden
ORAC står för Oxygen Radical Absorbance Capacity. Det är ett värde som utvecklades av ”The National Institutes on Aging” i USA som mäter hur bra näringsämnen fångar upp fria radikaler. Det är en mätning av antioxidantaktivitet som hjälper oss att rangordna frukt, säd och grönsaker som har starkaste skyddande effekt mot skadan på hälsan från fria radikaler. Det mäter hur länge och till vilken mån ett födoämne eller andra kemikalier kan neutralisera ett oxidativt nedbrytande ämne. Ämnet heter peroxyl radikal och är en av flera viktiga fria radikalier som bidrar till tidigt åldrande samt utveckling av kroniska sjukdomar. ORAC använder peroxyl radikal som nyckel ämnet men det finns andra tester som har utvecklats för att mäta hur bra antioxidanter släcker aktiviteten hos andra farliga fria radikaler. NORAC mäter aktivitet mot peroxynitrit och HORAC mäter aktivitet mot hydroxyl radikaler.
Nya tester utvecklas som mäter en respons till en grupp av fria radikler som blir en kombination av ORAC, NORAC, HORAC och andra tester som kommer säkert att ge en mer omfattande mätning som flera kommer att använda i framtiden för att mäta hur ämnen i maten påverkar fria radikalier, men än så länge finns det mest medvetenhet, literatur och färdiga mätningar av ORAC-värden. Studier under början av 2000 talet har visat att ju större intag av frukt och grönsaker med höga ORAC-värden ju bättre skydd mot kroniska sjukdomar.
Ju flera oxidativa fria radikaler som ett födoämne kan sluka, desto högre ORAC-värde har det. Ju högre ORAC-värde desto bättre är ämnet för att hjälpa våra kroppar att motarbeta kroniska degenerativa sjukdomar, som cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Intag av ämnen med höga ORAC-värden ger oss ett bättre försvar.
Att äta många födoämnen som har höga ORAC-värden har visat sig höja antioxidantskyddet i blodet med hela 10–25 procent. En mycket färgrik kost som innehåller en hel del bär garanterar en daglig kost som höjer ORAC-värdena i blodet.
Ät minst en kopp av följande bärsorter eller frukter varje dag:
blåbär, hallon, jordgubbar, björnbär, plommon, russin, akaibär, tranbär, hjortron, smultron, gojibär, granatäpple eller mangostan. Olika juicer innehåller olika blandningar av värdefulla antioxidanter, av den anledningen så är det bra med variation. Som alternativ till frysta bär i gröten kan man dricka ett glas tranbärs- eller granatäppeljuice på morgonen.
En annan variant är att dricka en greensdryck varje morgon som innehåller bland annat vetegräs, korngräs, klorella, blandat med exempelvis bär eller banan för en mycket god och näringsrik smoothie. Det försäkrar att du börjar dagen med höga ORAC-värden. Istället för sockerdränkt sylt, använd frysta bär som tinas upp.
Lägg till i filen, gröten, müslin, på smörgåsarna eller liknande.

Jordbruksdepartementet i USA har gjort en topp 10-lista på de mest populära bären och frukterna som innehåller mest antioxidantskydd (högsta ORAC-värden):
• Blåbär
• tranbär
• björnbär
• hallon
• jordgubbar • äpplen
• körsbär
• plommon
• avokado
• päron

Det finns flera orsaker varför jag gång på gång upprepar varför man ska äta minst 10 portioner frukt och grönsaker:
• 10+ portioner ger höga ORAC-värden som skyddar dig mot kroniska sjukdomar.
• De friskaste folkgrupperna i världen äter oftast motsvarande minst 10 portioner.
• Det säkra högre intag av fibrer som ger bättre magfunktion och hälsa.
• Det finns många studier som säkrar de positiva hälsoeffekterna av minst 10 portioner.
• Det ersätter plats för mycket annat som är mindre hälsosamt. Om du äter 2 morötter som mellanmål så blir du inte lika sugen på godis eller vitt bröd med marmelad.
• Variationer av olika färgämnen och fytokemikalier i en växtbaserat diet exponerar dina gener för ämnen som förbättrar dina chanser att uppnå din optimala genetisk kapacitet. De hjälper till att förbättra cell kommunikationen som leder till bättre nyckel funktioner som hormonbalans, avgiftningsfunktioner, neurologiska funktioner, psykologisk balans och ett starkt immunförsvar.
• Du förtjänar ett mycket bra hälsotillstånd istället för ett nedsatt eller lagom bra tillstånd.

Radikalerna behövs
Stora mängder radikaler bildas i vita blodkroppar (makrofager och granulocyter) när bakteriella infektioner ska bekämpas och vid bekämpning av cancer (även om cancern inte har sitt ursprung i en attack av fria radikaler).
Fria radikaler kan illustreras som kroppens kemiska vapenarsenal. Tyvärr kan dessa vapen komma i ”fel händer” och kan då åstadkomma stor skada i kroppen.
I kroppens ämnesomsättning är det i första hand de fria radikalerna som bildas av syremolekyler som är intressanta. De två viktigaste är superoxid-radikalen och hydroxyl-radikalen. Singlettsyre är en syremolekyl och fri radikal som sägs vara i exciterat tillstånd (förhöjd energi) och därigenom är reaktiv. Peroxidjonen, en syremolekyl med två extra elektroner, bildar fria radikaler i närvaro av fria järn- eller kopparjoner.
Uppkomsten av ovanstående reaktiva syrevarianter sker i kroppens ämnesomsättning (oxidationer), men genom miljögifter får vi i oss ett stort överskott av ämnen som kan initiera en mängd fria radikaler i kroppen.

Yttre ämnen och faktorer som kan initiera fria radikaler i människokroppen

 

Organ som påverkas 

 

Ämnen och faktorer som påverkar 

 

generellt påverkande fysikaliska faktorer

 

 

 

UV-ljus

magnetism

radioaktiv strålning

 

via lungorna

 

luftföroreningar, t.ex. tobaksrök, bilavgaser m.m.

 

via huden

 

kemikalier

salvor

 

via födan

 

kemikalier

carcinogener

härsken eller överhettad mat

tungmetaller

 

Övrigt

 

hög fysisk aktivitet

inflammation

Antioxidanter och radikaler i ett ständigt samspel
Av ovanstående fakta kan det tyckas vara farligt att leva och det är det tyvärr också om man inte är medveten om hur miljön kan påverka oss. När nivån av fria radikaler blir för hög hamnar kroppen i ett stadium som kan kallas oxidativ stress. Vid stress, fysisk eller psykisk, startas en mängd nedbrytande reaktioner i kroppen, det vill säga oxidationer. Detta är ändamålsenligt i det akuta skedet, men om stressen kvarstår en längre tid kan förråden av viktiga antioxidanter utarmas. De sjukdomar som kan härledas till tillstånd där fria radikaler kan vara involverade är många och omfattar mer eller mindre alla tillstånd.
Att härleda det utomordentligt komplexa samspelet mellan antioxidanter och fria radikaler i kroppen är en vetenskap i sig och låter sig inte göras här, varför bara en vågad förenkling kommer att beskrivas.

Antioxidanter stärks av näringsämnen
Antioxidanter förekommer naturligt i kroppen men p.g.a. ökad miljöbelastning och stress samt mindre fullvärdig kost behövs oftast tillskott av dessa. Av de antioxidanter som produceras i kroppen är de viktigaste enzymer som t.ex. SOD (superoxiddismutas), glutationperoxidas, metioninreduktas och katalas.
För att dessa skall bildas och fungera som antioxidanter behövs tillräckliga mängder av livsviktiga näringsämnen. För SOD behövs zink, koppar och mangan. För glutationperoxidas behövs selen och vitamin B2 som omvandlar glutationdisulfid till glutation. Genom födan erhålls mer eller mindre viktiga antioxidanter som t.ex. bioflavonoider, C-vitamin, E-vitamin, betakaroten, coenzym Q10, zink, koppar, mangan, aminosyran L-cystein och fettsyror som GLA (gammalinolensyra) trots att GLA själv lätt härsknar och behöver blandas med exempelvis E-vitamin för att hålla sig stabil.

Fria radikaler bildas och tas om hand i kroppen
Endogena fria radikaler produceras i mitokondrierna vid avgiftning i levern, i vita blodkroppar, i adrenalin-metaboliter och i neurotransmittorer. De 2 sista källorna kan förklara kopplingen mellan stress och sjukdom.

Bildandet och omhändertagandet av fria radikaler kan beskrivas så här:
(I) Syre och näring deltar i cellmetabolismen, där (II) energiproduktion äger rum och ATP (kroppens viktigaste energimolekyl) bildas. Från detta ”kraftverk” bildas slaggprodukter i form av bland annat fria radikaler, som behöver tas omhand för att inte vålla allvarliga cellskador (III).
I första hand bildas superoxidradikaler som deaktiveras av SOD, fettperoxid- och väteperoxid-radikaler som deaktiveras av glutationperoxidas, hydroxylradikaler (kroppens ”atombomb”) som deaktiveras av metioninreduktas och överskott av väteperoxid som deaktiveras av katalas. På cellnivå utgör väteperoxid ett mycket allvarligt hot mot cellerna och måste deaktiveras snabbt då den annars lätt producerar fria radikaler. Därför finns det två enzymer som är involverade i deaktiveringen av denna, nämligen glutationperoxidas och katalas.
De fria radikaler av något svagare natur som bildas av antioxidantenzymerna tas sedan om hand av (IV) andra antioxidanter. Dessa erhålls företrädesvis via födan som E-vitamin, C-vitamin, betakaroten med mera, varav slutprodukterna omvandlas till vatten, syre och andra ofarliga produkter.
De enzymatiska antioxidanterna eliminerar de fria radikalerna 3–10 ggr snabbare än antioxidanter från kosten. Senare studier visar att de bioflavonoider som finns inom växtriket har den absolut största kapaciteten att eliminera fria radikaler, upp emot 100 ggr snabbare än övriga antioxidanter från kosten.
Superoxid- och hydroxylradikaler angriper vävnad och celler direkt och spelar en avgörande roll i produktionen av fria radikaler. En av de vanligaste vägarna är fettperoxidation, vilket gör att kroppens fett härsknar. Eftersom cellens membran är omgiven av fett oxideras detta och leder till att membranet hårdnar. Näringen har då svårt att penetrera cellväggen eller så uppkommer en skada i cellväggen vilket resulterar i cellkollaps. När antalet celler som dör är högre än nyproduktionen accelererar åldrandet. Jämför till exempel din hud hur den såg ut när du var yngre mot hur den ser ut sedan du åldrats.
Fria radikaler gör att vävnad binder samman hårdare, vilket gör bindväv och hud hårdare och slappare, detta beror även på sämre cirkulation.

Radikaler behövs vid inflammationer
En annan vanlig effekt av fri radikalaktivitet är inflammationer. Med begreppet inflammation menas i dagligt tal infektion, men inflammation är ett vidare begrepp där även infektion ingår. Inflammationer förknippas ofta med något dåligt men i ett vidare perspektiv existerar även ändamålsenliga inflammationer.
En ändamålsenlig inflammationsmekanism är när kroppen försvarar sig mot en skada, som till exempel angrepp av levande organismer eller exponering av giftiga ämnen. Inflammationen ökar blodcirkulationen till skadeområdet och bidrar till initieringen av läkningsprocessen. Normalt har denna process upphört inom 3–6 dagar. Detta kan eventuellt jämföras med att vi håller försvarssystemet i trim. Ohälsosamma inflammationer skiljer sig bara på så sätt att processen inte stängs av. Detta kan bero på autoimmunitet, kroniska infektioner, irritation, konstant exponering av gifter, kroniska sjukdomar eller brist på de näringsämnen som behövs för att motverka inflammation på ett naturligt sätt. Vid till exempel artrit oxideras fettet i ledvätskan av fria radikaler, vilket initierar inflammationen med svullnad och smärta som följd, varvid även brosket påverkas och dess smörjande egenskaper förloras.
Efter en allvarlig skada brukar normalt serumvärderna av albumin, transferrin, ceruplasmin, zink och järn sjunka med en motsvarande höjning i vävnaden. Förändringen i serumvärden speglar det faktum att de neutrofila vita blodkropparna har aktiverats och förflyttat sig till skadestället i vävnaden. Skulle inflammationen förvärras kommer muskulaturen att förlora mängder av aminosyror, företrädesvis glutamin och arginin som då används vid reperationsarbetet av vävnaden.
För att påskynda läkningen bör patienten vila och minska kaloriintaget de första dagarna. Men man bör öka näringsintaget företrädesvis med vitaminerna B1, B2, B6, B12, biotin, C-vitamin, bioflavonoider och alfa-ketoglutarat, L-ornitin, magnesium, koppar, zink och andra spårämnen. Samtidigt är det viktigt att så fort som möjligt göra små sträckningar och små rörelser av skadeområdet för att öka blodcirkulationen till området, som kan hjälpa nedbrytning av sjuk vävnad och nybildning av frisk vävnad. Proteolytiska enzymer som proteas, trypsin, kymotrypsin, papain, bromelain och pankreatin är effektiva, naturliga antiinflammatoriska ämnen som snabbt hejdar en inflammatorisk process, speciellt om de används med antioxidanter och fettsyrorna EPA/DHA. Kroniska, överaktiva inflammationer producerar stora mängder oxiderande joner, fria radikaler och lyserande enzymer som förstör bakterier, men om inte inflammationen avstannar angrips även intilliggande vävnad som då också skadas.

Radikaler används av vita blodkroppar
Polymorfonukleära leukocyter (PMN), vita blodkroppar, har en viktig roll vid dödandet av ovälkomna mikrober i samarbete med C-reaktivt protein (CRP). När ytan av cellen är mättad med PMN- och CRP-bundna mikroorganismer kommer aktiviteten av PMN att öka exceptionellt till en punkt då dödliga fria radikaler från superoxidjonen dödar de invaderade mikroorganismerna men också PMN som ofta dukar under. Därefter fortsätter de fria radikalerna att oxidera arachidonsyran som kommer från det nedbrutna PMN.
I nästa steg invaderar mononukleära vita blodkroppar (monocyter) de skadade cellerna beroende på att antigenrester bildas av det nedbrutna PMN. Monocyterna blir då aktiverade och avger cytokiner, en grupp av icke endokrina budbärare. Cytokinerna hjälper till att organisera vårt försvar mot virus och cancer. Bland cytokinerna kan räknas interleukinerna IL-1, IL-2, IL-6 och tumörnekrosfaktorn (TNF). TNF kan eliminera cancerorsakande celler och hjälpa lymfocyterna i försvaret på olika sätt. Tillsammans med IL-6 ges signal till hjärnan att höja kroppstempraturen, som hämmar cancertillväxten och förstärker aktiviteten av antikroppsproduktionen.
Nyligen uppkomna bevis visar att TNF kan vara en markör för utveckling av åderförkalkning. Cytokiner och akutfasproteiner kan även vara en hjälp i förklaringen till varför vissa personer har höga kolesterolvärden. Höga doser av fria radikaler kan därmed bidra till en utveckling av ateroskleros enligt dessa 2 mekanismer. Andra funktioner hos cytokiner är att de hjälper T- och B-lymfocyter att hitta skador. Även cystein, en aminosyra som tillhör cytokiner, har liknande funktion.
B-lymfocyter hjälper T-celler att ta hand om antigener, varefter de sedan hjälper till att producera antikroppar från tillgängliga immunoglobuliner som IgA, IgG och IgM.
I denna funktion känner B-lymfocyten bara igen en specifik antigen. Om denna antigen skulle vara en hapten kommer antikroppen att agera direkt mot vissa vävnadsproteiner, som då kan orsaka autoimmuna sjukdomar. Närvaron av tungmetaller och oxidanter som stimulerar bildandet av fria radikaler kan ytterligare stimulera dessa hyperkänsliga reaktioner.
Ovanstående sammanfattning om inflammationer visar vilket komplext mönster som är involverat vid reaktioner med fria radikaler och antioxidanter.

Att balansera intaget av näringsämnen
Eftersom kroppen kontinuerligt producerar fria radikaler är det viktigt att begränsa exponering som stimulerar dessa reaktioner mer än vad kroppen behöver för sitt eget försvar. Matvanorna i västvärlden och påverkan från ökade miljögifter gör att det är viktigt att tillgodose kroppens behov av antioxidanter i födan och genom kosttillskott. De viktigaste kostkällorna för antioxidanter är frukt, grönsaker och hel säd. Även te, rött vin, vindruvskärnor och olivolja innehåller antioxidanter. Detta är också viktiga komponenter i den s.k. medelhavskosten, d.v.s. den mat som äts av människor kring Medelhavet och som bedöms vara anledningen till den låga frekvensen av hjärt-kärlsjukdomar i dessa områden.

De viktigaste antioxidanterna och andra befrämjande substanser som man bör inta i större doser är:
bioflavonoider, C-vitamin, A-vitamin, E-vitamin, karotenoider, cystein, vitamin B2, liponsyra, omega-6- fettsyran GLA, omega-3-fettsyrorna EPA och alfalinolensyra, kondroitinsulfater (brosk) och mineral som Se, Cu, Zn, Mn, Cr och Si.
Det bör påpekas att fettsyrorna mycket lätt angrips av fria radikaler genom bl.a. ljus och värme varvid de genomgår en härskningsprocess som gör att de får en motsatt verkan. All härsken mat (speciellt upphettat vegetabiliskt fett med mera) bör absolut undvikas. För att skydda de känsliga fleromättade fettsyrorna är det viktigt att dessa inte utsätts för syre, ljus och värme. Om möjligt bör de berikas med fettlösliga antioxidanter som till exempel E-vitamin.
Livsmedelsindustrin är idag till viss del medveten om detta, men inte i dess fulla innebörd. Ett gott råd är att använda mättat fett vid matlagning (smör eller kokosfett) eller olja som tål hög värme och vars kedjor inte ändras vid upphettning som till exempel olivolja. Kontrollera att oljan i öppnad flaska är max tre månader gammal och förvara den svalt och mörkt eller i mörka flaskor.

Sjukdom och fria radikaler
Fria radikaler är en bidragande orsak till kemisk toxicitet, hjärt-kärlsjukdomar, cancer, strålskador, inflammationer, åldrande, artrit och nedsatt immunförsvar. En del sjukdomar som har starkt samband med nedbrytning p.g.a. oxidativ skada finns i följande tabell. Cancer anses vara en sjukdom som i allra högsta grad är förknippat med skador från fria radikaler.
I de allra flesta fall anser man att DNA-material har skadats av fria radikaler via exponering för virus, kemikalier, metaller eller strålning.
Skadan dödar celler men det kan ta 20–30 år att utveckla cancer efter att DNA-skadan har skett.

Sjukdomar och tillstånd associerade med oxidativa skador
• Åderförkalkning
• Parkinsons sjukdom
• Inflammatoriska tarmsjukdomar
• Multipel skleros (MS)
• Artrit och andra inflammatoriska sjukdomar
• Grå starr
• Diabetes • Pankreatit
• Cancer
• Medicinbiverkningar
• Lungfunktionsnedsättning, t.ex. astma
• Åldrande
• Hudsjukdomar

Celldegeneration genom oxidering av fleromättade fetter kan påbörjas genom fria radikaler. Detta kan i sin tur orsaka en kedjereaktion som orsakar membranskador eller produktion av lipidperoxider, som i sin tur främjar arterioskleros. Det är inte kolesterol som är farligt, det är oxiderat kolesterol som skadar kärlväggarna. Skador på DNA kan orsakas av fria radikaler. Fria radikaler kan också vara avgörande i begynnelsestadiet av cancer. Cellen oxiderar lätt vid kontakt med fria radikaler.
Fria radikaler ”äts” effektivt upp under normala förhållanden genom de antioxidanta enzymerna SOD, glutationperoxidas och katalas. Detta sker även genom antioxidanter i näringskällor som till exempel A-, C- och E-vitamin, mannitol, selen och taurin. Följande sammanfattar de viktigaste antioxidanterna.
Det finns flera studier som pekar på ett samband mellan insjuknande i hjärt-kärlsjukdom och låga antioxidantnivåer. Risken att insjukna i cancer fördubblas vid lågt intag av frukt och grönsaker
(som innehåller mycket antioxidanter). Astma skulle delvis kunna bero på cellskador i luftvägarna och man har också sett klara förbättringar vid tillskott av C-vitamin, E-vitamin och betakaroten.

Kväveoxid både oxidant och antioxidant
Beroende på koncentrationen kan kväveoxid vara både oxidant och antioxidant. Kväveoxid finns dels i endotelceller i blodkärlen och påverkar där blodtrycket, dels i stora mängder i makrofagerna när dessa är aktiva, dels som en neurotransmittor i CNS och autonoma nervsystemet. Kväveoxid bildas ur aminosyran arginin med hjälp av enzymet kväveoxidsyntetas och överstimulering av detta enzym kan ge oxidativa skador i flera organ, till exempel musklerna, CNS, PNS, immunsystemet, lungorna, levern och mag-tarmsystemet. Förhöjda nivåer av kväveoxid har setts hos patienter med kroniskt trötthetssyndrom och hjärtsvikt och metaboliten nitrat har också varit förhöjd enligt en studie publicerad i den ansedda läkartidskriften Lancet. Enligt en annan studie publicerad i samma tidskrift är halterna av kväveoxid skyhöga i tarmarna hos patienter med ulcerös colit, och artikelförfattarna föreslår antioxidanttillskott för dessa patienter.

Av Peter Wilhelmsson


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Fredrik Paulún

Paulún djupdyker i tarmfloran: ”Kanske viktigast av allt när det gäller hälsa”

Hälsa

Fredrik Paulún är en riktig näringsnörd. Men så är det hans jobb också. När Kurera fick chansen till en pratstund med honom frågade vi vad han själv helst av allt skulle vilja prata om. Vad han ansåg – av all sin kunskap – att Kureras läsare skulle ha mest nytta av. Svaret kom snabbt och utan någon vidare betänketid: – Tarmfloran och hur mycket den faktiskt påverkar oss. Det kanske är den viktigaste punkten av allt när det gäller hälsa så den vill jag gärna informera om. Det fick han så klart.

fyra personer springer på skogsstig

Ny studie: Intensiv träning stressar kroppen mer än man trott

Forskning

Stresshormonet kortisol stiger snabbare efter intensiv träning, vilket ökar blodsockernivån i kroppen och gör att kroppen måste producera dubbelt så mycket insulin – men trots detta vidhåller sina förhöjda blodsockernivåer. Det visar en ny pilotstudie utförd vid Linköpings universitet som har studerat hur kroppen reagerar på intensiv träning.

Raw pepparkaksbar

Raw pepparkaksbar – lika god året om

Raw food

Här kommer ett recept som kan låta lite väl juligt så här i sommartider men som är så gott att det passar året om. Alltså verkligen! En raw bar med smak av pepparkaka från hälsoföretaget Holistic. Receptet ger cirka 10 bars eller cirka 50 munsbitar.

Bertil Wosk

Bertil Wosk: ”Du är vad du äter men framför allt vad du smälter och tar upp”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har Kurera dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Tredje personen ut: Näringsterapeuten och hälsoprofilen Bertil Wosk.

kollage kokosolja intill kokosnöt och martina johansson

Falsk fakta i artikel om kokosolja

Kurera debatt

Nej, kokosolja är inte nyttigt utan tvärtom, uttrycker fetmaexperten Ingrid Larsson vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i en artikel i GP, föranledd av en artikel den amerikanska tidningen USA Today om varför det nämnda fettet är just ohälsosamt. Falsk och felaktig fakta, menar Martina Johansson, författare, medicinteknisk ingenjör, biohacker och kvinnan bakom en av Sveriges mest populära hälsobloggar, som ger svar på tal i detta inlägg på Kurera debatt.

Anette holm wallin på sten vid vatten

”Vi måste våga prata torra slemhinnor”

Naturlig hälsa

Anette höll tyst om problemet som påverkade hela hennes vardag. Hon beskriver det som ett känsligt ämne som nästan är tabu. Med facit i hand känner hon nu att det är självklart att man ska prata om problem med klåda i underlivet, svullna ögon och blödande näsa på grund av torra slemhinnor. Hon hittade själv lösningen i det näringsrika havtornsbäret.

sara ström visar övning sittande

Övning: Yoga mot huvudvärk

Träning

Har du ont i huvudet? Det är lätt att bli spänd när vi sitter mycket och dessutom omedvetet ofta drar upp axlarna mot öronen. Här guidar yogainstruktören Sara Ström dig genom en snäll sekvens som hjälper dig bli av med huvudvärken.

Sabine Rosén

Sabine Rosén: ”Blåbär är effektivt vid allergi och fettsyror vid barnönskan”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den (med till exempel läkemedel). Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Andra personen ut: Näringsterapeuten, kinesiologen och akupunktören Sabine Rosén.

närbild mygga på hud

Naturliga – barnvänliga – knep mot mygg

Gravid/barn

Sommaren och värmen är här och bor man i Sverige innebär det också myggtider. Älskar du mygg och att bli myggbiten? Sluta då läs. Ogillar du däremot myggbett och även kemikalier – ja, då bör du fortsätta läsa. Här är nämligen några effektiva naturliga sätt att slippa de irriterande små rackarna.

Sandra springer i skogen

Bytte antidepressiva mot ett naturligt alternativ

Mental hälsa

Efter sitt andra barn fick Sandra diagnosen PMDS – en svår form av PMS som kan leda till nedstämdhet och personlighetsförändringar. Efter ett år med antidepressiva medel ville hon hitta en naturlig lösning. Idag har känslostormarna lagt sig och Sandra har en trygg bas i livet som består av träning, balans och en liten tablett som innehåller saffran.

peter Wilhelmsson

Peter Wilhelmsson: Här är kosttillskotten jag äter dagligen

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den (med till exempel läkemedel). Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför startar idag serien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag berättar om vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Först ut: Näringsmedicinaren och författaren Peter Wilhelmsson.

Ulrika Davidsson

Kostvanor under semestern

Krönikan

Många fasar över hur man ska hålla vikten eller hålla en hälsosam livsstil under sin semester. Det blir lätt för mycket glass, godis, chips och andra onyttigheter under sommarens varma dagar. Känslan att komma tillbaka efter semestern och ställa sig på vågen som visar många kilon plus är inte en önskvärd tanke. Det går dock att ändra sitt tankesätt och boka ett styrelsemöte med sig själv innan du går på semester. Då kan du fundera igenom vad du skulle kunna förbättra denna sommar med din kosthållning och dina sommaraktiviteter.

kvinna håller sig om armen

6 naturliga och effektiva tips för skelett, leder och muskler

Naturlig hälsa

Börjar du känna dig gammal och svag - med mer ledvärk, minskad muskelmassa och så kanske lite benskörhet på det? Eller är du inte där än men vill gärna vara ute i tid för att förebygga och förhoppningsvis förhindra? Här är några stärkande tips för dig som vill hålla dig frisk, stark och värkfri längre - med hjälp av naturliga egenvårdsprodukter.

Birgitta kempe på en stubbe på en sommaräng

Enzymer och örter mot livslånga magproblem

Mage

Birgitta Kempe, 71 år, har haft bekymmer med magen så länge hon kan minnas. Redan i tonåren började den att krångla. Hon fick alla möjliga mediciner, men inget hjälpte. Till slut tvingades hon lära sig leva med illamående, svullnad och magknip. Men förra året kom en oväntad vändning. Hon började med ett kosttillskott som innehåller naturliga matsmältningsenzymer och örter. Och nu, efter mer än 50 år, mår magen bra igen.

sara ström visar yoga mot ryggont

Yoga mot ryggont

Träning

Stillasittande vardag? Många lyft? När vi får ont i ryggen vill vi gärna vara stilla, men det bästa är att istället röra sig mjukt för att motverka stelhet och för att bibehålla styrka. Denna övning, som bara tar 3,5 minut i anspråk, bjuder på snälla, sittande övningar som ger dig just detta.

tre kvinnor med solhatt solar vid strandkanten

12 tips för en skön semester (utan sommarplågor)

Allmänt

Ska du ut och resa i sommar eller njuta av en ”hemester”? Oavsett vilket kan det vara bra med några matnyttiga tips på vägen om hur du på bästa sätt står rustad mot sommarens olika prövningar. Vi hjälper dig med naturliga tips mot oönskad solbränna, turistmage, sommarförkylning, flygrädsla - och mycket mer.

Vitt MSM-pulver på träslev

Därför ska du äta MSM

Naturlig hälsa

MSN? Nej, MSM. Alltså organiskt svavel. MSM är ”mirakelmedlet” som tillför kroppen detta svavel och är bra för alltifrån ledvärk till hudproblem, sköra naglar och håravfall. Och mycket mer än så. Här får du veta mer om det svavelrika tillskottet och varför det har så god effekt på kroppens bindväv.

Ivan Valencia

Ekologiska skönhetsexperten tipsar: Knepen som håller dig snygg längre!

Hud

Hans titel är eco beauty consultant, han är en av medgrundarna till ansedda Organic Beauty Awards och en av de främsta experterna inom ekologisk skönhet i Sverige idag. Kurera frågade Iván Valencia om vad som är trendigt inom hudvård och skönhet just nu – och vilka knep som är hetast att ta till för att främja skönhet inifrån. "De företag som ligger i framkant tar fram lösningar som tas oralt som komplement till krämer", avslöjar Iván bland annat för Kurera. Dessutom avslöjar han knepet för naturlig botox.

Citron- och kokostårta

Nyttigare citron- och kokostårta

Recept

Fira in sommaren med ett härligt tårtkalas. Sommaren är här med sol, färska bär och firande av student, bröllop, dop och midsommar. Här kommer en tårta utan gluten och vanligt socker - som passar till sommarens alla festligheter.