Under det senaste decenniet har intresset ökat markant angående fria radikalers påverkan på kroppens kemi. Det finns även föreningar som har förmåga att balansera de fria radikalernas inverkan. Dessa kallas antioxidanter.

Fria radikaler och antioxidanter

Historik
Begreppet fria radikaler, eller oxidanter, har varit känt i kemin sedan sekelskiftet. Fria radikaler har en mycket viktig funktion i ett brett spektrum av reaktioner och är värdefulla vid syntesen av ett flertal olika substanser. Under det senaste decenniet har intresset ökat markant angående fria radikalers påverkan på kroppens kemi. Det är ofta en fråga om jämvikt och därför är det viktigt att det även finns föreningar som har förmåga att balansera de fria radikalernas inverkan. Dessa kallas antioxidanter.

Fria radikaler – vänner och fiender
En atom eller molekyl som har en eller flera opariga valenselektroner i yttersta elektronskalet och som lätt engageras i en bindning brukar kallas en fri radikal. Fria radikaler är t.ex. många enkla atomer och atomjoner som väte, fluor, neon samt udda molekyler som hydroxylradikalen *OH och metylradikalen *CH3. De fria radikalerna kan vara mycket stabila mot nedbrytning men är ytterst reaktiva. De försöker förena sig med varandra och med andra atomer eller molekyler. Reaktiva föreningar som fria radikaler är energirika molekyler och atomer som ofta uppträder som kortlivade mellanprodukter vid kemiska reaktioner. Energirika atomer eller molekyler sägs vara aktiverade eller i upphetsat tillstånd.
Kedjereaktioner med fria radikaler startar med en s.k. kedjeinitierad reaktion som kräver någon form av energi (strålning, kemisk påverkan, värme) och gör att en atom eller molekyl får en oparig valenselektron. Det finns även kedjebärande reaktioner där 2 fria radikaler kan sägas återbildas via rotationsreaktioner, d.v.s. en radikal deltar i en reaktion som bildar en annan radikal, som i sin tur deltar i en reaktion som återbildar den första radikalen. Dessutom finns det av naturliga skäl även kedjeavslutande reaktioner, där den kinetiska energin måste tas upp av något ämne till exempel en hämmare eller antioxidant.
Radikaler är helt nödvändiga för den mänskliga överlevnaden, till exempel som skydd vid inflammationsprocesser, men de måste dock kontrolleras av antioxidanter.

Antioxidanter är nödvändiga i kroppen
Antioxidanter är alla substanser som förebygger eller avslutar kemiska kedjereaktioner där fria radikaler ingår. Substanser som har dessa egenskaper kan donera eller ta upp elektroner utan att själva omvandlas till reaktiva fria radikaler. Det finns två huvudgrupper av antioxidanter: endogena (kroppsegna) och de som kommer från kosten, med bioflavonid-antioxidanter som en mycket viktig undergrupp p.g.a. dess potens. Det finns starka antioxidanter (bioflavonoider, enzymer) och svaga antioxidanter (vitaminer, fettsyror), men de kan inte ersätta varandra eftersom alla deltar i ett mycket viktigt samarbete och måste vara i bra balans för att effektivt skydda mot ovälkomna fria radikaler.

 

5 olika typer av källor för antioxidanter
1. endogena antioxidanter som kroppen själv tillverkar.
2. antioxidanter som förekommer i maten.
3. antioxidanter från växtextrakt, frukt och grönsakskoncentrat, kryddor och örtextrakt.
4. antioxidanter i form av tillskott av fria aminosyror, vitaminer, mineraler och hormoner.
5. antioxidanter som tillsatser i livsmedel som konserverar maten.

1. Endogena antioxidanter
• glutation
• N-acetylcystein
• coenzym Q10
• urinsyra
• enzymer
• koppar/zink- och manganberoende
• superoxiddismutas (SOD)
• järnberoende katalas
• selenberoende glutationperoxidas
• bilirubin
• melatonin
• kväveoxid.

2. Antioxidanter från kost, växter, frukt och bär innehållande bland annat:

• C-vitamin
• E-vitamin
• betakaroten och övriga karotenoider
• gammalinolensyra
• bioflavonider t.ex. quercitin, pyknogenol.

3. Antioxidantrika växtkoncentrat (innehåller höga ORAC-värden)
• blåbär, hallon, björnbär, vinbär, körsbär, plommon, vindruvor, tranbär, havtorn, granatäpple
• kakao, korngräs, vetegräs, rajgräs, klorella, spenat, astaxanthin
• kryddor och örter som: gurkmeja, rosmarin, salvia, timjan, oregano, koriander, ginkgo, grönt te, vitt te.

4. Antioxidantrika kosttillskottskombinationer innehåller flera av följande ämnen:
• A-vitamin, betakaroten, blandade karotener, C-vitamin, bioflavonoider, selen, B-vitamin,
E-vitamin, blandade tokoferoler, alfaliponsyra, CoQ10, N-acetylcystein, L-cystein, L-metionin, L-glutation.

5. Antioxidanter som förekommer i livsmedel och har ett E-nummer t.ex.:
• E 140 klorofyll
• E 300 askorbinsyra
• E 306 tokoferolkoncentrat.

ORAC-värden
ORAC står för Oxygen Radical Absorbance Capacity. Det är ett värde som utvecklades av ”The National Institutes on Aging” i USA som mäter hur bra näringsämnen fångar upp fria radikaler. Det är en mätning av antioxidantaktivitet som hjälper oss att rangordna frukt, säd och grönsaker som har starkaste skyddande effekt mot skadan på hälsan från fria radikaler. Det mäter hur länge och till vilken mån ett födoämne eller andra kemikalier kan neutralisera ett oxidativt nedbrytande ämne. Ämnet heter peroxyl radikal och är en av flera viktiga fria radikalier som bidrar till tidigt åldrande samt utveckling av kroniska sjukdomar. ORAC använder peroxyl radikal som nyckel ämnet men det finns andra tester som har utvecklats för att mäta hur bra antioxidanter släcker aktiviteten hos andra farliga fria radikaler. NORAC mäter aktivitet mot peroxynitrit och HORAC mäter aktivitet mot hydroxyl radikaler.
Nya tester utvecklas som mäter en respons till en grupp av fria radikler som blir en kombination av ORAC, NORAC, HORAC och andra tester som kommer säkert att ge en mer omfattande mätning som flera kommer att använda i framtiden för att mäta hur ämnen i maten påverkar fria radikalier, men än så länge finns det mest medvetenhet, literatur och färdiga mätningar av ORAC-värden. Studier under början av 2000 talet har visat att ju större intag av frukt och grönsaker med höga ORAC-värden ju bättre skydd mot kroniska sjukdomar.
Ju flera oxidativa fria radikaler som ett födoämne kan sluka, desto högre ORAC-värde har det. Ju högre ORAC-värde desto bättre är ämnet för att hjälpa våra kroppar att motarbeta kroniska degenerativa sjukdomar, som cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Intag av ämnen med höga ORAC-värden ger oss ett bättre försvar.
Att äta många födoämnen som har höga ORAC-värden har visat sig höja antioxidantskyddet i blodet med hela 10–25 procent. En mycket färgrik kost som innehåller en hel del bär garanterar en daglig kost som höjer ORAC-värdena i blodet.
Ät minst en kopp av följande bärsorter eller frukter varje dag:
blåbär, hallon, jordgubbar, björnbär, plommon, russin, akaibär, tranbär, hjortron, smultron, gojibär, granatäpple eller mangostan. Olika juicer innehåller olika blandningar av värdefulla antioxidanter, av den anledningen så är det bra med variation. Som alternativ till frysta bär i gröten kan man dricka ett glas tranbärs- eller granatäppeljuice på morgonen.
En annan variant är att dricka en greensdryck varje morgon som innehåller bland annat vetegräs, korngräs, klorella, blandat med exempelvis bär eller banan för en mycket god och näringsrik smoothie. Det försäkrar att du börjar dagen med höga ORAC-värden. Istället för sockerdränkt sylt, använd frysta bär som tinas upp.
Lägg till i filen, gröten, müslin, på smörgåsarna eller liknande.

Jordbruksdepartementet i USA har gjort en topp 10-lista på de mest populära bären och frukterna som innehåller mest antioxidantskydd (högsta ORAC-värden):
• Blåbär
• tranbär
• björnbär
• hallon
• jordgubbar • äpplen
• körsbär
• plommon
• avokado
• päron

Det finns flera orsaker varför jag gång på gång upprepar varför man ska äta minst 10 portioner frukt och grönsaker:
• 10+ portioner ger höga ORAC-värden som skyddar dig mot kroniska sjukdomar.
• De friskaste folkgrupperna i världen äter oftast motsvarande minst 10 portioner.
• Det säkra högre intag av fibrer som ger bättre magfunktion och hälsa.
• Det finns många studier som säkrar de positiva hälsoeffekterna av minst 10 portioner.
• Det ersätter plats för mycket annat som är mindre hälsosamt. Om du äter 2 morötter som mellanmål så blir du inte lika sugen på godis eller vitt bröd med marmelad.
• Variationer av olika färgämnen och fytokemikalier i en växtbaserat diet exponerar dina gener för ämnen som förbättrar dina chanser att uppnå din optimala genetisk kapacitet. De hjälper till att förbättra cell kommunikationen som leder till bättre nyckel funktioner som hormonbalans, avgiftningsfunktioner, neurologiska funktioner, psykologisk balans och ett starkt immunförsvar.
• Du förtjänar ett mycket bra hälsotillstånd istället för ett nedsatt eller lagom bra tillstånd.

Radikalerna behövs
Stora mängder radikaler bildas i vita blodkroppar (makrofager och granulocyter) när bakteriella infektioner ska bekämpas och vid bekämpning av cancer (även om cancern inte har sitt ursprung i en attack av fria radikaler).
Fria radikaler kan illustreras som kroppens kemiska vapenarsenal. Tyvärr kan dessa vapen komma i “fel händer” och kan då åstadkomma stor skada i kroppen.
I kroppens ämnesomsättning är det i första hand de fria radikalerna som bildas av syremolekyler som är intressanta. De två viktigaste är superoxid-radikalen och hydroxyl-radikalen. Singlettsyre är en syremolekyl och fri radikal som sägs vara i exciterat tillstånd (förhöjd energi) och därigenom är reaktiv. Peroxidjonen, en syremolekyl med två extra elektroner, bildar fria radikaler i närvaro av fria järn- eller kopparjoner.
Uppkomsten av ovanstående reaktiva syrevarianter sker i kroppens ämnesomsättning (oxidationer), men genom miljögifter får vi i oss ett stort överskott av ämnen som kan initiera en mängd fria radikaler i kroppen.

Yttre ämnen och faktorer som kan initiera fria radikaler i människokroppen

 

Organ som påverkas 

 

Ämnen och faktorer som påverkar 

 

generellt påverkande fysikaliska faktorer

 

 

 

UV-ljus

magnetism

radioaktiv strålning

 

via lungorna

 

luftföroreningar, t.ex. tobaksrök, bilavgaser m.m.

 

via huden

 

kemikalier

salvor

 

via födan

 

kemikalier

carcinogener

härsken eller överhettad mat

tungmetaller

 

Övrigt

 

hög fysisk aktivitet

inflammation

Antioxidanter och radikaler i ett ständigt samspel
Av ovanstående fakta kan det tyckas vara farligt att leva och det är det tyvärr också om man inte är medveten om hur miljön kan påverka oss. När nivån av fria radikaler blir för hög hamnar kroppen i ett stadium som kan kallas oxidativ stress. Vid stress, fysisk eller psykisk, startas en mängd nedbrytande reaktioner i kroppen, det vill säga oxidationer. Detta är ändamålsenligt i det akuta skedet, men om stressen kvarstår en längre tid kan förråden av viktiga antioxidanter utarmas. De sjukdomar som kan härledas till tillstånd där fria radikaler kan vara involverade är många och omfattar mer eller mindre alla tillstånd.
Att härleda det utomordentligt komplexa samspelet mellan antioxidanter och fria radikaler i kroppen är en vetenskap i sig och låter sig inte göras här, varför bara en vågad förenkling kommer att beskrivas.

Antioxidanter stärks av näringsämnen
Antioxidanter förekommer naturligt i kroppen men p.g.a. ökad miljöbelastning och stress samt mindre fullvärdig kost behövs oftast tillskott av dessa. Av de antioxidanter som produceras i kroppen är de viktigaste enzymer som t.ex. SOD (superoxiddismutas), glutationperoxidas, metioninreduktas och katalas.
För att dessa skall bildas och fungera som antioxidanter behövs tillräckliga mängder av livsviktiga näringsämnen. För SOD behövs zink, koppar och mangan. För glutationperoxidas behövs selen och vitamin B2 som omvandlar glutationdisulfid till glutation. Genom födan erhålls mer eller mindre viktiga antioxidanter som t.ex. bioflavonoider, C-vitamin, E-vitamin, betakaroten, coenzym Q10, zink, koppar, mangan, aminosyran L-cystein och fettsyror som GLA (gammalinolensyra) trots att GLA själv lätt härsknar och behöver blandas med exempelvis E-vitamin för att hålla sig stabil.

Fria radikaler bildas och tas om hand i kroppen
Endogena fria radikaler produceras i mitokondrierna vid avgiftning i levern, i vita blodkroppar, i adrenalin-metaboliter och i neurotransmittorer. De 2 sista källorna kan förklara kopplingen mellan stress och sjukdom.

Bildandet och omhändertagandet av fria radikaler kan beskrivas så här:
(I) Syre och näring deltar i cellmetabolismen, där (II) energiproduktion äger rum och ATP (kroppens viktigaste energimolekyl) bildas. Från detta “kraftverk” bildas slaggprodukter i form av bland annat fria radikaler, som behöver tas omhand för att inte vålla allvarliga cellskador (III).
I första hand bildas superoxidradikaler som deaktiveras av SOD, fettperoxid- och väteperoxid-radikaler som deaktiveras av glutationperoxidas, hydroxylradikaler (kroppens “atombomb”) som deaktiveras av metioninreduktas och överskott av väteperoxid som deaktiveras av katalas. På cellnivå utgör väteperoxid ett mycket allvarligt hot mot cellerna och måste deaktiveras snabbt då den annars lätt producerar fria radikaler. Därför finns det två enzymer som är involverade i deaktiveringen av denna, nämligen glutationperoxidas och katalas.
De fria radikaler av något svagare natur som bildas av antioxidantenzymerna tas sedan om hand av (IV) andra antioxidanter. Dessa erhålls företrädesvis via födan som E-vitamin, C-vitamin, betakaroten med mera, varav slutprodukterna omvandlas till vatten, syre och andra ofarliga produkter.
De enzymatiska antioxidanterna eliminerar de fria radikalerna 3–10 ggr snabbare än antioxidanter från kosten. Senare studier visar att de bioflavonoider som finns inom växtriket har den absolut största kapaciteten att eliminera fria radikaler, upp emot 100 ggr snabbare än övriga antioxidanter från kosten.
Superoxid- och hydroxylradikaler angriper vävnad och celler direkt och spelar en avgörande roll i produktionen av fria radikaler. En av de vanligaste vägarna är fettperoxidation, vilket gör att kroppens fett härsknar. Eftersom cellens membran är omgiven av fett oxideras detta och leder till att membranet hårdnar. Näringen har då svårt att penetrera cellväggen eller så uppkommer en skada i cellväggen vilket resulterar i cellkollaps. När antalet celler som dör är högre än nyproduktionen accelererar åldrandet. Jämför till exempel din hud hur den såg ut när du var yngre mot hur den ser ut sedan du åldrats.
Fria radikaler gör att vävnad binder samman hårdare, vilket gör bindväv och hud hårdare och slappare, detta beror även på sämre cirkulation.

Radikaler behövs vid inflammationer
En annan vanlig effekt av fri radikalaktivitet är inflammationer. Med begreppet inflammation menas i dagligt tal infektion, men inflammation är ett vidare begrepp där även infektion ingår. Inflammationer förknippas ofta med något dåligt men i ett vidare perspektiv existerar även ändamålsenliga inflammationer.
En ändamålsenlig inflammationsmekanism är när kroppen försvarar sig mot en skada, som till exempel angrepp av levande organismer eller exponering av giftiga ämnen. Inflammationen ökar blodcirkulationen till skadeområdet och bidrar till initieringen av läkningsprocessen. Normalt har denna process upphört inom 3–6 dagar. Detta kan eventuellt jämföras med att vi håller försvarssystemet i trim. Ohälsosamma inflammationer skiljer sig bara på så sätt att processen inte stängs av. Detta kan bero på autoimmunitet, kroniska infektioner, irritation, konstant exponering av gifter, kroniska sjukdomar eller brist på de näringsämnen som behövs för att motverka inflammation på ett naturligt sätt. Vid till exempel artrit oxideras fettet i ledvätskan av fria radikaler, vilket initierar inflammationen med svullnad och smärta som följd, varvid även brosket påverkas och dess smörjande egenskaper förloras.
Efter en allvarlig skada brukar normalt serumvärderna av albumin, transferrin, ceruplasmin, zink och järn sjunka med en motsvarande höjning i vävnaden. Förändringen i serumvärden speglar det faktum att de neutrofila vita blodkropparna har aktiverats och förflyttat sig till skadestället i vävnaden. Skulle inflammationen förvärras kommer muskulaturen att förlora mängder av aminosyror, företrädesvis glutamin och arginin som då används vid reperationsarbetet av vävnaden.
För att påskynda läkningen bör patienten vila och minska kaloriintaget de första dagarna. Men man bör öka näringsintaget företrädesvis med vitaminerna B1, B2, B6, B12, biotin, C-vitamin, bioflavonoider och alfa-ketoglutarat, L-ornitin, magnesium, koppar, zink och andra spårämnen. Samtidigt är det viktigt att så fort som möjligt göra små sträckningar och små rörelser av skadeområdet för att öka blodcirkulationen till området, som kan hjälpa nedbrytning av sjuk vävnad och nybildning av frisk vävnad. Proteolytiska enzymer som proteas, trypsin, kymotrypsin, papain, bromelain och pankreatin är effektiva, naturliga antiinflammatoriska ämnen som snabbt hejdar en inflammatorisk process, speciellt om de används med antioxidanter och fettsyrorna EPA/DHA. Kroniska, överaktiva inflammationer producerar stora mängder oxiderande joner, fria radikaler och lyserande enzymer som förstör bakterier, men om inte inflammationen avstannar angrips även intilliggande vävnad som då också skadas.

Radikaler används av vita blodkroppar
Polymorfonukleära leukocyter (PMN), vita blodkroppar, har en viktig roll vid dödandet av ovälkomna mikrober i samarbete med C-reaktivt protein (CRP). När ytan av cellen är mättad med PMN- och CRP-bundna mikroorganismer kommer aktiviteten av PMN att öka exceptionellt till en punkt då dödliga fria radikaler från superoxidjonen dödar de invaderade mikroorganismerna men också PMN som ofta dukar under. Därefter fortsätter de fria radikalerna att oxidera arachidonsyran som kommer från det nedbrutna PMN.
I nästa steg invaderar mononukleära vita blodkroppar (monocyter) de skadade cellerna beroende på att antigenrester bildas av det nedbrutna PMN. Monocyterna blir då aktiverade och avger cytokiner, en grupp av icke endokrina budbärare. Cytokinerna hjälper till att organisera vårt försvar mot virus och cancer. Bland cytokinerna kan räknas interleukinerna IL-1, IL-2, IL-6 och tumörnekrosfaktorn (TNF). TNF kan eliminera cancerorsakande celler och hjälpa lymfocyterna i försvaret på olika sätt. Tillsammans med IL-6 ges signal till hjärnan att höja kroppstempraturen, som hämmar cancertillväxten och förstärker aktiviteten av antikroppsproduktionen.
Nyligen uppkomna bevis visar att TNF kan vara en markör för utveckling av åderförkalkning. Cytokiner och akutfasproteiner kan även vara en hjälp i förklaringen till varför vissa personer har höga kolesterolvärden. Höga doser av fria radikaler kan därmed bidra till en utveckling av ateroskleros enligt dessa 2 mekanismer. Andra funktioner hos cytokiner är att de hjälper T- och B-lymfocyter att hitta skador. Även cystein, en aminosyra som tillhör cytokiner, har liknande funktion.
B-lymfocyter hjälper T-celler att ta hand om antigener, varefter de sedan hjälper till att producera antikroppar från tillgängliga immunoglobuliner som IgA, IgG och IgM.
I denna funktion känner B-lymfocyten bara igen en specifik antigen. Om denna antigen skulle vara en hapten kommer antikroppen att agera direkt mot vissa vävnadsproteiner, som då kan orsaka autoimmuna sjukdomar. Närvaron av tungmetaller och oxidanter som stimulerar bildandet av fria radikaler kan ytterligare stimulera dessa hyperkänsliga reaktioner.
Ovanstående sammanfattning om inflammationer visar vilket komplext mönster som är involverat vid reaktioner med fria radikaler och antioxidanter.

Att balansera intaget av näringsämnen
Eftersom kroppen kontinuerligt producerar fria radikaler är det viktigt att begränsa exponering som stimulerar dessa reaktioner mer än vad kroppen behöver för sitt eget försvar. Matvanorna i västvärlden och påverkan från ökade miljögifter gör att det är viktigt att tillgodose kroppens behov av antioxidanter i födan och genom kosttillskott. De viktigaste kostkällorna för antioxidanter är frukt, grönsaker och hel säd. Även te, rött vin, vindruvskärnor och olivolja innehåller antioxidanter. Detta är också viktiga komponenter i den s.k. medelhavskosten, d.v.s. den mat som äts av människor kring Medelhavet och som bedöms vara anledningen till den låga frekvensen av hjärt-kärlsjukdomar i dessa områden.

De viktigaste antioxidanterna och andra befrämjande substanser som man bör inta i större doser är:
bioflavonoider, C-vitamin, A-vitamin, E-vitamin, karotenoider, cystein, vitamin B2, liponsyra, omega-6- fettsyran GLA, omega-3-fettsyrorna EPA och alfalinolensyra, kondroitinsulfater (brosk) och mineral som Se, Cu, Zn, Mn, Cr och Si.
Det bör påpekas att fettsyrorna mycket lätt angrips av fria radikaler genom bl.a. ljus och värme varvid de genomgår en härskningsprocess som gör att de får en motsatt verkan. All härsken mat (speciellt upphettat vegetabiliskt fett med mera) bör absolut undvikas. För att skydda de känsliga fleromättade fettsyrorna är det viktigt att dessa inte utsätts för syre, ljus och värme. Om möjligt bör de berikas med fettlösliga antioxidanter som till exempel E-vitamin.
Livsmedelsindustrin är idag till viss del medveten om detta, men inte i dess fulla innebörd. Ett gott råd är att använda mättat fett vid matlagning (smör eller kokosfett) eller olja som tål hög värme och vars kedjor inte ändras vid upphettning som till exempel olivolja. Kontrollera att oljan i öppnad flaska är max tre månader gammal och förvara den svalt och mörkt eller i mörka flaskor.

Sjukdom och fria radikaler
Fria radikaler är en bidragande orsak till kemisk toxicitet, hjärt-kärlsjukdomar, cancer, strålskador, inflammationer, åldrande, artrit och nedsatt immunförsvar. En del sjukdomar som har starkt samband med nedbrytning p.g.a. oxidativ skada finns i följande tabell. Cancer anses vara en sjukdom som i allra högsta grad är förknippat med skador från fria radikaler.
I de allra flesta fall anser man att DNA-material har skadats av fria radikaler via exponering för virus, kemikalier, metaller eller strålning.
Skadan dödar celler men det kan ta 20–30 år att utveckla cancer efter att DNA-skadan har skett.

Sjukdomar och tillstånd associerade med oxidativa skador
• Åderförkalkning
• Parkinsons sjukdom
• Inflammatoriska tarmsjukdomar
• Multipel skleros (MS)
• Artrit och andra inflammatoriska sjukdomar
• Grå starr
• Diabetes • Pankreatit
• Cancer
• Medicinbiverkningar
• Lungfunktionsnedsättning, t.ex. astma
• Åldrande
• Hudsjukdomar

Celldegeneration genom oxidering av fleromättade fetter kan påbörjas genom fria radikaler. Detta kan i sin tur orsaka en kedjereaktion som orsakar membranskador eller produktion av lipidperoxider, som i sin tur främjar arterioskleros. Det är inte kolesterol som är farligt, det är oxiderat kolesterol som skadar kärlväggarna. Skador på DNA kan orsakas av fria radikaler. Fria radikaler kan också vara avgörande i begynnelsestadiet av cancer. Cellen oxiderar lätt vid kontakt med fria radikaler.
Fria radikaler “äts” effektivt upp under normala förhållanden genom de antioxidanta enzymerna SOD, glutationperoxidas och katalas. Detta sker även genom antioxidanter i näringskällor som till exempel A-, C- och E-vitamin, mannitol, selen och taurin. Följande sammanfattar de viktigaste antioxidanterna.
Det finns flera studier som pekar på ett samband mellan insjuknande i hjärt-kärlsjukdom och låga antioxidantnivåer. Risken att insjukna i cancer fördubblas vid lågt intag av frukt och grönsaker
(som innehåller mycket antioxidanter). Astma skulle delvis kunna bero på cellskador i luftvägarna och man har också sett klara förbättringar vid tillskott av C-vitamin, E-vitamin och betakaroten.

Kväveoxid både oxidant och antioxidant
Beroende på koncentrationen kan kväveoxid vara både oxidant och antioxidant. Kväveoxid finns dels i endotelceller i blodkärlen och påverkar där blodtrycket, dels i stora mängder i makrofagerna när dessa är aktiva, dels som en neurotransmittor i CNS och autonoma nervsystemet. Kväveoxid bildas ur aminosyran arginin med hjälp av enzymet kväveoxidsyntetas och överstimulering av detta enzym kan ge oxidativa skador i flera organ, till exempel musklerna, CNS, PNS, immunsystemet, lungorna, levern och mag-tarmsystemet. Förhöjda nivåer av kväveoxid har setts hos patienter med kroniskt trötthetssyndrom och hjärtsvikt och metaboliten nitrat har också varit förhöjd enligt en studie publicerad i den ansedda läkartidskriften Lancet. Enligt en annan studie publicerad i samma tidskrift är halterna av kväveoxid skyhöga i tarmarna hos patienter med ulcerös colit, och artikelförfattarna föreslår antioxidanttillskott för dessa patienter.

Av Peter Wilhelmsson


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Julgodiset är inte så oskyldigt som du tror – vägra palmolja!

Kurera debatt

Hur kan choklad skövla regnskog? Kakor utrota orangutanger? Snacks bidra till klimatkatastrof? Den gemensamma nämnaren heter palmolja. Enorma arealer av världens mest artrika regnskog har huggits ned för att ersättas av oljepalmsodlingar. Utöva din konsumentmakt och säg ifrån till företagen uppmanar grundarna av palmoljekalendern i detta debattinlägg. 

Vad alla borde veta om psykisk ohälsa

Mental hälsa

Psykisk ohälsa blir allt vanligare och drabbas allt yngre personer. Cirka en femtedel av alla människor i västvärlden kommer någon gång i livet att drabbas av en depression. Men du kan göra mycket själv för att bryta en nedåtgående spiral.

Rök från stearinljus kan ha positiv effekt på hjärtat

Forskning

Tidigare har man kunnat konstatera kopplingar mellan luftburna partiklar och hjärt- och kärlproblem. Men nu visar en ny avhandling från Lunds tekniska högskola att partiklarna från ett brinnande stearinljus istället kan vara välgörande för hälsan. Men det gäller bara om ljuset brinner stilla och inte innehåller färg- eller doftämnen.

Vanligt att unga slarvar med lunchmaten

Kost

Åtta av tio svenskar uppger att de äter en nyttig och hälsosam lunch. De som inte väljer nyttig mat till lunch uppger två huvudanledningar, dels uppskattar de inte smaken och dels är de ointresserade av hälsosam kost.

palmolja_biodiesel

Palmolja i biodiesel är skadlig för miljön – nu stoppas skattelättnaden

Eko/miljö

Ett led i att minska koldioxidutsläppen är att gå över till drivmedel från förnyelsebara källor, något som gjort att det blivit populärt med biodiesel. Men biodiesel är inte fullt så miljövänligt som det framställs och i november beslutade regeringen stoppa skattelättnaden till PFAD – den restprodukt från palmolja som återfinns i mycket av den biodiesel som finns på marknaden.

läkare undersöker kvinnas hjärta

Selen och Q10 samverkar för bättre hjärthälsa

Forskning

Selen och Q10 samverkar och kan förbättra vår hjärthälsa, ge bättre livskvalitet och förlänga våra liv. Men de flesta svenskar har låga selenvärden. Här berättar professorn och forskaren Mikael Björnstedt om den senaste forskningen kring hur spårämnet selen samverkar med antioxidanten Q10.

Borrelia kan bli en utdragen historia

Naturlig hälsa

Den som blev biten av en fästing i somras och fick antibiotika tror kanske att faran är över och för många är den det. Den som har starkt immunförsvar klarar sig oftast bra och slipper fortsatta besvär men en borreliainfektion kan bli en långdragen och plågsam historia.

spiral

Läkemedelsverket JO-anmält efter larm om kopparspiral

Allmänt

Antalet anmälningar om biverkningar kopplade till det hormonfria preventivmedlet kopparspiral har ökat avsevärt på senare år. Läkemedelsverket får nu kritik av kvinnor som menar att man inte tagit deras misstankar på allvar och flera har nu anmält Läkemedelsverket till Justitieombudsmannen.

Hudexperten: Så vårdar du din vinterhud

Hud

Olika årstider innebär olika påfrestning och olika behov för såväl huden som resten av kroppen, det kan därför vara en fördel  att anpassa både hudvård och kost efter säsong. Kureras hudvårdsexpert Johanna Bjurström ger tips om hur vi bäst vårdar huden under årets kalla månader.

Så slapp Lotta sin krånglande mage

Mage

Lottas mage har krånglat så länge hon kan minnas. Och efter en rad undersökningar hade hon resignerat inför att hon var ett "magbarn", en som ständigt hade kramper, förstoppningar, diarréer och magknip. Det var den ena hundens magonda som blev väckarklockan, för när Lotta vårdat sin hund tillbaka till en frisk mage tog hon även itu med sin egen. Att stötta matsmältningen löste ett livslångt problem.

frallor

Glutenfria småfrallor

Recept

Vad passar bättre till grytor och soppor än gott nybakat bröd? Dessa små frallor är helt glutenfria och passar lika väl som tillbehör till maten som på frukostbordet. Frallorna är enkla att göra men kräver lite jästid för att de ska bli som allra bäst.

Havtorn – det lilla bäret med de stora egenskaperna

Naturlig hälsa

Det orangea lilla havtornsbäret ser inte mycket ut för världen men har i årtusenden använts för sina helande egenskaper, inte minst för torra slemhinnor. På en av de renaste platserna i världen, den tibetanska platån, växer havtornsbär i ett ekosystem helt utan kemisk påverkan. Växtförhållandena gör bären extra näringstäta. Tina Yuen är läkare och driver världens största ekologiska havtornsodling i Tibet, här berättar hon mer om bärets egenskaper.

Deppig? Ta hjälp från naturen

Hälsa

En femtedel av alla människor i västvärlden kommer någon gång i livet att drabbas av depression och ännu fler av nedstämdhet och oro. Naturen har mycket att erbjuda, både i förebyggande av psykisk ohälsa och när nedstämdheten är ett faktum. Här är fem tips.

Henrik Ennarts tips för lyckliga magar

Mage

I sina böcker om mag- och tarmfloran berättar vetenskapsjournalisten Henrik Ennart om de mikrober som befolkar vårt inre och hur de påverkar vårt mående på många plan. Här följer några av de tips som Henrik nämner i sina böcker som bidrar till en balanserad tarmflora

fyra goda och nyttiga godisbitar

Fira första advent med nyttiga godsaker

Recept

Inget adventsfirande ska behöva vara tråkigt bara för att man väljer att äta hälsosamt och dra ned på raffinerat socker – tvärtom. Det finns många goda alternativ för den som vill prova lite nyttigare varianter. Dessa favoriter i repris är signerade Karin Haglund.

test_serum

Kureras skönhetspanel testar: Serum

Hud

Serum är dyrbara droppar som kan göra små underverk för huden. Kureras hudvårdspanel har låtit känslan i huden tala när den testat sig igenom sex ganska olika serum – och i hård konkurrens hittat en favorit.