Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

almanacka

Frihet och spontanitet ger mer valuta åt fritiden

Hösten närmar sig med stormsteg och med den knackar vardagen på dörren. Rutiner, planering och schemaläggning kommer som ett brev på posten. Forskarna menar dock att det finns ett värde i att låta fritid vara just fri tid tid.

Många lever idag ett hektiskt liv där skola, jobb, hämtning, lämning, middagar och sociala evenemang behöver jongleras och struktureras till max. Rädslan för att inte hinna med att ha kul, träna och bara vara gör att även fritiden och dess aktiviteter allt oftare schemaläggs.

 

Vi planerar vår fritid
I en artikel publicerad i Journal of Marketing Research presenterar forskare från Ohio State University (OSU) och Rutgers Business School (RBS) resultatet från en granskning om hur vi tenderar att göra våra fritidsaktiviteter till planerade händelser. I artikeln jämförs upplevelsen av den inrutade fritiden med känslan av spontana, eller mer löst planerade aktiviteter.

Schemaläggning dödar spontaniteten
En av författarna Selin A. Malkoc, professor vid OSU, menar på att fenomenet att planera det mesta av den lediga tiden är kulturell. Hon förklarar att den moderna människan i vår del av världen lägger så högt värde på prestation att tillfredsställelsen kommer i andra hand. I strävan att göra fritiden så produktiv och meningsfull som möjligt, gör vi allt mer, men trivs allt mindre. I artikeln som bygger på en avhandling, skriven av Malkoc, rapporteras om 13 separata studier som alla tittat på hur schemaläggning av fritidsaktiviteter påverkar hur vi tänker på och upplever dem.

LÄS OCKSÅ: Låt inte glädjen regna bort

Och gör aktiviteten till en "syssla"
I en av studierna blev hälften av deltagarna ombedda att planera in att träffa en vän två dagar senare för att äta frozen yoghurt. Den andra hälften skulle spontant bestämma sig för att möta upp en vän för samma aktivitet. Resultatet blev att de som planerade för träffen bedömde aktiviteten mer som ett "engagemang" eller "syssla" än de som spontan träffades.

Resultaten i övriga studier vittnade om liknande känslor och visade på att aktiviteter som planerats ofta upplevdes som ”en uppgift” att utföra, precis som andra uppdrag inskrivna i kalendern. Att schemalägga roliga aktiviteter har alltså visat sig ge dem en karaktär av att vara något att bocka av från att-göra-listan istället för att förknippas med enbart glädje.

LÄS OCKSÅ: “Lev ett liv i värdighet och grace”

Lösningen heter "grov planering"
I dagens hektiska samhälle kan det tyckas svårt att få till spontana aktiviteter och träffar eftersom många har ett späckat schema. Maloc menar att ”grov-planering” kan vara lösningen på hur spontaniteten skulle kunna öka och aktiviteter ändå skulle kunna vara praktiskt genomförbara. Genom att exempelvis planera att mötas för att träna, men inte bestämma exakt tidpunkt och aktivitet långt i förväg, så kan känslan av att vara låst minska och tillfredsställelsen öka.

 

LÄS OCKSÅ; "Att tom-glo borde stå på allas bucket list”

Det behöver inte vara så svårt
Självfallet är det inte enkelt att bryta mönster men även små förändringar kan ge märkbara resultat. Att börja smått med att bjuda in till mer spontana aktiviteter kan räcka gott. Nästa gång andan faller på att ta en promenad, fråga en vän om denne vill hänga på. Eller när ni ses i affären en vanlig torsdag, bjud in till att laga en enkel gemensam vardagsmiddag, trots ostädat hus och överfull tvättkorg.

Testa att släppa lite på prestigen, våga improvisera och vara lite mer spontan. Det behöver inte vara krångligt eller komplicerat och kan ge en ny guldkant åt tillvaron.

Av Linda Fång
Gästskribent på Kurera, studerar till kost- och näringsrådgivare

Källa: Journal of Marketing Research och zmescience

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

kvinna serverar seniorer mat

Så ska undernäring hos äldre förhindras

Äldre

2017 kom en rapport från Socialstyrelsen som berättade att 40 000 personer som har äldreomsorg lider av undernäring och att fler än 100 000 riskerar att hamna där. I Sigtuna utbildar man personalen, men även seniorer som vill, för att komma tillrätta med problemet.

Ett par vilar

9 effektiva tips för att hjälpa sömnen på traven

Hälsa

Vi behöver sova tillräckligt för att må bra. Hjärnan repareras under natten och om du inte sover tillräckligt fungerar inte denna process optimalt. Anledningarna till sömnproblem kan vara många, och inte sällan går problemen i cykler. Här är några tips för att hjälpa sömnen på traven.

 

färgglad omelett på tallrik

Lunchtips: Grekisk omelett

Glutenfritt

Utsökt sälta från fetaost, härlig krämighet från avokado och protein från ägg gör det här till en snabb, enkel och somrig lunch full av näring. Granatäpple och valnötter ger förutom supernäring även ett skönt tuggmotstånd. 

kvinna som får skönhetsbehandling

IPL – kan det vara bra för huden?

Hud

Det finns en uppsjö av nya behandlingsformer med olika maskiner inom skönhetsindustrin. Fokus ligger på att förbättra hudkvalitén i ansikte, hals och på dekolltaget. Har du hört talas om IPL? Det är en form av mjukverkande laser som stimulerar kollagenet och ger en jämnare hudton.

 

kvinna och mygg

Variant av botox som skydd mot myggor

Eko/miljö

Pål Stenmark är professor i strukturell biokemi och han har belönats med ett pris för att ha hittat ett nytt botox-gift som fungerar mot malariamyggor. Insektsgifter är ofta väldigt miljöovänliga, men just detta botoxmedlet, som är ett protein, bryts ner i naturen och lämnar inte några onaturliga rester.

två kvinnor med former vid stranden

Därför går vi upp i vikt när vi blir äldre

Vikt

De allra flesta tycker nog att det blir allt svårare att hålla vikten i takt med att de blir äldre. Forskning från Karolinska Institutet visar att vi med åren får en minskad omsättning av fett – eller så kallade lipider – i fettväven, vilket gör att vi lättare går upp i vikt när vi blir äldre.

 

Kvinna före och efter viktnedgång

Så gjorde Mam Zuta sin fantastiska hälsoresa

Hälsa

I januari 2018 vägde Mam Zuta 100,5 kilo. Värken i kroppen gjorde att hon hade svårt att fungera i sitt vardagsliv. Då bestämde hon sig för att nu fick det vara nog. Hon började en hälsoresa som idag landat i 56 kilo och en kropp som många drömmer om.

flaskor och glas med fläder

Flädersaft utan citronsyra

Hälsa

Nu blommar flädern för fullt och det är dags att göra bär, saft, smoothies eller te. Fläderblommorna har traditionellt använts för dess hälsofrämjande egenskaper, bland annat vid förkylning. Men hoppa över citronsyran om du vill vara nyttig. Den utvinns ur svartmögel.

 

Sara Nomberg, hudvårdsexpert

Sara Nomberg: ”Jag är min egen försökskanin”

Hälsa

Hon är bara 30 år, men har redan drivit sitt eget hudvårdsmärke i över tio år. Kureras skönhetsexpert Sara Nomberg är eldsjälen som långt före de flesta andra förstod fördelarna med ekologisk hudvård. Men livet började på tuffast möjliga vis för Sara, som var nära att inte överleva barndomen.

kvinna vid träd

Matilda fann hormonbalans – slapp akne och PMS

Hälsa

När Matilda Lundqvist kom in i puberteten fick hon problem med akne. Hon provade den ena behandlingen och krämen efter den andra, men inget hjälpte mer än för stunden. Till sist hittade hon ett tillskott med ren bidrottninggelé. På bara några månader var hennes hy i princip problemfri.

händer tar på ett knä

Inflammation – en fiende som kan bli din vän

Leder

Inflammation förknippas oftast med något negativt, men vi behöver inflammation för att läka skador och infektioner. Att däremot gå med en låggradig inflammation under en längre tid ökar risken för sjukdom, menar överläkaren Stefan Branth. Gurkmeja och boswellia är två örter som kan hjälpa kroppen att nå balans och läka inflammation.

 

äldre par promenerar

Fler hjärtinfarkter kopplas till låg inkomst

Hälsa

Det forskas mycket på hjärt-kärlsjukdomar eftersom det är ett stort problem i samhället. Nu visar en ny svensk avhandling, som omfattar runt 30 000 personer, att det finns en tydlig koppling mellan risken att få fler hjärtinfarkter och låg inkomst.