Jag har alltid varit frusen. Hela min släkt är fryslortar och jag har frusit genom graviditeter (vem lovade mig att det skulle kännas som om man hade en kamin inuti? – känner mig lurad!) fastän jag till och med var höggravid under en sommar!
Kall och skoningslös
Nja… kanske inte skoningslös, men jag blir stel, irriterad och mår dåligt när jag fryser. Hela psyket går under isen. Jag vill ingenting annat än att sitta i en bastu. Vill absolut inte gå ut.
Varm av styrketräning?
Men den här hösten har jag inte börjat frysa än! Mina kollegor börjar huttra och ta fram långkoftorna. De grå, svarta, stickiga och tråkiga. Men jag går runt i kortärmat. Utan att frysa.
Om det är så att jag är varmare för att jag har fått mer muskler på kroppen så är det den största bonusen hittills! Jag vågar inte ropa hej än, den riktiga vargavintern är ju inte här ännu, men än så länge är jag betydligt varmare än vanligt.
Löpningen har inte värmt mig
Jag har ju alltid tränat. Och visst har löpningen värmt mig – just när jag tränar, men den värmen har kanske hållit i sig en halvtimme efter passet. Sen frös jag igen.
Låsningar i bröst/axel-partiet
En intressant sak är att min sportmassör har hittat massor av låsningar i bröst/axlarna. På grund av det somnar och domnar mina armar onormalt mycket och jag blir kall i fingrarna. När han nu har löst upp dessa spänningar har mina händer blivit mycket varmare, vilket säkert också påverkar att jag inte fryser på samma sätt. Det är ju framförallt på överkroppen jag har frusit.
Håll tummarna…
för att detta håller i sig. Jag kommer bli en mycket trevligare person om jag slipper frysa så mycket 🙂
