överläkare david stenholtz

“Grönare ätande är vår tids största möjlighet”

Fakta

Namn: David Stenholtz
Yrke: Överläkare i onkologi
Övrigt:
Ordförande i organisationen Läkare för framtiden

David Stenholtz överläkare i onkologi och ordförande i föreningen Läkare för framtiden skriver om nyttan med en grön omväxling för både hälsa och miljö. Att subventionera animalisk livsmedelsproduktion genom bidrag till kött- och mjölkbönder är förlegat och gynnar vare sig människa eller klimat menar han. Att vi skulle behöva kött för dess näringsinnehåll är också en föreställning som motbevisas allt mer.

Coop har nyligen dragit igång en kampanj för att få oss att äta mer bönor och låta dessa ersätta kött, fisk och mjölkprodukter. Vi får se och höra en elitidrottsman prata om att vi inte behöver animaliskt protein när vi tränar. En forskare som talar om miljövinster, en framtidsanalytiker som säger att ett grönt matskifte är ett måste för framtiden och en stjärnkock som talar om hur fantastiskt gott det kan vara med vegetariskt.

Idag finns det otvetydiga data kring vinster av att byta från animaliska till vegetabiliska livsmedel. De flesta av oss vet innerst inne att ett sådant kostskifte ger  vinster för såväl djur och miljön som vår hälsa. Trots att antalet vegetarianer och veganer flerdubblats i många länder de senaste tio åren äter mer än 90 procent av oss i Sverige fortfarande animaliska produkter i någon form till stort sett varje måltid. Varför?

 

LÄS OCKSÅ: ”Rensa upp i den dolda psykmarknaden”

De fyra främsta orsakerna tror jag är; grupptryck, bekvämlighet, förnekelse och okunskap. Handen på hjärtat: Hur många skulle fortsätta äta animaliska produkter om ingen i vår omgivning gjorde det? Hur många skulle fortsätta äta animalier om de var svårtillgängliga och inte som idag dominerande i alla butiker och restauranger? Grupptryck och bekvämlighet gör att vi fortsätter äta animalier även om vi vet att det är skadlig och vi blir mer benägna att hålla information om skadliga effekter ifrån oss.

Många uppger att de äter animalier för att det är så gott. Detta är idag ett uppenbart svepskäl då det för varje animalisk produkt finns ersättningsprodukter som är stort sett är omöjliga att skilja från originalet. Många människor tar fel när de i blindtest får testa en köttfärssås som är gjort på nötkött och en som är gjort på sojakött.

Den vanligaste felaktiga föreställningen om animaliska produkter är att vi behöver dessa, att de innehåller viktig näring vi inte kan få i oss om vi blir vegetarianer eller veganer. Detta stämmer inte. Världens största yrkesorganisation av dietister och nutritionister (Academy of Nutrition and Dietetics) har länge slagit fast följande som organisationens officiella ståndpunkt: en välplanerad vegansk och vegetarisk kost är näringsmässigt tillräcklig i alla livets skeden och för idrottare. Veganer måste bara se till att de får i sig B-12 genom tillskott eller berikade produkter. Och inte nog med det, man understryker att vegetariska kostmönster har fördelar för hälsa och miljö.

LÄS OCKSÅ: ”Dags att slänga ut det korrupta sjukvårdssystemet”

Detta är en viktig saklig grund för en givande diskussion om vi ska äta animaliska produkter och hur mycket av dem vi ska äta. Om vi inte har något positivt i ena vågskålen mer än att det är bekvämt och vi slipper avvika från normen, då bör vi inte heller acceptera några eller mycket små negativa effekter. De negativa effekterna är som sagt idag kända och långt ifrån små.

Djuren lider i vår livsmedelsindustri och hundratals miljoner kännande individer dödas varje år i bara i Sverige. Köttätande orsakar mer utsläpp av växthusgaser än alla transportfordon sammanlagt. Kött orsakar cancer och har satts i samband med flera kroniska sjukdomar. Mer än 90% av de mjölkprodukter vi äter idag är feta och vår största källa till mättat fett. Detta ökar kolesterolvärdet i blodet vilket orsakar åderförkalkning med många följdsjukdomar. Den ohälsa och de miljöskador som orsakas av animaliska produkter ger dessutom kostnader som hela samhället får bära. Detta är ett argument för politiska styrmedel som köttskatt för att både minska konsumtionen och kompensera för kostnader som alstras. Bisarrt nog verkar styrmedel idag åt motsatt håll. Över 200 miljoner kronor av EU:s budget används idag till att producera animaliska produkter. Företaget Oatly har nyligen uppmärksammat det ålderdomliga skolmjölkstödjet som innebär att skolor får höga EU-bidrag om de serverar komjölk, något som snedvrider konkurrensen gentemot vegetabiliska alternativ på bekostnad av miljön.

LÄS OCKSÅ: ”Skippa sköljmedlet – det förstör dina kläder”

Det är således av stor vikt för oss som individer och för vårt samhälle att på allvar verka för ett grönare ätande. Därför är det synnerligen glädjande att se kampanjer som den från Coop. Grönare ätande är vår tids största möjlighet till förbättrad hälsa, miljö, ekonomi och djuretik. Vi kan också vända på det och säga att animalier är ett av vår tids största samhällsproblem, faktiskt lite som rökning. Att vi får i oss lite näring via animalier är inget giltigt argument då samma näringsämnen finns i växtriket. Skulle någon på allvar förespråka rökande om det var så att vi fick i oss lite protein, järn eller kalcium varje gång vi rökte en cigarett? Låt oss omfamna det gröna kostskiftet som pågår och njuta av växtbaserade måltider!

Av David Stenholtz, överläkare i onkologi och ordförande i organisationen Läkare för framtiden

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

 


Fakta

Namn: David Stenholtz
Yrke: Överläkare i onkologi
Övrigt:
Ordförande i organisationen Läkare för framtiden

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Allergisk eller “bara” överkänslig?

Kost

Allergisk eller överkänslig? Kroppen är komplicerad och begreppsförvirringen är stor. Det enda du vet är att du inte mår bra. Vad kan du göra för att komma tillrätta ned besvären och må bra igen? Vi reder ut begreppen.

tv-skärm

TV-serie sätter våra vanligaste dieter på prov

Trendspaning

I Svts nya realityserie ”Bästa dieten” som börjar sändas ikväll får fyra par prova olika populära dieter, i fyra veckors tid. Under tiden övervakas de noggrant för att se hur kostomläggningen påverkar hälsan. Programserien är därmed samtidigt en vetenskaplig studie – om än i liten skala.

Lugn och fokuserad med lecitin

Hälsa

Lecitin är fettsyran som föll i glömska när fiskoljan fick sitt stora genombrott i mitten av 1990-talet. Men lecitin förtjänar bättre – det är en av de viktigaste byggstenarna i kroppens cellmembran och våra hjärnor består till 40 procent av den ganska okända fettsyran.

vattenkran och tvål

Många slarvar med handhygienen

Allmänt

Trots att de flesta känner till att god handhygien bidrar till att hålla oss friska så slarvas det fortfarande en hel del. Endast 42 procent av svenskarna uppger att de tvättar händerna efter att ha snutit sig, hostat eller nyst och 87 procent  efter toalettbesök.

Hjälp, jag kissar på mig!

Naturlig hälsa

Vaknar du mitt i natten för att du behöver gå upp och kissa? Springer du på toaletten åtta gånger per dygn eller mer? Då är du en av miljontals världen över som lider av överaktiv blåsa. Men det finns hjälp att få, helt naturligt.

person som går

Hur vi går avslöjar neurologiska sjukdomar

Forskning

Neurofysiologiska sjukdomar märks tidigt på gången men hittills har mätningar för att registrera det bara kunnat göras på särskilda kliniker. Nu kan istället bärbara sensorer upptäcka och förvarna om sjukdomar som parkinsons, demens, multipel skleros.

patrik wincent strassad man

Patrik Wincent: Lider du av digital stress?

Krönikan

Läser du detta samtidigt som du tittar på en tv-serie och läser dina mejl? Då är risken stor att du lider av digital stress. Att försöka vara effektiva genom att göra många saker samtidigt leder istället till att vi förlorar tid och risken är stor att vi inte minns något av det, skriver Patrik Wincent.

joggare

Regelbunden motion kan hjälpa vid IBS

Mage

Mag- och tarmsjukdomen IBS innebär ofta begränsad rörlighet för den som är drabbad. Men nu visar forskning vid Sahlgrenska akademin att ökad fysisk aktivitet både förbättrar tarmfunktionen och ökar självkänslan.

herpessår

“Herpesutbrotten ger sig direkt”

Hud

Anna Garner, 59, fick kur efter kur av antivirustabletter för sina besvärliga herpesutbrott. Till sist tröttnade hon och sökte hjälp på naturlig väg. Och det funkade. De aggressiva, värkande och vätskande såren blev genast bättre och har kommit mer och mer sällan efter det.

plast i vatten

“Rädslan för mikroplaster är överdriven”

Eko/miljö

Vårt medvetande om den stora förekomsten av mikroplaster i miljön har ökat på senare år. Men hur stor miljö- och hälsofara det faktiskt rör sig om vet vi ännu inte. Nu varnar forskare för överdrivna och felaktiga slutsatser men långt ifrån alla instämmer i kritiken.

Skådespelerskan om åldersfixering, hälsotänk och håret

Naturlig hälsa

Cecilia Ljung blev känd för den breda svenska publiken som Klara Fina, den fattiga torparens dotter, i Selma Lagerlöfs klassiska berättelse, Kejsaren av Portugallien. Det var i början av 1990-talet och Cecilia har sedan dess synts i många svenska produktioner. Hon blev alla småpojkars favorit som Maja Gräddnos i julkalendern Pelle Svanslös. Senare gjorde hon den kvinnliga poliskommissarien i kriminalserien Höök och vi har också sett henne i långköraren Rederiet.

Höstvandra i lågland – din guide

Äventyr

Vandring måste inte vara strapatser i fjällen. Ge dig själv och din familj en dag, en helg eller en vecka i naturen i närheten. Här tipsar friluftsjournalisten Emma V Larsson om olika leder och ger dig smarta tips  inför en låglandsvandring. Och det går utmärkt att ta med barnen.

flicka handlar mat med sin pappa

Budskap om mat skapar oro hos unga

Kost

Den ständiga flödet av budskap om mat och ätande når både barn och vuxna. Det handlar om allt från hälsa till larm om vissa livsmedel. Barn och unga upplever att det är svårt att avgöra vem eller vad de kan lita på och föräldrarnas ord väger tungt.

rodbetsotto med kamutvete

Rödbetsotto på kamutvete

Recept

Istället för ris som används i en klassisk risotto används här kamutvete vilket ger en mättande och nyttig måltid med lite mer tugg än en vanlig risotto. Rödbetan ger rätten en utsökt karaktär och den blir en läcker färgklick på middagsbordet.