Bästa sättet att uppfostra barn är att skaffa dem goda föräldrar. Hjärnan växer mycket snabbt till tre års ålder, men ju tidigare barnet får närhet, beröring och stimulans, desto bättre utvecklas hjärnan liksom barnets intelligens och övriga anlag.

Grundläggande behov hos spädbarn och småbarn

Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

"Bästa sättet att uppfostra barn är att skaffa dem goda föräldrar."
- Erkki Melartin

Hjärnan är inte färdigutvecklad vid födseln
Det flesta organ i kroppen är, även om de har ett litet format, färdigutvecklade vid födseln. Det som utvecklas snabbt efter födseln är t. ex. tarmfloran, tunntarmens slemhinnor, kroppsstorleken och kroppsformen samt könsorganen men framför allt hjärnan. Hur vi som föräldrar vidrör barnet, vad vi säger, vad det ser, luktar och hör etc. stimulerar nya nervförbindelser och utvecklingen av hjärnceller. Hjärnan växer när den får stimulans och förblir liten om den inte stimuleras. Hjärnan behöver också rätt typ av näring för att utvecklas på bästa möjliga sätt. Den fortsätter att växa mycket snabbt till ca tre års ålder. Ju tidigare barnet får närhet, beröring och stimulans, desto bättre utvecklas hjärnan liksom barnets intelligens och övriga anlag.

Vad varje spädbarn och småbarn behöver

1. Närhet och samspel. Börja redan före, under och efter födseln att "umgås" med spädbarnet. Tala mjukt och mycket med det lilla barnet, berätta vem du är och om andra saker och ting som berör det. Barnet hör, förstår och påverkas mera än du tror.

2. Beröring och milda dofter. Massera barnet dagligen. Ta mycket i det och berätta hur mycket du älskar honom eller henne. Stimulera barnet med milda dofter, det aktiverar nervcellerna. Amning är ett naturligt och härligt sätt att stimulera barnet och skänker tillfredsställelse till både mamma och barn. Detta bl. a. tack vare hormonet oxytocin, som är ett "må-bra"-hormon och som stimuleras både av massage och amning. Amma så länge som möjligt för att ge barnet alla fördelar av känslomässig och fysisk näring.

 

3. Musik. Barn älskar musik och musik är bra för barn. Den kan positivt påverka deras motorik, minne, självdisciplin, koncentrationsförmåga, kreativitet, självkänsla, självförtroende samt kommunikation med andra barn och vuxna. Använd olika typer av musik för att skapa olika stämningar. Att dansa till musik är en bra motionsform och hjälper barn att bli av med stress. Det stimulerar hjärnans neurologiska utveckling. Man kan börja med musik redan innan barnet föds. Mjuk, fin och rytmisk musik är något mycket bra för fostret i magen. Man kan t. ex. lägga hörlurar på magen och låta barnet lyssna till rytmiska toner, avslappningsmusik eller klassisk musik.

4. Att man läser för och med barnet har en mycket stor betydelse för dess utveckling. Att ligga ned tillsammans med barnet, eller ha det i famnen eller på knäet, och läsa en saga eller titta på bilder i en bok och prata är lugnande för själen och har en stimulerande effekt på intellektet. Det hjälper barnet att se kopplingen mellan verklighet, bilder och ord. Det gör också att barn bli engagerade och stimuleras att läsa och inse värdet av böcker och läsning längre fram. Läs gärna samma saga om och om igen för att hjälpa barnet att komma ihåg och koppla ihop ljud, bild och skrift. Gör en lek av det hela. Barnet kan kanske så småningom sätta ihop en egen saga som du kan skriva ner, för att förstärka kopplingen mellan saga och skrift.

5. Stabila förhållanden och relationer med kärleksfulla vuxna ger barnet trygghet. Barn känner på sig om föräldrarna älskar varandra och om det är en positiv eller negativ laddning och atmosfär hemma. Man har gjort mätningar av stresshormonet kortisol, som ökar vid stress hos både vuxna och barn, och funnit att stabila relationer minskar stress hos barn. Barn härmar och lär sig av sina föräldrar. Om föräldrarna alltid bråkar inplanteras ett mönster i barnet att bråka, manipulera, hota och skrika. Det kan ofta skapa osäkerhet hos barnet och t. ex. besvär i skolan när det inte får lugn och ro hemma.

6. Disciplin och gränssättning. Barnet behöver tidigt få veta att det finns gränser och riktlinjer för vad det får göra. Från åtta till nio månaders ålder behöver barn få tydlig ledning och klara direktiv. Disciplin är ett sätt att skydda barnet, lära det om livet och ge det en känsla för att själv sätta gränser för sitt utforskande av tillvaron. Utan gränser och riktlinjer känner barnet sig villrådigt och otryggt.

7. Frihet att utforska sin miljö och göra sina egna upptäckter och fel. Disciplin och gränssättning betyder inte att kväva barnet och vara överbeskyddande. Barnet behöver frihet att upptäcka och utforska världen runt omkring sig. Uppmuntra därför barnet till att vara nyfiket och att hitta på saker och ting. Det är barns sätt att lära sig nya saker om sin miljö. Deras hjärna växer när de måste lösa små problem eller relatera till nya situationer.

 

8. Självkänsla och självförtroende. Säg aldrig till barnet att hon eller han är dum eller inte kan det ena eller det andra. Påpeka istället hur duktigt barnet är när det klarar av saker och ting, för att bygga upp självkänslan och självförtroendet. Se till att barnet vet att din kärlek är villkorslös och att du alltid finns där oavsett om det lyckas eller misslyckas. Skydda också barnet från personer och miljöer där negativitet eller mobbning förekommer. Det dröjer tills barnet är omkring 1,5 år innan det kan behärska sina känslor. Innan dess (och naturligtvis även därefter) absorberar barnet allt från omgivningen. Kom ihåg att uttrycka din kärlek och ditt stöd till barnet varje dag.

9. Trygg hemmiljö med god hygien. Gör hemmet barnsäkert för att minimera olyckor. Skaffa barnsäkra väggkontakter, sätt upp en grind för trappan, barnsäkra skåpdörrar och spis och göm undan alla farliga kemikalier, vassa knivar och eventuella skjutvapen. Se till att våttorka dörrkarmar och ytor som har målats med gammal målarfärg som innehåller bly. Blyförgiftning skadar barnet för livet och skadan visar sig oftast inte förrän efter två till tre år, när man upptäcker inlärningssvårigheter och oroligt beteende hos barnet. Bly kan finnas i keramik, i färgen på leksaker, i konservburkmat m. m. Se också upp med mögel i huset, som kan ge mycket besvär med allergier, nedsatt immunförsvar och sämre hälsa.

10. Kommunikation. Barn behöver höra andra prata med dem. De har en fantastisk förmåga att härma och lära sig språk under de första åren. De behöver höra samma ord om och om igen. Prata hela tiden med ditt barn. Barn lär sig ett vårdat språk och att visa respekt om det får uppleva det själv hemma hela tiden.

11. Barnomsorg av hög kvalitet. Dagis och förskola är mycket viktiga institutioner för barn. De påverkas mycket av miljön, av andra barn som de möter och av personalen som tar hand om dem. Det ska helst vara max sex barn per vårdpersonal för att hinna med varje barn, men det förekommer att det är flera. Var gärna aktiv och påverka dina kommunpolitiker för bättre barnomsorg och bättre skola.

 

Här är några viktiga frågor som du ska ställa dig innan du väljer daghem och förskola: Hur många barn är det per personal? Vilken typ av miljö är det? Finns det tillgång till natur och fritidsområden? Gör man utflykter? Andra viktiga faktorer är en kärleksfull inställning till barn, stimulans och aktiviteter, motion, bra och näringsrik mat, inställningen till ordning och disciplin, daghemmets anseende samt personliga rekommendationer.

12. Lek. Alla barn vill och behöver leka, och lek är mycket viktigt för hjärnans utveckling. Barn lär sig det mesta genom lek. Men låt inte barnet leka för sig själv för mycket. Var istället en lekkamrat och lek med dina barn. Det är bra för dig, för barnet och ert förhållande. Barn brukar också ha lätt att hitta andra lekkamrater när de får möjlighet.

13. Näring och friskt vatten. Barn behöver mycket näring under sin utveckling och glöm inte att ge dem rent dricksvatten. Hjärnan behöver bra fetter och andra näringsämnen för att den ska utvecklas och må bra.


Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

 

Fett från fisk dämpar inflammationer i kroppen

Forskning

Balansen mellan ditt intag av omega-3 och omega-6 påverkar din risk för inflammation. En kost rik på omega-3 minskar risken att drabbas. Studierna på omega-3 har dock varit tvetydiga – vilket bland annat beror på att alla fiskoljor helt enkelt inte är lika. Uppsalaprofessorn Tom Saldeen har forskat på just fiskolja. Kurera bad honom förkla­ra varför vissa oljor inte har någon effekt alls – medan andra har en signifikant antiinflammatorisk effekt på bland annat hjärta, kärl och leder.

Enzymerna lugnade Karins mage

Hälsa

Ett aktivt liv med familj, karriär och träning. Men en mage som reagerar precis före ett spännande möte eller när spinningpasset ska börja, ställer till det. Lösningen – några kapslar med örter och enzymer.

“Mångfald och artrikedom gynnar alla bin”

Övrigt

Idag 20 maj firas honungbina över hela världen. I Slovenien, som ligger bakom införandet av World Bee Day, håller man honungsbiet högt och biodlingen har traditionellt hög status. I Danmark har det däremot utbrutit en infekterad konflikt mellan anhängare till de vilda bina och biodlarna och deras honungsbin. I Sverige menar forskare att konflikten är onödig.

 

5 enkla steg för att äta nyttigare

Kost

Jenny Westman och Linnea Eriksson är fullfjädrade hälsopedagoger och proffsiga matbloggare med ett välbesökt Instagramkonto, som är en total dröm för alla foodies. De utsågs till Årets hälsobloggare 2017 – och tycker att det är viktigt att fylla på kroppen med bra bränsle för att orka med livets alla utmaningar. Här delar de med sig av fem tips för hur du enkelt äter nyttigare – och avslöjar vad de själva äter för dagliga kosttillskott.

Smartphone med podden synlig - petra månström infälld

Kunskapsföretaget lanserar hälsopodd

Allmänt

Ihop med poddkändisen Petra Månström drar nu hälso- och kunskapsföretaget Holistic igång en ny podd. Tanken är att inspirera och sprida kunskap om nya vägar till hälsa och välmående - men utan pekpinnar och orimliga krav. "Tillsammans har vi skapat podden som jag så länge har letat efter. En podd som alla kan ta till sig", säger programledaren Petra Månström.

 

 

Nutritionisten: Vad är kalorirestriktion?

Kost

Kalorirestriktion är när man äter färre kalorier men ändå får i sig tillräckligt med näring. Det har länge varit känt att en minskning av intaget av kalorier främjar hälsan. Hälsosam kalorirestriktion ger positiva effekter på vikt och hjärt-kärlhälsa men extrem kalorirestriktion eller självsvält är varken bra för hälsan eller effektiv vid viktminskning, varnar Lina Åhlén.

Din favoritmusik aktiverar hjärnans belöningssystem

Mental hälsa

Dopamin spelar en direkt roll i den känsla av välmående som framkallas av att lyssna på musik vi tycker om visar en ny studie. Att lyssna på den musik du älskar gör att din hjärna frigör mer dopamin – en kemikalie som gör att vi känner oss engagerade och motiverade och som spelar en viktig roll för människans känslomässiga och kognitiva funktion. 

 

Större risk att dö efter operation för singlar och lågutbildade

Forskning

Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation. Personer som lever ensamma eller saknar vidareutbildning befinner sig i större utsträckning i riskzonen än personer som lever i par eller har "Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen", säger Susanne Nielsen, forskare vid Göteborgs universitet.