Grundläggande behov hos spädbarn och småbarn | Kurera.se

Bästa sättet att uppfostra barn är att skaffa dem goda föräldrar. Hjärnan växer mycket snabbt till tre års ålder, men ju tidigare barnet får närhet, beröring och stimulans, desto bättre utvecklas hjärnan liksom barnets intelligens och övriga anlag.

Grundläggande behov hos spädbarn och småbarn

Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

"Bästa sättet att uppfostra barn är att skaffa dem goda föräldrar."
- Erkki Melartin

Hjärnan är inte färdigutvecklad vid födseln
Det flesta organ i kroppen är, även om de har ett litet format, färdigutvecklade vid födseln. Det som utvecklas snabbt efter födseln är t. ex. tarmfloran, tunntarmens slemhinnor, kroppsstorleken och kroppsformen samt könsorganen men framför allt hjärnan. Hur vi som föräldrar vidrör barnet, vad vi säger, vad det ser, luktar och hör etc. stimulerar nya nervförbindelser och utvecklingen av hjärnceller. Hjärnan växer när den får stimulans och förblir liten om den inte stimuleras. Hjärnan behöver också rätt typ av näring för att utvecklas på bästa möjliga sätt. Den fortsätter att växa mycket snabbt till ca tre års ålder. Ju tidigare barnet får närhet, beröring och stimulans, desto bättre utvecklas hjärnan liksom barnets intelligens och övriga anlag.

Vad varje spädbarn och småbarn behöver

1. Närhet och samspel. Börja redan före, under och efter födseln att "umgås" med spädbarnet. Tala mjukt och mycket med det lilla barnet, berätta vem du är och om andra saker och ting som berör det. Barnet hör, förstår och påverkas mera än du tror.

2. Beröring och milda dofter. Massera barnet dagligen. Ta mycket i det och berätta hur mycket du älskar honom eller henne. Stimulera barnet med milda dofter, det aktiverar nervcellerna. Amning är ett naturligt och härligt sätt att stimulera barnet och skänker tillfredsställelse till både mamma och barn. Detta bl. a. tack vare hormonet oxytocin, som är ett "må-bra"-hormon och som stimuleras både av massage och amning. Amma så länge som möjligt för att ge barnet alla fördelar av känslomässig och fysisk näring.

 

3. Musik. Barn älskar musik och musik är bra för barn. Den kan positivt påverka deras motorik, minne, självdisciplin, koncentrationsförmåga, kreativitet, självkänsla, självförtroende samt kommunikation med andra barn och vuxna. Använd olika typer av musik för att skapa olika stämningar. Att dansa till musik är en bra motionsform och hjälper barn att bli av med stress. Det stimulerar hjärnans neurologiska utveckling. Man kan börja med musik redan innan barnet föds. Mjuk, fin och rytmisk musik är något mycket bra för fostret i magen. Man kan t. ex. lägga hörlurar på magen och låta barnet lyssna till rytmiska toner, avslappningsmusik eller klassisk musik.

4. Att man läser för och med barnet har en mycket stor betydelse för dess utveckling. Att ligga ned tillsammans med barnet, eller ha det i famnen eller på knäet, och läsa en saga eller titta på bilder i en bok och prata är lugnande för själen och har en stimulerande effekt på intellektet. Det hjälper barnet att se kopplingen mellan verklighet, bilder och ord. Det gör också att barn bli engagerade och stimuleras att läsa och inse värdet av böcker och läsning längre fram. Läs gärna samma saga om och om igen för att hjälpa barnet att komma ihåg och koppla ihop ljud, bild och skrift. Gör en lek av det hela. Barnet kan kanske så småningom sätta ihop en egen saga som du kan skriva ner, för att förstärka kopplingen mellan saga och skrift.

5. Stabila förhållanden och relationer med kärleksfulla vuxna ger barnet trygghet. Barn känner på sig om föräldrarna älskar varandra och om det är en positiv eller negativ laddning och atmosfär hemma. Man har gjort mätningar av stresshormonet kortisol, som ökar vid stress hos både vuxna och barn, och funnit att stabila relationer minskar stress hos barn. Barn härmar och lär sig av sina föräldrar. Om föräldrarna alltid bråkar inplanteras ett mönster i barnet att bråka, manipulera, hota och skrika. Det kan ofta skapa osäkerhet hos barnet och t. ex. besvär i skolan när det inte får lugn och ro hemma.

6. Disciplin och gränssättning. Barnet behöver tidigt få veta att det finns gränser och riktlinjer för vad det får göra. Från åtta till nio månaders ålder behöver barn få tydlig ledning och klara direktiv. Disciplin är ett sätt att skydda barnet, lära det om livet och ge det en känsla för att själv sätta gränser för sitt utforskande av tillvaron. Utan gränser och riktlinjer känner barnet sig villrådigt och otryggt.

7. Frihet att utforska sin miljö och göra sina egna upptäckter och fel. Disciplin och gränssättning betyder inte att kväva barnet och vara överbeskyddande. Barnet behöver frihet att upptäcka och utforska världen runt omkring sig. Uppmuntra därför barnet till att vara nyfiket och att hitta på saker och ting. Det är barns sätt att lära sig nya saker om sin miljö. Deras hjärna växer när de måste lösa små problem eller relatera till nya situationer.

 

8. Självkänsla och självförtroende. Säg aldrig till barnet att hon eller han är dum eller inte kan det ena eller det andra. Påpeka istället hur duktigt barnet är när det klarar av saker och ting, för att bygga upp självkänslan och självförtroendet. Se till att barnet vet att din kärlek är villkorslös och att du alltid finns där oavsett om det lyckas eller misslyckas. Skydda också barnet från personer och miljöer där negativitet eller mobbning förekommer. Det dröjer tills barnet är omkring 1,5 år innan det kan behärska sina känslor. Innan dess (och naturligtvis även därefter) absorberar barnet allt från omgivningen. Kom ihåg att uttrycka din kärlek och ditt stöd till barnet varje dag.

9. Trygg hemmiljö med god hygien. Gör hemmet barnsäkert för att minimera olyckor. Skaffa barnsäkra väggkontakter, sätt upp en grind för trappan, barnsäkra skåpdörrar och spis och göm undan alla farliga kemikalier, vassa knivar och eventuella skjutvapen. Se till att våttorka dörrkarmar och ytor som har målats med gammal målarfärg som innehåller bly. Blyförgiftning skadar barnet för livet och skadan visar sig oftast inte förrän efter två till tre år, när man upptäcker inlärningssvårigheter och oroligt beteende hos barnet. Bly kan finnas i keramik, i färgen på leksaker, i konservburkmat m. m. Se också upp med mögel i huset, som kan ge mycket besvär med allergier, nedsatt immunförsvar och sämre hälsa.

10. Kommunikation. Barn behöver höra andra prata med dem. De har en fantastisk förmåga att härma och lära sig språk under de första åren. De behöver höra samma ord om och om igen. Prata hela tiden med ditt barn. Barn lär sig ett vårdat språk och att visa respekt om det får uppleva det själv hemma hela tiden.

11. Barnomsorg av hög kvalitet. Dagis och förskola är mycket viktiga institutioner för barn. De påverkas mycket av miljön, av andra barn som de möter och av personalen som tar hand om dem. Det ska helst vara max sex barn per vårdpersonal för att hinna med varje barn, men det förekommer att det är flera. Var gärna aktiv och påverka dina kommunpolitiker för bättre barnomsorg och bättre skola.

 

Här är några viktiga frågor som du ska ställa dig innan du väljer daghem och förskola: Hur många barn är det per personal? Vilken typ av miljö är det? Finns det tillgång till natur och fritidsområden? Gör man utflykter? Andra viktiga faktorer är en kärleksfull inställning till barn, stimulans och aktiviteter, motion, bra och näringsrik mat, inställningen till ordning och disciplin, daghemmets anseende samt personliga rekommendationer.

12. Lek. Alla barn vill och behöver leka, och lek är mycket viktigt för hjärnans utveckling. Barn lär sig det mesta genom lek. Men låt inte barnet leka för sig själv för mycket. Var istället en lekkamrat och lek med dina barn. Det är bra för dig, för barnet och ert förhållande. Barn brukar också ha lätt att hitta andra lekkamrater när de får möjlighet.

13. Näring och friskt vatten. Barn behöver mycket näring under sin utveckling och glöm inte att ge dem rent dricksvatten. Hjärnan behöver bra fetter och andra näringsämnen för att den ska utvecklas och må bra.


Fakta

Texten är hämtad ur boken "Friskare barn" av Peter Wilhelmsson.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Magsyrahämmande läkemedel kan öka risken för allergier

Forskning

Magsyrahämmande läkemedel är bland de vanligaste läkemedlen och säljs receptfritt i Sverige. Nu visar en ny studie att användningen av främst PPI ökar risken för att drabbas av olika allergier. Forskarna varnar nu för att ta dessa läkemedel i onödan och manar istället att komma till rätta med bakomliggande orsaker till magbesvären.

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

 

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

 

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.

Två klassiska pastarätter på vegovis

Recept

Tvekar du att lägga om till vegansk eller vegetarisk kost av rädsla för att inte längre kunna njuta av dina favoriträtter som spagetti bolognese eller lasagne? Lugn, det råder läkaren Veronica Hedberg och kokboksförfattaren och journalisten Susanne Hovenäs bot på. I nya boken "Smart mat för en frisk kropp och hjärna" finns flera goda recept att botanisera bland och Kurera kan bjuda på två smakprov. 

Växtbaserad mat – smart för kropp och hjärna

Kost

I år minskade köttkonsumtionen i Sverige för andra året i rad och ligger nu på samma nivå som den var 2007. Vi har fortfarande en bit kvar innan vi befinner oss på den nivå vi var innan Svreige gick med i EU och priset på kött sjönk men utvecklingen tycks gå stadigt nedåt. I takt med det ökar intresset för vegansk eller växtbaserad mat och i dagarna släpptes en ny bok med helt växtbaserade recept.

Tävla och vinn albumet “Svart katt”

Tävling

Sångerskan Cecilia Thorngrens album "Svart katt" fick ett varmt mottagande när det kom ut. Nu har du chansen att vinna ett signerat exemplar med låtar ur den svenska visskatten samt nyskrivet material av Staffan Hellstrand och Peter Le Marc.

 

Annelis kolesterolvärden sjönk med lagrad vitlök

Hälsa

Redan för 15 år sedan fick Anneli Bygg, 65 år, reda på att hon hade lite för höga kolesterolvärden. Hon ordinerades statiner av sin läkare, men biverkningarna blev kraftiga så Anneli ville inte fortsätta med medicinen. Med hjälp av lagrad vitlök har hennes kolesterolvärden blivit betydligt bättre.

Micke Gunnarsson: “Jag är inte min kropp”

Krönikan

Handen på hjärtat hur skulle det se ut om du skötte en hund som du sköter om dig själv? Kan insikten att vi inte är våra kroppar göra att vi tar bättre hand om dem? Jo, det menar Micke Gunnarsson, föreläsare och workshopledare, som tack vare det tankesättet tar bättre hand om sig än någonsin tidigare.