sandlåda med plasthinkar

Foto: Naturskyddsföreningen

Guide till hormonstörande ämnen

Fakta

Ett hormonstörande ämne kallasett ämne som stör de hormonella systemen i kroppen. Dessa system reglerar allt från hunger och sömn till fertiliteten. Det har hittats kopplingar mellan hormonstörande ämnen och bland annat diabetes typ 2, fetma, hormonrelaterad cancer, svårighet att få barn, hjärnans utveckling, astma och allergi.

Hormonstörande ämnen fungerar annorlunda än många andra miljögifter. Hos mer klassiska miljögifter är det möjligt att fastställa ett gränsvärde med relativt stor tillförlitlighet, det vill säga vilken halt som det anses vara säkert att utsättas för, eftersom giftigheten ökar ju mer man får i sig. Men forskare blir allt mer eniga om att detta är mycket svårare för hormonstörande ämnen. Dessa ämnen uppvisar en dos-responskurva där låga halter kan sätta igång fysiologiska processer i kroppen, medan högre halter inte gör det.

Att som foster och barn konstant ha hormonstörande ämnen i kroppen kan äventyra utvecklingen av hjärnan och andra viktiga organ, inklusive könsorganen.
Läs mer i WHOs rapport om hormonstörande ämnen. Till skillnad från cancerogena ämnena, där många av de farligaste är förbjudna och de näst farligaste är reglerade så vi inte ska utsätta oss för dem, är hormonstörande ämnen inte reglerade alls. Ännu. Men det jobbas på. Lär mer här.
Läs mer här: Jytte Guteland sätter press på EU - vill förbjuda skadliga kemikalier

Vilka ämnen är egentligen hormonstörande och hur kan vi undvika dem? Här är en liten sammanfattning. 

Man försöka undvika de hormonstörande ämnen som vi känner till finns omkring oss. De hormonstörande ämnen man oftast pratar om tillhör grupperna bromerade flamskyddsmedel, ftalater, nonylfenol och parabener, samt ämnet bisfenol A, De förekommer i våra vardagsprodukter, vilket flera undersökningar visar. Här får du veta mer.

► Läs också: Hormonstörande ämnen kostar EU 157 miljarder euro om året

 

Liten guide till hormonstörande ämnen:

 

1. Bisfenoler
Bisfenol A är den mest kända bisfenolen och finns bland annat i plasttallrikar och plastglas gjorda av polykarbonat, på insidan av metallförpackningar för livsmedel, i tandfyllningsmaterial och i kvitton. Undvik polykarbonatplast i kontakt med livsmedel, laga tänderna med glasjonomer om du är barn eller gravid samt försöka undvika direkt hudkontakt med kvitton.

2. Bromerade flamskyddsmedel
Flamskyddsmedel används för att minska föremålets förmåga att övertändas om den utsätts för en gnista. Det är framförallt stoppade möbler och elektroniska produkter som är flamskyddade. Bromerade flamskyddsmedel var mycket vanligt förr, men börjar nu ersättas av kväve- eller fosforbaserade flamskyddsmedel. Undvik i första hand bromerade flamskyddsmedel och i andra hand så kallat halogenerade flamskyddsmedel. Ofta kan alternativa material, så som tyg av ull istället för bomull eller polyester, göra produkten lika säker.

► Läs också: 15 sätt att skydda sig mot kemikalier

3. Nonylfenol och nonylfenoletoxilat
Nonylfenoletoxilat används bland annat i rengöringsmedel och färg. Ämnet är förbjudet inom EU och kommer till oss genom import av kläder och textilier. Nonylfenoletoxilat bryts ner till nonylfenol som är svårnedbrytbart, giftigt för vattenlevande organismer och misstänkt hormonstörande. För att undvika nonylfenoletoxilat kan man köpa textil tillverkad inom EU, eller som är märkt med GOTS, EU-blomman eller Oeko-Tex 100.

4. Ftalater
Ftalater används dels som mjukgörare i plast, framförallt i PVC, men även i färg för sin vidhäftningsförmåga. Det finns många ftalater och alla anses idag inte vara lika problematiska. De farligaste ftalaterna kan man undvika genom att fråga i butik om varan man tänkt köpa innehåller något ämne på Kandidatlistan, då de farligaste ftalaterna nu är med på Kandidatlistan. Mer info hittar du här. De farliga ftalaterna kan förekomma ibland annat mjukgjord PVC som finns i till exempel plastgolv, tapeter, färg, konstläder/fuskskinn, elkablar/elsladdar och äldre mjuka plastleksaker.

 

► Läs också: Fakta om ftalater

5. Parabener
Parabener används som konserveringsmedel i bland annat kosmetika och hygienprodukter för att förhindra bakterie- och mögeltillväxt och därmed förlänga hållbarhetstiden hos produkten. Varianterna propylparaben och butylparaben har visat sig vara hormonstörande och bör undvikas. Välj i första hand produkter märkta med Bra Miljöval eller Svanen, då dessa är fria från dem och även uppfyller en rad andra hårda hälso- och miljökrav. I andra hand, läs på innehållsförteckningen och undvik produkter innehållande propyl- och butylparaben.

► Läs också: Kemikalier i plast kan minska kvinnors sexlust

Av Redaktionen

Källa: Naturskyddsföreningen


Fakta

Ett hormonstörande ämne kallasett ämne som stör de hormonella systemen i kroppen. Dessa system reglerar allt från hunger och sömn till fertiliteten. Det har hittats kopplingar mellan hormonstörande ämnen och bland annat diabetes typ 2, fetma, hormonrelaterad cancer, svårighet att få barn, hjärnans utveckling, astma och allergi.

Hormonstörande ämnen fungerar annorlunda än många andra miljögifter. Hos mer klassiska miljögifter är det möjligt att fastställa ett gränsvärde med relativt stor tillförlitlighet, det vill säga vilken halt som det anses vara säkert att utsättas för, eftersom giftigheten ökar ju mer man får i sig. Men forskare blir allt mer eniga om att detta är mycket svårare för hormonstörande ämnen. Dessa ämnen uppvisar en dos-responskurva där låga halter kan sätta igång fysiologiska processer i kroppen, medan högre halter inte gör det.

Att som foster och barn konstant ha hormonstörande ämnen i kroppen kan äventyra utvecklingen av hjärnan och andra viktiga organ, inklusive könsorganen.
Läs mer i WHOs rapport om hormonstörande ämnen. Till skillnad från cancerogena ämnena, där många av de farligaste är förbjudna och de näst farligaste är reglerade så vi inte ska utsätta oss för dem, är hormonstörande ämnen inte reglerade alls. Ännu. Men det jobbas på. Lär mer här.
Läs mer här: Jytte Guteland sätter press på EU - vill förbjuda skadliga kemikalier

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

 

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

 

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.

“Vården måste bli bättre på att ta hand om patienter med Addisons sjukdom”

Kurera debatt

Med bättre kunskap om kortisolbrist bland husläkare och på sjukhus skulle patienter med diagnosen Addisons sjukdom kunna leva ett betydligt enklare och friskare liv. De skulle få hjälp med vardagliga besvär på sin vårdcentral, snabbare akut hjälp och dessutom kunna gå på rutinkontroller oftare. Det skriver Eva Rafner, ordförande i Svenska Addisonföreningen i denna debattartikel, där hon efterlyser större kunskap inom primärvården. Förbundet gav nyligen ut boken ”Ständigt på vakt”, om föräldrar till barn med kortisolbrist".