Henrik Ennart: "Din lycka går via magen" | Kurera.se
henrik ennart

Henrik Ennart: “Din lycka går via magen”

Fakta

Namn: Henrik Ennart
Yrke: Vetenskapsjournalist och författare med särskilt intresse av mat, livsstil och hälsa.
Aktuell: Med boken "Happy Food 2.0"

Foto: Magnus Fond

I vår tarm finns 40 biljoner bakterier, goda och onda, vi behöver dem alla. Forskning visar att de har direkt påverkan på vår psykiska hälsa. Vetenskapsjournalisten Henrik Ennart berättar hur vi genom att förbättra vår tarmflora kan må bättre mentalt.

Att allt i kroppen hänger ihop, det vet vi, men att våra tarmbakterier också styr hur vi mår mentalt är ganska ny information. Henrik Ennart, journalist och författare har tagit del av den senaste forskningen och allt pekar på att det vi stoppar i munnen har direkt effekt på hur vi mår mentalt.

Dålig mat en grogrund för depression
De senaste åren har en våg av psykisk ohälsa sköljt över västvärlden och enligt Ennart så finns en del av svaret i maten vi äter. Fiberfattig skräpmat tillsammans med stress och dålig sömn är en perfekt grogrund för depressioner, panikattacker och ångest.
– Immunförsvaret sitter till minst 70 procent i tarmarna och utgörs till stor del av våra tarmbakterier. Därför är det oroande att vi tycks ha fått en utarmning av antalet arter av bakterier som lever i tarmen. Det gör att giftiga ämnen lättare tränger igenom tarmslemhinnan och triggar en inflammatorisk respons. Urbefolkningar som undersökts har nästan dubbelt så stor artrikedom och hos dem förekommer inte diabetes, Crohns och många andra av de immunologiska sjukdomar som nu ökar kraftigt hos oss, berättar Ennart.

 

Kosten påverkar immunförsvaret
Det gör också att hjärnan påverkas och att de mentala sjukdomarna ökar kraftigt. Det ena hänger ihop med det andra. På grund av dålig kosthållning får vi sämre immunförsvar som ger fysiska sjukdomar som i sin tur ger mentala sjukdomar.
– Om vi åker på magsjuka så utlöser det ångest men också flera andra känslor som liknar de vid depression. Det finns en rad mekanismer som knyter samman tarmbakterierna med hjärnan och vårt känsloliv, det gäller även deras förmåga att producera hormoner och signalämnen där det finns en direktlinje upp till hjärnan via vagusnerven, förklarar Henrik.

LÄS OCKSÅ: Berika tarmfloran – 8 anledningar att välja mjölksyrat

Bakterier i kris
Problemet för våra tarmbakterier är att vi äter mat som kroppen inte är gjord för. Processad mat, halvfabrikat med transfetter, vitt socker och för lite fibrer. Forskare runt om i världen har varit ute och tagit bajsprover på urbefolkningar och sett att de har upp till 1600 olika bakterier i sin tarm medan vi i västvärlden bara har mellan 800 och 1000.
– Allt vi äter registreras av de nervceller som omger tarmarna. De är över 500 miljoner stycken som rapporterar upp till huvudet hur många kalorier vi äter, hur mycket vitaminer och mineraler det finns så att hjärnan vet när den ska fylla på. Äter vi inte tillräckligt bra mat så fattas det ämnen som hjärnan behöver, säger Ennart.

Det har gjorts flera stora studier på att rätt sorts kost är lika effektivt, om inte bättre, än medicin och terapi för de som lider av depression. Vad som är rätt kost är forskarna helt eniga om. De menar att medelhavskost, japansk kost och skandinavisk kost är de bästa alternativen.

LÄS OCKSÅ: Måna om mångfalden i magen

Bakterier är uthålliga
Vår tarmflora är gjord för att anpassa sig till det vi äter men kosten vi äter i västvärlden idag lockar till sig en typ av bakterier som inte förknippas med god hälsa. En del av våra bakterier är väldigt uthålliga och kan ligga overksamma länge i väntan på den maten de vill ha, men till slut ger de upp.
– Om man inte matar vissa av bakterierna i magen så kan de förvinna, men man kan å andra sidan ändra sin kost och få fart på dem igen. Socker är en av de största bovarna enligt flera studier och för mycket av det kan göra dig deprimerad, menar Henrik Ennart.

 

Obalans påverkar hela hälsan
För varje bakterie som dör ut ökar obalanserna i magens ekosystem vilket gör att din motståndskraft mot stress och infektioner minskar. Obalanserna får återverkningar både i kroppen och i hjärnan. Forskarna har förvånats över hur starka banden är mellan magen och hjärnan.

Något som Ennart varnar för är att uteslutning av vissa livsmedel ur kosten kan slå ut hela arter av goda tarmbakterier. När det gäller fasta har det emellertid kommit ny forskning som tyder på en positiv effekt av korttidsfasta medan forskarna ännu inte riktigt vet om tarmfloran skadas av en längre tids fasta
– Det finns ingen quick fix till bättre tarmhälsa utan man måste aktivt välja att äta det tarmbakterierna gillar, berättar Ennart.

Supermat för tarmfloran
Psykisk ohälsa ökar världen över och vi kan delvis förebygga den. Genom att stoppa rätt saker i magen och därmed hjälpa våra bakterier i tarmfloran skickar vi rätt signaler, vitaminer och hormoner till hjärnan och därmed mår vi bättre.
– För att stoppa vågen av psykisk ohälsa måste vi förstås använda oss av alla verktyg som finns i lådan. Det är hög tid att inse att skräpmat inte bara skadar kroppen utan också knoppen. Den enda biverkningen som finns av bra mat som medelhavskost, eller den närbesläktade variant som kallas ”new nordic diet”, är att man lever längre. Så det finns ingen anledning alls att vänta. Maten orsakar självklart inte all psykisk ohälsa, traditionella förklaringar som dålig anknytning i barndomen och traumatiska upplevelser finns kvar men sådant kan i sin tur orsaka obalanser i tarmen som förvärrar symtomen,
säger Henrik.

LÄS OCKSÅ: Vår tarmflora avgörande för vår psykiska hälsa

Magen kräver sina superfoods
Det magen behöver för att kroppen ska må bra är så kallade superfoods, vilket inkluderar bland annat olivolja, nötter, baljväxter, havregryn, vitlök och grönsaker, gärna i fermenterad form som surkål.

 

Tarmfloran gillar även fisk, ost, naturell yoghurt och magert kött från kyckling, får eller get. Kött från fläsk kan man äta någon gång ibland men inte i sådana mängder som vi gör nu.
– Vad gäller pasta och potatis så är de bra om man bränner väldigt mycket energi. Men när man bara sitter och knappar på sin telefon hela dagarna så finns det ingen anledning att äta så stora mängder som vi gör. Då finns det bättre kolhydrater som grönsaker, säger Henrik Ennart.

Antiinflammatoriska egenskaper
Superfood-maten innehåller antioxidanter som har antiinflammatoriska egenskaper som hjälper både kroppen och knoppen att hålla sig friska. Nötter, i synnerhet paranötter, innehåller ämnen som selen, magnesium och zink som är mycket bra mot depression. I kall potatis, fullkorn, linser och bulgur finns resistent stärkelse som får immuncellerna i vår tarmslemhinna att föröka sig.
– En sak som vi slår ett extra slag för i Happy Food 2.0 är bittra och andra mer smakrika grönsaker. Testodlingar av äldre sorters kål och andra grönsaker har visat att de är mycket rikare på bioaktiva ämnen, alltså de hälsofrämjande ämnena, och dessutom har de en starkt blodsockerreglerande effekt. De senaste hundra årens förädling har tyvärr tagit bort en del av grönsakernas positiva effekt på hälsan. Det är dags att återupptäcka det som gått förlorat – både för smaken och hälsan, menar Henrik.

Förebygger snarare än behandlar
Bevisläget för att rätt kost kan förebygga depression är starkare än när det gäller effekten av behandling av depression som redan har brutit ut.
– Det finns två försöksstudier som har undersökt behandling av depression med kost, en mindre och en medelstor. De har visat resultat i nivå med traditionell behandling. Andra pågående studier verkar bekräfta detta. Kostråd tycks alltså ge en lika stor effekt på depression. Men det är viktigt att se kostråd som ett komplement till traditionell behandling med medicin och terapi.

Av Jessika Devert

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Namn: Henrik Ennart
Yrke: Vetenskapsjournalist och författare med särskilt intresse av mat, livsstil och hälsa.
Aktuell: Med boken "Happy Food 2.0"

Foto: Magnus Fond

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

 

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.

Två klassiska pastarätter på vegovis

Recept

Tvekar du att lägga om till vegansk eller vegetarisk kost av rädsla för att inte längre kunna njuta av dina favoriträtter som spagetti bolognese eller lasagne? Lugn, det råder läkaren Veronica Hedberg och kokboksförfattaren och journalisten Susanne Hovenäs bot på. I nya boken "Smart mat för en frisk kropp och hjärna" finns flera goda recept att botanisera bland och Kurera kan bjuda på två smakprov. 

 

Växtbaserad mat – smart för kropp och hjärna

Kost

I år minskade köttkonsumtionen i Sverige för andra året i rad och ligger nu på samma nivå som den var 2007. Vi har fortfarande en bit kvar innan vi befinner oss på den nivå vi var innan Svreige gick med i EU och priset på kött sjönk men utvecklingen tycks gå stadigt nedåt. I takt med det ökar intresset för vegansk eller växtbaserad mat och i dagarna släpptes en ny bok med helt växtbaserade recept.

Tävla och vinn albumet “Svart katt”

Tävling

Sångerskan Cecilia Thorngrens album "Svart katt" fick ett varmt mottagande när det kom ut. Nu har du chansen att vinna ett signerat exemplar med låtar ur den svenska visskatten samt nyskrivet material av Staffan Hellstrand och Peter Le Marc.

Annelis kolesterolvärden sjönk med lagrad vitlök

Hälsa

Redan för 15 år sedan fick Anneli Bygg, 65 år, reda på att hon hade lite för höga kolesterolvärden. Hon ordinerades statiner av sin läkare, men biverkningarna blev kraftiga så Anneli ville inte fortsätta med medicinen. Med hjälp av lagrad vitlök har hennes kolesterolvärden blivit betydligt bättre.

Micke Gunnarsson: “Jag är inte min kropp”

Krönikan

Handen på hjärtat hur skulle det se ut om du skötte en hund som du sköter om dig själv? Kan insikten att vi inte är våra kroppar göra att vi tar bättre hand om dem? Jo, det menar Micke Gunnarsson, föreläsare och workshopledare, som tack vare det tankesättet tar bättre hand om sig än någonsin tidigare. 

 

“Hemundervisning – ett välbehövligt alternativ till skolan”

Gravid/barn

Sverige är ett av de länder i världen där det är svårast att få hemundervisa sina barn, ett strängt regelverk gör det i princip omöjligt och de som vill välja det alternativet ser sig tvingade att lämna landet. Många är skeptiska mot hemskolning men långt ifrån alla. Kurera har växlat några ord med den New Yorkbaserade svensken Jens Peter de Pedro som lobbar för en större pedagogisk mångfald.