Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Hjärnforskaren om beröring – det är livsviktigt!

Fakta

Namn: Helena Backlund Wasling.
Yrke: Forskare i neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin.
Bor: Göteborg
Aktuell med: Boken "Närmare – Om det livsviktiga i att röra vid varandra” på Mondial förlag.
Info: Läs mer om Helena Backlund Waslingpå hennes hemsida

Närhet och beröring är inte bara en fråga om kramar och sex, vi behöver beröring för att fungera som människor och det är ofta de små gesterna som betyder mest. Kurera ställde några frågor till hjärnforskaren Helena Backlund Wasling som i sin bok ”Närmare” ger en förståelse för varför det är så vikitigt att vi faktiskt tar i varandra.

I boken ”Närmare – Om det livsviktiga i att röra vid varandra” skriver hjärnforskaren Helena Backlund Wasling om vikten av att röra vid varandra.  Helena är sjukgymnast i botten, men hon var sugen på att börja forska och berättar att hon hade ett stort intresse för hjärnan och nervsystemet.
– Det som först nådde mig var ett projekt om hudkänsel och motorik och som sjukgymnast kändes det väldigt rimligt.
Därifrån har Helenas forskarintresse gått vidare till att allt mer handla om de emotionella delarna av känsel.
Att det nu blivit en bok beror på att Helena ofta i samband med föreläsningar får frågan om hon kan rekommendera vidare läsning. Då det inte funnits någon litteratur att hänvisa till valde hon att själv skriva en bok i ämnet.

Rör vi vid varandra för lite?
– Det är egentligen lite svårt att säga. I många familjer tror jag att man har en naturlig känsla för att vilja vara nära varandra när barnen är relativt små så jag tror att det rent generellt fungerar bra. När barngrupperna däremot är väldigt stora i förskolan är det inte möjligt att ge barnen den närhet de så väl behöver. En annan utsatt grupp är våra äldre som många gånger lever i stor ensamhet.
I en tid när allt från vården till mataffärerna och mycket annat i livet digitaliseras blir de äldre enligt Helena än mer ensamma och många gånger helt utan beröring.

 

Varför behöver vi beröring?
– Beröring har flera effekter för oss. Får vi inte beröring som små barn utvecklas helt enkelt inte nervsystemet som det skall och då kan man som vuxen få bekymmer med stresshantering och faktiskt med möjligheten att bilda goda, långvariga relationer. Beröring har den effekten för oss att när vi får beröring så ökar tilliten till andra människor och vi känner oss sedda och trygga. Om vi tänker på hur världen ser ut och hur stor del av våra ungdomar som lider av psykisk ohälsa är ju beröringens effekter något som man verkligen skulle vilja se mer av, snarare än mindre.

LÄS OCKSÅ: Slösa med kramar! Ömsint beröring får kroppen att jubla

Du skriver att vi kramas mer nu än förr och att kramen blivit en sätt att hälsa som i många fall bytt ut handslaget, är det en positiv utveckling?
– Om kramen känns lustfylld och naturlig är det självklart en positiv utveckling, men om vi kramas trots att vi inte vill är det ju mer tveksamt. Till skillnad från handslaget ser vi ju inte ögonen på den personen vi kramar och känner vi inte varandra väl kan det finnas en utsatthet i det och då kan faktiskt handslaget vara bättre och kännas tryggare. Vi måste inte alls kramas till varje pris.

Samhället är väl inte direkt riggat för att vi ska gå runt och ta på varandra, det kan upplevas som oönskad närhet och gränsöverskridande beteende. Hur gör vi för att på ett naturligt sätt få in mer hälsosam fysisk beröring med bibehållen respekt för varandras integritet?
– Det är så lätt när man pratar om beröring att folk associerar det till omfattande varianter av beröring så som långvariga omfamningar eller massagestunder. De positiva effekterna av beröring kommer ju även av den där lilla beröringen som knappast märks. En snabb hand på någons skuldra för att betona något man säger eller för att fråga om någon mår bra är lätt att lägga till utan att någon känner sig illa behandlad och utan att integriteten går förlorad. Men visst, man måste vara försiktig och försöka känna av situationen.

LÄS OCKSÅ: Kärleksfull beröring hjälper barns hjärnor att utvecklas

Du nämner någonstans i boken att det i USA där det är strikt förbjudet att ta i varandra på arbetsplatser och att de som inte får sitt behov av fysisk närhet uppfyllt kanske borde fundera på att anlita en proffessionell ”cuddler”. Finns det?
– Haha, jo det finns absolut. Jag tror inte att det finns i Sverige dock. Vi har ju det här mer i form av massage eller så kan man boka en tid hos en taktil terapeut som arbetar med beröring av huden lite som en massör, men med strykningar istället för djup muskelbehandling. Man får en del av de positiva effekterna med sådan behandling så som frisättning av hormoner och aktivering av nervfibrer som gör dig lugn och avslappnad, men eftersom behandlingen är mellan en professionell utövare och en kund så sker ju ingen utveckling av de nära relationerna med sådana metoder.

 

Finns det inte många problem där? Spontant låter det som det hamnar i gränslandet till prostitution.
– Eftersom det här mest finns i USA är jag övertygad om att man skriver på långa listor av förhållningsregler innan man sätter igång. Men det är ju detta som kan vara problemet med beröring, att vi associerar det till något som måste ha att göra med sex och erotik när det är det mest grundläggande för oss människor.

Bortsett från kramandet som hälsningsgest, hur är vårt förhållande till beröring idag jämfört med tidigare?
– Förr var det nog lite olika förhållningssätt till beröring beroende på samhällsklass. I de fina salongerna var beröring inget man slösade med precis och barn skulle inte ha för mycket närhet eftersom de kunde skämmas bort av det och dessutom ansågs det ohygieniskt. I enklare hem kanske man inte hade tid med omsorgen om varandra genom beröring heller men i trångboddhetens tecken var man ändå tvungen att förhålla sig till närheten till varandras kroppar genom att till exempel sova i samma säng flera personer. Pendeln har sedan svängt och vi ger våra nyfödda mycket närhet, vi bär våra barn i sjalar och vi verkar någonstans ha förstått en del om närhetens betydelse men det som sker nu är att vi gradvis skalar bort umgängesarenor till fördel för det digitala livet vilket aldrig kommer att kunna ersätta en kram eller en ögonkontakt.

LÄS OCKSÅ: Musikern Ronnie Åström om livet som högkänslig

Jag får uppfattningen när jag läser din bok att många urfolk har ett annat förhållningssätt till fysisk kontakt och rör varandra på ett mer naturligt sätt. Har vi kanske en del att lära?
– Det man kunnat se vid studier av mer primitiva kulturer är att de som hade mest närhet och beröring också var fredligare samhällen med betydligt mindre våld vilket vi säkert borde kunna lära oss en del av. En kraftig förenkling är att människor som rör vid varandra slåss inte.

Du nämnde tidigare att barn som inte får beröring som små kan få problem med anknytning som vuxna, vad kan det mer ha för påverkan?
– Anknytningsproblemen gör ju att man får svårigheter att både bilda och bibehålla sociala relationer som vuxen men bristande beröring i barndomen kan också leda till att man får svårigheter att hantera stress och att man har lättare att utveckla längvariga smärttillstånd. Det kan man se hos barn som vuxit upp under dystra förhållanden på barnhem och liknande.

 

LÄS OCKSÅ: Ny forskning: Så är den perfekta beröringen

Ett kapitel heter Én våldsam brist på beröring, kan brist på beröring ligga bakom en våldsspiral?
– Det är inte mycket som studerats kring detta, men det lilla man vet tyder på att det skulle kunna vara så. Om man betänker att beröring gör att vi känner mer tillit till andra människor, känner oss mer inkluderade och sedda och gör oss mer villiga till samarbete och hjälpsamhet och tänker att brist på beröring skulle leda till motsasten så blir man ju lätt oroad och tänker att det inte är orimligt att brist på närhet skulle kunna leda till ökat våld.

Skulle du säga att det är under spädbarnsåren som det är som viktigast med beröring eller är det lika viktigt under hela uppväxten, ja livet för den delen?
– Under spädbarnsåren är det inte bara viktigt med beröring utan snarare kritiskt för att vi skall utvecklas normalt och rent av överleva. Nervsystemet hos barn är oerhört formbart och självklart är beröring viktigt under hela barndomen. Senare i livet klarar vi oss relativt bra utan närhet, men vi mår inte bra. Min forskning har visat att människor uppskattar beröring på samma sätt genom hela livet och att den här delen av nervsystemet ständigt söker input. Beröring är i mångt om mycket en social funktion och människans sociala funktion hör till själva essensen av att vara människa vilket självklart inte försvinner med stigande ålder.

Är det någon grupp som särskilt skulle må bra av mer beröring, som äldre eller de med olika funktionsstörningar eller besvär med psykisk ohälsa?
– Absolut är det så, men här behövs mer forskning. En stor studie publicerades nyligen som visade att beröring hade lika god effekt som medicinering vid behandling av patienter med demenssjukdom. Mindre studier har visat positiva effekter på ungdomar med psykisk ohälsa och när det gäller våra ensamma äldre är jag övertygad om att de flesta skulle må bra av mer fysisk beröring, säger Helena avslutningsvis.

Av Nina Törmark


Fakta

Namn: Helena Backlund Wasling.
Yrke: Forskare i neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin.
Bor: Göteborg
Aktuell med: Boken "Närmare – Om det livsviktiga i att röra vid varandra” på Mondial förlag.
Info: Läs mer om Helena Backlund Waslingpå hennes hemsida

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Ung mörkhårig tjej ser sig i spegeln

Experternas tips för att undvika stressad hud

Hud

För mycket negativ stress påverkar oss och vår hälsa negativt – och det återspeglas även i huden. Även allt från föroreningar, sol och vind och mycket peeling kan stressa huden. Men hur syns stress på huden och hur skyddar du dig från det? 

 

Illustration av hjärna och två mediterande personer

Sluta jaga lyckan – må bättre

Mental hälsa

Varför mår vi så dåligt, när vi egentligen har det så bra? Den frågan ställer sig psykiatern Anders Hansen i sin senaste bok ”Depphjärnan”. Kanske behöver vi sluta jaga lyckan och sluta se på oro och depp som något onormalt, resonerar han. Och samtidigt ta hand om både kropp och knopp bättre.

Svarta och rosa trosor mot rosa bakgrund

70 procent vill ha hållbara mensskydd

Eko/miljö

Allt fler kvinnor vill att deras mensskydd ska vara hållbara, enligt en färsk undersökning. Menskopp är ett populärt alternativ, inte minst bland unga. Men nu utmanar även innovativa, absorberande och tvättbara menstrosor som ett bra alternativ – för både hälsa, ekonomi och miljö.

ginkgo biloba

Bladen som du ska lägga på minnet

Naturlig hälsa

Försämrad blodcirkulation är ingen sjukdom, men kan orsaka sämre minne – och därmed ställa till problem i vardagen. Bladen på ginkgo biloba-trädet har inflammationshämmande effekt och kan vidga blodkärlen. Då blir det lättare att både koncentera sig och att minnas.

glad äldre kvinna

Nedsatt njurfunktion inte så farligt när vi blir äldre

Hälsa

När vi blir äldre minskar många funktioner i kroppen. Till exempel drabbas vi av benskörhet och vi får en nedsatt njurfunktion. Men den njurfunktion som anses som nedsatt hos en yngre person behöver inte vara nedsatt hos en äldre person. Vid Lunds universitet har forskare tittat på några av åldrandets sjukdomar och dess klassificeringar för att undvika överflödig medicinering.

 

Ko i alperna

Vassle – när magen krånglar

Mage

Fermenterad ostvassle har en lång tradition som hälsodryck på kurhotellen i de schweiziska alperna. Den användes för att komma tillrätta med magbesvär som gaser, knip och svullnad. Idag kallar vi den prebiotika och ny forskning har visat att den främjar hälsan i tarmen genom att stötta de goda bakterierna.

Leende kvinna blundar i blåsten

Deppig? Ta hjälp från naturen

Hälsa

Det är dessvärre vanligt att vi i västvärlden någon gång i livet drabbas av depression, och ännu oftare av nedstämdhet och oro. Men det finns naturliga örter, tillskott och kryddor som kan lindra. Här är fem tips – från ashwaganda till probiotika!

Jenny och Magnus Andersson, kostrådgivare

Kosten gjorde Magnus fri från sin IBS

Kost

När Magnus Andersson fick diagnosen IBS efter många år av illamående, magsmärtor och energilöshet lade han om sin kost, ihop med frun Jenny. Idag är de kostrådgivare och aktuella med sin tredje kokbok – och Magnus är symtomfri.

 

kvinna i fåtölj

Örterna som motar virus

Förkylning

Han tog den ryska roten till Sverige på 70-talet – och det blev succé. En tid senare fann han andrographis, en ört mot virus och bakterier, som används i Kina. Nu har den svenska vetenskapsmannen Georg Wikman kombinerat dessa båda örter i ett och samma tillskott – tillsammans kan de förhindra att förkylning och influensa bryter ut, men också halvera sjukdomstiden.

kvinna springer uppför backe

Högintensiv träning kan ge negativa effekter

TRÄNING

Att träna högintensiv intervallträning, eller HIIT, som det också kallas för, seglade upp som en snabb och effektiv träning med hälsofördelar. Men nu har en ny svensk studie visat att HIIT kan leda till att cellerna får det jobbigare att producera energi samt att blodsockret kan svaja.

burkar med fermenterade grönsaker

Ny forskning: Viss probiotika skyddar mot inflammation i tarmen

Mage

Att tillföra goda bakterier till mage och tarm vet man gör tarmen mer motståndskraftig mot inflammation, och nu stödjer ytterligare en analys detta. När forskare vid Uppsala universitet gjorde en studie tillsammans med kollegor vid Sveriges lantbruksuniversitet kunde man visa att vissa celler kunde öka produktionen av antikroppar när en viss sorts probiotika tillfördes.

frukt

Så mycket C-vitamin behöver du

Naturlig hälsa

När vintern kommer blir vi tröttare och oftare förkylda. Då gäller det att äta bra, komma ut i dagsljuset och att motionera. C-vitamin är en viktig byggsten i kroppen för att hålla sig frisk. Vissa av oss behöver mer C-vitamin än andra. Är du äldre, går på diet eller har problem med magen så kan du höra till dem.

Går det att träna vid förkylning?

Träning

Du har säkert funderat på om du vågar tränar när du är förkyld. En grundregel är att aldrig träna med feber eller en infektion i kroppen, för det kan i värsta fall gå hårt åt hjärta och njurar. Att vara småförkyld och träna lite lätt är oftast inget problem, men ibland kan det vara svårt att känna var gränsen går.

 

Laxfilé med broccoli och salladslökar

Tareq Taylors krispiga sesamlax

Recept

Vem älskar inte rätter som är festliga och samtidigt lättlagade på helgen? Den här laxrätten blir krispig tack vare ett täcke av cornfalkes och sesamfrön, och får en fräsch touch genom ett lime- och ingefärssmör.

Har du koll på sömncykeln? Den styr om du sover bra eller dåligt

Hälsa

Oro och stress hör ihop. Det är känslor som gör att ditt sympatiska stressystem är för aktivt när det är dags att sova. Om stressystemet håller kvar kortisolet på en hög nivå, då är det inte bara svårt att somna, du vaknar oftast mellan två och fyra på natten och har svårt somna om. Det finns förstås en lösning på problemet. Det handlar om att få din sömncykel att fungera som den ska.

 

två personer sitter på huk utomhus

Sitta sig frisk – går det?

TRÄNING

Att ha ett stillasittande jobb är förenligt med ohälsa på sikt – om man inte ser till att motverka effekterna med aktivitet. En studie av en afrikansk folkstams vanor gjorde att amerikanska forskare ansåg att vi skulle leva längre om vi tog efter deras rörelsemönster. Och det bara genom att göra dagliga övningar med enkla men effektiva knäböj.

glad flicka

Naturens apotek: Pigg i vinter

Naturlig hälsa

De mörka vintermånaderna gör oss tröttare samtidigt som kroppen helt naturligt går lite på sparlåga. Känner du dig alltför trött och hängig så finns det örter som ger lite mer energi, bättre fokus och håller förkylningen borta. 

Två kvinnor med jackor som fryser

Frusen och kall? Det här kan det bero på

Hälsa

Nu när vi är på väg mot vinter, snö och kyla så är det nog mer regel än undantag att frysa. Men det är inte alltid dåliga kläder som gör att vi fryser. Låg tolerans mot kyla kan bero på många olika saker, som näringsbrister eller underliggande sjukdomar.

läkare och artificiell patient

Forskare har hittat sätt att lindra smärta utan biverkningar

Forskning

Att leva med smärta är svårt, och traditionella läkemedel mot smärta ger inte bara oönskade biverkningar, det kan ge ett beroende. Men nu har svenska forskare arbetat fram en stimuleringsmetod somna blockera svår smärta. En metod som också kan individanpassas, och hjälpa smärtpatienter, men också de med Parkinsons sjukdom.