Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Hjärnforskaren om beröring – det är livsviktigt!

Fakta

Namn: Helena Backlund Wasling.
Yrke: Forskare i neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin.
Bor: Göteborg
Aktuell med: Boken "Närmare – Om det livsviktiga i att röra vid varandra” på Mondial förlag.
Info: Läs mer om Helena Backlund Waslingpå hennes hemsida

Närhet och beröring är inte bara en fråga om kramar och sex, vi behöver beröring för att fungera som människor och det är ofta de små gesterna som betyder mest. Kurera ställde några frågor till hjärnforskaren Helena Backlund Wasling som i sin bok ”Närmare” ger en förståelse för varför det är så vikitigt att vi faktiskt tar i varandra.

I boken ”Närmare – Om det livsviktiga i att röra vid varandra” skriver hjärnforskaren Helena Backlund Wasling om vikten av att röra vid varandra.  Helena är sjukgymnast i botten, men hon var sugen på att börja forska och berättar att hon hade ett stort intresse för hjärnan och nervsystemet.
– Det som först nådde mig var ett projekt om hudkänsel och motorik och som sjukgymnast kändes det väldigt rimligt.
Därifrån har Helenas forskarintresse gått vidare till att allt mer handla om de emotionella delarna av känsel.
Att det nu blivit en bok beror på att Helena ofta i samband med föreläsningar får frågan om hon kan rekommendera vidare läsning. Då det inte funnits någon litteratur att hänvisa till valde hon att själv skriva en bok i ämnet.

Rör vi vid varandra för lite?
– Det är egentligen lite svårt att säga. I många familjer tror jag att man har en naturlig känsla för att vilja vara nära varandra när barnen är relativt små så jag tror att det rent generellt fungerar bra. När barngrupperna däremot är väldigt stora i förskolan är det inte möjligt att ge barnen den närhet de så väl behöver. En annan utsatt grupp är våra äldre som många gånger lever i stor ensamhet.
I en tid när allt från vården till mataffärerna och mycket annat i livet digitaliseras blir de äldre enligt Helena än mer ensamma och många gånger helt utan beröring.

 

Varför behöver vi beröring?
– Beröring har flera effekter för oss. Får vi inte beröring som små barn utvecklas helt enkelt inte nervsystemet som det skall och då kan man som vuxen få bekymmer med stresshantering och faktiskt med möjligheten att bilda goda, långvariga relationer. Beröring har den effekten för oss att när vi får beröring så ökar tilliten till andra människor och vi känner oss sedda och trygga. Om vi tänker på hur världen ser ut och hur stor del av våra ungdomar som lider av psykisk ohälsa är ju beröringens effekter något som man verkligen skulle vilja se mer av, snarare än mindre.

LÄS OCKSÅ: Slösa med kramar! Ömsint beröring får kroppen att jubla

Du skriver att vi kramas mer nu än förr och att kramen blivit en sätt att hälsa som i många fall bytt ut handslaget, är det en positiv utveckling?
– Om kramen känns lustfylld och naturlig är det självklart en positiv utveckling, men om vi kramas trots att vi inte vill är det ju mer tveksamt. Till skillnad från handslaget ser vi ju inte ögonen på den personen vi kramar och känner vi inte varandra väl kan det finnas en utsatthet i det och då kan faktiskt handslaget vara bättre och kännas tryggare. Vi måste inte alls kramas till varje pris.

Samhället är väl inte direkt riggat för att vi ska gå runt och ta på varandra, det kan upplevas som oönskad närhet och gränsöverskridande beteende. Hur gör vi för att på ett naturligt sätt få in mer hälsosam fysisk beröring med bibehållen respekt för varandras integritet?
– Det är så lätt när man pratar om beröring att folk associerar det till omfattande varianter av beröring så som långvariga omfamningar eller massagestunder. De positiva effekterna av beröring kommer ju även av den där lilla beröringen som knappast märks. En snabb hand på någons skuldra för att betona något man säger eller för att fråga om någon mår bra är lätt att lägga till utan att någon känner sig illa behandlad och utan att integriteten går förlorad. Men visst, man måste vara försiktig och försöka känna av situationen.

LÄS OCKSÅ: Kärleksfull beröring hjälper barns hjärnor att utvecklas

Du nämner någonstans i boken att det i USA där det är strikt förbjudet att ta i varandra på arbetsplatser och att de som inte får sitt behov av fysisk närhet uppfyllt kanske borde fundera på att anlita en proffessionell ”cuddler”. Finns det?
– Haha, jo det finns absolut. Jag tror inte att det finns i Sverige dock. Vi har ju det här mer i form av massage eller så kan man boka en tid hos en taktil terapeut som arbetar med beröring av huden lite som en massör, men med strykningar istället för djup muskelbehandling. Man får en del av de positiva effekterna med sådan behandling så som frisättning av hormoner och aktivering av nervfibrer som gör dig lugn och avslappnad, men eftersom behandlingen är mellan en professionell utövare och en kund så sker ju ingen utveckling av de nära relationerna med sådana metoder.

 

Finns det inte många problem där? Spontant låter det som det hamnar i gränslandet till prostitution.
– Eftersom det här mest finns i USA är jag övertygad om att man skriver på långa listor av förhållningsregler innan man sätter igång. Men det är ju detta som kan vara problemet med beröring, att vi associerar det till något som måste ha att göra med sex och erotik när det är det mest grundläggande för oss människor.

Bortsett från kramandet som hälsningsgest, hur är vårt förhållande till beröring idag jämfört med tidigare?
– Förr var det nog lite olika förhållningssätt till beröring beroende på samhällsklass. I de fina salongerna var beröring inget man slösade med precis och barn skulle inte ha för mycket närhet eftersom de kunde skämmas bort av det och dessutom ansågs det ohygieniskt. I enklare hem kanske man inte hade tid med omsorgen om varandra genom beröring heller men i trångboddhetens tecken var man ändå tvungen att förhålla sig till närheten till varandras kroppar genom att till exempel sova i samma säng flera personer. Pendeln har sedan svängt och vi ger våra nyfödda mycket närhet, vi bär våra barn i sjalar och vi verkar någonstans ha förstått en del om närhetens betydelse men det som sker nu är att vi gradvis skalar bort umgängesarenor till fördel för det digitala livet vilket aldrig kommer att kunna ersätta en kram eller en ögonkontakt.

LÄS OCKSÅ: Musikern Ronnie Åström om livet som högkänslig

Jag får uppfattningen när jag läser din bok att många urfolk har ett annat förhållningssätt till fysisk kontakt och rör varandra på ett mer naturligt sätt. Har vi kanske en del att lära?
– Det man kunnat se vid studier av mer primitiva kulturer är att de som hade mest närhet och beröring också var fredligare samhällen med betydligt mindre våld vilket vi säkert borde kunna lära oss en del av. En kraftig förenkling är att människor som rör vid varandra slåss inte.

Du nämnde tidigare att barn som inte får beröring som små kan få problem med anknytning som vuxna, vad kan det mer ha för påverkan?
– Anknytningsproblemen gör ju att man får svårigheter att både bilda och bibehålla sociala relationer som vuxen men bristande beröring i barndomen kan också leda till att man får svårigheter att hantera stress och att man har lättare att utveckla längvariga smärttillstånd. Det kan man se hos barn som vuxit upp under dystra förhållanden på barnhem och liknande.

 

LÄS OCKSÅ: Ny forskning: Så är den perfekta beröringen

Ett kapitel heter Én våldsam brist på beröring, kan brist på beröring ligga bakom en våldsspiral?
– Det är inte mycket som studerats kring detta, men det lilla man vet tyder på att det skulle kunna vara så. Om man betänker att beröring gör att vi känner mer tillit till andra människor, känner oss mer inkluderade och sedda och gör oss mer villiga till samarbete och hjälpsamhet och tänker att brist på beröring skulle leda till motsasten så blir man ju lätt oroad och tänker att det inte är orimligt att brist på närhet skulle kunna leda till ökat våld.

Skulle du säga att det är under spädbarnsåren som det är som viktigast med beröring eller är det lika viktigt under hela uppväxten, ja livet för den delen?
– Under spädbarnsåren är det inte bara viktigt med beröring utan snarare kritiskt för att vi skall utvecklas normalt och rent av överleva. Nervsystemet hos barn är oerhört formbart och självklart är beröring viktigt under hela barndomen. Senare i livet klarar vi oss relativt bra utan närhet, men vi mår inte bra. Min forskning har visat att människor uppskattar beröring på samma sätt genom hela livet och att den här delen av nervsystemet ständigt söker input. Beröring är i mångt om mycket en social funktion och människans sociala funktion hör till själva essensen av att vara människa vilket självklart inte försvinner med stigande ålder.

Är det någon grupp som särskilt skulle må bra av mer beröring, som äldre eller de med olika funktionsstörningar eller besvär med psykisk ohälsa?
– Absolut är det så, men här behövs mer forskning. En stor studie publicerades nyligen som visade att beröring hade lika god effekt som medicinering vid behandling av patienter med demenssjukdom. Mindre studier har visat positiva effekter på ungdomar med psykisk ohälsa och när det gäller våra ensamma äldre är jag övertygad om att de flesta skulle må bra av mer fysisk beröring, säger Helena avslutningsvis.

Av Nina Törmark


Fakta

Namn: Helena Backlund Wasling.
Yrke: Forskare i neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin.
Bor: Göteborg
Aktuell med: Boken "Närmare – Om det livsviktiga i att röra vid varandra” på Mondial förlag.
Info: Läs mer om Helena Backlund Waslingpå hennes hemsida

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Tävla och vinn i Kureras julkalender

Julkalender

Lucka 5: Tävla och vinn ett julpaket från Organics by Sara som är ekologisk hudvård. Christmas Gift Set är ett kit med ekologisk ansiktsvård som innehåller rengöring, ansiktsvatten och ansiktsolja. Huden får en näringsboost med nyttiga vitaminer och oljor. 

Glasburkar med rawbollar med pepparkakssmak

Raw pepparkaksbollar med apelsin

Recept

Tid för adventsmys, tända ljus och julgodis! Men allt godis behöver inte innehålla vitt socker och mjöl utan kan istället innehålla många vitaminer och mineraler – samtidigt som de är söta och goda. Rulla ihop och bjud på dessa raw pepparkaksbollar och njut!

Doktor känner på patients hals

Så kan du påverka din sköldkörtel

Hälsa

En halv miljon svenskar har diagnostiserats med sköldkörtelsjukdom. Det vanligaste är en underfunktion i sköldkörteln och åtta av tio som drabbas är kvinnor. Den kinesiska medicinen ställer ingen diagnos när det kommer till sköldkörteln. Det ser symtomen som brister av vitala substanser. Kurera pratade med Diamantis Koukouvinos som är naturläkare i kinesisk medicin om hur han behandlar sina patienter med sköldkörtelrubbningar.

 

Matrester på en köksbänk med en stekpanna och en röd kastrull i bakgrunden

Zero waste – så nollar du ditt matavfall i köket

Eko/miljö

Hela 200 000 ton onödigt matsvinn produceras av de svenska hemmen varje år. Och 224 000 ton hälls ut i avloppet. Vi behöver helt enkelt bli bättre på att återvinna mat och bli mer kreativa i vår matlagning, för att vända trenden, det menar bokaktuella Karin Bohlin - som också bjuder på ett smarrigt "restrecept".

kvinna som håller blommor framför underlivet

Tvättar du underlivet rätt?

Hälsa

Besvär i underlivet är ett problem hos många kvinnor som vi sällan pratar om. Irritation som torrhet, klåda och svamp kan påverka humör som samliv. Hur tvättar du själv ditt underliv? Med vatten, tvål eller en duschgelé? Det ska du inte göra! Rätt intimvård kan återställa balansen i underlivet och du kan bli kvitt dina besvär.  

3 burkar med kosttillskott

Tävla och vinn i Kureras julkalender

Julkalender

Det lackar mot jul – och vad är då bättre än vakna varje morgon till en julkalender? I år har vi på Kurera laddat kalendern med allt från nyttiga vitaminer och välgörande kosttillskott till hudvård och konsultationer av våra experter. Varje morgon mellan 1 december och ända fram till julafton öppnar vi en ny lucka och ger dig en ny chans att vinna! Luckan öppnas klockan 05.30 och stängs vid midnatt.

porträttbild kvinna

Hög dos C-vitamin håller Camilla frisk

Hälsa

Camilla Eide jobbar som butiksbiträde och har en son som precis börjat förskoleklass. Hon exponeras med andra ord mycket för virus och bakterier. För att slippa förkylningar är Camilla noga med vad hon äter. För ett år sedan började hon ta en C-vitamin som stannar i kroppen under ett dygn, för att hålla sig frisk. 

 

kvinna som håller sig för magen

Låt bitterörter lugna orolig mage

Hälsa

Har det blivit för mycket av det goda? Tillfälliga besvär med magen drabbar alla någon gång. Lugn, det finns enkel och naturlig hjälp. Och snabb! Bitterörter är första hjälpen för matsmältningssystem som hamnat i obalans.

Rödvit katt tittar på chokladmuffins i granris

Så märker du om din katt fått chokladförgiftning

Husdjur

Temadagen Kattens dag infaller samma dag som första advent varje år, alltså söndag 29 november! En dag att både fira och uppmärksamma de älskade fyrbenta vännerna och adventsmysa. Men tänk på att hålla praliner eller rawfoodbollar med kakao borta från din katt – den kan nämligen drabbas av chokladförgiftning om den äter kakao.

 

nypon buskar

Nypon dämpar värken i lederna

Hälsa

Artros är vår vanligaste kroniska sjukdom, och inflammation i lederna kan ge smärtor som begränsar vardagen. Men det finns flera naturliga ämnen som kan få värken att avta, som nypon och vitamin C – och kondroitin från nötkreatur. Kurera har talat med smärtläkaren Bo Dettner om naturlig smärtlindring för ledbesvären.

ben

Hjälp mot kryp i benen

Hälsa

Det pirrar, kryper och smärtar i benen – och sömnen blir lidande. Restless legs är en pina för den som drabbas. Ny spännande forskning visar att spårämnet selen kan hjälpa vid lätta till medelsvåra symtom. Kurera har pratat med Jan Ulfberg, docenten och specialistläkaren som forskat på restless legs i 30 år och sett patienter bli hjälpta.

två kvinnor kör plankan

Vad är bäst? Kondition- eller styrketräning

Hälsa

Vi som gillar att träna pratar gärna länge och ofta om vad som är bästa sättet att träna. Är det styrketräning eller kanske konditionsträning? Färsk forskning visade att båda sätten är bra, men på olika sätt. Vill du slippa typ 2 diabetes ska du förbättra konditionen, men för viktnedgång och andra sjukdomar är valet inte lika uppenbart.

kvinna

Örten motade hormonell oro

Hälsa

För tre år sedan fick Gloria Tonnvik svår ångest. Humöret gick upp och ner och sömnlösheten tärde. Läkare gav diagnosen PMDS, en svårare form av PMS och hon fick antidepressiv medicin – men det ville inte Gloria ta. Lösningen kom i form av en ayurvedisk ört – ashwagandha.

 

kvinna tittar ut genom fönster

Naturlig hjälp mot depression

Hälsa

Håller oron på att ta över din vardag? Många lever med malande tankar – och även om det är helt naturligt så är det viktigt att vara vaksam på hur det påverkar livet och kroppen. Ett växtbaserat läkemedel med johannesört kan dämpa oro och ångest, utan biverkningar eller risk för beroende.

kvinna med hund

Så slapp Emelie knäsmärtan

Hälsa

En svår skidolycka trasade sönder knäet för Emelie von der Burg. Två operationer och en lyckosam rehabilitering gjorde henne bra igen. Men tio år senare började knät smärta – plötsligt och helt utan anledning. Då tog veterinären Emelie till samma metod som hon rekommenderar till djuren: ett tillskott med grönläppad mussla. Och nu är hon smärtfri igen.

 

Skål med kokosyoghurt toppad med bär och granola

Hemmagjord kokosyoghurt med probiotika

Recept

Njut av en egen yoghurt till frukost eller mellis, gjord på kokosmjölk och boostad med välgörande probiotika, men fri från tillsatser. Inspireras av detta recept från Kureras bloggare Sophie Bohnstedt. Allra godast blir den toppad med immunstärkande bär och knaprig granola.