Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Hjärnforskaren om beröring – det är livsviktigt!

Fakta

Namn: Helena Backlund Wasling.
Yrke: Forskare i neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin.
Bor: Göteborg
Aktuell med: Boken "Närmare – Om det livsviktiga i att röra vid varandra” på Mondial förlag.
Info: Läs mer om Helena Backlund Waslingpå hennes hemsida

Närhet och beröring är inte bara en fråga om kramar och sex, vi behöver beröring för att fungera som människor och det är ofta de små gesterna som betyder mest. Kurera ställde några frågor till hjärnforskaren Helena Backlund Wasling som i sin bok ”Närmare” ger en förståelse för varför det är så vikitigt att vi faktiskt tar i varandra.

I boken ”Närmare – Om det livsviktiga i att röra vid varandra” skriver hjärnforskaren Helena Backlund Wasling om vikten av att röra vid varandra.  Helena är sjukgymnast i botten, men hon var sugen på att börja forska och berättar att hon hade ett stort intresse för hjärnan och nervsystemet.
– Det som först nådde mig var ett projekt om hudkänsel och motorik och som sjukgymnast kändes det väldigt rimligt.
Därifrån har Helenas forskarintresse gått vidare till att allt mer handla om de emotionella delarna av känsel.
Att det nu blivit en bok beror på att Helena ofta i samband med föreläsningar får frågan om hon kan rekommendera vidare läsning. Då det inte funnits någon litteratur att hänvisa till valde hon att själv skriva en bok i ämnet.

Rör vi vid varandra för lite?
– Det är egentligen lite svårt att säga. I många familjer tror jag att man har en naturlig känsla för att vilja vara nära varandra när barnen är relativt små så jag tror att det rent generellt fungerar bra. När barngrupperna däremot är väldigt stora i förskolan är det inte möjligt att ge barnen den närhet de så väl behöver. En annan utsatt grupp är våra äldre som många gånger lever i stor ensamhet.
I en tid när allt från vården till mataffärerna och mycket annat i livet digitaliseras blir de äldre enligt Helena än mer ensamma och många gånger helt utan beröring.

 

Varför behöver vi beröring?
– Beröring har flera effekter för oss. Får vi inte beröring som små barn utvecklas helt enkelt inte nervsystemet som det skall och då kan man som vuxen få bekymmer med stresshantering och faktiskt med möjligheten att bilda goda, långvariga relationer. Beröring har den effekten för oss att när vi får beröring så ökar tilliten till andra människor och vi känner oss sedda och trygga. Om vi tänker på hur världen ser ut och hur stor del av våra ungdomar som lider av psykisk ohälsa är ju beröringens effekter något som man verkligen skulle vilja se mer av, snarare än mindre.

LÄS OCKSÅ: Slösa med kramar! Ömsint beröring får kroppen att jubla

Du skriver att vi kramas mer nu än förr och att kramen blivit en sätt att hälsa som i många fall bytt ut handslaget, är det en positiv utveckling?
– Om kramen känns lustfylld och naturlig är det självklart en positiv utveckling, men om vi kramas trots att vi inte vill är det ju mer tveksamt. Till skillnad från handslaget ser vi ju inte ögonen på den personen vi kramar och känner vi inte varandra väl kan det finnas en utsatthet i det och då kan faktiskt handslaget vara bättre och kännas tryggare. Vi måste inte alls kramas till varje pris.

Samhället är väl inte direkt riggat för att vi ska gå runt och ta på varandra, det kan upplevas som oönskad närhet och gränsöverskridande beteende. Hur gör vi för att på ett naturligt sätt få in mer hälsosam fysisk beröring med bibehållen respekt för varandras integritet?
– Det är så lätt när man pratar om beröring att folk associerar det till omfattande varianter av beröring så som långvariga omfamningar eller massagestunder. De positiva effekterna av beröring kommer ju även av den där lilla beröringen som knappast märks. En snabb hand på någons skuldra för att betona något man säger eller för att fråga om någon mår bra är lätt att lägga till utan att någon känner sig illa behandlad och utan att integriteten går förlorad. Men visst, man måste vara försiktig och försöka känna av situationen.

LÄS OCKSÅ: Kärleksfull beröring hjälper barns hjärnor att utvecklas

Du nämner någonstans i boken att det i USA där det är strikt förbjudet att ta i varandra på arbetsplatser och att de som inte får sitt behov av fysisk närhet uppfyllt kanske borde fundera på att anlita en proffessionell ”cuddler”. Finns det?
– Haha, jo det finns absolut. Jag tror inte att det finns i Sverige dock. Vi har ju det här mer i form av massage eller så kan man boka en tid hos en taktil terapeut som arbetar med beröring av huden lite som en massör, men med strykningar istället för djup muskelbehandling. Man får en del av de positiva effekterna med sådan behandling så som frisättning av hormoner och aktivering av nervfibrer som gör dig lugn och avslappnad, men eftersom behandlingen är mellan en professionell utövare och en kund så sker ju ingen utveckling av de nära relationerna med sådana metoder.

 

Finns det inte många problem där? Spontant låter det som det hamnar i gränslandet till prostitution.
– Eftersom det här mest finns i USA är jag övertygad om att man skriver på långa listor av förhållningsregler innan man sätter igång. Men det är ju detta som kan vara problemet med beröring, att vi associerar det till något som måste ha att göra med sex och erotik när det är det mest grundläggande för oss människor.

Bortsett från kramandet som hälsningsgest, hur är vårt förhållande till beröring idag jämfört med tidigare?
– Förr var det nog lite olika förhållningssätt till beröring beroende på samhällsklass. I de fina salongerna var beröring inget man slösade med precis och barn skulle inte ha för mycket närhet eftersom de kunde skämmas bort av det och dessutom ansågs det ohygieniskt. I enklare hem kanske man inte hade tid med omsorgen om varandra genom beröring heller men i trångboddhetens tecken var man ändå tvungen att förhålla sig till närheten till varandras kroppar genom att till exempel sova i samma säng flera personer. Pendeln har sedan svängt och vi ger våra nyfödda mycket närhet, vi bär våra barn i sjalar och vi verkar någonstans ha förstått en del om närhetens betydelse men det som sker nu är att vi gradvis skalar bort umgängesarenor till fördel för det digitala livet vilket aldrig kommer att kunna ersätta en kram eller en ögonkontakt.

LÄS OCKSÅ: Musikern Ronnie Åström om livet som högkänslig

Jag får uppfattningen när jag läser din bok att många urfolk har ett annat förhållningssätt till fysisk kontakt och rör varandra på ett mer naturligt sätt. Har vi kanske en del att lära?
– Det man kunnat se vid studier av mer primitiva kulturer är att de som hade mest närhet och beröring också var fredligare samhällen med betydligt mindre våld vilket vi säkert borde kunna lära oss en del av. En kraftig förenkling är att människor som rör vid varandra slåss inte.

Du nämnde tidigare att barn som inte får beröring som små kan få problem med anknytning som vuxna, vad kan det mer ha för påverkan?
– Anknytningsproblemen gör ju att man får svårigheter att både bilda och bibehålla sociala relationer som vuxen men bristande beröring i barndomen kan också leda till att man får svårigheter att hantera stress och att man har lättare att utveckla längvariga smärttillstånd. Det kan man se hos barn som vuxit upp under dystra förhållanden på barnhem och liknande.

 

LÄS OCKSÅ: Ny forskning: Så är den perfekta beröringen

Ett kapitel heter Én våldsam brist på beröring, kan brist på beröring ligga bakom en våldsspiral?
– Det är inte mycket som studerats kring detta, men det lilla man vet tyder på att det skulle kunna vara så. Om man betänker att beröring gör att vi känner mer tillit till andra människor, känner oss mer inkluderade och sedda och gör oss mer villiga till samarbete och hjälpsamhet och tänker att brist på beröring skulle leda till motsasten så blir man ju lätt oroad och tänker att det inte är orimligt att brist på närhet skulle kunna leda till ökat våld.

Skulle du säga att det är under spädbarnsåren som det är som viktigast med beröring eller är det lika viktigt under hela uppväxten, ja livet för den delen?
– Under spädbarnsåren är det inte bara viktigt med beröring utan snarare kritiskt för att vi skall utvecklas normalt och rent av överleva. Nervsystemet hos barn är oerhört formbart och självklart är beröring viktigt under hela barndomen. Senare i livet klarar vi oss relativt bra utan närhet, men vi mår inte bra. Min forskning har visat att människor uppskattar beröring på samma sätt genom hela livet och att den här delen av nervsystemet ständigt söker input. Beröring är i mångt om mycket en social funktion och människans sociala funktion hör till själva essensen av att vara människa vilket självklart inte försvinner med stigande ålder.

Är det någon grupp som särskilt skulle må bra av mer beröring, som äldre eller de med olika funktionsstörningar eller besvär med psykisk ohälsa?
– Absolut är det så, men här behövs mer forskning. En stor studie publicerades nyligen som visade att beröring hade lika god effekt som medicinering vid behandling av patienter med demenssjukdom. Mindre studier har visat positiva effekter på ungdomar med psykisk ohälsa och när det gäller våra ensamma äldre är jag övertygad om att de flesta skulle må bra av mer fysisk beröring, säger Helena avslutningsvis.

Av Nina Törmark



Fakta

Namn: Helena Backlund Wasling.
Yrke: Forskare i neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin.
Bor: Göteborg
Aktuell med: Boken "Närmare – Om det livsviktiga i att röra vid varandra” på Mondial förlag.
Info: Läs mer om Helena Backlund Waslingpå hennes hemsida

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Lemonadglas på rad

Anna Ottossons immunstärkande drycker

Drycker och smoothies

Hon är en av Sveriges ledande dietister som bland annat driver programmet "Foodpower Cancerrehab" där hon hjälper cancerdrabbade tillbaka till livet, med hjälp av god och hälsosam mat. Här bjuder Anna Ottosson på två fräscha drycker, fulla av näringsämnen, vitaminer och skyddande ämnen för ditt immunförsvar.

Därför är lök så nyttigt

Kost

Hacka, stek, ugnsbaka eller koka. Lök kan tillredas på många sätt. Vanlig lök är inte bara en smakhöjare, den främjar hälsan på många sätt. Till exempel stärker lök de goda bakterierna i tarmen och både gula och röda löken innehåller quercetin som är bra för immunförsvaret.

ögon

Näring för skarpare syn

Hälsa

Gula fläcken är det område i ögat som har flest synceller och där vi ser skarpast. Den lilla fläcken är bara ett par millimeter stor – men förändringar i makula kan påverka hela livet. Risken för makuladegeneration ökar med åldern, och kvinnor drabbas oftare än män. Studier har visat att vitaminer, antioxidanter och näringsämnen som lutein och zeaxanhtin kan bromsa förloppet med synförsämringar.

 

Leende kvinna äter choklad

Maten som lindrar ångest

Kost

Ångest och oro är dessvärre vanliga tillstånd idag. Svårare ångestformer kräver förstås professionell hjälp – men det finns naturliga sätt att hjälpa sitt mående på traven. Genom att äta eller dricka dessa råvaror kan du lindra ångest och oro naturligt!

Sommmarblommor på en äng

7 sorters blommor att plocka – med måtta!

Eko/miljö

Midsommar betyder traditioner. Och en är att plocka vackra blommor och lägga under kudden, ställa i en vas eller binda kransar av. Plocka gärna, men gör det med måtta – för binas skull . Här är blommorna som bin och insekter älskar – och en blomma du gärna får plocka mycket av. Glad midsommar!

händer sträcker sig upp mot solen

Vad är tillräckliga nivåer av D-vitamin? Kureras expert svarar

Naturlig hälsa

amin D bildas i huden när solen lyser starkt. Under vintern har de flesta svenskar brist på D-vitamin. Värst drabbade är mörkhyade personer och de som undviker solen. För att må bra behöver vi fylla på förråden, något vi kan passa på att göra nu under sommaren. Fredrik Ölander, funktionsmedicinsk terapeut och Kureras expert berättar om vad han anser är optimala nivåer.

 

Kvinna håller i plastpåsar med grönsaker

Så nollar du ditt matavfall i köket

Eko/miljö

200 000 ton matsvinn produceras i Sverige varje år – och 224 000 ton hälls ut i avloppet. Vi behöver bli bättre på att återvinna mat och bli mer kreativa i köket, menar författaren Karin Bohlin. Här bjuder hon på ett smarrigt "restrecept"!

Blir du också sjuk när semestern kommer?

Hälsa

Äntligen semester, tänker du och har en lista av roliga saker att göra. Men så blir du trött och hängig de första dagarna på ledigheten. Kroppen vill bara vila och sedan kommer förkylningen som ett brev på posten. Det är inte ovanligt att bli sjuk när du är ledigt. Kurera frågade stresscoachen Karin Isberg varför det är så och vad man kan göra för att undvika att bli sjuk på sin semester?

flicka som blåser på maskros

Ogräsen som är riktigt nyttiga

Kost

Ogräs är inte bara dåligt. Det finns en anledning till att ogräs växer i ohejdat takt. Dessa är starka och när de växer under dåliga förutsättningar utvecklar de kraft. Många medicinalväxter är  vad vi kallar för ogräs. Här kommer några spännande ogräs att lägga på minnet.

Ginkgo biloba – när minnet sviker

Hälsa

Alla har vi nog känt att minnet kan svika och att hjärnan känns fylld av en svårgenomtränglig dimma. Orsaken kan vara sämre blodcirkulation – och då finns det flera sätt att lösa problemet, säger Kureras expert Fredrik Ölander. Det gröna tempelbladet gingko biloba kan få igång mikrocirkulationen, så att ditt minne blir bättre.

grönsaker

Debatt: “Motstridig forskning om antioxidanter presenteras utan underlag”

Kurera debatt

Svensk Egenvård och den svenska branschen uppskattar all forskning som syftar till att bekämpa cancer i alla dess former. Vi skulle också uppskatta om professor Martin Bergö på sedvanligt sätt publicerar sina forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter och låter sina resultat analyseras och bemötas av andra forskare. Det bästa vore om han gjorde detta innan han torgför slutsatserna i kvällstidningar och TV-soffor. Det skriver Mats Nilsson, VD på Svenske egenvård i en debattartikel.

Katt ligger i tunnel i klösträd

Ge din innekatt ett gott och hälsosamt liv

Husdjur

Många som bor i städer och i lägenhet väljer att ha innekatt – och katter anpassar sig väl till ett liv inomhus. Men för att de ska må bra behöver de få sina behov tillfredsställda och det är viktigt att katten både får stimulans, utlopp för sina instinkter och möjlighet att vila i lugn och ro.

 

Burrito bowl med avokado, bönor och taco chips

Mexikansk burrito bowl med ärthummus

Recept

Det klassiska fredagsmyset med tacos har fått konkurrens! Denna bowl med extra allt, från systrarna bakom matduon "Foodgeekz", innehåller både kryddade bönor, rostad sötpotatis och massvis av koriander och avokado.

kvinna vilar

Bitterörterna som gör magen glad & nöjd

Hälsa

Sommar och semester – och grillad mat, fika på stranden och picknick i parken. Sommarens matvanor är härliga, men ibland mer än vad magen klarar av. Då är det lätt hänt att matsmältningen hamnar i obalans. Bitterörter kan lindra allt från magknip, svullnad och gaser inom en kvart.

Vitaminer som underlättar klimakteriet

Naturlig hälsa

Resan genom klimakteriet kan vara väldigt olika. En del kvinnor upplever stora besvär medan andra knappt känner av förändringen. Det finns en hel del du kan göra själv för att underlätta omställningen. Kurera pratade med läkaren och näringsmedicinaren Elise Indekeu om hormoner, sömn, kost och kosttillskott som ger bättre mående i övergångsåldern.

 

flaskor och glas med fläder

Så gör du flädersaft utan citronsyra

Hälsa

Nu blommar flädern för fullt och det är dags att göra bär, saft, smoothies eller te. Fläderblommorna har traditionellt använts för dess hälsofrämjande egenskaper, bland annat vid förkylning. Men hoppa över citronsyran om du vill vara nyttig. Den utvinns ur svartmögel.

Kisel gav Anna hårsvallet tillbaka

Naturlig hälsa

När stressen blev för stor tappade Anna Falk mycket mer hår än vanligt. Hon anmälde sig till Sveriges största hårtest, och fick prova mineraliskt kisel, som lovar bättre hårkvalitet. – Jag var missnöjd med mitt livlösa, tunna och slitna hår. Men nu är mitt hår tjockare och starkare, säger Anna Falk.

Ung leende kvinna med vit angorakatt

Sådan matte sådan katt?

Husdjur

Katter är kända för att vara självständiga och bete sig så som de själva behagar, oavsett vad deras matte eller husse gör eller vill. Men nu visar det sig att de kanske är mer lika oss än vad vi tror – och till och med kopierar mattes eller husses personlighet!

Citrusfrukter

5 importerade varor du garanterat vill köpa eko

Eko/miljö

Många skadliga bekämpningsmedel är förbjudna i Sverige och i övriga EU. Men det innebär inte att vi inte kan få i oss dem ändå – via importerade varor från övriga världen. Här är 5 varor  som du bör köpa eko – för den biologiska mångfaldens och din egen hälsas skull.

 

Familj grälar i bil

5 överlevnadstips för familjesemestern

Mental hälsa

Äntligen sommar och semester – men ofta också gnäll, bråk och trassel när många viljor ska trängas i en sommarstuga eller ett litet hotellrum. Författaren Kristin Emilsson vet själv allt om detta och är aktuell med en feelgod-roman om en sommar där allt går fel. Här delar hon med sig av sina bästa överlevnadstips för semestern!

kvinna i naturen

Irina fick tillbaka rörligheten i knäet

Naturlig hälsa

Irina Esteman skadade sitt knä vid en cykelolycka under en semesterresa. Undersökningen avslöjade artros – men ett kollagentillskott berikat med MSM, C-vitamin och kondroitinsulfat tog bort smärtan och nu kan Irina promenera och cykla igen. Som en bonus blev hennes hår fylligare och tjockare av tillskottet.