Hjärnforskaren om beröring – det är livsviktigt!

Fakta

Namn: Helena Backlund Wasling.
Yrke: Forskare i neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin.
Bor: Göteborg
Aktuell med: Boken "Närmare – Om det livsviktiga i att röra vid varandra” på Mondial förlag.
Info: Läs mer om Helena Backlund Waslingpå hennes hemsida

Närhet och beröring är inte bara en fråga om kramar och sex, vi behöver beröring för att fungera som människor och det är ofta de små gesterna som betyder mest. Kurera ställde några frågor till hjärnforskaren Helena Backlund Wasling som i sin bok ”Närmare” ger en förståelse för varför det är så vikitigt att vi faktiskt tar i varandra.

I boken ”Närmare – Om det livsviktiga i att röra vid varandra” skriver hjärnforskaren Helena Backlund Wasling om vikten av att röra vid varandra.  Helena är sjukgymnast i botten, men hon var sugen på att börja forska och berättar att hon hade ett stort intresse för hjärnan och nervsystemet.
– Det som först nådde mig var ett projekt om hudkänsel och motorik och som sjukgymnast kändes det väldigt rimligt.
Därifrån har Helenas forskarintresse gått vidare till att allt mer handla om de emotionella delarna av känsel.
Att det nu blivit en bok beror på att Helena ofta i samband med föreläsningar får frågan om hon kan rekommendera vidare läsning. Då det inte funnits någon litteratur att hänvisa till valde hon att själv skriva en bok i ämnet.

Rör vi vid varandra för lite?
– Det är egentligen lite svårt att säga. I många familjer tror jag att man har en naturlig känsla för att vilja vara nära varandra när barnen är relativt små så jag tror att det rent generellt fungerar bra. När barngrupperna däremot är väldigt stora i förskolan är det inte möjligt att ge barnen den närhet de så väl behöver. En annan utsatt grupp är våra äldre som många gånger lever i stor ensamhet.
I en tid när allt från vården till mataffärerna och mycket annat i livet digitaliseras blir de äldre enligt Helena än mer ensamma och många gånger helt utan beröring.

 

Varför behöver vi beröring?
– Beröring har flera effekter för oss. Får vi inte beröring som små barn utvecklas helt enkelt inte nervsystemet som det skall och då kan man som vuxen få bekymmer med stresshantering och faktiskt med möjligheten att bilda goda, långvariga relationer. Beröring har den effekten för oss att när vi får beröring så ökar tilliten till andra människor och vi känner oss sedda och trygga. Om vi tänker på hur världen ser ut och hur stor del av våra ungdomar som lider av psykisk ohälsa är ju beröringens effekter något som man verkligen skulle vilja se mer av, snarare än mindre.

LÄS OCKSÅ: Slösa med kramar! Ömsint beröring får kroppen att jubla

Du skriver att vi kramas mer nu än förr och att kramen blivit en sätt att hälsa som i många fall bytt ut handslaget, är det en positiv utveckling?
– Om kramen känns lustfylld och naturlig är det självklart en positiv utveckling, men om vi kramas trots att vi inte vill är det ju mer tveksamt. Till skillnad från handslaget ser vi ju inte ögonen på den personen vi kramar och känner vi inte varandra väl kan det finnas en utsatthet i det och då kan faktiskt handslaget vara bättre och kännas tryggare. Vi måste inte alls kramas till varje pris.

Samhället är väl inte direkt riggat för att vi ska gå runt och ta på varandra, det kan upplevas som oönskad närhet och gränsöverskridande beteende. Hur gör vi för att på ett naturligt sätt få in mer hälsosam fysisk beröring med bibehållen respekt för varandras integritet?
– Det är så lätt när man pratar om beröring att folk associerar det till omfattande varianter av beröring så som långvariga omfamningar eller massagestunder. De positiva effekterna av beröring kommer ju även av den där lilla beröringen som knappast märks. En snabb hand på någons skuldra för att betona något man säger eller för att fråga om någon mår bra är lätt att lägga till utan att någon känner sig illa behandlad och utan att integriteten går förlorad. Men visst, man måste vara försiktig och försöka känna av situationen.

LÄS OCKSÅ: Kärleksfull beröring hjälper barns hjärnor att utvecklas

Du nämner någonstans i boken att det i USA där det är strikt förbjudet att ta i varandra på arbetsplatser och att de som inte får sitt behov av fysisk närhet uppfyllt kanske borde fundera på att anlita en proffessionell ”cuddler”. Finns det?
– Haha, jo det finns absolut. Jag tror inte att det finns i Sverige dock. Vi har ju det här mer i form av massage eller så kan man boka en tid hos en taktil terapeut som arbetar med beröring av huden lite som en massör, men med strykningar istället för djup muskelbehandling. Man får en del av de positiva effekterna med sådan behandling så som frisättning av hormoner och aktivering av nervfibrer som gör dig lugn och avslappnad, men eftersom behandlingen är mellan en professionell utövare och en kund så sker ju ingen utveckling av de nära relationerna med sådana metoder.

 

Finns det inte många problem där? Spontant låter det som det hamnar i gränslandet till prostitution.
– Eftersom det här mest finns i USA är jag övertygad om att man skriver på långa listor av förhållningsregler innan man sätter igång. Men det är ju detta som kan vara problemet med beröring, att vi associerar det till något som måste ha att göra med sex och erotik när det är det mest grundläggande för oss människor.

Bortsett från kramandet som hälsningsgest, hur är vårt förhållande till beröring idag jämfört med tidigare?
– Förr var det nog lite olika förhållningssätt till beröring beroende på samhällsklass. I de fina salongerna var beröring inget man slösade med precis och barn skulle inte ha för mycket närhet eftersom de kunde skämmas bort av det och dessutom ansågs det ohygieniskt. I enklare hem kanske man inte hade tid med omsorgen om varandra genom beröring heller men i trångboddhetens tecken var man ändå tvungen att förhålla sig till närheten till varandras kroppar genom att till exempel sova i samma säng flera personer. Pendeln har sedan svängt och vi ger våra nyfödda mycket närhet, vi bär våra barn i sjalar och vi verkar någonstans ha förstått en del om närhetens betydelse men det som sker nu är att vi gradvis skalar bort umgängesarenor till fördel för det digitala livet vilket aldrig kommer att kunna ersätta en kram eller en ögonkontakt.

LÄS OCKSÅ: Musikern Ronnie Åström om livet som högkänslig

Jag får uppfattningen när jag läser din bok att många urfolk har ett annat förhållningssätt till fysisk kontakt och rör varandra på ett mer naturligt sätt. Har vi kanske en del att lära?
– Det man kunnat se vid studier av mer primitiva kulturer är att de som hade mest närhet och beröring också var fredligare samhällen med betydligt mindre våld vilket vi säkert borde kunna lära oss en del av. En kraftig förenkling är att människor som rör vid varandra slåss inte.

Du nämnde tidigare att barn som inte får beröring som små kan få problem med anknytning som vuxna, vad kan det mer ha för påverkan?
– Anknytningsproblemen gör ju att man får svårigheter att både bilda och bibehålla sociala relationer som vuxen men bristande beröring i barndomen kan också leda till att man får svårigheter att hantera stress och att man har lättare att utveckla längvariga smärttillstånd. Det kan man se hos barn som vuxit upp under dystra förhållanden på barnhem och liknande.

 

LÄS OCKSÅ: Ny forskning: Så är den perfekta beröringen

Ett kapitel heter Én våldsam brist på beröring, kan brist på beröring ligga bakom en våldsspiral?
– Det är inte mycket som studerats kring detta, men det lilla man vet tyder på att det skulle kunna vara så. Om man betänker att beröring gör att vi känner mer tillit till andra människor, känner oss mer inkluderade och sedda och gör oss mer villiga till samarbete och hjälpsamhet och tänker att brist på beröring skulle leda till motsasten så blir man ju lätt oroad och tänker att det inte är orimligt att brist på närhet skulle kunna leda till ökat våld.

Skulle du säga att det är under spädbarnsåren som det är som viktigast med beröring eller är det lika viktigt under hela uppväxten, ja livet för den delen?
– Under spädbarnsåren är det inte bara viktigt med beröring utan snarare kritiskt för att vi skall utvecklas normalt och rent av överleva. Nervsystemet hos barn är oerhört formbart och självklart är beröring viktigt under hela barndomen. Senare i livet klarar vi oss relativt bra utan närhet, men vi mår inte bra. Min forskning har visat att människor uppskattar beröring på samma sätt genom hela livet och att den här delen av nervsystemet ständigt söker input. Beröring är i mångt om mycket en social funktion och människans sociala funktion hör till själva essensen av att vara människa vilket självklart inte försvinner med stigande ålder.

Är det någon grupp som särskilt skulle må bra av mer beröring, som äldre eller de med olika funktionsstörningar eller besvär med psykisk ohälsa?
– Absolut är det så, men här behövs mer forskning. En stor studie publicerades nyligen som visade att beröring hade lika god effekt som medicinering vid behandling av patienter med demenssjukdom. Mindre studier har visat positiva effekter på ungdomar med psykisk ohälsa och när det gäller våra ensamma äldre är jag övertygad om att de flesta skulle må bra av mer fysisk beröring, säger Helena avslutningsvis.

Av Nina Törmark


Fakta

Namn: Helena Backlund Wasling.
Yrke: Forskare i neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin.
Bor: Göteborg
Aktuell med: Boken "Närmare – Om det livsviktiga i att röra vid varandra” på Mondial förlag.
Info: Läs mer om Helena Backlund Waslingpå hennes hemsida

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Går det att träna vid förkylning?

TRÄNING

Du har säkert funderat på om du vågar tränar när du är förkyld. En grundregel är att aldrig träna med feber eller en infektion i kroppen, för det kan i värsta fall gå hårt åt hjärta och njurar. Att vara småförkyld och träna lite lätt är oftast inget problem, men ibland kan det vara svårt att känna var gränsen går.

30 dagars gratis online träning

TRÄNING

Är du sugen på att träna - men vill stanna hemma? För dig som inte redan är medlem på Yogobe har vi på Kurera tagit fram ett specialerbjudande: Du får tillgång till alla Yogobes träningsfilmer online under 30 dagar. 

“Maxvärden för vitaminer gynnar myndigheterna – inte konsumenterna”

Kurera debatt

När risken för influensa är som störst och många svenskar vill stärka sitt immunförsvar lägger Livsmedelsverket fram ett förslag om maxvärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott. Om förslaget antas kommer många effektiva och hälsofrämjande näringstillskott att förbjudas i Sverige. Detta är helt i motsatt riktning mot övriga nordiska länders hälsostrategier. Det skriver Filip Sjöström, ordförande i Nordic Nutrition Council i detta debattinlägg, där han även uppmanar till att göra din röst hörd genom att skriva under den namninsamling som NNC startat.

 

Viktigt med goda matvanor vid oro och stress

Kost

Tröstäter du? I tider av oro och hög stress ligger det nära till hands att ta till mat för att lugna oss, särskilt om vi går hemma och har nära till skafferiet. Det är därför lätt att ta en macka till, mumsa på chips eller smågodis i större utsträckning än vanligt. Därför är det bra att ha struktur på sitt ätande, här får du några tips.

Sverige ska bli bäst på hjärtforskning

Hälsa

I Sverige samlar vi information i medicinska register. Det ger unika förutsättningar att göra stora befolkningsstudier som sträcker sig över lång tid. Forskare vid Uppsala universitet vill inom fem år ha hittat nya och ovanliga riskfaktorer att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Detta för att bland annat kunna förutsäga en hjärtinfarkt några månader innan den uppstår.

Örten som lindrar Clas-Görans allergi

Hälsa

Clas-Göran Svensson trodde att de rinnande ögonen, nysningarna och den tunga andningen var en vanlig förkylning. Efter ett besök hos distriktsläkaren konstaterade han att det var pollenallergi. Sedan följde några år med mediciner som gav tråkiga biverkningar som satte sina spår. Men när en kollega gav Clas-Göran en örtbaserad kapsel, som kunde motverka allergi, försvann problemen.

Kureras expert Monika Björn tipsar om enkla hemmaövningar

Hälsa

För snart tre veckor sedan satt Kureras träningsexpert Monika Björn på ett café innan hon skulle iväg och leda ett yogapass. Då fick hon reda på att gymmet stäng på grund av smittrisken av covid-19. Där och då föddes idén om direktsänd onlineträning.  Har du inte möjlighet att träna på ett gym, följa onlinekurser eller Monikas Instagram live yogapass så kan du med lite fantasi göra din hemmaträning väldigt effektiv.

 

Till er alla fantastiska människor därute – stärk ert försvar mot covid-19!

Kurera debatt

”Vi är livrädda för corona – men många inser inte kostens påverkan på vårt immunförsvar” skriver Elena Malmefeldt, grundare av Hälsokunskap i Sverige – och ger en rad enkla, konkreta råd på hur vi kan äta och leva för att faktiskt gå starkare ur den här situationen. För att sprida goda hälsoråd och framtidstro har hon skapat facebook-gruppen Tillsammans blir vi starkare. Läs hennes debattinlägg här.

Tips på träning som du enkelt kan göra hemma

Hälsa

Allt fler gym och andra träningsanläggningar stänger för att bidra till att försöka stoppa spridningen av coronaviruset. En del erbjuder träning online och andra har förkortade öppningstider. Vill du träna hemma, finns det många videos på youtube att välja mellan, och naturen är ju fortfarande öppen, och du kanske inte har så långt till ett utegym.

Faktorerna som påverkar immunförsvaret mest

Forskning

Forskare vid Lunds universitet och Pasteur-institutet studerade vad som påverkar våra immunceller mest och varför vi reagerar så olika på infektioner. De har analyserat miljontals variabler och har funnit att fyra faktorer påverkar immunförsvaret mer än andra.

 

WHO avråder från antiinflammatoriska läkemedel vid covid-19

Hälsa

Det finns enligt franska myndigheter bevis för att antiinflammatoriska läkemedel som Ipren, Voltaren och Treo kan förvärra tillståndet hos personer drabbade av covid-19, man avråder därför sjuka från att ta den typen av läkemedel. Rekommendationer som nu även får stöd av Världshälsoorganisationen WHO. Svenska myndigheter har dock hittills tonat ned risken.

Livsmedelsverket om maxvärden: Konsumentens säkerhet går först

Hälsa

Trots att det inte finns några rapporterade fall där personer blivit sjuka av att ta vitaminer eller mineraler i höga doser, väljer Livsmedelsverket att rekommendera lagstadgade maxdoser som gör att flera preparat riskerar försvinna från marknaden. Astrid Walles-Granberg, rådgivare på myndigheten som deltagit i arbetet med att ta fram förslaget försvarar beslutet med att konsumentens säkerhet har högsta prioritet.

 

Så undviker du smitta – nio goda råd

Hälsa

Det pågår en pandemi i världen och i nuläget finns vare sig bot eller vaccin, därför behöver vi alla göra vad vi kan för att motverka att smittan sprids och undvika att själva bli smittade. Alla har säkert hört av vi behöver tvätta händerna – här kommer ytterligare några tips som är bra att tänka på.

Nedsatt njurfunktion inte så farligt när vi blir äldre

Hälsa

När vi blir äldre minskar många funktioner i kroppen. Till exempel drabbas vi av benskörhet och får en nedsatt njurfunktion. Men en njurfunktion som anses som nedsatt hos en yngre person behöver inte vara nedsatt hos en äldre person. Vid Lunds universitet har forskare tittat på några av åldrandets sjukdomar och dess klassificeringar för att undvika överflödig medicinering.

8 enkla tips till extra träning

TRÄNING

Hur gick det med nyårslöftet att komma i bättre form? Tillhör du dom som ofta vill men sällan kan hålla en satsning om mer träning? Deppa inte och ha inte dåligt samvete. Det är många som inte får ihop livspusslet och inte hinner. Det går att få in den motion i din vardag som du behöver. Här får du 8 smarta och enkla råd.

 

Annika Kvist

Annika Kvist: “Jag missade att lyssna inåt”

Krönikan

När Annika Kvist kom stressad till sin första dag på jobbet i L.A insåg hon snart att hon var ensam på kontoret - övriga kollegor var ute och vågsurfade. Det väckte något till liv inom henne - det fanns andra prioriteringar i livet och det fanns de som valde att fånga dagen och leva livet fullt ut.

Så påverkar depression och oro kroppen

Mental hälsa

Psykiska åkommor som oro, ångest och depression är inte något som enbart påverkar våra tankar, det kan även i allra högra grad påverka hur vi mår i kroppen, Visste du till exempel att deprimerade personer kan ha högre smärttröskel eller att oro kan påverka immunsystemet.

“Rädslan är din värsta fiende – stärk dig med källkritik och sunt förnuft”

Krönikan

Oro, stress och rädsla för coronavirus och pandemi lamslår världen just nu. I många fall är rädslan värre än viruset. Hysterin skapar ännu mer stress som i sin tur påverkar dig negativt. Satsa istället på källkritik, sunt virus-förnuft och det som stärker dig, skriver yogalärare och skrattinstruktör Tanja Dyredand i denna krönika där hon uppmanar till att sprida glädje och omtanke även i eländet.