Hjärnan kan lite förenklat delas upp i av fem olika delar, dessa delar har olika funktioner samtidigt som de är nära förknippade med och beroende av varandra. I lektion två får vi lära oss mer om lillhjärnan som trots namn och storlek har väldigt stor betydelse.
Lillhjärnan med sina 10 procent av hjärnmassan kanske inte verkar så betydande. Faktum är dock att den innehåller 50 procent av alla hjärnceller och är involverad i att finjustera samtliga hjärnans funktioner. Lillhjärnan har kopplingar till alla andra delar av hjärnan inklusive frontalloberna.
– Lillhjärnan drivs av kroppsrörelser i alla dess former. Fyrtio gånger fler nervfibrer går in till lillhjärnan i förhållande till hur många som går ut, det är först och främst rörelseinformation som lillhjärnan tar in, säger kiropraktor Martin Fransson.
Lillhjärnans tre huvudsakliga ansvarsområden
- Vår balans, hur väl vi klarar av att vara upprätta och balansera oss på våra två ben är beroende av hur väl lillhjärnan fungerar tillsammans med det så kallat vestibulära sinnet som är kopplat balansorganen i innerörat.
- Elegans, att vi har precision i våra rörelser. Det vi uppskattar till exempel hos skickliga idrottsmän och dansare.
- Koordination, att våra rörelser är samstämda och välkoordinerade.
Förbättringen av kroppens koordination, spänningar och balansförmåga får effekter som sträcker sig långt bortom tankeförmågan, förklarar Martin.
– Det är främsta anledningen till att jag förespråkar olika rörelseprinciper och ger exempel på övningar och rörelser som kan påverka hur hjärnan fungerar.
Effekterna av denna rörelsestimulering kan ge allt från bättre stresshantering, ökad inlärning till effektivare immunsystem enligt Martin.
LÄS OCKSÅ: Hjärnklok skola: Stimulera hjärnan med rätt rörelser
Balansen skvallrar om lillhjärnans status
Ett bra test för att bedöma statusen på lillhjärnan och hjärnstammen är att testa balansen.
– Balanssinnet utgörs av tre sinnessystem i samverkan. Synen, balansorganen i våra inneröron, som registrerar rörelse samt vår kroppsuppfattning.
Forskare har visat att det finns en koppling mellan vår balansförmåga och vår hjärnans ”ålder”. Detta genom att undersöka hur länge olika åldersgrupper i snitt kunde stå på ett ben med ögonen öppna och med ögonen slutna. För att på så sätt finna ut vad som kan anses normalt för varje åldersgrupp.
LÄS OCKSÅ: Hjärnklok skola med kiropraktor Martin Fransson
Övning – testa din balans
Enklast är att göra testet tillsammans med någon. Testet utför du genom att stå på ett ben med armarna längs sidorna och ta tiden. Stoppa tiden så snart du börjar vingla eller sätter ner foten, eller behöver använda armarna för att balansera dig. Jämför sedan din tid med listan nedan. Hur gammal blev du?
Under 40 år
Med ögonen öppna: 45 sekunder
Med ögonen stängda: 15 sekunder
40-49 år
Med ögonen öppna: 42 sekunder
Med ögonen stängda: 13 sekunder
50-59 år
Med ögonen öppna: 41 sekunder
Med ögonen stängda: 8 sekunder
60-69 år
Med ögonen öppna: 32 sekunder
Med ögonen stängda: 4 sekunder
70-79 år
Med ögonen öppna: 22 sekunder
Med ögonen stängda: 3 sekunder
80-99 år
Med ögonen öppna: 9 sekunder
Med ögonen stängda: 2 sekunder
Dessa tal endast är en uppskattning, det kan finnas många anledningar till nedsatt balans.
Se Martins film om lillhjärnan och hjärnstammen här.
Öva upp din balans
Martin rekommenderar att vi tar tillfället i akt att träna upp balansen när vi borstar tänderna. Detta görs genom att vi står på ett ben under två minuter – växla ben efter en minut. Den som klarar att göra det med ögonen öppna kan utmana sig genom att göra det med ögonen stängda. Genom att träna morgon och kväll så kommer du snart upptäcka hur du förbättrar din balans. Var uppmärksam på om du har bättre tid på morgonen eller kvällen eller efter en god nattsömn jämfört med en ”dålig” natt. Störd sömn har en nedsättande inverkan på vår hjärna och dess kopplingar, vilket ofta märks på balansen, förklarar Martin.
Av Nina Törmark
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!