Hjärnklok skola: Del 4 – “Människoshjärnan”

Fakta

Martin Fransson är kiropraktor och driver mottagningen Welledge i Gamla stan i Stockholm. Han har även givit ut boken "Din hälsokälla är du". Martin har ett rabatterbjudande för Kureras läsare. Du beställer boken här.

I lektion fyra i Kureras serie Hjärnklok skola lär kiropraktor Martin Fransson oss mer om “Människohjärnan” som han kallar vår ”tänkande” hjärna. Denna del av hjärnan påverkar motorik, framförhållning och planering men även sådant som beslutsförmåga, uppmärksamhet, självmedvetenhet, språk och läsförmåga.

– Jag kallar den människohjärnan då den utvecklades i takt med att människan ”blev till” för två till fem miljoner år sedan.
Men enligt Martin hämmas hjärnbarken och dess funktion av stressresponsen.
– Det beror på att ju nyare hjärndelen är ur evolutionshänseende, desto större känslighet för stress har den. För vår överlevnad litar vi på de delar av vår hjärna som har hundratals miljoner år av framgångsrika reaktioner på hotfulla situationer bakom sig det vill säga reptil- och däggdjurshjärnan, säger Martin, det är dock inte alltid det bästa sättet att möta vår moderna värld på menar han.
– Därför har människan också utvecklat en nyare del av hjärnan. Men människohjärnan behöver rätt integrering för att på bästa sätt kunna vara med i alla situationer. Den är väldigt specialiserad och har specifika områden för varje sinne, förutom för doft- och luktsinnet.

Se Martins film om hjärnbalken här:

 

Våra två hjärnhalvor
Hjärnbarken har en vänster- och en högerhalva, båda med unika egenskaper som kompletterar varandra. Den vänstra halvan tillskrivs vara säte för den delen av vårt medvetande som är mer fokuserat på detaljer och linjära sammanhang, vilka är kopplade till språket och tolkningen av vårt sinnesintryck. Den högra halvan däremot, anses vara mer kopplad till känslor, helhet och sammanfattande av situationer, samt vår intuition.
– Det var hjärnforskaren och hjärnkirurgen Roger Sperry som under 1950- och 1970-talen upptäckte vilka egenskaperna var när han och hans kollegor klöv kopplingen mellan de två hjärnhalvorna, den så kallade hjärnbalken, vid hjärnoperationer.
Av Sperrys forskning drogs slutsatsen att vi har två skilda medvetanden i de två halvorna. Om hjärnhalvorna blivit separerade, eller om vi upplever stress, menar Martin att det kan uppstå en obalans mellan vänster och höger sida, vilket kan skapa vankelmod och beslutsvånda.

Stärk interaktionen mellan hjärnhalvorna
Diagonala rörelser som korsar mittlinjen av kroppen och arbetar med dimensionen vänster-höger kan enligt Martin bidra till att hålla hjärnbalken aktiv och integrera samarbetet mellan vänster och höger hjärnhalva.
– Genom att iaktta dina egna rörelser och övningar när du förstår principen.
Martins personliga favorit vad gäller diagonala övningar är kryp-övningen, då kryper man helt enkelt långsamt på alla fyra.
–  Den stora fördelen med krypövningen är att den involverar hela hjärnan och hela kroppen. Testa och se om det är din grej, uppmanar Martin.

Krypövning
Kryp sju minuter varje dag i sju veckors tid till att börja med och iaktta vad som sker med dig. Sedan kan du välja att fortsätta som du själv vill.
1. Ställ dig på alla fyra.
2. Sätt fingertopparna i golvet (inte handflatorna) så att kroppen sträcks upp och du får cirka 10 centimeter i avstånd mellan rumpa och hälar. Ha så lite tyngd på händerna som möjligt.
3. Lyft vänster höft och en mikrosekund senare motsatt hand, rör dig framåt. 
Se upp så att det inte blir passgång, utan gör rörelsen diagonalt.
4. Rör dig långsamt och låt rörelsen hela tiden utgå från höften.

Se när Martin demonstrerar övningen här:

Övning med diagonala rörelser:

Att stärka en hjärnhalva
Den som vill fokusera på att stimulera en särskild sida av hjärnbarken mer än den andra ska röra på motsatta kroppssidas leder. Det har enligt Martin visat sig att den vänstra lillhjärnan ofta är svagare och att den högra behöver extra stimulans, särskilt bland pojkar.
–  Därför kan det vara gynnsamt att göra långsamma rörelser för vänster kroppshalva för barn och ungdomar med ADD, ADHD.

Av Nina Törmark

Tidigare lektioner hittar du här:
• Hjärnklok skola: Del ett – hjärnans äldsta delar
• Hjärnklok skola: Del 2 – Lillhjärnan har stort inflytande
 Hjärnklok skola: Del 3 – Känslohjärnan

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

 

 


Fakta

Martin Fransson är kiropraktor och driver mottagningen Welledge i Gamla stan i Stockholm. Han har även givit ut boken "Din hälsokälla är du". Martin har ett rabatterbjudande för Kureras läsare. Du beställer boken här.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

“Märk alkohol med varning för cancer – inte rosa band”

Kurera debatt

Det är oktober och vi köper rosa produkter och rosa band för att visa omtanke och stötta bröstcancerforskningen. Det är lätt att tro att bara forskningen får tillräckligt med pengar så kommer färre kvinnor att dö i cancer. Men hur ser det ut i verkligheten?  Vi behöver få tillgång till forskning som hjälper oss att göra aktiva, informerade val skriver Johnny Mostacero, Förbundsordförande IOGT-NTO i detta debattinlägg.

johanna bjurström

Hallå där Johanna Bjurström – ny hudvårdsexpert hos Kurera

Hud

Kurera välkomnar en ny medlem i vår expertpanel. Johanna Bjurström som många Kureraläsare känner igen från vår serie "Grön omställning" tar över som hudvårdsexpert. Det innebär att du som läsare nu kan vända dig direkt till Johanna med dina frågor om hud och skönhet, något vi är väldigt stolta och glada att kunna erbjuda. 

Allergisk eller “bara” överkänslig?

Kost

Allergisk eller överkänslig? Kroppen är komplicerad och begreppsförvirringen är stor. Det enda du vet är att du inte mår bra. Vad kan du göra för att komma tillrätta ned besvären och må bra igen? Vi reder ut begreppen.

tv-skärm

TV-serie sätter våra vanligaste dieter på prov

Trendspaning

I Svts nya realityserie ”Bästa dieten” som börjar sändas ikväll får fyra par prova olika populära dieter, i fyra veckors tid. Under tiden övervakas de noggrant för att se hur kostomläggningen påverkar hälsan. Programserien är därmed samtidigt en vetenskaplig studie – om än i liten skala.

Lugn och fokuserad med lecitin

Hälsa

Lecitin är fettsyran som föll i glömska när fiskoljan fick sitt stora genombrott i mitten av 1990-talet. Men lecitin förtjänar bättre – det är en av de viktigaste byggstenarna i kroppens cellmembran och våra hjärnor består till 40 procent av den ganska okända fettsyran.

vattenkran och tvål

Många slarvar med handhygienen

Allmänt

Trots att de flesta känner till att god handhygien bidrar till att hålla oss friska så slarvas det fortfarande en hel del. Endast 42 procent av svenskarna uppger att de tvättar händerna efter att ha snutit sig, hostat eller nyst och 87 procent  efter toalettbesök.

Hjälp, jag kissar på mig!

Naturlig hälsa

Vaknar du mitt i natten för att du behöver gå upp och kissa? Springer du på toaletten åtta gånger per dygn eller mer? Då är du en av miljontals världen över som lider av överaktiv blåsa. Men det finns hjälp att få, helt naturligt.

person som går

Hur vi går avslöjar neurologiska sjukdomar

Forskning

Neurofysiologiska sjukdomar märks tidigt på gången men hittills har mätningar för att registrera det bara kunnat göras på särskilda kliniker. Nu kan istället bärbara sensorer upptäcka och förvarna om sjukdomar som parkinsons, demens, multipel skleros.

patrik wincent strassad man

Patrik Wincent: Lider du av digital stress?

Krönikan

Läser du detta samtidigt som du tittar på en tv-serie och läser dina mejl? Då är risken stor att du lider av digital stress. Att försöka vara effektiva genom att göra många saker samtidigt leder istället till att vi förlorar tid och risken är stor att vi inte minns något av det, skriver Patrik Wincent.

joggare

Regelbunden motion kan hjälpa vid IBS

Mage

Mag- och tarmsjukdomen IBS innebär ofta begränsad rörlighet för den som är drabbad. Men nu visar forskning vid Sahlgrenska akademin att ökad fysisk aktivitet både förbättrar tarmfunktionen och ökar självkänslan.

herpessår

“Herpesutbrotten ger sig direkt”

Hud

Anna Garner, 59, fick kur efter kur av antivirustabletter för sina besvärliga herpesutbrott. Till sist tröttnade hon och sökte hjälp på naturlig väg. Och det funkade. De aggressiva, värkande och vätskande såren blev genast bättre och har kommit mer och mer sällan efter det.

plast i vatten

“Rädslan för mikroplaster är överdriven”

Eko/miljö

Vårt medvetande om den stora förekomsten av mikroplaster i miljön har ökat på senare år. Men hur stor miljö- och hälsofara det faktiskt rör sig om vet vi ännu inte. Nu varnar forskare för överdrivna och felaktiga slutsatser men långt ifrån alla instämmer i kritiken.

Skådespelerskan om åldersfixering, hälsotänk och håret

Naturlig hälsa

Cecilia Ljung blev känd för den breda svenska publiken som Klara Fina, den fattiga torparens dotter, i Selma Lagerlöfs klassiska berättelse, Kejsaren av Portugallien. Det var i början av 1990-talet och Cecilia har sedan dess synts i många svenska produktioner. Hon blev alla småpojkars favorit som Maja Gräddnos i julkalendern Pelle Svanslös. Senare gjorde hon den kvinnliga poliskommissarien i kriminalserien Höök och vi har också sett henne i långköraren Rederiet.

Höstvandra i lågland – din guide

Äventyr

Vandring måste inte vara strapatser i fjällen. Ge dig själv och din familj en dag, en helg eller en vecka i naturen i närheten. Här tipsar friluftsjournalisten Emma V Larsson om olika leder och ger dig smarta tips  inför en låglandsvandring. Och det går utmärkt att ta med barnen.