Hjärnklok skola: Del ett – hjärnans äldsta delar

Hjärnan består av fem olika delar, de har olika funktioner samtidigt som de är nära förknippade med och beroende av varandra. I första lektionen lär oss kiropraktor Martin Franssons mer om hjärnans äldsta delar.

De äldsta delarna av hjärnan utvecklades då livet befann sig i havsmiljö för drygt 500 miljoner år sedan och kallas ibland fiskhjärnan berättar Martin. Först när är vi kom upp på land utvecklades vår reptilhjärna.
­– Vi har fortfarande reflexer som härstammar från den tiden, säger Martin Fransson.
Som exempel nämner han att hur vi kan reagera när vi blir överväldigade och saknar kapacitet att kämpa eller fly och istället i likhet med en fisk spelar död. Ett fenomen som även kallas tonisk immobilitet och innebär att alla vitala funktioner sätts på sparlåga, förklarar Martin.

Se Martin berätta mer om hjärnstammen och lillhjärnan:

Reglerar vitala funktioner
Ryggrad och kranium skyddar hjärna och ryggmärg och har en gemensam påverkan på varandra. I dessa hjärnans äldsta delar regleras vår inre miljö, det vill säga funktioner som pH-värde, andning, matsmältning, fortplantning, hjärtverksamhet samt kroppens inre drivkrafter för att upprätthålla livet. Härifrån utgår även vagusnerven som sträcker sig till kroppens alla inre organ och reglerar deras funktioner.

LÄS OCKSÅ: Hjärnklok skola med kiropraktor Martin Fransson

Lever i nuet och följer instinkten
Hjärnstammen är vår överlevnadshjärna och ligger längst bak i huvudet, nära skallbasen. Hjärnstammen som även kallas reptilhjärnan kontrollerar alla delar som ansvarar för vår överlevnad, både som individer och som art, förklarar Martin.
– Det är den primära behovsdelen i oss och andra djur som säger; ”ge mig mat, ge mig skydd, ge mig sex – och det nu!”
Hjärnstammen lever helt i nuet och följer instinktens impulser, berättar Martin.
Via det sympatiska nervsystemet – vår inre gas – kontrollerar hjärnstammen även stressresponsens ”kämpa-eller- fly-strategi”.

LÄS OCKSÅ: Hjärnklok skola: Stimulera hjärnan med rätt rörelser

Rörelser stimulerar till balans
Det finns ett grundläggande rörelsemönster som har visat sig stimulera hjärnstammen till en mer balanserad funktion. Det är rotationsrörelser, till exempel i form av böjningar framåt och bakåt. Tempot spelar också en viktig roll och långsamma rörelser verkar ge bäst effekt när det gäller att stödja hjärnstammen till bättre balans. Du kan själv skapa rörelser med fokus på rotation i långsamt tempo. Effekterna av långsamma rörelser är ett ökat lugn och att alla de inre funktioner som hjärnstammen ansvarar för får ökad möjlighet att normaliseras.

Övning:

Nästa lektion går Martin Fransson in på lillhjärnan och dess funktioner.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!