Högkänsliga har hemliga superkrafter

Fakta

Några drag som utmärker en högkänslig personlighet

Du...
• avskyr ”small-talk”.
• är kreativ, till exempel musiker eller konstnär.
• ser ofta riskerna före någon annan.
• genomskådar ofta om någon ljuger, spelar ett spel eller manipulerar.
• har problem att ta beslut eftersom du ser nackdelarna/riskerna i de flesta alternativen.
• påverkas starkt av hunger.
• påverkas mer av väder än andra.
• minns detaljer.
• upptäcker fel.
• störs lättare av orättvisor och påverkas mer av din moral.
• är känsliga för smärta.
• har svårt att visa din kompetens när du är iakttagen.
• behöver mer egentid samt lugn och ro.
• svårt att ta både beröm och kritik.
• vill vara till lags och vill att alla ska må bra.
• tycker inte om att tala inför publik.
• använder gärna många kom-i-håg-listor.
• gråter lätt.
• känner lätt om du stör eller är till besvär.
• undviker situationer som upprör dig.
• har svårt för förändringar.
• undviker våld på tv och i tidningar.
• är känslig för temperaturer.
• var ofta blyg som barn.

Är du den som upptäcker en farlig situation och reagerar snabbt för att skydda människor omkring dig? Är du lite av en ”Sherlock Holmes” som ser detaljer och är bra på att dra slutsatser? Känner du på dig när någon mår dåligt eller är du bra på att genomskåda en lögn?
Stämmer detta in på dig så kan du vara född med en extra hög känslighet, så kallad högkänslig personlighet.

Begreppet HSP står för highly sensitive person och myntades av den amerikanska psykologen och forskaren Elaine Aron på 1990-talet. Som högkänslig har du ett medfödd karaktärsdrag som gör att du tar in fler sinnesintryck, är mer lyhörd och har större empati än de flesta andra.

► Läs också: Så enkelt vet du om du - eller någon annan - är empatisk

En femtedel av jordens befolkning kan vara högkänsliga
Yolanda Hedberg bevakar forskning på högkänslighet för Sveriges förening för högkänsliga:
– Omkring 20 procent av jordens befolkning har högkänslig personlighet och man hittar ingen skillnad mellan olika länder, berättar hon.

Yolanda Hedberg på Sveriges förening för högkänsliga

Yolanda Hedberg på Sveriges förening för högkänsliga.

 

Ett känsligare nervsystem
Den som är högkänslig är född med ett känsligare nervsystem, vilket gör att man registrerar nyanseringar, märker det subtila och reagerar starkare på yttre och inre intryck. Man lägger märke detaljer och tar in andra människors sinnesstämning.
– Högkänslighet är medfött och lika vanligt hos kvinnor som hos män, dessutom är det i viss grad ärftligt, säger Yolanda Hedberg.

► Läs också: Bidrottningsgelé ger hormonbalans

Behövs i samhället
Det är lika vanligt att djur är högkänsliga som att människor är det. De olika egenskaperna vi alla har behövs i ”flocken” och är du högkänslig är du antagligen den som märker om det finns faror som hotar andra eller dig själv.
– Som högkänslig har du bra förutsättningar att kunna upptäcka risker, fel och faror i tid. Det skulle vara en stor tillgång för samhället och vissa arbetsplatser om dessa egenskaper utnyttjas, säger Yolanda Hedberg.

Fyra kriterier måste uppfyllas
Den ena människan är inte den andra lik och det gäller även egenskaper hos högkänsliga. Merparten är introverta men det finns även de som är mer utåtriktade. En del kan ha lättare att ta in människors sinnesstämningar medan andra är specialister på att känna igen olika smaker och dofter. Vissa kriterier måste emellertid uppfyllas för att du ska anses vara högkänslig. Dessa förkortas DOES och innefattar D – djup bearbetning av tankar och känslor, O – överstimulering, E – empati samt S – känslighet.
– Alla fyra kriterier måste finnas samt vara ökade jämfört med resten av samhället. Emellertid är det viktigt att veta att förmågorna kan försvinna om man är överstimulerad, vilket är lätt att bli när man är högkänslig. Överstimuleringen leder till stress och då kan känsligheten, empatin och förståelsen bli lidande, säger Yolanda Hedberg.

Större förmåga till empati än genomsnittet
Ett av kriterierna är att man har större förmåga till empati än genomsnittet. Spegelneuronerna som aktiveras och speglar en annan människas beteende, som när vi smittas av ett skratt eller en gäspningar, är mer aktiva hos den som är högkänslig. Det gör att man upplever andras obehag intensivare eller speglar ett rörelsemönster. Det gör även att den högkänsliga har bättre intuition och större medkänsla.
– Högkänsliga är bra på att genomskåda en lögn. Man har ”antennerna ute” och lyssnar på människor både verbalt och non-verbalt. Man kan förstå och tolka dem bra, samt har lätt att sätta sig in i andras känslor, säger Yolanda Hedberg.

► Läs också: Forskning: Brist på empati beror på tillståndet alexitymi – inte autism

Delad glädje är dubbel glädje
Forskning visar att den som är högkänslig påverkas lika mycket av positiva intryck som av negativa. Man är bra på att dela andras glädje och man blir olycklig av andras sorg. Förmågan till empati och medkänsla gäller även för människor i en grupp.
– Det sägs att högkänsliga är bra på att läsa av gruppdynamiken, känner av sådant som när det behövs en paus, när ett fönster ska öppnas, när någon känner sig sårad och när samtalsämnet ska bytas, säger Yolanda Hedberg.

 

Intresserade av människor
Högkänsliga är bra lyssnare, kommer ihåg saker och verkar intresserade. Ofta dras personer till dem för att anförtro dem sina problem.
– Det är emellertid fel att tro att alla högkänsliga är bra psykologer, lyssnare och analytiker. De har potentialen till det, men mycket beror på om de befinner sig i en kris eller är överstimulerad samt hur pass bra de har lyckats med sin personliga utveckling, säger Yolanda Hedberg.

Läs också: Ny studie: D-vitamin kan minska dina känslostormar vid PMS

Medveten om dofter, smak och ljud
Forskning visar att högkänsliga personer har högre aktivitet i ”insula” som är en del av hjärnan som är kopplade till inre medvetenhet och påverkar uppmärksamhet, minne, känslor, empati, språk, tidsuppfattning, smak-, lukt- och hörselupplevelser samt musikupplevelser.
– Man känner dofter och smaker tydligare och man kan vara känsligare för olika material mot huden som till exempel om något kliar. Det är vanligt att man är känslig för ljud och ljus och vill ha mörkt och tyst när man sover, berättar Yolanda Hedberg.

Relaterar händelser med tidigare upplevelser
Ofta reagerar man kraftigare på allt i omgivningen än andra människor gör. Hjärnan noterar sådant som de flesta inte lägger märke till. De högkänsliga tar in fler intryck än andra, funderar mer och bearbetar känslor djupare. Medvetet eller omedvetet relaterar man händelser med tidigare upplevelser och drar slutsatser.
– Man är ofta bra på att sätta saker i sammanhang och göra djupa analyser. Jag har noterat att högkänsliga ofta har bearbetat samhällsfrågor där människor kan fara illa, som klimathotet, miljögifter, krig, konflikter och orättvisa, säger Yolanda Hedberg.

► Läs också: Ny forskning: Empatiska råttor väljer vän före choklad

Svårt för kallprat
När man hamnar på fest eller andra sociala tillställningar blir intrycken ofta kraftiga och många gånger blir man helt slut och behöver vila och återhämtning efteråt. Den högkänsliga föredrar sällskap där man kan ha meningsfulla, djupa samtal än att behöva utbyta opersonliga artighetsfraser.
– Man är helt enkelt inte särskilt bra på att kallprata, menar Yolanda Hedberg.

 

Extra viktigt med perioder av ensamhet och återhämtning
De flesta högkänsliga har utvecklat strategier för att stänga av och distansera sig från andra människor för att inte bli överstimulerade. En del lär sig hantera röriga situationer med hjälp av självinsikt och olika strategier. De blir ofta starka medan andra inte lyckas och blir skörare. Högkänsliga behöver ofta kortare eller längre perioder av ensamhet, tystnad och återhämtning.
– Ofta använder man sig av alla former av meditation och tankeövningar, även sådana där man hittar strategier att stänga ute. Högkänsliga har oftast en begåvning att abstrahera, så att de kan tänka sig bort från situationen, men man kan även ta hjälp av ljudneutraliserande hörlurar, öronproppar eller solglasögon, säger Yolanda Hedberg.

► Läs också: Nytt larm: Paracetamol gör dig känslomässigt avtrubbad

Inte samma sak som att vara ängslig eller olycklig
Att vara högkänslig är emellertid inte samma sak som att vara neurotisk, ängslig, olycklig eller osäker.
– Högkänsliga personer har lättare att gå in i kriser än andra men även lättare att ta sig ur dessa kriser och bli starkare efteråt.

Högkänsliga barn
– Många pedagoger tror felaktigt att högkänsliga barn är blyga, trots att de bara noggrant analyserar detaljer hos människor och miljö. De flesta högkänsliga barn är lätta att ha att göra med eftersom de känner in andra människor och märker vad föräldrar, lärare och kompisar vill. Högkänsliga barn kan kan bli mycket trötta och vara överstimulerade så att de får utbrott. Det finns bara ett bra sätt att hantera ett överstimulerat barn, ge dem så lite intryck och så lugn miljö som möjligt för att få återhämntning. Samtal och uppfostring ska göras när barnet inte är överstimulerat. Att bli tillrättavisat eller att någon skriker åt en när man är överstimulerat är nära tortyr, berättar Yolanda Hedberg.

► Läs också: Därför är vissa barn mer känsliga än andra

Av Malin Holm

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Några drag som utmärker en högkänslig personlighet

Du...
• avskyr ”small-talk”.
• är kreativ, till exempel musiker eller konstnär.
• ser ofta riskerna före någon annan.
• genomskådar ofta om någon ljuger, spelar ett spel eller manipulerar.
• har problem att ta beslut eftersom du ser nackdelarna/riskerna i de flesta alternativen.
• påverkas starkt av hunger.
• påverkas mer av väder än andra.
• minns detaljer.
• upptäcker fel.
• störs lättare av orättvisor och påverkas mer av din moral.
• är känsliga för smärta.
• har svårt att visa din kompetens när du är iakttagen.
• behöver mer egentid samt lugn och ro.
• svårt att ta både beröm och kritik.
• vill vara till lags och vill att alla ska må bra.
• tycker inte om att tala inför publik.
• använder gärna många kom-i-håg-listor.
• gråter lätt.
• känner lätt om du stör eller är till besvär.
• undviker situationer som upprör dig.
• har svårt för förändringar.
• undviker våld på tv och i tidningar.
• är känslig för temperaturer.
• var ofta blyg som barn.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Naturliga ämnen håller hjärtat i form

Forskning

1,8 miljoner svenskar har någon form av hjärt- kärlsjukdom. Det är vår vanligaste dödsorsak, fyra dödsfall av tio beror på hjärt- kärlproblem. Men bättre diagnoser och behandlingar räddar liv. Är forskarna på rätt spår kan dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar komma att halveras. Åtminstone om man får tro KiSel-10-studien som visade att Q10 i kombination med selen kunde minska dödligheten med hela 54 procent.

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

 

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

 

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

 

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.