Högkänsliga har hemliga superkrafter

Fakta

Några drag som utmärker en högkänslig personlighet

Du...
• avskyr ”small-talk”.
• är kreativ, till exempel musiker eller konstnär.
• ser ofta riskerna före någon annan.
• genomskådar ofta om någon ljuger, spelar ett spel eller manipulerar.
• har problem att ta beslut eftersom du ser nackdelarna/riskerna i de flesta alternativen.
• påverkas starkt av hunger.
• påverkas mer av väder än andra.
• minns detaljer.
• upptäcker fel.
• störs lättare av orättvisor och påverkas mer av din moral.
• är känsliga för smärta.
• har svårt att visa din kompetens när du är iakttagen.
• behöver mer egentid samt lugn och ro.
• svårt att ta både beröm och kritik.
• vill vara till lags och vill att alla ska må bra.
• tycker inte om att tala inför publik.
• använder gärna många kom-i-håg-listor.
• gråter lätt.
• känner lätt om du stör eller är till besvär.
• undviker situationer som upprör dig.
• har svårt för förändringar.
• undviker våld på tv och i tidningar.
• är känslig för temperaturer.
• var ofta blyg som barn.

Är du den som upptäcker en farlig situation och reagerar snabbt för att skydda människor omkring dig? Är du lite av en ”Sherlock Holmes” som ser detaljer och är bra på att dra slutsatser? Känner du på dig när någon mår dåligt eller är du bra på att genomskåda en lögn?
Stämmer detta in på dig så kan du vara född med en extra hög känslighet, så kallad högkänslig personlighet.

Begreppet HSP står för highly sensitive person och myntades av den amerikanska psykologen och forskaren Elaine Aron på 1990-talet. Som högkänslig har du ett medfödd karaktärsdrag som gör att du tar in fler sinnesintryck, är mer lyhörd och har större empati än de flesta andra.

► Läs också: Så enkelt vet du om du – eller någon annan – är empatisk

 

En femtedel av jordens befolkning kan vara högkänsliga
Yolanda Hedberg bevakar forskning på högkänslighet för Sveriges förening för högkänsliga:
– Omkring 20 procent av jordens befolkning har högkänslig personlighet och man hittar ingen skillnad mellan olika länder, berättar hon.

Yolanda Hedberg på Sveriges förening för högkänsliga

Yolanda Hedberg på Sveriges förening för högkänsliga.

Ett känsligare nervsystem
Den som är högkänslig är född med ett känsligare nervsystem, vilket gör att man registrerar nyanseringar, märker det subtila och reagerar starkare på yttre och inre intryck. Man lägger märke detaljer och tar in andra människors sinnesstämning.
– Högkänslighet är medfött och lika vanligt hos kvinnor som hos män, dessutom är det i viss grad ärftligt, säger Yolanda Hedberg.

► Läs också: Bidrottningsgelé ger hormonbalans

Behövs i samhället
Det är lika vanligt att djur är högkänsliga som att människor är det. De olika egenskaperna vi alla har behövs i ”flocken” och är du högkänslig är du antagligen den som märker om det finns faror som hotar andra eller dig själv.
– Som högkänslig har du bra förutsättningar att kunna upptäcka risker, fel och faror i tid. Det skulle vara en stor tillgång för samhället och vissa arbetsplatser om dessa egenskaper utnyttjas, säger Yolanda Hedberg.

Fyra kriterier måste uppfyllas
Den ena människan är inte den andra lik och det gäller även egenskaper hos högkänsliga. Merparten är introverta men det finns även de som är mer utåtriktade. En del kan ha lättare att ta in människors sinnesstämningar medan andra är specialister på att känna igen olika smaker och dofter. Vissa kriterier måste emellertid uppfyllas för att du ska anses vara högkänslig. Dessa förkortas DOES och innefattar D – djup bearbetning av tankar och känslor, O – överstimulering, E – empati samt S – känslighet.
– Alla fyra kriterier måste finnas samt vara ökade jämfört med resten av samhället. Emellertid är det viktigt att veta att förmågorna kan försvinna om man är överstimulerad, vilket är lätt att bli när man är högkänslig. Överstimuleringen leder till stress och då kan känsligheten, empatin och förståelsen bli lidande, säger Yolanda Hedberg.

Större förmåga till empati än genomsnittet
Ett av kriterierna är att man har större förmåga till empati än genomsnittet. Spegelneuronerna som aktiveras och speglar en annan människas beteende, som när vi smittas av ett skratt eller en gäspningar, är mer aktiva hos den som är högkänslig. Det gör att man upplever andras obehag intensivare eller speglar ett rörelsemönster. Det gör även att den högkänsliga har bättre intuition och större medkänsla.
– Högkänsliga är bra på att genomskåda en lögn. Man har ”antennerna ute” och lyssnar på människor både verbalt och non-verbalt. Man kan förstå och tolka dem bra, samt har lätt att sätta sig in i andras känslor, säger Yolanda Hedberg.

► Läs också: Forskning: Brist på empati beror på tillståndet alexitymi – inte autism

Delad glädje är dubbel glädje
Forskning visar att den som är högkänslig påverkas lika mycket av positiva intryck som av negativa. Man är bra på att dela andras glädje och man blir olycklig av andras sorg. Förmågan till empati och medkänsla gäller även för människor i en grupp.
– Det sägs att högkänsliga är bra på att läsa av gruppdynamiken, känner av sådant som när det behövs en paus, när ett fönster ska öppnas, när någon känner sig sårad och när samtalsämnet ska bytas, säger Yolanda Hedberg.

Intresserade av människor
Högkänsliga är bra lyssnare, kommer ihåg saker och verkar intresserade. Ofta dras personer till dem för att anförtro dem sina problem.
– Det är emellertid fel att tro att alla högkänsliga är bra psykologer, lyssnare och analytiker. De har potentialen till det, men mycket beror på om de befinner sig i en kris eller är överstimulerad samt hur pass bra de har lyckats med sin personliga utveckling, säger Yolanda Hedberg.

Läs också: Ny studie: D-vitamin kan minska dina känslostormar vid PMS

Medveten om dofter, smak och ljud
Forskning visar att högkänsliga personer har högre aktivitet i ”insula” som är en del av hjärnan som är kopplade till inre medvetenhet och påverkar uppmärksamhet, minne, känslor, empati, språk, tidsuppfattning, smak-, lukt- och hörselupplevelser samt musikupplevelser.
– Man känner dofter och smaker tydligare och man kan vara känsligare för olika material mot huden som till exempel om något kliar. Det är vanligt att man är känslig för ljud och ljus och vill ha mörkt och tyst när man sover, berättar Yolanda Hedberg.

Relaterar händelser med tidigare upplevelser
Ofta reagerar man kraftigare på allt i omgivningen än andra människor gör. Hjärnan noterar sådant som de flesta inte lägger märke till. De högkänsliga tar in fler intryck än andra, funderar mer och bearbetar känslor djupare. Medvetet eller omedvetet relaterar man händelser med tidigare upplevelser och drar slutsatser.
– Man är ofta bra på att sätta saker i sammanhang och göra djupa analyser. Jag har noterat att högkänsliga ofta har bearbetat samhällsfrågor där människor kan fara illa, som klimathotet, miljögifter, krig, konflikter och orättvisa, säger Yolanda Hedberg.

► Läs också: Ny forskning: Empatiska råttor väljer vän före choklad

Svårt för kallprat
När man hamnar på fest eller andra sociala tillställningar blir intrycken ofta kraftiga och många gånger blir man helt slut och behöver vila och återhämtning efteråt. Den högkänsliga föredrar sällskap där man kan ha meningsfulla, djupa samtal än att behöva utbyta opersonliga artighetsfraser.
– Man är helt enkelt inte särskilt bra på att kallprata, menar Yolanda Hedberg.

Extra viktigt med perioder av ensamhet och återhämtning
De flesta högkänsliga har utvecklat strategier för att stänga av och distansera sig från andra människor för att inte bli överstimulerade. En del lär sig hantera röriga situationer med hjälp av självinsikt och olika strategier. De blir ofta starka medan andra inte lyckas och blir skörare. Högkänsliga behöver ofta kortare eller längre perioder av ensamhet, tystnad och återhämtning.
– Ofta använder man sig av alla former av meditation och tankeövningar, även sådana där man hittar strategier att stänga ute. Högkänsliga har oftast en begåvning att abstrahera, så att de kan tänka sig bort från situationen, men man kan även ta hjälp av ljudneutraliserande hörlurar, öronproppar eller solglasögon, säger Yolanda Hedberg.

► Läs också: Nytt larm: Paracetamol gör dig känslomässigt avtrubbad

Inte samma sak som att vara ängslig eller olycklig
Att vara högkänslig är emellertid inte samma sak som att vara neurotisk, ängslig, olycklig eller osäker.
– Högkänsliga personer har lättare att gå in i kriser än andra men även lättare att ta sig ur dessa kriser och bli starkare efteråt.

Högkänsliga barn
– Många pedagoger tror felaktigt att högkänsliga barn är blyga, trots att de bara noggrant analyserar detaljer hos människor och miljö. De flesta högkänsliga barn är lätta att ha att göra med eftersom de känner in andra människor och märker vad föräldrar, lärare och kompisar vill. Högkänsliga barn kan kan bli mycket trötta och vara överstimulerade så att de får utbrott. Det finns bara ett bra sätt att hantera ett överstimulerat barn, ge dem så lite intryck och så lugn miljö som möjligt för att få återhämntning. Samtal och uppfostring ska göras när barnet inte är överstimulerat. Att bli tillrättavisat eller att någon skriker åt en när man är överstimulerat är nära tortyr, berättar Yolanda Hedberg.

► Läs också: Därför är vissa barn mer känsliga än andra

Av Malin Holm

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Fakta

Några drag som utmärker en högkänslig personlighet

Du...
• avskyr ”small-talk”.
• är kreativ, till exempel musiker eller konstnär.
• ser ofta riskerna före någon annan.
• genomskådar ofta om någon ljuger, spelar ett spel eller manipulerar.
• har problem att ta beslut eftersom du ser nackdelarna/riskerna i de flesta alternativen.
• påverkas starkt av hunger.
• påverkas mer av väder än andra.
• minns detaljer.
• upptäcker fel.
• störs lättare av orättvisor och påverkas mer av din moral.
• är känsliga för smärta.
• har svårt att visa din kompetens när du är iakttagen.
• behöver mer egentid samt lugn och ro.
• svårt att ta både beröm och kritik.
• vill vara till lags och vill att alla ska må bra.
• tycker inte om att tala inför publik.
• använder gärna många kom-i-håg-listor.
• gråter lätt.
• känner lätt om du stör eller är till besvär.
• undviker situationer som upprör dig.
• har svårt för förändringar.
• undviker våld på tv och i tidningar.
• är känslig för temperaturer.
• var ofta blyg som barn.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Cannabisplanta

Förbjuden ört ska testas mot nervsmärta

Allmänt

Cannabis är en kontroversiell växt då den vanligtvis används som drog. På grund av dessa egenskaper är den också förbjuden på många håll i världen men då den även visat sig ha medicinsk effekt vid bland annat smärta börjar allt fler länder lätta på restriktionerna.

ensam man sedd bakifrån går mitt i väg i regn

”Mineralet litium skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt”

Mental hälsa

I början av året skrev Pehr-Johan Fager en krönika om mineralet litium. Kurera fick så mycket läsarfrågor på det inlägget, och blev själva så nyfikna, att vi ville följa upp det med en längre intervju. Det gör vi här. "Trots att man visat att litium har viktig betydelse för allt levande har det fastnat i facket för läkemedel. Det gör att man inte får sälja litium som kosttillskott, inte ens i doser hundra gånger lägre än läkemedelsdosen. Det är synd eftersom mineralet skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt. Studier visar till exempel att man i områden med mer litium i dricksvattnet har lägre frekvens av självmord", säger Pehr-Johan, kemist och författare till boken ”Litium – det nya hälsomineralet”. 

Peter Wilhelmsson

Du är vad du äter

Krönikan

Vi har alla hört uttrycket ”Du är vad du äter”. Det är en bra påminnelse för att motivera människor att äta bättre, men är samtidigt en grov förenkling av verkligheten. ”Du är vad du äter, smälter och absorberar” är en mer korrekt påminnelse om att det är viktigt att både äta bättre och smälta maten bättre för en optimal hälsa. Här är min detaljerade topp 12-lista för att öka medvetenheten om hur intag av livsmedel påverkar din hälsa.

Karl Dyall i danspose

Karl Dyall om vägen tillbaka från sin svåra tid – och om sin nya kärlek…

Hälsoprofilerna berättar

Karl Dyall är ex-dansaren som skadade sig mitt under en föreställning och sedan botade sin smärta med crossfit. Han blev så biten att han till och med skrev en bok om den högintensiva träningsformen och startade ett crossfit-gym. För Kurera berättar han om vägen tillbaka, hur han håller sig ung och om tilliten till så kallad supernäring. – Jag har privilegiet att ha en fru som är näringsterapeut så jag är väl medveten om vilken roll kost, tillskott och så kallad superfoods kan spela, säger han till Kurera.

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.

Maya Nestorov

Maya Nestorov – om bästa verktygen för att läka och stärka sig själv

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar", där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv. Och vilka tillskott de själva äter. Det har blivit dags för Maya Nestorov – känd hälsobloggare och "Youtuber".

Mia Hagenmalm i köket

Mia Hagenmalm: ”Ta hand om din mage, sedan kommer allt annat”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för vår alldeles egna Kurerabloggare, Mia Hagenmalm.