Östersjötumlaren är akut hotad.

Antalet hotade arter ökar i Sverige

Det här är rödlistan

En bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige som ger en överblick över arternas tillstånd.
Tas fram av SLU Artdatabanken ihop med 14 expertkommittéer.

Årets lista är den femte samlade listan för djur, svampar och växter.

Ökningen av rödlistade arter har varit gradvis senaste 20 åren och visar på en negativ trend för den biologiska mångfalden.

Vargen, Östersjötumlaren och flera fågelarter är några av arterna i årets "rödlista" över hotade djur, växter och svampar, från Sveriges Lantbruksuniversitets Artdatabanken. Men listan innehåller även några ljusglimtar!

Granskningen av nära 22 000 av landets arter görs vart femte år, och i år visar den att 22 procent är rödlistade (en ökning med 11 procent sedan 2015). Av de listade arterna klassas nästan hälften vara hotade, och orsakerna är främst skogsavverkning och igenväxta ängs- och betesmarker.

Bråttom att vända trenden
– Det är bråttom med kraftfulla åtgärder för att vända trenden, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF i ett pressmeddelande, och understryker att två av tre rödlistade arter är på nedgång och förlusten av artmångfalden går fortare.

 

Men Håkan Wirtén nämner också att det är positivt att situationen ser bättre ut idag för flera däggdjur och groddjur.

De flesta rödlistade arterna finns i skogen och i jordbrukslandskapet. Bland annat har antalet rödlistade fågelarter ökat med 21 procent på fem år.

LÄS OCKSÅ: Fågelarter dör ut snabbare än beräknat

Några av djurarterna på årets rödlista:

  • I skogarna: bland annat hornuggla och slaguggla. Även igelkotten har minskat i antal och bedöms nu som "nära hotad", precis som skogsharen som också är ny på listan. För fem år sedan bedömdes de vara livskraftiga. Vargen klassas som "starkt hotad".
  •  I havet: Sjöfåglar som ejdern har det tufft och Östersjötumlaren är "akut hotad", det sista steget innan klassningen "nationellt utdöd". Detta allvarliga läge kan bero på bifångster i fisket, miljögifter och undervattensbuller från båttrafik. Bottentrålning är annars det enskilt största hotet som bedöms påverka flest arter i havet. Men även övergödning och utsläpp av miljögifter påverkar negativt.

Antalet igelkottar har minskat och bedöms nu vara en "nära hotad" art i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Näringsbrist hotar trädens förmåga att binda koldioxid

Det finns ljusglimtar
Men allt är inte ”rött” och dystert som tur var, här är några godare nyheter.

  • Situationen för utter och havsörn har blivit bättre tack vare minskade utsläpp av miljögifter.
  • Även för flera arter fladdermöss går det bättre, till stor del tack vare naturvårdsåtgärder och/eller förbättrad miljöövervakning.
  • I fjällvärlden ser det också ljusare ut för fjällräven – ett av Skandinaviens mest hotade däggdjur – tack vare intensiva åtgärder. Men blir klimatet varmare kan fjällräven få det tuffare igen, för trots att antalet rävar ökat till cirka 350 stycken, klassas de fortfarande som starkt hotade. Och de är inte ensamma om detta: klimatförändringar påverkar idag cirka 400 arter i fjällen, inte minst mossor som kräver att snön ligger kvar under längre tid.

LÄS OCKSÅ: Plastfragment i haven kommer från vår konsumtion

WWF:s förslag på åtgärder är bland annat: 

  • Ökat skydd och mer  anslag till skydd och skötsel av naturmiljöer på land och i hav.
  • Restaurera fler naturmiljöer som våtmarker, grunda vikar, ädellövskog och naturbetesmarker.
  • Satsa på skogspolitik med höjda miljökrav.
  • Mer hyggesfritt skogsbruk som tillåter en trädkontinuitet som många arter är beroende av.
  • Stärk arbetet mot främmande arter genom förebyggande åtgärder och ökade insatser för bekämpning.

Källa: Artdatabanken, WWF

Av Carolina Eriksson


Det här är rödlistan

En bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige som ger en överblick över arternas tillstånd.
Tas fram av SLU Artdatabanken ihop med 14 expertkommittéer.

Årets lista är den femte samlade listan för djur, svampar och växter.

Ökningen av rödlistade arter har varit gradvis senaste 20 åren och visar på en negativ trend för den biologiska mångfalden.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Kvinna och över 50? Så bör du träna och äta för att långsiktigt må bra

Fakta

Det händer något när kvinnor passerar 50. Det handlar inte bara om att kroppen förändras av klimakteriet, kvinnor tappar även i muskelmassa, och mellan 50 och 65 är det extra viktigt hur livsstilen ser ut. En avhandling gjord av forskaren Peter Edholm visar att det är viktigt att träna styrketräning i kombination med en hälsosam kost rik på omega-3 fettsyror för att bibehålla god hälsa längre fram i livet.

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen? Svårt att komma till ro? Du är inte ensam, var tredje svensk har sömnproblem visar en ny undersökning. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen – vi visar hur.

D-vitaminbrist kan ge svårare symtom för de som drabbas av covid-19

Hälsa

En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att vitamin D skyddar mot luftvägsinfektioner. Därför bör man sträva efter att höja D-vitaminstatusen hos de som befinner sig i en riskgrupp för att få covid-19. Framför allt om de inte får i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten eller genom solljuset. Det skriver läkarna Mats B Humle, Henrik Pelling och Susanne Bejerot i ett debattinlägg i Läkartidningen.

 

”Hudvård börjar på tallriken”

Hud

Hudvård börjar på tallriken. Det menar Maria Ahlgren, skönhetsjournalist och författare till Beautyfood-böckerna, som påstår att många av de funktioner som eftersöks i hudvård finns i helt vanlig mat.

Därför får vissa mer hål i tänderna

Hälsa

En ny avhandling vid Umeå universitet presenterade anledningen till att vissa av oss får mer hål i tänderna. En viss genvariant gör att du inte lika lätt känner smaken av socker – och vill äta mer – i kombination med en rad av olika bakterier som ger karies.

Håll tätt med app i telefonen

Forskning

Appen Tät är utvecklad vid Umeå universitet och hjälper kvinnor med urinläckage att hålla tätt. Under tio månader laddade 10 456 gravida och nyförlösta kvinnor ner appen och svarade på en kort enkät. 123 kvinnor ingick i en studie. Efter tre månader minskade besvären med inkontinens och urinläckage och kvinnorna fick en betydligt bättre livskvalitet.

 

E-handelsprodukter innehåller förbjudna ämnen

Eko/miljö

Nätshoppingen har ökat när social distansering blivit norm. Men tänker du på varifrån produkterna du köper på nätet kommer och vad de innehåller? Enligt Kemikalieinspektionen innehåller nästan åtta av tio produkter från företag utanför EU farliga och förbjudna ämnen, som bly och bor.

Kan gurkmeja ha effekt på virus?

Hälsa

Det finns över 7 000 vetenskapliga studier på den aktiva substansen curcumin som finns i gurkmeja. De hälsobringande effekterna kopplas till de inflammationshämmande egenskaperna. Det nya coronaviruset orsaker en betydande ökning av det inflammatoriska svaret i kroppen och därför väcks tankar om att curcumin kan vara ett komplement i behandlingen för att tillfriskna.

Så kan du skapa nya träningsrutiner

Hälsa

Veckor av hemmaarbete har blivit till månader. När din vardag är i förändring är det lätt att den fysiska aktiviteten kommer i andra hand. Se till att komma ut i friska luften och ansträng dig så mycket att du svettas. Det är inte bara positivt för hjärta, leder och muskler. Din mentala hälsa mår bra av aktivitet, speciellt nu när livet är så annorlunda på grund av coronarestriktioner.

 

 

Anna Ottossons immunstärkande drycker

Recept

Hon är en av Sveriges ledande dietister som bland annat driver programmet "Foodpower Cancerrehab". Här bjuder Anna Ottosson på två fräscha drycker som är fulla av näringsämnen, vitaminer och bioaktiva skyddande ämnen för din hälsa.

Pandemin gör att viktiga klimatinvesteringar skjuts upp

Eko/miljö

Många röster höjs för att våra samhällen inte kan gå tillbaka till ”det normala” efter att coronakrisen har lagt sig.  Detta eftersom senare års pandemier är en direkt konsekvens av människans aktivitet på jorden. Men samtidigt visar en svensk undersökning att viktiga klimatinvesteringar riskerar att skjutas på framtiden.

 

Hur ska vi äta egentligen?

Hälsa

Visst kan väl kostråd kännas både svårt och förvirrande ibland. Hur ska man egentligen äta för att må bra? Emily Sonestedt är forskare och docent i nutritionsepidemiologi och hon tittar på stora grupper människor och följer deras kostvanor för att se hur deras hälsa blir på sikt. Om du väljer näringsrik mat, äter bär, grönsaker och fullkorn varje dag plus tillsätter fet fisk några gånger i veckan – då har du en bra bas.

Katter kan smittas av coronavirus – men även bilda antikroppar

Hälsa

Det har visat sig att katter kan bli smittade av det nya coronaviruset. De kan smittas av andra katter och av sina ägare. Katter kan sedan sprida viruset mellan varandra, men inte till människor.  I Hong Kong har ett antal katter som smittats med SARS-CoV-2 burit på antikroppar mot coronaviruset. Symtomen liknar de människor får med hosta, andningssvårigheter och lunginflammation.