Hunger – kroppens eller känslornas behov? | Kurera.se

Foto: Martin Cederblad

Hunger – kroppens eller känslornas behov?

Fakta

Cathrine Schück är samtalsterapeut med fokus på mat, hälsa, kost och motion. Hon är också medlem av Kureras expertpanel där hon svarar på läsarnas frågor. 
Har du en fråga till henne? Ställ den här.

Cathrine Schück har skrivit 37 kokböcker, där många har haft fokus på hälsa i olika former. En del vego, andra med fokus på mindre mängd fett eller kolhydrater.
Så matfrågor är verkligen Cathrines område, och hur man äter för att bli piggare, friskare och kanske till och med gladare!

Numera jobbar Cathrine tillsammans med den engelske läkaren Dr Michael Mosley och har tillsammans med honom tagit fram en egen metod som hon kallar 8/800 och som har fokus på att sänka blodtryck, blodsocker och kolesterol.
På köpet får man även en viktminskning!

På sin mottagning i Stockholm träffar Cathrine klienter med såväl över- som undervikt och problem som IBS, diabetes, anorexi och bulimi.

Hon har också undervisat på Näringsmedicinska skolan och är bra på tillskott och vad vi behöver för olika former av tillskott i olika perioder i livet.

Läs mer om Cathrine och följ hennes blogg här.

Kan du skilja mellan hunger och sug?
Kroppen ger dig hunger – känslor ger dig sug.
Du kan lära dig känna skillnaden.

Känner du sug vid en speciell tidpunkt? Till exempel två̊ timmar efter frukost eller lunch? Kanske vid eftermiddagskaffet eller när du är på̊ väg hem efter jobbet? Då är det nog sannolikt att du faktiskt är hungrig och att du behöver ett mellanmål för att må̊ bra. Din kropp ger dig signaler på̊ att maten du gav den är använt som bränsle och att nu är det dags att fylla på̊ for att orka några timmar tills nästa måltid. Ditt viktigaste verktyg så här långt är att lära dig kanna skillnad på̊ hunger och sug.

När det starka suget kommer
Men ibland kommer suget att stoppa något i munnen over dig och det känns omöjligt att stå emot. Ibland kanske du kan avleda suget genom att distrahera dig med att göra något annat, dricka vatten eller ersatta maten med en cigarett om du är rökare eller en kopp kaffe eller te. Men många gånger känns suget starkare än kraften att stå emot. Då står du där och famlar i kylskåpet igen eller letar reda på̊ barnens lördagsgodis.

 

Kanske du till och med rusar ut till närmsta affär och skamset inhandlar det suget kräver. Har du oturen att vara född med dålig karaktär, en eländig viljestyrka eller omständigheter som olyckligt nog tvingar dig att behöva tröstas med en bit kexchoklad?

LÄS OCKSÅ: 9 olika typer av hunger

Ett inlärt beteende
Nej, troligare har du under åren har lärt din kropp att vissa känslor är lättare att hantera om du ger dig själv något att äta. Precis på̊ samma satt som du ger en hund en bit leverpastej for att förstärka ett bra beteende, eller ett barn en glass när denne behöver distraheras efter ett läskigt blodprov hos doktorn. Din hjärna tror att en obehaglig känsla försvinner eller blir lättare att hantera om kroppen får något att äta.

Har du däremot ätit ordentligt under dagen och fått i dig tillräckligt med fett, protein och grönsaker och trots detta så ropar magen efter mer, då är det istället ett sug. Suget som kommer ur en känsla eller ur ett tillstånd du befinner dig i.

”Ibland när jag har ätit en stor måltid, så är jag fortfarande hungrig och vill ha mer.” Detta är något jag ofta får berättat for mig.

 

LÄS OCKSÅ: Varför man kan äta skräpmat – och ändå inte bli mätt…

Kan bero på vana
Alla känner vi nog igen det, trots att man har ätit upp sin välfyllda tallrik, så vill man ha ännu en portion eller kanske något sött efter maten. Eller så står vi och äter upp resterna ur grytorna medan vi plockar in i diskmaskinen. Är det hunger? Troligen inte. Har du aptit en välfylld tallrik med protein, fett och grönsaker så har kroppen blivit tillfredsställd. Då kan det vara en känsla, ett tillstånd eller en vana hos dig som kräver mer mat.

Ta en stund och fundera över hur det kan vara. Känner du igen dig?

1. Åt jag fort?
När vi äter fort hinner inte hjärnan nås av magsäckens mättnadssignaler leptin och grelin. Det tar mellan 10 och 20 minuter innan vi faktiskt reagerar på̊ att vi är mätta. Tänk på̊ att dra ned takten när du äter, tugga ordentligt och lägg ned gaffeln mellan tuggorna så ger du dig själv en chans att hinna med att känna verklig mättnad.

2. Var åt jag?
Satt du ned vid matbordet och åt? Jag möter ibland kvinnor och män som alltid står upp och äter, därför att de är stressade eller inte unnar sig att låta maten ta tid. Mat är nödvändigt, men också̊ njutbart. Sitt ned och ägna dig åt det du faktiskt gör, så hinner kroppen med och matsmältningen blir mycket lugnare. Samma sak gäller om du äter framför datorn eller teven. Det finns nya forskningsrapporter som pekar mot att kroppen inte registrerar att den får föda om vi koncentrerar oss på̊ något annat under tiden vi äter, då signalerar inte heller kroppen att vi är mätt.

 

LÄS OCKSÅ: Det visste du inte om hunger! 5 knep som kan få kilon att rasa

3. Fick jag matro?
Tusen saker kan distrahera oss när vi äter – telefonen ringer, kollegor frågar om hjälp på̊ lunchen i jobbet, barnen ska matas, hunden utfodras, gästerna ska servas eller du kommer på̊ att du har glömt att svara på̊ det där mejlet. Om andra saker är viktigare än din matro är det du som väljer att låta andra gå̊ före ditt eget välbefinnande. Kanske det är dags att börja prioritera din matro, ditt välbefinnande. Pröva att tänka på̊ vad du gör när du tuggar, känna efter hur det smakar och hur din kropp njuter av det du ger den i lugn och ro. Du förtjänar att må̊ bra och maten är en del av ditt välbefinnande. Gör allt som kräver din tid innan eller efter din matstund.

Så börja med att reflektera över de signaler kroppen ger dig. Är du hungrig eller känner du sug? Är det kroppen eller känslorna som pockar på̊ din uppmärksamhet? Om det är svårt att avgöra, tänk efter när du åt sist och vad du då åt. Testa en vecka och skriv ett så kallat beteendeschema och notera din hunger och ditt sug. Är det verklig hunger eller är det ett sug? Hur tänker jag, hur känner jag och hur handlar jag på den situationen. Finns det något annat sätt att tänka?

LÄS OCKSÅ: Maten som håller dig mätt längre!

Sambandet mellan tankar, känslor och beteende
Så småningom kommer du att kunna hitta samband mellan dina tankar – känslor – och ditt beteende. Du kommer att få en inblick i dig själv och förstå̊ varför du plötsligt känner ett omättligt sug efter något att stoppa i munnen. Oroa dig inte om inte allt faller på̊ plats med en gång, du blir mer och mer medveten för varje litet eller stort steg du tar. Och kunskapen du finner om dig själv kommer att bli ovärderlig för din fortsatta utveckling, inte bara vad det gäller ditt ätbeteende, utan också̊ andra delar av ditt liv.
Vänta så får du se.

Av Cathrine Schück

 


Fakta

Cathrine Schück är samtalsterapeut med fokus på mat, hälsa, kost och motion. Hon är också medlem av Kureras expertpanel där hon svarar på läsarnas frågor. 
Har du en fråga till henne? Ställ den här.

Cathrine Schück har skrivit 37 kokböcker, där många har haft fokus på hälsa i olika former. En del vego, andra med fokus på mindre mängd fett eller kolhydrater.
Så matfrågor är verkligen Cathrines område, och hur man äter för att bli piggare, friskare och kanske till och med gladare!

Numera jobbar Cathrine tillsammans med den engelske läkaren Dr Michael Mosley och har tillsammans med honom tagit fram en egen metod som hon kallar 8/800 och som har fokus på att sänka blodtryck, blodsocker och kolesterol.
På köpet får man även en viktminskning!

På sin mottagning i Stockholm träffar Cathrine klienter med såväl över- som undervikt och problem som IBS, diabetes, anorexi och bulimi.

Hon har också undervisat på Näringsmedicinska skolan och är bra på tillskott och vad vi behöver för olika former av tillskott i olika perioder i livet.

Läs mer om Cathrine och följ hennes blogg här.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Martina Johansson: Dämpa inflammation och lev friskare

Naturlig hälsa

Inte bara kosten spelar roll för en god hälsa, även våra relationer är viktiga och att ha mål och mening i livet. Härom året kom biohackern och hälsoboksförfattaren Martina Johansson  ut med boken "Inflammation" som hon skrivit tillsammans med läkaren Ralf Sundberg.  Nu är de aktuella med uppföljaren "Dämpa inflammation – en praktisk guide till ett friskare liv". 

Antalet fall av gonorré och klamydia ökar

Sex- och relationer

Könssjukdomen gonorré ökar lavinartat, förra året smittades cirka 2 700 personer i Sverige. För tio år sedan låg siffran på omkring 800. Samtidigt blir sjukdomen allt svårare att behandla i takt med att den utvecklar resistens mot antibiotika. Även klamydia ökar – främst bland unga kvinnor.

 

Spenat- och kesovåfflor med topping

Recept

Det jobbigaste med att göra våffor är att göra rent våffeljärnet efteråt. Resten är en barnlek. Så muta någon att ta hand om rengöringen och sätt igång! Dessa läckerheter från kokboken "Little green kitchen" fungerar både som matvåfflor och som efterrätt – välj själv vilken topping du vill använda.

 

Magsyrahämmande läkemedel kan öka risken för allergier

Forskning

Magsyrahämmande läkemedel är bland de vanligaste läkemedlen och säljs receptfritt i Sverige. Nu visar en ny studie att användningen av främst PPI ökar risken för att drabbas av olika allergier. Forskarna varnar nu för att ta dessa läkemedel i onödan och manar istället att komma till rätta med bakomliggande orsaker till magbesvären.

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

 

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.