Foto: Martin Cederblad

Hunger – kroppens eller känslornas behov?

Fakta

Cathrine Schück är samtalsterapeut med fokus på mat, hälsa, kost och motion. Hon är också medlem av Kureras expertpanel där hon svarar på läsarnas frågor. 
Har du en fråga till henne? Ställ den här.

Cathrine Schück har skrivit 37 kokböcker, där många har haft fokus på hälsa i olika former. En del vego, andra med fokus på mindre mängd fett eller kolhydrater.
Så matfrågor är verkligen Cathrines område, och hur man äter för att bli piggare, friskare och kanske till och med gladare!

Numera jobbar Cathrine tillsammans med den engelske läkaren Dr Michael Mosley och har tillsammans med honom tagit fram en egen metod som hon kallar 8/800 och som har fokus på att sänka blodtryck, blodsocker och kolesterol.
På köpet får man även en viktminskning!

På sin mottagning i Stockholm träffar Cathrine klienter med såväl över- som undervikt och problem som IBS, diabetes, anorexi och bulimi.

Hon har också undervisat på Näringsmedicinska skolan och är bra på tillskott och vad vi behöver för olika former av tillskott i olika perioder i livet.

Läs mer om Cathrine och följ hennes blogg här.

Kan du skilja mellan hunger och sug?
Kroppen ger dig hunger – känslor ger dig sug.
Du kan lära dig känna skillnaden.

 

Känner du sug vid en speciell tidpunkt? Till exempel två̊ timmar efter frukost eller lunch? Kanske vid eftermiddagskaffet eller när du är på̊ väg hem efter jobbet? Då är det nog sannolikt att du faktiskt är hungrig och att du behöver ett mellanmål för att må̊ bra. Din kropp ger dig signaler på̊ att maten du gav den är använt som bränsle och att nu är det dags att fylla på̊ for att orka några timmar tills nästa måltid. Ditt viktigaste verktyg så här långt är att lära dig kanna skillnad på̊ hunger och sug.

När det starka suget kommer
Men ibland kommer suget att stoppa något i munnen over dig och det känns omöjligt att stå emot. Ibland kanske du kan avleda suget genom att distrahera dig med att göra något annat, dricka vatten eller ersatta maten med en cigarett om du är rökare eller en kopp kaffe eller te. Men många gånger känns suget starkare än kraften att stå emot. Då står du där och famlar i kylskåpet igen eller letar reda på̊ barnens lördagsgodis.

 

Kanske du till och med rusar ut till närmsta affär och skamset inhandlar det suget kräver. Har du oturen att vara född med dålig karaktär, en eländig viljestyrka eller omständigheter som olyckligt nog tvingar dig att behöva tröstas med en bit kexchoklad?

LÄS OCKSÅ: 9 olika typer av hunger

 

Ett inlärt beteende
Nej, troligare har du under åren har lärt din kropp att vissa känslor är lättare att hantera om du ger dig själv något att äta. Precis på̊ samma satt som du ger en hund en bit leverpastej for att förstärka ett bra beteende, eller ett barn en glass när denne behöver distraheras efter ett läskigt blodprov hos doktorn. Din hjärna tror att en obehaglig känsla försvinner eller blir lättare att hantera om kroppen får något att äta.

Har du däremot ätit ordentligt under dagen och fått i dig tillräckligt med fett, protein och grönsaker och trots detta så ropar magen efter mer, då är det istället ett sug. Suget som kommer ur en känsla eller ur ett tillstånd du befinner dig i.

”Ibland när jag har ätit en stor måltid, så är jag fortfarande hungrig och vill ha mer.” Detta är något jag ofta får berättat for mig.

 

 

LÄS OCKSÅ: Varför man kan äta skräpmat – och ändå inte bli mätt…

Kan bero på vana
Alla känner vi nog igen det, trots att man har ätit upp sin välfyllda tallrik, så vill man ha ännu en portion eller kanske något sött efter maten. Eller så står vi och äter upp resterna ur grytorna medan vi plockar in i diskmaskinen. Är det hunger? Troligen inte. Har du aptit en välfylld tallrik med protein, fett och grönsaker så har kroppen blivit tillfredsställd. Då kan det vara en känsla, ett tillstånd eller en vana hos dig som kräver mer mat.

Ta en stund och fundera över hur det kan vara. Känner du igen dig?

1. Åt jag fort?
När vi äter fort hinner inte hjärnan nås av magsäckens mättnadssignaler leptin och grelin. Det tar mellan 10 och 20 minuter innan vi faktiskt reagerar på̊ att vi är mätta. Tänk på̊ att dra ned takten när du äter, tugga ordentligt och lägg ned gaffeln mellan tuggorna så ger du dig själv en chans att hinna med att känna verklig mättnad.

2. Var åt jag?
Satt du ned vid matbordet och åt? Jag möter ibland kvinnor och män som alltid står upp och äter, därför att de är stressade eller inte unnar sig att låta maten ta tid. Mat är nödvändigt, men också̊ njutbart. Sitt ned och ägna dig åt det du faktiskt gör, så hinner kroppen med och matsmältningen blir mycket lugnare. Samma sak gäller om du äter framför datorn eller teven. Det finns nya forskningsrapporter som pekar mot att kroppen inte registrerar att den får föda om vi koncentrerar oss på̊ något annat under tiden vi äter, då signalerar inte heller kroppen att vi är mätt.

LÄS OCKSÅ: Det visste du inte om hunger! 5 knep som kan få kilon att rasa

3. Fick jag matro?
Tusen saker kan distrahera oss när vi äter – telefonen ringer, kollegor frågar om hjälp på̊ lunchen i jobbet, barnen ska matas, hunden utfodras, gästerna ska servas eller du kommer på̊ att du har glömt att svara på̊ det där mejlet. Om andra saker är viktigare än din matro är det du som väljer att låta andra gå̊ före ditt eget välbefinnande. Kanske det är dags att börja prioritera din matro, ditt välbefinnande. Pröva att tänka på̊ vad du gör när du tuggar, känna efter hur det smakar och hur din kropp njuter av det du ger den i lugn och ro. Du förtjänar att må̊ bra och maten är en del av ditt välbefinnande. Gör allt som kräver din tid innan eller efter din matstund.

Så börja med att reflektera över de signaler kroppen ger dig. Är du hungrig eller känner du sug? Är det kroppen eller känslorna som pockar på̊ din uppmärksamhet? Om det är svårt att avgöra, tänk efter när du åt sist och vad du då åt. Testa en vecka och skriv ett så kallat beteendeschema och notera din hunger och ditt sug. Är det verklig hunger eller är det ett sug? Hur tänker jag, hur känner jag och hur handlar jag på den situationen. Finns det något annat sätt att tänka?

LÄS OCKSÅ: Maten som håller dig mätt längre!

Sambandet mellan tankar, känslor och beteende
Så småningom kommer du att kunna hitta samband mellan dina tankar – känslor – och ditt beteende. Du kommer att få en inblick i dig själv och förstå̊ varför du plötsligt känner ett omättligt sug efter något att stoppa i munnen. Oroa dig inte om inte allt faller på̊ plats med en gång, du blir mer och mer medveten för varje litet eller stort steg du tar. Och kunskapen du finner om dig själv kommer att bli ovärderlig för din fortsatta utveckling, inte bara vad det gäller ditt ätbeteende, utan också̊ andra delar av ditt liv.
Vänta så får du se.

Av Cathrine Schück

 


Fakta

Cathrine Schück är samtalsterapeut med fokus på mat, hälsa, kost och motion. Hon är också medlem av Kureras expertpanel där hon svarar på läsarnas frågor. 
Har du en fråga till henne? Ställ den här.

Cathrine Schück har skrivit 37 kokböcker, där många har haft fokus på hälsa i olika former. En del vego, andra med fokus på mindre mängd fett eller kolhydrater.
Så matfrågor är verkligen Cathrines område, och hur man äter för att bli piggare, friskare och kanske till och med gladare!

Numera jobbar Cathrine tillsammans med den engelske läkaren Dr Michael Mosley och har tillsammans med honom tagit fram en egen metod som hon kallar 8/800 och som har fokus på att sänka blodtryck, blodsocker och kolesterol.
På köpet får man även en viktminskning!

På sin mottagning i Stockholm träffar Cathrine klienter med såväl över- som undervikt och problem som IBS, diabetes, anorexi och bulimi.

Hon har också undervisat på Näringsmedicinska skolan och är bra på tillskott och vad vi behöver för olika former av tillskott i olika perioder i livet.

Läs mer om Cathrine och följ hennes blogg här.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

“Mångfald och artrikedom gynnar alla bin”

Övrigt

Idag 20 maj firas honungbina över hela världen. I Slovenien, som ligger bakom införandet av World Bee Day, håller man honungsbiet högt och biodlingen har traditionellt hög status. I Danmark har det däremot utbrutit en infekterad konflikt mellan anhängare till de vilda bina och biodlarna och deras honungsbin. I Sverige menar forskare att konflikten är onödig.

5 enkla steg för att äta nyttigare!

Kost

Jenny Westman och Linnea Eriksson är fullfjädrade hälsopedagoger och proffsiga matbloggare med ett välbesökt Instagramkonto, som är en total dröm för alla foodies. De utsågs till Årets hälsobloggare 2017 – och tycker att det är viktigt att fylla på kroppen med bra bränsle för att orka med livets alla utmaningar. Här delar de med sig av fem tips för hur du enkelt äter nyttigare – och avslöjar vad de själva äter för dagliga kosttillskott.

 

Smartphone med podden synlig - petra månström infälld

Kunskapsföretaget lanserar hälsopodd

Allmänt

Ihop med poddkändisen Petra Månström drar nu hälso- och kunskapsföretaget Holistic igång en ny podd. Tanken är att inspirera och sprida kunskap om nya vägar till hälsa och välmående - men utan pekpinnar och orimliga krav. "Tillsammans har vi skapat podden som jag så länge har letat efter. En podd som alla kan ta till sig", säger programledaren Petra Månström.

 

Nutritionisten: Vad är kalorirestriktion?

Kost

Kalorirestriktion är när man äter färre kalorier men ändå får i sig tillräckligt med näring. Det har länge varit känt att en minskning av intaget av kalorier främjar hälsan. Hälsosam kalorirestriktion ger positiva effekter på vikt och hjärt-kärlhälsa men extrem kalorirestriktion eller självsvält är varken bra för hälsan eller effektiv vid viktminskning, varnar Lina Åhlén.

 

Din favoritmusik aktiverar hjärnans belöningssystem

Mental hälsa

Dopamin spelar en direkt roll i den känsla av välmående som framkallas av att lyssna på musik vi tycker om visar en ny studie. Att lyssna på den musik du älskar gör att din hjärna frigör mer dopamin – en kemikalie som gör att vi känner oss engagerade och motiverade och som spelar en viktig roll för människans känslomässiga och kognitiva funktion. 

Större risk att dö efter operation för singlar och lågutbildade

Forskning

Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation. Personer som lever ensamma eller saknar vidareutbildning befinner sig i större utsträckning i riskzonen än personer som lever i par eller har "Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen", säger Susanne Nielsen, forskare vid Göteborgs universitet.

 

Skönhetspanelen testar ansiktsmasker

Hud

Lägg en ansiktsmask – blunda och vila medan masken gör sitt på huden. Bättre boost för både hud och själ får man leta efter. Kureras skönhetspanel har testat några ekologiska ansiktsmasker och hittat en favorit.

Artros: Hjälper ingefära och gurkmeja?

TV

Flera studier på ingefära och kurkumin – den verksamma ingrediensen i gurkmeja – pekar enstämmigt på att dessa har antiinflammatoriska effekter. Forskarna vet till och med vilka komponenter i kroppen som örterna påverkar och hur – och har sett effekt vid bland annat artros.

Karin Björkegren Jones

”Det är aldrig för sent att investera i sin hälsa”

Intervju

Aldrig förr har det pratats så mycket om klimakteriet och kvinnors hälsa som nu. Yogaläraren, författaren och hälsoprofilen Karin Björkegren Jones har under 30 år belyst kvinnohälsa i artiklar, böcker, via yogan och nu i podden Kvinnoliv. Karin tycker att kvinnor ska kräva att bli lyssnade på när de söker vård. Det ska vara en självklarhet att ha rätt till olika behandlingsmetoder och mediciner och kanske det allra viktigaste – vi ska lära av våra erfarenheter och varandra och jobba förebyggande för att bibehålla hälsan långt upp i åren.

Nypon håller Sofies artros i schack

Hälsa

Artros i fingrarna höll på att sätta stopp för Sofie Turses dröm att bli fysioterapeut. Hon ville inte långtidsbehandla sin artros med traditionella värktabletter. Ett extrakt av strandnypon blev hennes räddning.

 

Ny teknik ska minska mängden läkemedel i avloppsvattnet

Eko/miljö

Aktiva substanser i de mediciner vi stoppar i oss passerar ofta genom kroppen och ut i toaletten. De flesta av våra reningsverk är dåliga på att ta bort läkemedelsrester ur avloppsvattnet, vilket kan orsaka hormon- och beteendestörningar hos fiskar och andra djur om de hamnar i sjöar och vattendrag. Nu satsar flera svenska reningsverk på ny teknik för att få bort substanserna, rapporterar Vetenskapsradion.

Kryddiga vegobollar med pigga ärtor

Mat

Ett recept du måhända kommer sucka över eftersom det innehåller en hel del kryddor, men det är inte några konstiga kryddor utan kryddor du hittar i din vanliga matbutik, lovar Mattias Kristiansson på tidningen VEGO – som verkligen lovordar denna maträtt. "De här bollarna är världsbäst eftersom de smakar så enormt mycket, doftar av Mellanöstern och är klara på nolltid".