Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Hur ska vi äta egentligen?

Visst kan väl kostråd kännas både svårt och förvirrande ibland. Hur ska man egentligen äta för att må bra? Emily Sonestedt är forskare och docent i nutritionsepidemiologi och hon tittar på stora grupper människor och följer deras kostvanor för att se hur deras hälsa blir på sikt. Om du väljer näringsrik mat, äter bär, grönsaker och fullkorn varje dag plus tillsätter fet fisk några gånger i veckan – då har du en bra bas.

Vad gör man när experterna är säkra på sin sak och säger olika? Några menar att lite kolhydrater och mycket fett är det bästa för hälsan och andra hävdar att det är tvärtom.

Istället för att hålla benhårt på sina egna linje har några amerikanska forskare med vitt skilda åsikter gått ihop och samarbetat runt en vetenskaplig rapport vilken sammanfattar den kunskap som finns för att sluta upp med kostkriget som bara skapar förvirring.

 

Det är läkare vid Bostons barnsjukhus och professorn i nutrition vid Harvarduniversitetet, David Ludwig, som i tillsammans kommit fram till att vi bör fokusera på näringsrika livsmedel för att må bra och minska risken för kroniska sjukdomar, oavsett vilken diet du följer. Kosten ska helst individanpassas, och de gäller speciellt om du har typ-2 diabetes eller en kronisk sjukdom.

LÄS OCKSÅ: TV-serie sätter våra vanligaste dieter på prov

Se upp för det dolda sockret
Emily Sonestedt är biträdande universitetslektor vid Lunds Universitet och docent i nutritionsepidemiologi. Hon följer större grupper av människor och deras kostvanor i upp till 25 år för att de ska, i så kallade observationsstudier, kunna se hur hälsan utvecklar sig på lång sikt.

Forskningen har satt fokus på hur kosten interagerar med genetiska faktorer för personer med diabetes typ 2, fettrubbning och fetma samt hjärt-kärlsjukdomar. Emily Sonestedt tänker ta reda på hur stor påverkan och på vilket sätt socker och olika typer av kolhydrater påverkar hälsan.

Hittills har man sett att en hög sockerkonsumtion ökar dödligheten. Slutsatsen är förstås att vi måste sluta äta för mycket godis och minska på sockrade läskedrycker. Men det är också viktigt att bli medveten om vart det dolda sockret finns. Till exempel dressingar, flingor, sylt och vissa mejeriprodukter.

Dieter med lite kolhydrater och mer fett kräver inte ett högt intag av protein eller kött. Ur ett hälsoperspektiv är det bättre att välja avokado, frön, nötter och växtbaserade oljor. Hälsovinster får man när man esätter mättade fetter med omättade fetter från växtriket.

 

LÄS OCKSÅ: Professor med mat på kornet

Studier inom kost och hälsa
Idag finns det cirka 200 000 publicerade studier på kostens effekt på vår hälsa. Men befolkningsstudier på kostvanor under en längre är svåra eftersom människor ofta hoppar mellan olika dieter.

Emily Sonestedt hävdar också att att det viktigaste att välja en näringsrik mat än att följa en viss diet. Om du äter bär, grönsaker och fullkorn varje dag plus lägger till en fet fisk några gånger i veckan då har du en god grund till en hälsosam kost. Välj bra råvaror, och ät så lite halvfabrikat och sötsaker som möjligt.  När du ger kroppen näring och energi stärker du immunsystem, får en bra hormonbalans och ger din hjärna, dina muskler och ditt skelett det dom behöver för att fungera och må bra.

Men visst ska man kunna äta en god efterrätt utan att bli rädd. Och trots alla studier så kan man inte säga vad som är bäst för den enskilda individen. Olika biologiska faktorer tycks kunna påverka hur en diet fungerar för en person. Forskning har visat att en person med typ 2 diabetes kan må bättre av en kolhydratsnål mat och mer fett. Medan en person men normal insulinkänslighet kan må bra av olika dieter. Forskarna drar slutsatsen att det är bättre att hitta en kosthållning som håller på sikt än att försöka hålla krävande dieter som misslyckas efter ett tag.

Av Inger Palm

Källa: doktorn.com


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

kvinna med långt hår

Hälsan syns i ditt hår

Hälsa

Kroniska besvär och obalanser kan vara svåra att upptäcka för sjukvården. Men en bit av ditt hår kan ge svar. En hårmineralanalys läser av 36 mineraler, spårämnen och metaller i din kropp. Kurera har pratat hår och hälsa med näringsmedicinare Ulrika Sunnerheim-Dahlman som gjort tusentals analyser de senaste 20 åren.

Montage: kvinnlig modell och fyra brun utan sol-produkter

Skönhetspanelen testar: Brun utan sol

Hud

Många av oss tycker om att se fräscht solkyssta ut på sommaren – men vill samtidigt helst undvika de skadliga UVA-strålarna från solen. Ett smidigt och hälsosammare sätt är att använda en ekologisk brun utan sol-produkt!

 

Flygbild över Central Park

Så förbättrar grönområden din psykiska hälsa

Eko/miljö

Vistelser i naturen eller i grönområden i storstäder, ensam eller i grupp, ger flera fördelar för vår psykiska hälsa. Till exempel en starkare känsla av meningsfullhet i livet och känslor av lycka. Nu vill svenska forskare att stadsplanerare ska använda sig av grönområden i städer för att minska psykisk ohälsa.

kvinna på sommaräng

Spenatextraktet som gör dig mätt – längre

Hälsa

Fetman ökar snabbt i Sverige. Mer än hälften av den vuxna befolkningen är överviktiga. Professor Charlotte Erlanson-Albertsson har sysslat med aptitreglering i flera decennier. Ett samtal vid middagsbordet ledde fram till ett tillskott med spenat som ger mättnad och leder till viktnedgång. Effekten är dokumenterad i kliniska studier.

 

fisk, bröd och grönsaker

Selen i jordarna minskar på grund av klimatförändringar

Hälsa

Selen är viktig för att du ska må bra. Mikronäringsämnet stöder 25 olika selenberoende enzymer i kroppen. Selen får du bland annat i dig när du äter fisk, nötter, mejeriprodukter och ägg. Men det finns ett stort problem – jordarna i Europa har låga nivåer av det livsviktiga ämnet, och klimatförändringarna gör problemet värre.

2 glas med overnight oats med hallon

Overnight oats med hallon och mandelspån

Frukost

Overnight oats är en enkel frukost att göra i förväg, den smakar underbart, mättar – och dessutom kan du variera den i oändlighet. Krydda med nymortlad kardemumma eller kanel, eller som här – smaksätt med mosade hallon och rostade mandelspån.

Liten flicka kramar en nalle ute i en park

Krönika: “Alla barn vill inte ha sommarlov”

Krönikan

Skolavslutningarnas tid är här, och med dem ett efterlängtat långt sommarlov, fyllt av sol, bad, lek och äventyr. Men inte för alla barn. Krönikören Maria Lundberg minns sin egen barndoms somrar, fyllda av fasa, skam och ensamhet, som lett till ett vuxenliv kantat av terapi. Med sin krönika vill hon nu hindra fler barn från att få ett sådant sommarlov.

kvinna klipper en man

Fylligare hår med rätt näring

Hälsa

Många drömmer om ett friskt, fylligt och glansigt hår. Men stress, näringsbrist och mycket fixande med håret sliter. Ett vackert hår bygger du inifrån, med rätt kombination av vitaminer och mineraler. Kurera pratade hårkvalitet, näring och olika klippningar med frisören Marianne Lehne.

 

glad kvinna i trädgård

Så motverkar du att huden åldras i förtid

Hälsa

Vår livsstil påverkar hudens åldrande. Sol, stress och dåliga kostvanor bidrar till att huden åldras snabbare. Ett för tidigt åldrande kan återställas med rätt näring från insidan. Kliniska studier visar att med kollagen, hyaluronsyra och kondroitinsulfat blir huden mindre torr och fina linjer och rynkor reduceras.

Mullbärsträd

Mullbärsblad kan dämpa sötsug

Hälsa

Att vara sockerberoende har blivit vanligt, och många brottas med att låta bli mat med socker – allt från rent godis till kakor, bullar och bröd. Visste du att extrakt från mullbärsblad kan dämpa sötsug.

 

kvinna gör armövningar vid parkbänk

Styrketräning kan hjälpa vid klimakteriebesvär

Hälsa

Styrketräning två till tre gånger i veckan kan bidra till att minska klimakteriebesvär. Studien har tittat på sambandet mellan styrketräning och besvär som vallningar och svettningar hos kvinnor i klimakteriet och resultaten var goda – besvären minskade med hela 44 procent.