Ian Harris professor

”Jag har stort förtroende för kroppens förmåga att läka sig själv”

Det säger kirurgen och professorn i kirurgisk ortopedi Ian Harris som i boken ”Surgery the ultimate placebo” utmanar synen på kirurgi. Kurera träffade honom för en intervju när han var på besök i Stockholm.

I augusti 2017 anordnades en internationell konferens i Québec i Kanada av en respektingivande samling samarbetspartners som British journal of medicine, Center of evidence based medicine och fakulteter på flera tunga universitet som Oxford i Storbritannien och Bond i Australien. Konferensen anordnades för fjärde året i rad och syftet är att belysa problemet med överdiagnosticering och överbehandling inom sjukvården. Uppenbarligen ett globalt problem och ett som drabbar både på individnivå och samhällelig nivå.

På konferens i Gävle
Ian Harris, kirurg och professor i ortopedisk kirurgi vid University of New South Wales i Sydney som kom ut med boken ”Surgery the ultimate placebo” 2016 medverkade inte den här gången, men han har närvarat vid tidigare konferenser och siktar in sig på att delta när den hålls hemma i Australien om två år. Istället var han och hans fru på besök i Stockholm inför en ortopedisk konferens i Gävle och han hade inget emot att ses och berätta om sitt arbete och sina tankegångar kring överbehandling inom det fält han är verksam – kirurgin.
– Det är en växande rörelse, allt fler förstår vidden av överdiagnosticering och överbehandling. Men det är bara vissa grupper som tar till sig detta. Det är till exempel inte särskilt stort i USA, berättar Ian. Däremot är det stort i Kanada och Australien men även i de nordiska länderna och i Storbritannien.

 

Onödiga behandlingar kostar  stora pengar
I Australien har staten nu givit stora anslag och Ian och hans meningsfränder som i januari startade organisationen Wiser Healthcare, har nyligen gått ut med ett gemensamt uttalande.
– Myndigheterna ser detta som ett sätt att spara pengar, säger Ian.
Vilket är förståeligt, onödiga behandlingar är en stor kostnad för vilket samhälle som helst. Ian ser det som ett sätt att omdirigera pengar från det som inte fungerar till att istället satsa på behandlingar som har effekt som man idag säger nej till med argumentet att man inte har råd. Han tror att det kan öppna upp för en stor förändring inom sjukvården. Och han får medhåll av kollegan Andy Carr professor i kirurgi vid universitetet i Oxford som säger i en artikel i The Guardian härom veckan – där även Ian medverkar – att det finns anledning att se över om kirurgi med subjektiv utkomst, som till exempel vid smärta och stelhet, verkligen är nödvändig.

Sköldkörtelcancer överdiagnosticerad i Sydkorea
Ett exempel på en sjukdom som är överdiagosticerad är sköldkörtelcancer, berättar Ian. Speciellt i Sydkorea där man screenar befolkningen och sedan starten för cirka 20 år sedan har antalet diagnoser femtondubblats. Sköldkörtelcancer är nu den vanligaste cancerformen i landet och antalet operationer där sköldkörteln avlägsnas har ökat i motsvarande omfattning.
– Problemet med kirurgi är att det medför komplikationer. Först och främst förlorar patienten sin sköldkörtel och måste gå på medicin resten av livet. Risken är även stor att man blir av med bisköldkörteln av bara farten, vilket orsakar diverse problem och många får dessutom skador på sina stämband.
Vad som däremot inte påverkats är antalet dödsfall i sjukdomen, de är fortfarande lika många. Så trots omfattande provtagningar och behandlingar dör fortfarande lika många i Sydkorea av sköldkörtelcancer som innan man införde den statligt finansierade satsningen på screening. Det finns dessutom former av sköldkörtelcancer som många kan gå om kring med utan att det behöver åsamka dem någon skada i övrigt, så den här typen av åtgärder skapar fler problem än den löser menar Ian.
– Det är verkligen på sin plats att ifrågasätta om det är värt pengarna för att inte tala om vad man utsätter patienterna för.

 LÄS OCKSÅ: Bröstcancer – åtta sätt att skydda sig enligt forskningen

Falska positiva resultat vanligt
Även bröstcancer är kraftigt överdiagnosticerat och många får ”false positives” alltså falska positiva resultat av provtagningar och mammografi. Som exempel nämner han diagnosen DCIS eller ductal cancer in situ som tidigare inte klassades som cancer men numera diagnosticeras och behandlas som cancer.
– Det trots att det finns studier som visar att om inget görs för att behandla DCIS har det en tendens att gå tillbaka, säger Ian.

“Bröstcancer är ingen lokal åkomma”
Den allmänna bilden vi har av cancer att det startar som något litet som växer och slutligen blir din död är felaktig menar Ian.
– Om det är lite kan det försvinna av sig själv men du kan också gå med svårare cancer utan att det för den sakens skull kommer leda till att du dör av det.
Bröstcancer definieras dessutom felaktigt som en lokal åkomma begränsad till just brösten men är egentligen en systemisk sjukdom enligt Ian.
– Att operera minskar enbart risken att det återkommer just där men det gör inget för att minimera risken att det sprider sig någon annanstans i kroppen.
Det försiggick dessutom för ett antal år sedan vad Ian liknar vid en tävling mellan kända kirurger att ta fram aggressiva ingrepp mot bröstcancer – så kallad radikal mastektomi – som resulterade i direkt stympning av kvinnor som blev vanställda efteråt. Detta var innan man kunde rekonstruera bröst.
– Det var ett utslag av hybris och förenklat tänkande som gick ut på att ju mer man tog bort desto bättre men det var inte mer effektivt.

Överbehandling av prostatacancer
Även prostatacancer överbehandlas menar Ian, det finns inget som tyder på att det är bättre för vissa patientgrupper att avlägsna prostatan. Det minskar inte risken att de dör i förtid men ändå är det en vanlig åtgärd. Problemet är att man screenar menar Ian, när man sedan står med provresultatet svart på vitt måste man agera, ofta med komplikationer som problem med urinering och sexuell funktionsnedsättning som följd.
– Patienten tror att det är priset de måste betala för att leva men de lever inte längre för det, dessutom påverkas livskvaliteten till det sämre.

LÄS OCKSÅ: Prostatacancer kan hämmas av naturligt polyfenol-tillskott

Skrev boken “Surgery the ultimate placebo”
2016 kom Ian Harris ut med boken ”Surgery the ulitmate placebo”, en bok han främst riktade till sina kollegor men också till allmänheten, då han även vill att patienter ska få upp ögonen och våga ifrågasätta en operation, men framför allt vill han få sina kollegor att tänka om.
– Det jag skrev var egentligen inga nyheter, jag inkluderade inte något som inte var känt sedan tidigare. Och även om effekten av vissa ingrepp diskuteras flitigt bland kirurger, är det ändå förvånansvärt få av mina kollegor som är medvetna om problemet, säger Ian som är glad att han som professor uppmuntras att informera och sprida kunskap, något han inte kunnat göra på samma sätt som läkare anställd på ett sjukhus.

Slår ett slag för att inte behandla
Många läkare har svårt för tanken att inte behandla menar Ian.
– Tanken är ofta att ju mer vi opererar bort, desto bättre men det är inte nödvändigtvis så säger Ian, som vill slå ett slag för att inte behandla.
Som exempel nämner han hur diskussionen kan gå när det kommer till mild artros i knäna. Om Ian föreslår för en kollega att inte utföra en artroskopi för att avlägsna artros är det inte ovanligt att den andra läkaren ställer frågan: “Men vad förväntar du dig att jag ska göra, sätta in en knäprotes? “Alltså ett ännu större ingrepp. När Ian då säger att han tvärtom föreslår att man inte ska göra någonting alls blir de helt ställda, tanken har inte föresvävat dem menar Ian.

Överförskrivning av antibiotika
Samma tankesätt har orsakat den överförskrivning av antibiotika vi har sett fram till idag och som orsakar stora problem och Ian tycker det är på tiden att det blir debatt i frågan. Han anser även att det är dags att undersöka effekten av kirurgi på samma sätt som den av mediciner, det borde ställas samma högra krav på evidens menar han.

Många vill bidra till forskningen
Det är lätt att tro att det kan vara svårt att hitta frivilliga som vill utsätta sig för låtsaskirurgi, men tydligen är villigheten förhållandevis stor.
– En till två tredjedelar av de tillfrågade tackar ofta ja, berättar Ian.
I en enkät de tillfrågade fick fylla i listade de som tackade ja allmännyttan som främsta skäl och de som tackade nej gjorde det i majoriteten av fallen – kanske något överraskande – för att de inte ville få sitt öde avgjort av slumpen och inte nödvändigtvis för att de prompt ville ha själva operationen vilket Ian trodde skulle vara det huvudsakliga skälet till att tacka nej.

Inte helt oproblematiskt
De finns givetvis ett etiskt dilemma med att skära i människor utan att utföra en behandling, det är inte helt riskfritt. Det finns alltid risken att det uppstår en infektion menar Ian men allt sker under kontrollerade former och risken är så liten att nyttan överväger anser han. En del kritiker menar också att det är oetiskt då patienten inte vet om den får kirurgisk behandling eller inte men då kontrar Ian att det är betydligt mer oetiskt att utföra en operation om man inte vet att den har effekt. Som exempel nämner han steloperation av ryggen mot ryggsmärta.
– Det görs en miljon sådana ingrepp i USA om året och vi vet inte ens om det fungerar, vad är etiken i det frågar sig Ian.
Man har dessutom sett att risken för biverkningar är mindre för de som får fejkoperationen.

Blindtarmsoperationer snart ett minne blott
Ett ingrepp vars tid kan vara förbi är blindtarmsoperationen, förutsatt att blindtarmen inte brustit går nämligen blindtarmsinflamamtion att få bukt med med hjälp av intravenös antibiotika.
– Studier har visat att det är precis lika effektivt, du slipper dessutom ärrbildning och problem som kan uppstå längre fram som i fallet med operation säger Ian. Enda nackdelen är att det är mer sannolikt att du kan få det igen säger Ian, den risken finns inte efter ett avlägsnande.
Men många läkare känner inte till alternativet och fortsätter göra som de alltid gjort. Då blindtarmen dessutom inte är något överflödigt bihang utan visat sig vara en viktig del av vårt lymfsystem borde det vara eftersträvansvärt att slippa göra den typen av ingrepp.
– Problemet är att många kirurger tror sig veta bättre än evolutionen och resonerar att det där behövs inte, det kan vi ta bort, säger Ian.

Kostar mer än det smakar
Kranskärlsvidgning med hjälp av ett metallnät när det uppstått en förträngning är ett annat vanligt ingrepp som Ian ställer sig tveksam till. Mycket tyder på att för de som inte har allvarliga problem och haft svåra hjärtattacker är det med största sannolikhet bättre att avstå. Hjärtat anpassar sig och får sin blodförsörjning från annat håll menar Ian. Med ingreppet tillkommer en uppsjö av komplikationer. Först och främst måste patienten äta blodförtunnande medicin resten av livet och då metallnätet är ett främmande föremål kommer kroppen börja kapsla in det, något som skapar ny förträngning som sedan i sin tur måste åtgärdas.
– Det är inte lika okomplicerat som det låter.

LÄS OCKSÅ: Nya diagnos- och behandlingsmetoder för hjärtsjukdom på framväxt

Stort förtroende för kroppens förmåga
Kroppen har en enastående anpassningsförmåga och har en stor förmåga att läka sig själv om vi inte lägger oss i menar Ian. Som exempel nämner han den svullnad som kan uppstå runt ryggkotor vid ett kraftigt slag son till exempel ett fall mot ett hårt underlag, då är det vanligt att man opererar för att minska trycket och motverka svullnad och smärta men om man inget gör har det visat sig vid återkontroller att det rättar till sig av sig själv.
– Jag har stort förtroende för kroppens egen förmåga att läka sig själv. Mitt område är frakturer och många gånger får jag påminna patienter att ben faktiskt läker själva och att det långt ifrån alltid behövs en operation.

Snart dags för ny bok
Ian är kritisk mot det han kallar medikalisering, det vill säga att vi sjukdomsklassar sådant vi egentligen borde klara av att hantera själva som till exempel sorg och lämnar över ansvaret på sjukvården att lösa det åt oss.
– En följd av det blir att vården förlorar människors förtroende, säger Ian.
Ian står nu i begrepp att påbörja sin nästa bok som han ska skriva ihop med en kollega där de kommer ta en närmare titt på läkemedel med samma kritiska blick då de enligt Ian många gånger inte gör det de ska.

Av Nina Törmark

surgery the ultimate placeboKurera har tidigare publicerat ett utdrag ur Ian Harris bok “Surgery the ultimate placebo”, läs det här:
Kirurgi – värsta placebon

 

 

 

 

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

petra månström

Petra Månström: ”Det är känslan som räknas”

Intervju

Hon var den lågmälda plugghästen med löpning som sämsta gren i skolgympan.  20 år senare är Petra Månström expert på just löpning. Hennes blogg om hur hon förberedde sig inför Stockholm Marathon blev snabbt en av landets mest lästa. Och i augusti kom hennes bok om smartare löpning, med tips för att göra oss alla till gladare och bättre löpare.

Återhämta dig från utmattning med hjärngympa

Intervju

Att se hjärnan som en muskel är ett bra sätt att förstå hur stress fungerar, varför återhämtning är ett måste och varför det inte går att vila sig tillbaka från utmattning. Det menar Karin Isberg, stresscoach och författare till den bästsäljande boken ”15 sätt att bli fri från stress”.

gron_trendsåaning

Kurera guidar bland hudvårdstrenderna

Hud

Micellärvatten, dubbeltvätt och stamceller. Det kommer ständigt nya trender inom hudvård och skönhet, många försvinner lika snabbt medan vissa är här för att stanna. Kurera har tagit hjälp av hudterapeuten Johanna Bjurström att titta närmre på de senaste årens trender.

varm appeldryck

Varm äppeldryck med ingefära

Recept

Den här tiden på året finns det tillgång till nyskördade svenska äpplen. Frossa i äppelpaj, must, kompott eller varför inte baka bröd med äpplen eller äta dem i en god sallad. Det här receptet är på en varm äppeldryck som är perfekt att värma sig med under svala sensommar- och höstkvällar. 

Kortisol i balans gav Eva lugnet tillbaka

Mental hälsa

Det är inte bara yttre stress som kan påverka oss, den inre stressen är minst lika farlig. Eva Sundh hade mycket oro och tankar och kände sig aldrig riktigt lugn. Oron påverkade även hennes mage. Eva började äta KSM-66, som stabiliserar stresshormonet kortisol. Idag är hon lugnare och mår bättre.

surkal

Surtantens eget recept på surkål

Recept

Surkål är en tidlös klassiker som kompletterar och lyfter mången god maträtt. Här kommer ett grundrecept från boken "Fermentera 2.0" av Jenny Neikell som kan varieras på otaliga vis genom att tillsätta kryddor och andra grönsaker.

Victoria Carinci och Lotta Lagerqvist

Lotta och Victoria instiftar “Surkålens dag”

Kost

Syrat och fermenterat är rena hälsokosten och det bara ökar i popularitet. Allt fler får upp ögonen för hälsofördelarna med gamla trotjänare som surkål och mjölksyrad gurka – det ges kurser och hålls föreläsningar och i höst kommer flera böcker i ämnet.

Mer fokus med ginkgo biloba

Mental hälsa

Om minnet sviker och du får svårt med koncentration och fokus beror det ofta på cirkulationsproblem. Studier på extrakt av bladen från det asiatiska tempelträdet ginkgo biloba har visat att dessa har en stark antiinflammatorisk effekt, kan vidga blodkärlen och därmed öka blodgenomströmningen. Det medför att minne, inlärning och koncentrationen förbättras.

tänder skepp citrusfrukt

Sjömännens sjukdom på återtåg

Forskning

I vår moderna tid är näringsbrist knappast något vi tror ska ska finnas i västvärlden, ändå drabbas många av undernäring. Och på sina håll har den gamla "sjömanssjukdomen" skörbjugg börjat komma tillbaka.

illustration och eva ruzs

Är du tillsammans med en relationspsykopat?

Sex- och relationer

Lever du med en partner som utåt sett är charmerande, trevlig och betraktas som en ”hyvens kille” eller ”schysst tjej”, rent av en svärmorsdröm. Men som blir en mardröm inom hemmets fyra väggar där han eller hon fritt kan kränka, manipulera och bryta ner dig. Och när du försöker få hjälp är det ingen som förstår eller tror dig – för du har ju en så trevlig partner.

bestick måttband citronvatten

Ny studie: Fasta aktiverar våra stamsceller

Forskning

Ett flertal gamla hälsorutiner har fått upprättelse på senare år. Till exempel har forskning inom neurovetenskap kunnat visa att vad som händer med hjärnan när vi mediterar. Nu har forskare dessutom upptäckt att fasta möjliggör regeneration av våra inre organ.

grönsaker och johanna bjurström

Hudterapeutens topplista med näringen som skyddar huden

Hud

Det är inte åren i sig som gör att vi får rynkor, slapp och glåmig hy. Med tiden syns resultatet av vad vi ätit, druckit och på annat sätt exponerat oss för i kroppens yttersta lager. Hudterapeuten Johanna Bjurström delar i del tre av artikelserien om vår åldrande hud med sig av sina bästa tips på hur vi skyddar huden från att åldras i förtid.

skalle i siluett med saknad pusseslbit, hand med pusselbit

Probiotika kan motverka mani vid bipolär sjukdom

Mental hälsa

Bipolär sjukdom kan vara svår att hantera för såväl patienter som familj och vänner. Maniska faser kan ha starkt negativ inverkan på människors livskvalitet och patienterna kan ibland bli inlagda på sjukhus i flera dagar tills symptomen har lagt sig – men ett vanligt kosttillskott kan hjälpa.

havregrynsgröt och fullkornsbrld

Fullkorn skyddar mot typ 2-diabetes

Forskning

Råg, havre eller vete spelar ingen större roll. Så länge det rör sig om fullkorn skyddar samtliga mot typ 2-diabetes. Enligt en stor nordisk studie räcker det med en portion havregrynsgröt och en fullkornsmacka om dagen för att minska risken för diabetes.

Ingefära och gurkmeja fixade värken i fötterna

Värk

När Lena Månsson gick i pension såg hon fram emot att ha tid för långa härliga promenader. Men drömmen grusades när fötterna började värka. Ett tag gjorde de så ont att hon knappt kunde gå och ingen läkare kunde ge svar eller bot. Till sist hittade hon ett preparat med ingefära och gurkmeja – och nu kan hon njuta av långpromenader igen.

maria borelisu

Maria vill revolutionera synen på hälsa

Intervju

Maria Borelius är bosatt i London och har världen som sin arbetsplats, något som stundtals slitit på hälsan. För fem år sedan nådde hon sin personliga botten och kände att nu får det räcka, kroppen sade helt enkelt ifrån och den här gången valde Maria att lyssna.

äldre kvinna i solglasögon

Professor: ”Vår livslängd har ingen fast gräns”

Forskning

De råder delade meningar om huruvuda det finns en absolut gräns för hur gammal en människa kan bli eller inte. En svensk professor i matematisk statistik menar att det inte finns någon fast gräns och forskning visar att vare sig livsstil som genetiska faktorer verkar spela roll efter 110 års ålder.

C och en kvinna som snyter sig

Förkorta förkylningen med C-vitamin

Naturlig hälsa

Hösten närmar sig med stormsteg och med den följer ofta förkylningar som byter av varandra samt en lång rad med sjukdagar. Det finns en mängd, mer eller mindre beprövade, huskurer att ta till för att lindra symptom som följer med sjukdomen. En av dessa som nu får stöd genom ny forskning är att inta höga doser av C-vitamin.

halsovalet2018 fi

Feministiskt initiativ: “Minska köttkonsumtionen”

Politik

Inför valet 2018 har Kurera skickat ut en enkät till samtliga riksdagspartier med frågor som rör hälsa och miljö.  Vi har även slängt in en joker i leken och idag har turen kommit till Feministiskt initiativ där riksdagskandidaten Sandra Isaksson och Gubb Marit Stigsson, miljöpolitisk talesperson har svarat på frågor från Kureras expertpanel.