Jag äter det som andra kastar

Fakta

Läkaren och forskaren Stig Bengmark var under nära 25 år verksam som professor i kirurgi och chef för kirurgiska kliniken vid Lunds universitetssjukhus.
När han 1994 gick i pension blev han professor emeritus.
Stig Bengmark, som är född 1929, är fortfarande på flera sätt aktiv inom området hälsa, bland annat som föreläsare och skribent. Han är också honorary visiting professor vid Londons universitet där han forskar kring Hälsans villkor.

Tänk dig för nästa gång du slänger skrutten. Mycket av det nyttiga sitter i de delar vi ofta låter bli att äta, som i blasten, i skalet, i kärnorna och kärnhuset.
Professor emeritus Stig Bengmark skriver om att han äter det du kastar. 

Alla tänker nog inte på att nyttigheterna i frukt och grönsaker inte är så jämnt fördelade som man kan tro. Om man till exempel studerar ett sädesslag som vete kan man grovt dela in det i: skal, mjöl och grodd. Skalet, som ska skydda kornet mot angrepp utifrån, är av naturen försett med rikligt av fibrer och antioxidanter. Också grodden, som ska placeras i jorden och ge upphov till en stor planta, är rikligt försedd med mängder av nyttigheter.
Mjölet däremot, som egentligen inte innehåller några nyttigheter alls, utgör bara tomma kalorier.

► Läs också: Naturligt glutenfria alternativ till vete, korn och råg

 
Professor emeritus Stig Bengmark.

Professor emeritus Stig Bengmark.

Det nyttiga sitter i de delar vi låter bli att äta
Trots det har människan genom årtionden vant sig vid att bara ta tillvara på mjölet för egen del – och ge bort mycket av skalet/kliet till grisarna för att de ska få ordning på sina magar och mycket av groddarna till minkarna för att de ska få glansiga, fina pälsar.
Likadant är det med många av de frukter som vi äter till vardags. Det nyttiga sitter i de delar vi ofta låter bli att äta, i kärnorna och kärnhuset i till exempel apelsinerna, melonerna, päronen och äpplena. Det kan med framgång tas till vara i till exempel gröna smoothies.

Släng inte blasten!
En annan sak vi inte ska slänga i soptunnan är blasten på våra rotfrukter. Det föreligger nämligen en mycket stor skillnad i innehåll mellan rotfrukter och dess blast – och blasten uppvisar påtagliga fördelar: lägre kaloriinnehåll, lägre fett- och sockerinnehåll och mångdubbelt större innehåll av viktiga mineraler och vitaminer.

► Läs också: Tillverka mjöl av ”gamla” bananer

 

Nutrienter illustrerat för rödbeta, men skillnaderna är desamma också när man studerar andra rotfrukter.

Ovan jord vs under jord
Hälsofördelarna av att äta mer av det som växer ovan jord än under jord understryker att vi faktiskt bör föredra rotfruktens blast framför själva rotfrukten, eller åtminstone ta till vara så mycket det bara går av blasten när möjligheten bjuds.

► Läs också: Här är 10 skal du bör äta

Blasten måste ätas snabbt – eller frysas
Blasten tappar emellertid mycket snabbt sin spänst och sitt innehåll av antioxidanter. Studier på sallad visar att antioxidantkapaciteten (ORAC) minskar med hälften redan 30 minuter efter att salladen skiljts från sin rot. Därför bör den avskilda blasten omgående stoppas i munnen eller läggas i frys och förvaras där till den äts.

► Läs också: Guide: Så bör du äta grönsaker för att maxa näringen

Frysta grönsaker bör inte föraktas
Djupfrysta ärtor, som är extremt näringsrika, fryses in redan på fältet när de skördas – en metod som borde användas för många fler sorter av grönsaker. Djupfrysning överlag tycks bevara såväl både näringsvärde och antioxidantkapaciteten relativt väl (dock med några undantag). Jäktade föräldrar kan med andra ord i sina smoothies med fördel använda frysta grönsaker av olika slag, som alltid är nära till hands och oftast billigare än färska.

► Läs också: 2016 – utsett till baljväxternas år!

Kanske tar vi i framtiden tillvara sockerplasten men inte betan?
Kanske kommer den dag då vi fryser sockerbetsblasten redan på fälten och säljer som människoföda, medan betan istället får bli ”koföda”.
Kanske kommer också den dag då övriga bönväxter och fröer inte längre torkas innan de blir människoföda, utan fryses in på fälten innan de skickas till livsmedelsbutikerna.
Vi lever i spännande tider!

Läs också: Hur sockerindustrins egna forskning kom att sätta rekommendationerna om sockerintag

Av Stig Bengmark, professor emeritus 

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke eller en åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika? Kontakta: webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Fakta

Läkaren och forskaren Stig Bengmark var under nära 25 år verksam som professor i kirurgi och chef för kirurgiska kliniken vid Lunds universitetssjukhus.
När han 1994 gick i pension blev han professor emeritus.
Stig Bengmark, som är född 1929, är fortfarande på flera sätt aktiv inom området hälsa, bland annat som föreläsare och skribent. Han är också honorary visiting professor vid Londons universitet där han forskar kring Hälsans villkor.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Peter Wilhelmsson

Du är vad du äter

Krönikan

Vi har alla hört uttrycket ”Du är vad du äter”. Det är en bra påminnelse för att motivera människor att äta bättre, men är samtidigt en grov förenkling av verkligheten. ”Du är vad du äter, smälter och absorberar” är en mer korrekt påminnelse om att det är viktigt att både äta bättre och smälta maten bättre för en optimal hälsa. Här är min detaljerade topp 12-lista för att öka medvetenheten om hur intag av livsmedel påverkar din hälsa.

Karl Dyall i danspose

Karl Dyall om vägen tillbaka från sin svåra tid – och om sin nya kärlek…

Hälsoprofilerna berättar

Karl Dyall är ex-dansaren som skadade sig mitt under en föreställning och sedan botade sin smärta med crossfit. Han blev så biten att han till och med skrev en bok om den högintensiva träningsformen och startade ett crossfit-gym. För Kurera berättar han om vägen tillbaka, hur han håller sig ung och om tilliten till så kallad supernäring. – Jag har privilegiet att ha en fru som är näringsterapeut så jag är väl medveten om vilken roll kost, tillskott och så kallad superfoods kan spela, säger han till Kurera.

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.

Maya Nestorov

Maya Nestorov – om bästa verktygen för att läka och stärka sig själv

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar", där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv. Och vilka tillskott de själva äter. Det har blivit dags för Maya Nestorov – känd hälsobloggare och "Youtuber".

Mia Hagenmalm i köket

Mia Hagenmalm: ”Ta hand om din mage, sedan kommer allt annat”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för vår alldeles egna Kurerabloggare, Mia Hagenmalm.

Fredrik Paulún

Fredrik Paulún: ”Omega-3 bygger upp hjärnan och minskar inflammationer”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilka kosttillskott de anser att gemene man bör prioritera och - inte minst - vilka de är noga med att få i sig själva. Sjunde personen ut: Näringsfysiologen och författaren Fredrik Paulún.

gonorrébakterie

Nya fall av antibiotikaresistens – nu gällande könssjukdomen gonorré

Hälsa

Problemet med resistenta bakterier fortsätter att öka världen över, med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös – något som skulle få katastrofala konsekvenser. Allt fler fall där människor inte reagerar på antibiotikabehandling dyker upp. Nu senast har tre personer smittats av en variant av gonorré som inte går att behandla. Det handlar alltså om en "superbakterie" som har blivit motståndskraftig antibiotika, rapporterar Världshälsoorganisationen WHO. "Gonorré är en väldigt smart bakterie. Varje gång man introducerar en ny typ av antibiotika utvecklar den resistens", säger Teodora Wi, expert på WHO.