Peter Bredesen Hasselskog

Peter Bredesen Hasselskog Foto: Inger Palm

”Jag presterar bättre med adaptogener”

Fakta

20 års forskning
Svenska Örtmedicinska Institutet, som anses världsledande på forskning om adaptogena växter, står bakom tillskottet som är resultatet av 20 års forskning. Produkten bygger på upptäckten av en så kallad synergieffekt, det vill säga att olika ämnen förstärker varandra.

Testat inom ramen för World Anti-Doping Agency
Adapt Sport är kontrollerad på ett internationellt laboratorium, LGC, vilka försäkrar att produkten är fri från relevanta föroreningar med förbjudna ämnen. Kosttillskottet är även testat inom ramen för World Anti-Doping Agency (WADA).
Adapt Sport består av det patenterade adaptogenkomplexet ADAPT S som innehåller adaptogener, renrot och pantotensyra. Adaptogenernas egenskaper förstärks med ADAPT S, vilket gör att man får en ökad prestationsförmåga och förbättrad återhämtning efter träning.
Adaptogener är en officiell benämning godkänt av både EU:s European Medical Agency samt amerikanska Food and Drug Administration (FDA).
En bonuseffekt är att många även upplever en förbättrad mental skärpa.

För fem år sedan kraschade den före detta stridspiloten Peter Bredesen Hasselskog, 42 år, riktigt illa på sina skidor. Rehabiliteringen gick via löpning och det fick honom att sätta upp nya mål för att ta sig tillbaka till en god fysisk form.
– Jag har lärt mig äta bra och tillföra kosttillskott när det behövs. Förra vintern började jag med ett tillskott som gör att jag presterar bättre på träning och tävling men också att jag återhämtar mig snabbare. Jag är förvånad över hur effektivt det är, säger Peter till Kurera.

När Peter var på skidsemester med sin familj i Vemdalsfjällen fick han en ett snedskär och flög in i ett träd under en skidtur. När ambulanshelikoptern hämtade honom var han medvetslös och på sjukhuset kunde man konstatera att han fått flera frakturer. Det kunde ha slutat illa den där vinterdagen för drygt fem år sedan. Men han hade tur. Tack vare hjälmen skadades inte huvudet mer än en krosskada i pannloben intill bihålan. Tack och lov var ögat intakt.

► Läs också: Ännu en studie bekräftar: Rödbetsjuice ökar atletisk förmåga

 

Kom i form med löpning
– Jag var sjukskriven under ett halvår. Rehabiliteringen bestod först av att gå på ett rullband. Efter ett tag kunde jag börja springa och då väcktes mitt intresse för löpning, säger Peter och tillägger:
– Vurpan orsakade rejäla skador i axlarna och gjorde att jag var tvungen att vara försiktig med allt som involverade axlar och armar. Löpningen blev en trigger att komma tillbaka i en bra form.

Peter har varit riktigt vältränad. Under några år jobbade han som pilot och flög jaktplan men när flygflottiljen flyttade från Östersund ville inte Peter och familjen flytta med så han bytte yrke och gav sig in i försäljnings- och marknadsföringsbranschen istället.
Ett år efter skidolyckan var Peter så pass återställd att han orkade genomföra ett av sina mål, nämligen att springa Göteborgsvarvet. Och loppet, det gick över förväntan. Han fortsatte att träna styrketräning, främst för överkroppen, och tvingade sig så småningom att stå på ett par skidor igen.

► Läs också: Din bakterieflora påverkar hur mycket dina muskler växer när du tränar

Intresserade sig för kosttillskott
– Min rehabilitering handlade om att äta bra mat och det gjorde att jag började intressera mig för kosttillskott och vad de kunde bidra med, berättar Peter.
Förra vintern fick Peter möjlighet att testa prestationshöjande Adapt Sport, ett kosttillskott som är baserat på det patenterade adaptogenkomplex, ADAPT S.
– Den största effekten jag fått är att gränsen där jag blir trött har flyttats framåt. Jag springer mellan 10 till 20 kilometer och när jag springer två mil brukar jag bli trött efter 1,5 mil men nu blir jag blir trött först vid 18 kilometer. Men jag upplever också att musklerna får en bättre syresättning när jag tar Adapt Sport. Kosttillskottet gör att jag är bättre tränad nu.

 

Läs också: Är spirulina bra för elitidrottare? Experten svarar

Bättre återhämtning efter tävling
Det har även medfört att Peter ökat på träningsdosen. Han springer sju-åtta mil i veckan och har inte dragit på sig vare sig belastningsskador eller inflammationer. För ett tag sedan deltog Peter i en lokal löptävling. I normala fall brukar han känna sig trött och ha träningsvärk två dagar efter en sådan urladdning. Men den här gången var det skillnad.
– Efter loppet tog jag Adapt Sport och då kände jag inte det illamående som jag annars får efter tävling. Två dagar efter loppet tränade jag som vanligt igen. Benen var inte tunga som de annars brukar vara efter en tävling, det snabbar på återhämtningen. Träningen tar tid men jag har mer ork för annat när jag tränar. Det här har tagit mig en bit längre och jag har märkt att jag är mindre stressad sedan jag började med kosttillskott.

Närbild på Magnus Nylander

Medicine doktor Magnus Nylander

 

Ökad prestation och förbättrad återhämtning
Medicine doktor, Magnus Nylander, som är en av Sveriges främsta näringsexperter var en av forskarna i sportstudien som gjordes på kosttillskottet år 2015.
– De idrottsmän som fick Adapt Sport fick en snabbare återhämtning och presterade bättre än de som gavs placebo. Framför allt kunde vi se att mjölksyranivåerna efter ett hårt fyspass var lägre hos de som fick tillskottet än de i placebogruppen. Idrottsmännen som tog Adapt Sport presterade också bättre under tävling, säger Magnus Nylander.

 Läs också: Få energin, lusten och orken tillbaka – med adaptogener

"Skillnaden mot placebo var betydande" 
Syftet med den studien var att studera vad en månads dagligt intag av kosttillskottet fick för effekt på återhämtning och prestationsförmåga i samband med hård träning och tävling.
– Studien visade även att den hormonella balansen mellan de nedbrytande kortisolet och det uppbyggande testosteronet var bättre hos de som tog Adapt Sport. Skillnaden mot placebo var betydande och statistiskt säkerställda, säger Magnus Nylander.

Av Inger Palm

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

20 års forskning
Svenska Örtmedicinska Institutet, som anses världsledande på forskning om adaptogena växter, står bakom tillskottet som är resultatet av 20 års forskning. Produkten bygger på upptäckten av en så kallad synergieffekt, det vill säga att olika ämnen förstärker varandra.

Testat inom ramen för World Anti-Doping Agency
Adapt Sport är kontrollerad på ett internationellt laboratorium, LGC, vilka försäkrar att produkten är fri från relevanta föroreningar med förbjudna ämnen. Kosttillskottet är även testat inom ramen för World Anti-Doping Agency (WADA).
Adapt Sport består av det patenterade adaptogenkomplexet ADAPT S som innehåller adaptogener, renrot och pantotensyra. Adaptogenernas egenskaper förstärks med ADAPT S, vilket gör att man får en ökad prestationsförmåga och förbättrad återhämtning efter träning.
Adaptogener är en officiell benämning godkänt av både EU:s European Medical Agency samt amerikanska Food and Drug Administration (FDA).
En bonuseffekt är att många även upplever en förbättrad mental skärpa.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

 

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

 

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

 

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.

“Vården måste bli bättre på att ta hand om patienter med Addisons sjukdom”

Kurera debatt

Med bättre kunskap om kortisolbrist bland husläkare och på sjukhus skulle patienter med diagnosen Addisons sjukdom kunna leva ett betydligt enklare och friskare liv. De skulle få hjälp med vardagliga besvär på sin vårdcentral, snabbare akut hjälp och dessutom kunna gå på rutinkontroller oftare. Det skriver Eva Rafner, ordförande i Svenska Addisonföreningen i denna debattartikel, där hon efterlyser större kunskap inom primärvården. Förbundet gav nyligen ut boken ”Ständigt på vakt”, om föräldrar till barn med kortisolbrist".