Järn är kanske mest känt för sin syrebindande förmåga. I blodet binds syre till hemoglobin som transporterar syre till lungorna och till varje cell i kroppen.

Järn (Fe)

Historik
1681 är Sydenham den förste som använde järn som medicin.
1746 upptäcker Menghini att järnrik föda ökar järnnivån i blodet.
1832 upptäcker Fodisch att man har låg järnhalt i blodet vid anemi.
1936 upptäcker Reiman m.fl. att “oorganiskt järn är viktigt för hemoglobin”.
1947 upptäcker Holmberg och Laurell att transferrin i plasma innehåller järn.
1953 upptäcker Schoden m.fl. att “ferritin är den primära lagringsplatsen för järn”.
1974 upptäcker Siimes m.fl. att “transferrin är den primära blodtransportören för järn”.

Kemi
En vuxen människa har 4–6 g järn i kroppen (ca 1 tsk). Av detta ingår ca 65–75 procent i blodets hemoglobin, 5–10 procent i myoglobinet i musklerna och resten lagras i lever, mjälte, njurar, benmärg och andra organ. I 1 liter blod finns ca 500 mg järn. Merparten av detta finns i de röda blodkropparna även om järn också finns i alla kroppens celler. Röda blodkroppar nybildas i takten 1 procent per dag, vilket fordrar 25 mg järn.
90 procent av järn från döda blodkroppar används igen. Järn förekommer i heamform som finns i kött och tas upp 10 ggr bättre än icke heamformen som finns i grönsaker, mjölk, ost och ägg. Icke heamformen måste reducera ferriformen till ferroformen med hjälp av saltsyra och C-vitamin. Upptag sker främst i tunntarmen. Ferroforum måste bindas (keleras) till en aminosyra för absorption genom tarmslemhinnan. Järn ingår i enzymer som är nödvändiga för energiproduktion. Transferrin, ferritin och hemosiderin är transport- och lagringsformer av järn. Järn bundet till protein i hemoglobin och enzymer som innehåller järn är funktionella former av järn. Vid graviditet och riklig menstruation eller skada kan man förlora 30–50 mg järn per dag. Daglig utsöndring av järn genom avföring, svett, hår, naglar uppnår vanligtvis 1,9–3,2 mg. Ca 15 procent av kroppens järn lagras som reserv för mobilisering av röda blodkroppar och celler när intag av järn i kosten är otillräckligt.

Funktion
Järn är kanske mest känt för sin syrebindande förmåga. I blodet binds syre till hemoglobin som transporterar syre till lungorna och till varje cell i kroppen. 2 tredjedelar av järnet i kroppen används för att transportera syre. I musklerna binds syre till myoglobin. Kontrol¬lera vid blodbrist att denna inte beror på underskott av B6-vitamin eller zink, då järnöverskott bör undvikas. Andra brister förutom järn kan orsaka låga blodvärden t.ex. brist på vitaminerna B6, B12, folsyra, koppar eller zink. Järn tillsammans med alla dessa näringsämnen plus mangan, vanadin, inositol, kolin och C-vitamin är nödvändiga faktorer vid tillverkning av hemoglobin.

 

Det händer också att en snabb sänkning av blodets järnvärde är kroppens respons på ett virus eller en infektion där kroppen försöker svälta ut inkräktarna. Färska studier angående skador av fria radikaler visar att det heller inte är bra att ha för mycket järn i kroppen. Detta ökar fria radikal- och oxideringsprocesserna.

Järn:
• bygger upp blodets kvalitet och stärker kroppens motståndskraft mot stress och sjukdom.
• är av betydelse för immunförsvaret. Det krävs för produktion av vita blodkroppar, t.ex.
T-lymfocyter.
• främjar absorption och användning av olika B-vitaminer.
• ger bättre prestationsförmåga, uthållig¬het och motståndskraft.
• behövs för bildning av DNA vid celldelning.
• är viktigt för inlärnings- och koncentrationsförmågan. Det behövs för enzymer som sköter ledning av neurotransmittorer. Järn fungerar som en medfaktor vid tillverkning av dopamin.
• bidrar till omvandling av L-fenylalanin till L-tyrosin och till en frisk sköldkörtelfunktion.
• är viktigt för ett friskt immunförsvar. För lite eller för mycket orsakar problem med immunförsvaret, men för det mesta är det järnbrist som ger immunförsvarsbesvär t.ex. ökad känslighet för infektioner, minskade mängder av vita blodkroppar och minskad antikroppsproduktion.
• brist leder till en ökning av infektionsfrekvensen i andningsvägarna men också till kroniska infektioner i öron, hud och tandkött. Klåda, speciellt hos barn, kan bero på otillräckligt järnintag även om anemi inte föreligger.
• bidrar till minskning av mjölksockerkoncentrationer efter hårdträning.
• används i tillverkning av kollagen.
• bidrar till att överskottsfetter transporteras bort från blodet.

Bristsymtom och terapeutisk användning
OBS! Ge endast järntillskott efter konstaterat behov via labbanalyser.
• trötthet
• brist på energi (30–60 mg)
• pica (30–60 mg)
• fönstertittarsjuka (30–60 mg)
• riklig mens (30–60 mg)
• menstruationsbesvär
• nedsatt mental funktion
• blek hy
• andfåddhet
• dimmig syn
• huvudvärk
• nervositet • sömnlöshet
• snabb puls
• nedsatt aptit
• matsmältningsbesvär
• ont i tungan
• gasbildning
• tunna naglar
• osteoporos
• håravfall
• keilit (läppinflammation)
• stress
• yrsel • njurskada
• nedsatt försvar mot infektioner
• förstorad mjälte
• förstorat hjärta
• förslappade rektala muskler
• förstoppning
• alkoholism
• ulcerös kolit
• ömma ögon
• sängvätning.
Låga järnvärden kan nedsätta sköldkörtel- och binjureaktiviteten.

Tidiga tecken på järnbrist
Sug efter salt, höga halter av fetter i blod och lever. Nedsatt immunförsvar, hämmad tillväxt och blodsockerstörningar kan också tyda på järnbrist. Barn som har järnbrist visar tecken på hyperaktivitet, har nedsatt korttidsminne, inlärningsproblem och nedsatt IQ samt svårigheter med gymnastik.

Fysiska tecken på järnbrist
Tunna, platta, sköra, skedformade fingernaglar. Blek hud och läppar.

Ökad risk för att utveckla brister
Vid överkonsumtion av mjölk, korv och bröd. Personer som lever på strikt vegankost även laktovegetarianer. Vid riklig menstruationsblödning, blödningar i magtarmkanalen (magsår, hemmorrojder), cancer, mag-/tarm operationer, bulemi, anorexi, kroniska candidabesvär, kronisk herpesbesvär, långvariga infektioner och reumatiska sjukdomar, parasitinfektioner, graviditet och amning, idrotter som kräver hård fysisk prestation (som maratonlöpning), graviditet, saltsyrabrist. Vid mycket stort intag av fytater (mycket fibrer).
Äldre personer med dåliga matvanor och bristande saltsyraproduktion.
Vid en normal menstruationsblödning förlorar en kvinna 15–20 mg järn. Upp till 10 procent av kvinnorna förlorar 30–50 mg järn och behöver extra tillskott av järn. I västvärlden är det en vanlig brist hos barn, strikta vegetarianer, hårdtränande atleter och kvinnor med riklig menstruation.
Järnbrist är den vanligaste näringsbristen i u-länderna. Järnbrist kan förekomma bland spädbarn och småbarn där modern hade järnbrist.
Järnbrist kan orsakas av många faktorer som: ökade fysiologiska behov som vid graviditet (RDI är då 45 mg per dag istället för de vanliga 18 mg), rikliga blödningar, lågt järnintag, dåligt upptag, intag av kost eller kosttillskott som har en antagonistisk verkan, vitamin- och mineralbrister, saltsyrabrist, regelbundet intag av läkemedel, idrott som kräver hård fysisk prestation, infektioner och parasiter. Äldre personer som är inlagda på sjukhus har ofta järnbrist.

Bästa källorna för järn (mg/100 g)

Torrjäst                               16

Pumpakärnor                      15

Vetekli                                11

Kakao                                 11

Kokt lever                          9,4

Kokt njure                          7,2

Grahamsmjöl                        5

Müsli, 33 % frukt                4,1

Järn förekommer i maten som antingen blodbundet järn eller icke blodbundet järn (jonform). Järn i kött är en del av hemoglobinmolekylen och är därmed blodbundet järn. Alla andra källor i maten, t.ex. från växter eller andra delar av köttet än blodet är icke blodbundet järn. Vi tar upp 15–40 procent av blodbundet järn och endast 3–10 procent av icke blodbundet järn. Man kan öka upptag av järn samt järnvärden med regelbunden användning av järn i stekpanna.

Dosering
RDI: 15 mg genom kosten
ODI: 0–20 mg genom tillskott
TDI: 20–60 mg genom tillskott
De tillfällen då järntillskott behövs är vid graviditet och amning samt vid riklig menstruationsblödning, annars är det sällan befogat att inta mer än 20 mg järn om inte en analys påvisar brist. Många barn som inte har matlust och äter för lite kan ha järnbrist och drabbas av anemi. Kvinnor med riklig menstruation kan inta 20–50 mg extra under och efter menstruation. Normalt förlorar kvinnor ca 20–30 mg järn per menstruationscykel men vid riklig menstruation kan det blir mer än det dubbla. Vuxna män och kvinnor över 50 år behöver sällan extra järntillskott. Ta endast järntillskott om labbtester, speciellt ferritin visar tydligt behov.

Toxiska doser
Över 100 mg per dag innebär risk för förgiftning. För mycket järn kan leda till en ökning av fria radikaler som i sin tur orsakar sjukdom, vilket ökar risken för cancer och andra degenerativa sjukdomar. Överskottsjärnet brukar inte komma av ökat intag utan av kroppens omsättning och lagring av järn. Oxidativ skada verkar endast ske när kroppen har brist på antioxidanter, främst låga värden av E-vitamin. Kroppen har inget effektivt sätt att utsöndra överskottsjärn. Folk med kroniska leversjukdomar eller pankreatit absorberar och lagrar mer järn.

Vid sjukdomarna hemosideros och hemokromatos (se nedan) ansamlas för mycket järn i vävnaderna. Järn lagras i levern, huden, hjärtat, mjälten och bukspottkörteln. Det finns tusentals svenskar som lider av hemokromatos utan att veta om det. Det finns inte tillräckligt välfungerande friskvård och sjukvård med regelbundna hälsokontroller som kan upptäcka dessa sjukdomar.

1 av 250 personer i Norden lider av hemokromatos, vilket är mer än man tidigare trott men 10–15 procent av befolkningen kan ha en lättare form som gör att man samlar på sig för mycket järn. Hemokromatos är en sjukdom som är lätt att missa. Symtomen uppträder sällan förrän järnupplagringen har pågått under flera år t.ex. runt 40-årsåldern. Vanliga symtom kan vara: smärta, bristande sexuell lust, hjärt-kärlbesvär och leverbesvär.
Leverenzymer är förhöjda hos ca 50 procent av de patienter med hemokromatos. De har ofta lätt förhöjt serum ferritin- och serumjärn. Järntoxicitet kan öka benägenheten för infektionssjukdomar. Vid dessa sjukdomar är regelbunden blodgivning bästa sättet att bli av med överskottsjärn.

Varje gång man ger ½ liter blod förlorar man 200–300 mg järn. Studier i Finland visar att blodgivare har färre hjärt-kärlsjukdomar. Man kan också ge stora doser av mangan som är en antagonist till järn för att sänka förhöjda järnvärden. Man bör inte inta järn i någon form vare sig enskilt järntillskott eller i en multivitamin. Man ska också vara restriktiv med intag av C-vitamin samt alkohol.

Stort alkoholintag ökar järnupptaget. Dessutom innehåller rött vin och vissa sorter mörkt öl höga halter järn. Att laga mycket mat i järngrytor höjer järnvärdet i kroppen. Järn kan också lagras i kroppen p.g.a. järnrikt dricksvatten. Järnupptaget är högre hos dem som har brist på pankreasenzymer, men sämre vid saltsyrabrist. Kopparbrist ökar absorbtionen av järn.

Tillstånd enligt håranalyser som associeras med överskottsjärn i vävnaderna är: cirros, diabetes, ledgångsreumatism, allergi, migrän, ALS, Parkinsons, aggressivt beteende, högt blodtryck, hyperaktivitet, kroniska bakteriella infektioner, bakteriell hepatit och känslomässiga störningar. Kontakta din läkare och be att få göra en utvärdering för hemokromatos om du har misstankar, speciellt om du har höga värden serumferritin vid blodprov.
I normala fall sker utsöndring av det överskott vi har av järn per dag genom galla, som passerar ut ur kroppen genom avföringen. Det är järnet som ger avföringen den bruna färgen.

Se till att alltid hålla burkar av järntillskott utanför räckhåll för småbarn. Svåra förgiftningstillstånd och t.o.m. dödlighet drabbar småbarn som äter upp en halv burk eller hel burk järntillskott.

Interaktion med läkemedel
Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: analgetika, antacida medel, antiinfektiva medel, kolesterol- och triglyceridsänkande medel, laxantia, medel vid magsår.
Negativ interaktion/undvik tillskott: antibakteriella medel, antihypertensiva medel, medel som påverkar renin-angiotensin-systemet, medel vid Parkinsonism, medel vid skelettsjukdomar, tyreoideahormoner.
Blandad interaktion: antibakteriella medel, antiinflammatoriska och antireumatiska medel. Inta järntillskott minst 2 timmar före eller efter intag av läkemedel.

Interaktion med näringsämnen
Följande faktorer kan påverka järnabsorptionen:
• Kosttillskottets form.
• Maten som tas tillsam¬mans med järntillskottet.
• Sammansättningen av tarmsekretet, matsmältningsprodukterna och graden av alkalisk¬het i tarmen.
Normalt tas mellan 6 och 10 procent av järnet i födan upp, men personer med järnbrist kan absorbera mer än 15 procent. Individer med anemi kan absorbera ända upp till 50–60 procent av järninne¬hållet i samma mängd föda.
Det hemoglobinbundna (blodbundna) järnet utgör ca 40 procent av det totala järninnehållet i animalisk djurvävnad (nötkött, lever, fågel och fisk). Återstående 60 procent av det animaliska järnet och järn som finns i vegetabiliska produkter är icke blodbundet.
Järn kan förena sig med många ämnen i maten och därmed reduceras absorptionsgraden. Upptagningen av järn är markant mindre när järntillskott tas i omedelbar anslutning till en måltid jämfört med då man fastar.
Järn är en av de mineral som är svårast för kroppen att ta upp. pH-värdet (surhets¬graden) i magsäcken och tolvfingertarmen är helt avgörande för vår förmåga att jonisera och absorbera järn. Brist på saltsyra i magsäcken hindrar i hög grad järnupptagningen. Endast några få procent av järn i växtkällor tas upp och ca 15–20 procent av järn från animaliska källor tas upp. Barn tar upp järn mycket bättre än vuxna.
Att komplettera järntillskott med saltsyratill¬skott förbät¬trar järnupptaget väsentligt.
• Oxalsyran i spenat minskar järnets tillgänglighet. Fytinsyra i helkorn, koppar¬brist, svart te, kaffe och syraneutraliserande (alkaliska) medel minskar kroppens förmåga att uppta järn.
• Intag av C-vitamin kan förbättra järnupptaget med upp till 1 000 procent. 25 mg askorbinsyra kan öka järnupptagningskapaciteten med minst 50 procent, medan 1 000 mg kan öka absorptionen av järn med inte mindre än 1 000 procent hos en person som är helt utarmad på järn. Intag av citrusfrukter tillsammans med icke blodbundet järn (t.ex. persilja) kan öka upptaget med 300 procent.
• Järn tas upp ännu bättre om både askorbinsyra och E-vitamin intas samtidigt.
• Kalcium främjar upptaget av järn, eftersom kalcium förenar sig med fytinsyra, oxalsyra och fosfat och därmed förhindrar dessa från att bilda olösliga sammansättningar tillsammans med järn. Men det finns å andra sidan studier som visar att intag av järntillskott inte bör ske tillsammans med mjölk eller kalciumrik föda. Se exempel på studier och referenser.
• 2 timmar bör passera mellan intag av järn och något annat mineraltillskott. Järn tävlar med zink och mangan när det gäller upptag.
• Biverkningar som förstoppning, diarré, illlamående och magbesvär kan minska om man byter formen av järntillskott eller intar järn med maten.
• Vid järntoxicitetssjukdomar bör man vara försiktig med höga doser av C-vitamin. C-vitaminet kan nämligen frigöra mer järn från lagrade depåer.
• Låga järnvärden kan ofta associeras med bristande A-vitaminvärden.
• Mat som innehåller garvämnen, fosfater, fibrer och koffein minskar järnupptaget.
• Låg eller bristande produktion av saltsyra minskar upptag av järn.
• Citronsyra, fruktos, protein, lysin, histadin, och cystein gynnar järnupptaget.

Beredningsformer
Järnsulfat, ferrijärn (trevärt) är den billigaste och vanligaste formen av järn men den kan irritera magen, ge förstoppning och är svår för kroppen att ta upp. Tvåvärt ferrojärn och organiska järnföreningar tas lättare upp.
• Järntillskott i form av kelatiserat järn, järnaskorbat, järnsuccinat, järnglukonat, järnfumerat och järnlaktat kombinerat med C-vitamin är att föredra framför andra former.
• Järnsalter ska vara i ferroformen och inte i ferriformen. Den är mycket svårare att ta upp.
• Blodbundet järn har ett upptag på mellan 20–30 procent och icke blodbundet järn endast 1–3 procent.
• Icke blodbundet järn ger också mer biverkningar och ökar bildningen av fria radikaler. 50 mg av icke blodbundet järn ger samma effekt som 3 mg av blodbundet järn.

Absorptionsbefrämjande ämnen
Vitaminer: B2, B6, B12, C, E, folsyra. Mineral: P, Co, Mo, Cu, Mn, K, Zn.

Synergister
Vitaminer: A, B1, B2, B3, B6, B12, C. Mineral: Cu, Mn, K, Na, Cr, P, Se, Mo.

Antagonister
Vitaminer: B12, D, E. Mineral: Cr, Co, Cd, Hg, Ca, P, Pb, Zn, Mg, Mn, Cu.

Analyser och mätmetoder
Det är otillräckligt att utvärdera järnstatusen med endast ett blodtest, man bör ta flera olika typer av blodtester, speciellt ferritin, en nyckelmarkör som borde mätas vid hälsokontroller.
En undersökning vid Lakehead universitet vid Ontario i Kanada visade att 39 procent av kvinnorna hade låga järnvärden enligt det känsliga serrumferritintestet. När man testade anemi med hemoglobin-testning hade bara 3,6 procent låga värden i samma grupp. Låga värden tyder på akut järnbrist. Minskade blodvärden (serumjärn) är en av de allra sista stadier av järnbrist. Järnbrist har redan hunnit påverka många kroppsprocesser innan det visar sig som blodbrist. T.ex. är järn i hjärnan en kofaktor i bildning av neurotransmittorer som kan störas långt innan man upptäcker låga blodvärden.

Kelering av järn
Järnöverskott är ett problem hos många. E-vitamin, koppar och fosfor kan skydda en del. EDTA i stora doser är en effektiv kelatorsubstans. Laktoferrin kan hjälpa vid lätta förhöjningar. Bästa sättet att bli av med överskottsjärn är att tappa sig på järn genom blodgivning.

Hårmineralanalys
• Järnnivån vid hårmineralanalys speglar inte individens aktuella järnstatus och återspeglar därmed inte järnmängderna i födan. Hårmineralanalys visar mera djupt liggande reservoarer av järn i vävnaderna.
• Höga Fe värden i håret indikerar ofta felaktig Fe-metabolism och visar faktiskt Fe-brist.
• Det är bäst att utläsa järnvärden i hårmineralanalys i förhållande till andra mineral som stör dess upptag. Ett högt Fe:Cu-förhållande visar nedsatt upptagningsförmåga och utnyttjande av Fe. Detta indikerar oftast Fe-brist. Däremot visar högt Fe i förhållande till Ca på järntoxicitet. Högt Ca:Fe eller lågt Fe:Cu, lågt Fe:Pb eller lågt Fe:Hg tyder på låga järnvärden. Förhöjda järnvärden ser man vid en låg Ca:Fe-ratio eller en förhöjd Fe:Cu-ratio. Järnvärden i håret visar inte samband med andra mätningar av järnstatus t.ex. ferritin, transferrin, erytrocytjärn, m.m. Låga järnvärden i håret kan förekomma från ett blyöverskott.

Serumferritin
Serumferritin kan ses som den bästa enskilda indikatorn på kroppens totala lagrade mängd järn och visar Fe-värden i nuläget. Vid låga ferritinnivåer intas tillskott av järn och C-vitamin. Höga ferritinvärden kan indikera fria radikalpatologi p.g.a. syreradikaler. Ferritinvärden är inte pålitliga markörer för kroppens järnförråd vid inflammatoriska tillstånd. Optimala värden av ferritin är 30–70.

Transferrin
Transferrinmättnad är en annan metod för att mäta järn. Serumtransferrin är ett test som man också använder. Det visar störningar först när kroppens järnförråd nästan är slut.

Transferrinmättnad
Man delar serumjärn med totaljärnets bindningskapacitet för att få ett procentvärde.

Serumjärn
Serumjärn anses inte vara en tillförlitlig indikator på kroppens järnvärde. Liksom transferrinmättnaden indikeras brister endast efter att järndepåerna är alldeles uttömda.
Serum järnvärden kan fluktuera med hela 30 procent under en och samma dag. Järnvärden på morgonen brukar vara högre än järnvärden samma kväll. Serumjärnet minskar också ofta under dagarna före mens och naturligtvis efter riklig mens.
Vid järnbrist då järn inte tolereras bör man kontrollera nivåerna av magnesium, koppar, zink, mangan och nickel. Dessa kan ofta hindra järnupptaget.

Benmärgsaspiration
Benmärgsaspiration verkar vara en mycket lovande teknik för bedömning av kroppens järnstatus.

Urinjärn
Järnvärden i urin speglar inte kroppens förråd. Låga järnvärden i urin kan förekomma när man har toxisk belastning av järn i kroppen, t.o.m. vid hemokromatos. Det visar att man inte har förmåga att utsöndra järn.

MCV
Låga värden av MCV tyder oftast på järnbrist, speciellt om man samtidigt ser låga ferritinvärden.

Exempel på studier, referenser

Restless leg-syndrom
18 äldre patienter med restless leg-syndrom jämfördes med 18 äldre patienter utan syndromet som kontrollgrupp. Ju lägre serumferritin patienterna hade desto mer besvär hade de med restless legs. Järntillskott hjälpte framförallt patienterna med de största besvären.
O´Keeffe ST. et al. “Iron Status and Restless Leg Syndrome in the Elderly”. Age Ageing, 1994;23:200-203.

Kvinnliga löpare
Kvinnliga löpare som undersöktes hade mycket låga järn-, zink- och kalciumvärden. Hela 80 procent hade lägre värden än RDI-nivåer av dessa näringsämnen.
Lloyd T. “Nutritional Characteristics of Recreational Women Runners”. Nutr Res, 1992;12:359-366.

Anemi och hypotyreoidism
10 kvinnor med järnbristorsakad anemi hade också för låg temperatur och värden som indikerar hypotyreoidism. Efter intag av ett järntillskott förbättrades hypotyreoidismen samtidigt som anemin förbättrades.
Beard J. et al. “Impaired Thermoregulation and Thyroid Function in Iron-Deficiency Anemia”. Am J of Clin Nutr, 1990;52:813-19

Antagonistiska förhållanden mellan järn och kalcium
En studie på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg visade att 21 friska kvinnor absorberade järn 30–50 procent bättre när de inte åt ost eller drack mjölk samtidigt med järntillskottet.
Gleerup A. et al. “Iron Absorption From the Whole Diet:Comparison of the Effect of Two Different Distributions of Daily Calcium Intake”. Am J Clin Nutr, 1995;61:97-104.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

kollage hemsida 1177 och iphone

2,7 miljoner inspelade patientsamtal till 1177 – låg oskyddade på nätet

Politik

Nära tre miljoner inspelade samtal till Vårdguiden har legat helt okrypterade på en öppen server i över fem år. Trots att detta strider mot såväl sekretesslag som GDPR.  Avslöjandet beskrivs som ett av de största haverierna någonsin när det gäller svensk patientsäkerhet och personlig integritet och en läcka som saknar motstycke i svensk historia. Ärendet räknas nu bli föremål för granskning hos Datainspektionen – som uppger att de inte är förvånade. "Vi har tillsynat vården och just på åtkomsten till patientuppgifter och hittat en hel del brister", säger Katarina Tullstedt, chef på enheten för myndigheter, vård och utbildning.

Så slapp Annika sina värmevallningar

50 +

Annika R Malmberg, 55, är VD i bolaget Hamilton Group och en av Sveriges mest anlitade föreläsare. För drygt ett och ett halvt år sedan kände hon av sin första värmevallning, precis när hon trodde att klimakteriet passerat. En näringsterapeut som försåg henne med kosttillskott, och nu är besvären nästan helt borta.

Monika Björn kollage två bilder

Monika Björn: ”Så blir du stark genom klimakteriet”

Hälsa

Monika Björn är 48 år, PT, yogalärare och en entreprenör inom träning och utbildning. För två år sedan fick hon en rad otrevliga kroppsliga besvär samtidigt som den dagliga träningen gick trögt. Först förstod inte Monika att hon hamnat i klimakteriet. Bristen på upplysning fick henne att ta reda på hur hon kunde må bättre. Den samlade kunskapen om menopaus resulterade hon i boken "Stark genom klimakteriet".

Sabina Dufberg och Charlotta Flinkenberg:

Dufberg och Flinkenberg: ”Man behöver inte vara strikt för att hålla vikten”

Intervju

I dessa tider greppar många efter quickfixes och tror att radikala förändringar är det som ger resultat för hälsan. Med sin nya bok ”Ditt livs form – med 80/20-metoden”, vill journalisten Charlotta Flinkenberg och fitnessprofilen Sabina Dufberg visa att en balanserad njutning är en bättre väg att gå. "Det är ingen diet utan ett sätt att leva", säger de i en intervju med Kurera.

mjölkbil

Mejeri satsar på närproducerad kärlek

Eko/miljö

Kanske hade de tröttnat på program som "Gift vid första ögonkastet" och "Bonde söker fru"?  Eller kanske hade någon i ledningen gått all in på nät- och appdejting hela hösten, bränt sin nuna där och nu sett chansen att utnyttja företagets mjölkbil för eget kärleksintresse?  Hur det än gick till fixade mejeriet i alla fall sig en egen dejtingserie. Kanalen? Sociala medier givetvis.  Och platsen där serien utspelar sig? Jo, bak i mjölkbilen förstås. 

barn i sjuksäng

Allt fler barn överlever cancer – men tuffa behandlingar ger många komplikationer

Gravid/barn

I genomsnitt ett av Sveriges 1,6 miljoner barn drabbas varje dag av cancer och sjukdomen är idag den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-14 år. Men samtidigt som allt fler överlever är också medicinska komplikationer eller bestående men vanliga efter avslutad behandling – behandlingar som är alldeles för tuffa för många barn. Vid akut lymfatisk leukemi – den vanligaste cancerformen hos barn – klassas själva behandlingen som näst vanligaste dödsorsak.

Kvinna håller hand mot sin kind inomhus

Bästa knepen för inomhushuden

Hud

Under vintern blir huden extra torr – och att vi befinner oss mer inomhus gör att huden torkar ut ytterligare. När huden blir torr blir den lättare känslig. Kureras hudvårdsexpert Johanna Bjurström berättar mer hur vi bäst tar hand om inomhushuden.

agneta sjödin i kollage med hjärtbilder

Agneta Sjödin om sin kärlek till hjärtan

Intervju

Hon har alltid varit en teckensökare och när hjärtan plötsligt började att dyka upp längs hennes väg började hon att fotografera dem. Och skapade sedan olika kärleksfulla budskap till bilderna, så kallade positiva affirmationer. Nu vill hon inspirera fler till att göra detsamma. "Vi blir vad vi tänker. Genom att använda affirmationer kan vi successivt förändra våra tankar, känslor och uppfattningar", säger Agneta Sjödin, aktuell med nya boken ”100 affirmationer till hjärtat”.

TV-psykologen Fredric Bohm

TV-psykologen: ”Därför är du fortfarande singel”

Sex- och relationer

"Alla har någon att älska utom jag." Så har nog många av oss tänkt någon gång – men för vissa blir singelskapet av mer bestående art. Trots att man inget hellre vill än att få ingå i tvåsamhet. Andra försöker och försöker – men fortsätter att få sitt hjärta krossat. Varför är det så? undrade Kurera – och beslöt att ta experthjälp.  "Det vanligaste misstaget är förmodligen att man inte inser sitt värde", säger relationsexperten Fredric Bohm.

Vegetarisk pad thai

Vegetarisk pad thai

Recept

Du har antagligen provat och gillat den traditionella thailändska rätten pad thai, antingen på exotisk resa eller i thai-kiosken runt hörnet. Här är ett recept i till-tweakad form för att stötta din hälsa och förse dig med rätt sorts kolhydrater, bra fetter och mycket grönsaker. Gott, lätt – och nyttigt!

Kvinna och man gör ett lyft i dirty dancing style

Kaos i hormonerna? Så får du hormonell balans!

Naturlig hälsa

Akne, PMS, infertilitet, PCOS, dåligt minne, oregelbunden mens, minskad sexlust, sömnbesvär – med mera. Visste du att samtliga av dessa åkommor kan bero på din hormonbalans – eller brist därpå? Kureras näringsexpert, naturläkaren Zarah Öberg, berättar mer om hur våra hormoner kan ställa till det för oss – och hur vi råder bot på problemet.

Liten pojke sitter i fönster och tittar ut

Epilepsiincidensen ökar – fler fungerande behandlingar krävs

Allmänt

Den andra måndagen i februari varje år uppmärksammas sjukdomen epilepsi runtom i världen i form av Världsepilepsidagen. Dagen är viktig för att sprida kunskap menar förespråkare. För trots att epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna i världen, och antalet drabbade globalt ökar, är den fortfarande på många sätt ett mysterium. 

Lårmuskel och måttband

När storleken spelar roll – för förbränningen

Träning

Stora muskler kräver mycket energi – även under vila. Så vill du öka din energiförbrukning och få din kropp att bränna fler kalorier – dygnet runt – finns det ett knep du bör känna till. Enkelt summerat lyder knepet: Öka din muskelmassa i rumpa och lår. Här får du veta mer om varför.

Havtornsextraktet hjälpte Lenas muntorrhet

Hälsa

Lena Lidberg, 61 år, fick medicin för sin IBS-mage för tio år sedan. Läkemedlet lugnade magen men gav henne muntorrhet som biverkan. Då gick hon till Apoteket för att få lindring i munnen, men den medicinen gav henne magproblemen tillbaka. Ett havtornsextrakt löste muntorrheten och Lena har tagit kosttillskottet varje dag sedan hon fann det för tio år sedan.

Barnfamilj i skidbacken

Knepen som håller er friska i vabruari

Naturlig hälsa

Februari må kallas "vabruari" men sjukdomarna fortsätter att dugga tätt även i mars och april. Förkylning och influensa orsakar tillsammans mer sjukfrånvaro än någon annan sjukdom. Gemensamt för dem båda är att de orsakas av virus, vilket antibiotika inte biter på.  Det finns det däremot annat som gör. Här är sju vetenskapligt bevisade virusknep som stärker kroppen  – och minimerar vabbdagarna.

“Klimakteriet en naturlig del av åldrandet – pyttsan!”

Kurera debatt

Klimakteriet är en naturlig del av åldrandet Pyttsan! Varför skulle det vara det? Färre kvinnliga hormoner i kroppen som gör att både utsidan och insidan förändras. Var är det som är så naturligt med det frågar sig bloggaren Katharina Wallenborg, 53 som rekommenderar de som har besvär att ge östrogenet en chans – och helst det bioidentiska.

Ny forskning: PFAS överförs från mamma till foster under graviditeten

Gravid/barn

PFAS är en grupp kemikalier som använts sedan tidigt 1900-tal och finns överallt runtom oss. Bland annat i smink, teflonpannor och kläder. De bryts ner långsamt eller inte alls och stör kroppen på flertalet sätt. Men dessa hormonstörande ämnen går över från mamma till barn under graviditeten som ofta får lika höga halter som en vuxen. Det visar en ny studie från forskare vid Karolinska institutet, som menar att nya gränsvärden nu måste sättas utifrån vad foster klarar.

Man lyfter lekfullt upp kvinna på strand

Därför är kväveoxid nyckeln till ett bra sexliv

Hälsa

Stela kärl och kärlförträngningar kan ge sämre cirkulation. Kärlväggarna, vars uppgift är att producera kväveoxid, kan då ha fått beläggningar av fett och plack. Ett tydligt tecken på att kärlfunktionen blivit sämre är när män får potensproblem. Kurera träffade Stefan Arver, docent och överläkare på andrologmottagningen vid Karolinska sjukhuset, som förklarar hur man kan stärka kärlen och öka blodflödet.

skolmatsal

Färre cancerfall med högre kvalitet på skattefinansierad mat

Hälsa

De tre miljoner skattefinansierade måltider som serveras dagligen inom vård, omsorg och skola spelar flera viktiga roller när det gäller att förbättra folkhälsan – inte minst när det gäller att minska olika typer av livsstilsrelaterad cancer och hjälpa till vid rehabilitering. Det menar föreningen Frisk mat, som bland annat lutar sig mot en ny rapport från högt ansedda World Cancer Research Fund (WCRF).

tina utomhus

Tinas fötter är äntligen varma igen

Hälsa

När Tina Rose skulle sova var både fötter och händer iskalla. Trots att hon använde varma sockor när hon kröp ner under täcket var fötterna svåra att värma upp. Kalla händer och fötter beror ofta på cirkulationsproblem och Tina valde att testa ett extrakt från tempelträdens blad för att öka sin cirkulation.

ung kvinna i vinterlandskap blundar och andas

Andning – ett underskattat verktyg att hantera stress

Hälsa

Att andas. Sällan har väl något tagits lika för givet – eller ifrågasatts så lite. När det i själva verket borde vara precis tvärtom. För faktum är att denna tämligen lågmälda funktion i vår kropp är själva nyckeln till vårt nervsystem – och en viktig länk mellan kropp och sinne.