Jod (I)

Historik
För 3 000 år sedan i Kina, botade man struma genom att ge alger.
1811 Bernard Courtois upptäckte jod under framställningen av krut.
1850 visade Chatin behov av jod för människor.
1885 upptäcker Baumann organiskt jod i sköldkörteln.
1919 isolerade Kendall och Osterberg T4 (thyroxin).
1948 finner Wolff och Chaikoff att bildningen av T4 i sköldkörteln stoppades av högt intag av jod.
1964 bestämmer Wayne den säkra minimidosen av jodintag.

Kemi
Av de 20–50 mg jod som finns i kroppen finns största delen (ca 75 procent) i sköldkörteln och i musklerna. Dessutom finns det ca 10 procent i huden och 7 procent i skelettet. De övriga 13 procent finns i endokrina systemet, t.ex. i äggstockarna, bröstkörtlarna, prostatan och CNS. I hjärnan är jod koncentrerat till den svarta kärnan (substantia nigra). Detta är ett område som förstörs vid Parkinsons sjukdom. Normala värden för proteinbundet jod i plasma- och serumblod är 0,004–0,008 mg/100 ml. Koncentrationen av jod i sköldkörteln är 1 000 ggr den i muskler. Jod kan absorberas genom huden eller tarmslemhinnorna. Jodupptag upp till 3 mg går främst till sköldkörteln. Vid högre doser går jodet till övriga depåer, t.ex. bröst.
I tarmarna förvandlas jod snabbt till jodid. Jod upptas med lätthet både i organisk och oorganisk form. Jod utsöndras primärt genom njurarna och sekundärt genom tårar, svett, saliv och galla. Kroppen har inget sätt att återuppta eller lagra jod vid jodbrist.

 

 

Funktion
Kroppens alla celler behöver jod för att fungera optimalt. Jod fungerar som en slags metabolisk regulator. Den primära uppgiften för jod är som nyckelkomponent tillsammans med tyrosin i sköldkörtelhormonerna som reglerar cellandningen. Molekylär T4 består till 65 procent av jod, och T3 till 59 procent av jod. Jod ansvarar även för produktionen av alla kroppens hormoner. Sköldkörtelhormonerna accelererar cellulära reaktioner, ökar syrekonsumtionen och den basala kroppstemperaturen, samt påverkar tillväxt, utveckling, energiomsättning, differentiering och proteinsyntes. Jod är nödvändigt för omvandling av aminosyran tyrosin till sköldkörtelhormonet tyroxin. Jod utgör det klassiska exemplet på hur ett svårt hälso¬problem, struma, relativt lätt kan avhjälpas med tillskott av ett enda spårämne.

Struma och kretinism är bevis på extremt svår jodbrist som enkelt kan förebyggas med regelbundet intag av jodberikat salt eller intag av alger och fisk. Vid struma växer sköldkörteln för att kompensera för en otillräcklig hormonfunktion. Jod har, tillsammans med enzymerna myeloperoxidas och väteperoxid, bakteriedödande egenskaper. Jod spelar också en viktig roll i immunsystem genom att det stödjer bakteriedödande aktiviteter hos polymorfa nukleära leukocyter. Jod skyddar mot autoimmuna sjukdomar. Jod verkar också slemupplösande.

I rätt mängd har det även en förebyggande effekt mot radioaktivt avfall och cancerframkallande DNA-skador, och det har potenta antivirala, antiparastiska och bakteriella egenskaper.
Jodtillskott ökar kroppens avgiftning av giftiga metaller som t.ex. aluminium, kadmium, bly, kvicksilver och haliderna: bromider, klor och fluor.
Jod är viktigt för tillväxt av hår, naglar och tänder. Det bidrar till upptag av kolhydrater i tunntarmen, samt upptag och funktion av A-vitamin, samt omvandling av betakaroten till A-vitamin.

Bristsjukdomar och terapeutisk användning
• Världshälsoorganisationen, WHO, har insett att jodbrist är världens största enskilda anledning till mental retardering som kan förebyggas. Ungefär 1,5 miljarder människor, d.v.s. en fjärdedel av jordens befolkning, lever i jodfattiga områden och upp emot 72 procent av världens befolkning är påverkade av en jodbristrelaterad störning.
• Vuxna utvecklar endemisk struma eller hypotyreoidism vid jodbrist. Endemisk struma orsakas av en sköldkörtelförstoring beroende på follikulär epitelisk cellhypertrofi. Utbuktande ögonlober, sträv hud, sköra naglar, kordinationsproblem vid gång och svullen hals/nacke är karakteristiska tecken på jodbrist och struma.
• Vid minskat jodintag behålls hormonutsöndringen tills dess att depåerna är slut. Hypofysen utsöndrar TSH och därmed ökar sköldkörtelfunktionen. Slutresultatet är en förstorad sköldkörtel eller struma. Detta sker ofta i områden där jodnivåerna i dricksvattnet är låga. Vattentäktshalter av jod varierar mellan 0,01–73,3 ppb. Havsvatten som innehåller höga halter jod berikar jord och vattenkällor i dessa områden.
• Strumaframkallande ämnen påverkar tyreoglobulinsyntesen och kan framkalla struma i områden där jord och vatten har låga jodhalter. Strumaframkallande ämnen finns i vitkål, kålrot, blomkål, kålrabbi, jordnötter, senapsfrön och sojabönor. Strumaframkallande ämnen finns även i syntetisk form, t.ex. läkemedel som tiourea, tiouracil, sulfonamid och möjligen Antabus.
• Småbarn, vars jodkällor är begränsade under graviditeten och amningen, kan utveckla kretinism som är mycket allvarligare än jodbrist hos vuxna. Jodbrist hos modern kan leda till begränsad utveckling både fysiskt och psykiskt hos barnet. Den metaboliska temperaturen är lägre, musklerna är svaga och skelettet missformat. En svår utvecklingsstörning är då vanlig.
• Jodbrist kan även resultera i en ökad spädbarns- och barnadödlighet, missfall, infertilitet och sammanhänger ofta med låg socioekonomisk status.
• Symtom på jodbrist och även på låg sköldkörtelfunktion kan vara: viktökning, sänkt motståndskraft mot infektioner, dålig cirkulation, kalla händer och fötter, svårt att tåla kyla, svårt att svälja, torr hud, sarcoidos, PMS, förstoppning, håravfall, höga kolesterolvärden, nervositet, muskelkramper, muskelsvaghet, heshet, sänkt hjärtfrekvens, högt blodtryck, svullna ögonlock, oförmåga att tänka klart, dregling (förlorad kontroll av munmuskler), dåliga tänder, trötthet, depression, irritation,långsam utveckling av könsorganen, menstruationsrubbningar samt sköra naglar. Intag av jod kan oftast minska på besvär med ömma och svullna bröst. Jodtillskott kan ofta minska besvär med uppkomst av ofarliga bröstknölar. Jod gör att bröstkörtlar blir mindre påverkade av cirkulerande östrogen. Jod förebygger därför både bröstknölar och bröstcancer. Den rekommenderade mängden av jod för bröst- och sköldkörtel är 12 mg per dag, men det är inte säkert att det räcker för kroppens alla övriga behov. Med enkla labbtester kan man effektivt ta bort den eventuella risken av jodorsakad hyperthyreoidism.
• En avgiftningsreaktion vid intag av megadoser av jod kan minimeras med hjälp av vitaminer, mineraler, ett balanserat hormonsystem, rätt pH-balans i kroppen, hälsosam mat och andra hälsobefrämjande åtgärder. Man kan mäta via urintest om kroppens totala jodförråd är mättat. Det behövs oftast en dos mellan 30–50 mg jod (från oorganiskt kaliumjodid) per dag under
3–6 månader för att fylla på depåerna.

Vanlig terapeutisk användning
• Förebyggande mot struma (100–300 µg)
• Vid struma, sköldkörtelsjukdomar (5–50 mg)
• Bröstknölar (10–50 mg)
• Äggstocks- och underlivscystor (10–50 mg)
• Vid radioaktiv olycka (100–300 mg)
• Förebyggande av sköldkörtel- och hormonrelaterad cancer (10–30 mg)
• Trötthet (5–15 mg)
• Emfysem, astma (10–30 mg)
• Infektioner (30–60 mg). Jodtillskott motverkar infektioner och mikrober i bakterier, svamp och parasiter.

Ökad risk för att utveckla brister
Bantare, de som bor i områden där kosten eller vattnet är jodfattigt, de som inte använder jodberikat salt, de som äter stora mängder strumaframkallande födoämnen. Jodbrist är 6 ggr vanligare hos kvinnor än hos män. Speciellt vanligt hos tonåringar samt gravida kvinnor.

Bästa källorna för jod (µg per 100 g)
Kombu 3 000
Arame 3 000
Dulse 1 500
Kolja 659
Kelp (tång) 535
Vittling 360
Sill 60 Ost 49
Mjölk 37
Strömming 30
Ägg 26
Kål 2
Äpple 2
Potatis 1

De rikaste källorna för jod är alger, fisk och skaldjur. De allra flesta grönsaker innehåller mycket lite jod om de inte odlas vid kusten, eller om man inte lägger ut alger som naturgödsel i grönsakslandet.
Jodinnehållet i kött, ägg och mjölkprodukter är helt beroende av hur mycket jod djuret fick i sig med fodret och om det haft tillgång till en jodberikad saltsten. Inlands- och bergsområden har mindre jod i marken än områden vid kusten. Jodinnehåll i saltvatten och havsfisk är 10–100 ggr mer än jod i sjövatten och sötvattenfisk. Innehållet av jod i marken varierar kraftigt.
För många är jodberikat salt det säkraste sättet att inta tillräckligt med jod. För att förebygga mot bl.a. struma förespråkar WHO aktivt runt om i världen att man använder jodberikat salt. I Sverige lider många av jodbrist och utvecklar struma. Så mycket som 70 procent av jodet förstörs vid tillagning. Att använda alger i kosten är det vettigaste sättet att inta tillräckligt med jod och dessutom medföljer då många spårämnen som vi sällan äter annars. Mina favoritalger är dulse, nori och wakame.

Dosering
RDI: 150 µg genom kosten.
Småbarn: 0–0,5 år 40 µg; 0,5–1 år 50 µg.
Barn: 1–3 år 70 µg; 4–6 år 90 µg; 7–10 år 120 µg.
Över 11 år: 150 µg.
Vid graviditet: + 25 µg.
Vid amning: + 50 µg.
ODI: 150–300 µg genom tillskott samt 150–600 µg genom kosten.
TDI: 300–100 000 µg genom tillskott.
Vanlig dosering vid högdos jodbehandling är 15–50 mg kaliumjodid.
Intag vid rapporter om kärnkraftsolycka bör vara 100–300 mg.
Det förekommer en stor skillnad mellan RDI, minimibehovet för att sköldkörteln ska kunna fungera och ortoiodosupplementering (högdosbehandling med jod), för att ge en mättnad av jod för hela kroppen.

Toxiska doser
Varningar och rädsla för jodtoxicitet är ofta starkt överdrivna. Detta är mycket grundat i okunskap angående säkra och osäkra former av jod. Oorganiskt icke radioaktivt jod är säkert. Japaners genomsnittsintag av oorganiskt jod är 13 mg per dag.

På vissa öar och vid kusten har generationer av japaner fått i sig hela 50–100 mg per dag utan tecken på toxicitetssymptom. Det verkar tvärtom vara mycket nyttigt och bidra till skydd från sjukdomar som bröst- och prostatacancer.

Över 10 000 µg per dag kan vara toxiskt hos vissa känsliga personer speciellt om vuxna intar långvariga doser på över 100 000 g per dag. Doser på över 10–100 ggr den normala doseringen man rekommenderar har ringa eller ingen effekt på en person med normal sköldkörtelfunktion. Det finns folkgrupper som dagligen konsumerar 10–60 mg genom ett mycket rikligt intag av alger. Sköldkörteln har en skyddande förmåga som gör att det yttre upptaget av jod begränsas till 0,6 mg per dag när mer än 50 mg elementärt jod intas. Efter att man absorberat jod sker en normal hormonsyntes genom att jodmängden regleras och korrigeras av kroppen själv. Hos personer med hypertyreoidism kan även små tillskott av jod stoppa hormonutsöndringen och ge störningar och obehagliga symtom. Vid långvarig dosering av jod, ta regelbundna sköldkörtelprover.
Hjärtklappning, mental förvirring samt kletig, svart avföring kan ofta visa sig vid kraftig överdosering. En överdosering av jod kan leda till tyreotoxikos, som är en allergisk reaktionsprocess mot den egna sköldkörteln. Detta kan i sällsynta leda till en förstorad sköldkörtel och Hashimotos sjukdom. Vid giftstruma eller allergi mot jod bör jod undvikas. Använd stor försiktighet vid jodbehandling av personer som har nedsatt njurfunktion och hyperkalemi.

Toxiska doser – överdoseringssymtom
Hudutslag, huvudvärk, snuva, nysningar, andningsbesvär och metallsmak i munnen är typiska symtom på att man intaget för mycket jod. En överkänslighet mot jod p.g.a. hypertyreoidism försämrar symtom som hjärtrytmstörningar, nervositet, hyperaktivitet, darrningar, sömnbesvär, svettningar, snabb puls och oförmåga att gå upp i vikt. För högt jodintag kan associeras med autoimmun hypothyroidism, man kan få Graves sjukdom i yngre ålder och den kan bli mer svårbehandlad. Det är bara i sällsynta fall som personer är överkänsliga mot jod. Man kan testa överkänslighet med att pensla en droppe kaliumjodid på huden och se om det blir en reaktion. De som har cystisk fibros är extra känsliga.

Interaktion med läkemedel
Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: diuretika. Warfarin (Waran®) kan få minskad verkan av jod. Man ska inte ta jod med stor dos litium. Använd stor försiktighet i användning av jod tillsammans med läkemedel för sköldkörteln. Man kan oftast trappa ned med tyroxin samtidigt som man trappar upp med kaliumjodid.

Interaktion med näringsämnen
Näringsämnen som minskar produktionen av sköldkörtelhormon är: kålrot, kål, broccoli, brysselkål, blomkål, grönkål, jordnötter, spenat och rädisor samt jordgubbar och persikor. Att koka och ångkoka dessa grönsaker minskar effekten på sköldkörteln.

Intag av dessa produkter bör begränsas av dem som har låg morgontemperatur (< 36,4), låga sköldkörtelhormonvärden enligt blodprov eller starka misstankar om underfunktion av sköldkörteln. Ökat intag av alger är bästa sättet att höja kroppens jodvärden. Ökad användning av jodberikat salt hjälper men är inte alls lika nyttigt som alger. Sojaprodukter har en lätt hämmande effekt på sköldkörteln vid intag av stora doser dagligen (t.ex > 80 mg isoflavoner). Alger, fisk, skaldjur och jodberikat salt är födoämnen som innehåller jod och bör undvikas av dem som har en konstaterad hypertyreoidism, men är bra för andra. Högt intag av fett i kosten minskar upptag av jod. Klor, fluor och bromid är halider som är antagonister till jod. Selen och jod verkar ha bra synergistiska effekter.

Interaktion med radioaktiv strålning
Som motmedel vid exponering för radioaktiv strålning kan en enkeldos av 120–300 mg kaliumjod blockera sköldkörtelns upptag av radioaktivt jod – 131. Det bör helst intas ½ timme efter olyckan har inträffat, men högst 3 timmar efter för skyddande effekt.

Beredningsformer
Ett bra multivitamin-mineraltillskott brukar oftast innehålla 75–200 µg jod och det räcker i förebyggande syfte och om man saltar maten lite eller äter alger. Jod tas upp lätt både i organisk och oorganisk form. För att öka sköldkörtelaktiviteten vid en för låg funktion kan kraftigt intag av alger i maten och/eller tångtabletter (kelp) vara viktigt. Dessa bör helst tas i kombination med L-tyrosin och andra viktiga näringsämnen för sköldkörteln som t.ex. vitamin-B2, zink och koppar. Dessa bör intas under en begränsad tid på flera månader. Jod tas lätt upp när man saltar med jodtillsatt bordssalt. Många som saltar mycket kan få i sig upp till 1000 µg per dag genom jodberikat salt, men det är mer vanligt med ett intag på 300–600 µg per dag. Om ett bageri tillsätter jod som ett stabiliseringsämne till deg kan en enda skiva bröd ge upp till 150 µg jod.

SSKI (mättad blandning av kaliumjod) och Lugols lösning, vätskeblandningar av jod används både utvärtes och invärtes. Utvärtes är det mycket effektivt som bakteriedödande och invärtes används de i megados jodbehandling. Den har använts i generationer för att bl.a. pensla på sår.

Det finns även kaliumjodid i kapslar innehållande 7,5 mg kaliumjodid (5,0 mg jod och 2,4 mg kalium). Oorganiskt jod finns på apotek för användning vid kärnkraftsolyckor, men jodet måste intas inom 1 timme efter olyckan skett.

Absorptionsbefrämjande ämnen
Fe, Mn, Fosfor.

Analyser och mätmetoder
Hårmineralanalys
En del laboratorier har svårt att mäta jod med hårmineralanalys. Håranalysmätning av jod kan oftast vara tillförlitlig med tillräckligt känslig utrustning och ren labbmiljö, men värden kan störas vid tungmetallförgiftning. Förhöjda jodvärden i hår kan förekomma både vid såväl hypotyreos som hypertyreos. Håranalys är inte det bästa sättet att utvärdera jodstatus eller jodbehov.

Blodprov
Sköldkörtelvärdena fritt T3, fritt T4, antikroppar mot sköldkörtel, omvänt T3, och TSH bör analyseras vid misstänkt jodbrist eller sköldkörtelrubbningar.

Urinprov
Jodbelastningstestet ska vara det mest pålitliga utvärderingstestet för jodstatus.
Här är det viktigt att använda jod med hög biotillgänglighet för att det ska bli rätt värden.
Testet innebär att man samlar urin under 24 timmar och därefter analyserar och utvärderar jodstatus.
Studier har visat att 90 procent utsöndring tyder på en tillräcklig jodstatus, medan nivåer under 90 procent tyder på en otillräcklig jodstatus och att jodtillskott då bör intas. Ny test görs sedan i ett senare skede.

QFA 1500 mätinstrument
Mätinstrumentet QFA 1500 ger en tillförlitlig mätning av kroppens behov av jod.

Mätning av basaltemperaturen
Man kan trots normala värden ha för låg sköldkörtelfunktion och få en mycket bättre hälsa genom att höja funktionen. En av sköldkörtelns viktigaste funktioner är att alltid hålla en jämn kroppstemperatur. En för låg, för hög eller växlande kroppstemperatur återspeglar obalans och påverkar ämnesomsättningen och hormonsystemet. Mätning av basaltemperaturen för att utvärdera sköldkörtelfunktionen utvecklades på 1950-talet av den amerikanske läkaren Broda Barnes efter många år av studier och forskning tillsammans med andra läkare. Det används fortfarande av läkare och naturläkare runt om i världen som en tillförlitlig återspegling av sköldkörtelns och ämnesomsättningens funktion.

Mätningen sker under 4 dagar. Temperaturen i armhålan mäts i 10 minuter före uppstigning på morgonen. För menstruerande kvinnor bör detta vara de första 4 dagarna i menscykeln. Morgontemperaturen bör ligga mellan 36,5o C och 36,9o C. Låg morgontemperatur (under 36,5o C) kan bero på en tendens till hypotyreoidism. En hög morgontemperatur (över 36,9o C) kan bero på en tendens till hypertyreoidism.

Hudtestet
Ett enkelt screeningtest för att utvärdera jodbehov är att stryka på 1 droppe kaliumjodidvätska på insidan av låret. Massera in lätt på ett område något mindre än en krona och se om färgen försvinner inom 12 timmar. Om den starka färgen försvinner – misstänk jodbrist.

Exempel på studier, referenser

Hypo- och hypertyreoidism
Jod kan användas för att behandla både hypo- och hypertyreoidism. Jodbrist kan orsaka hypotyreoidism.
The Merck Manual, 1982:997-1012.

Hörsel
Barn i ett område i Kina med jodbrist utvecklade hörselsvårigheter. Efter 3 år av supplementering med jod var både sköldkörtel- och hörselfunktionerna återställda.
Wang YY. et al. ”Improvement in hearing among otherwise normal schoolchildren in iodine-deficient areas of Guizhou, China, following use of iodised salt”. Lancet, 1985;326:518-20.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Fredrik Paulún

Paulún djupdyker i tarmfloran: ”Kanske viktigast av allt när det gäller hälsa”

Hälsa

Fredrik Paulún är en riktig näringsnörd. Men så är det hans jobb också. När Kurera fick chansen till en pratstund med honom frågade vi vad han själv helst av allt skulle vilja prata om. Vad han ansåg – av all sin kunskap – att Kureras läsare skulle ha mest nytta av. Svaret kom snabbt och utan någon vidare betänketid: – Tarmfloran och hur mycket den faktiskt påverkar oss. Det kanske är den viktigaste punkten av allt när det gäller hälsa så den vill jag gärna informera om. Det fick han så klart.

fyra personer springer på skogsstig

Ny studie: Intensiv träning stressar kroppen mer än man trott

Forskning

Stresshormonet kortisol stiger snabbare efter intensiv träning, vilket ökar blodsockernivån i kroppen och gör att kroppen måste producera dubbelt så mycket insulin – men trots detta vidhåller sina förhöjda blodsockernivåer. Det visar en ny pilotstudie utförd vid Linköpings universitet som har studerat hur kroppen reagerar på intensiv träning.

Raw pepparkaksbar

Raw pepparkaksbar – lika god året om

Raw food

Här kommer ett recept som kan låta lite väl juligt så här i sommartider men som är så gott att det passar året om. Alltså verkligen! En raw bar med smak av pepparkaka från hälsoföretaget Holistic. Receptet ger cirka 10 bars eller cirka 50 munsbitar.

Bertil Wosk

Bertil Wosk: ”Du är vad du äter men framför allt vad du smälter och tar upp”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har Kurera dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Tredje personen ut: Näringsterapeuten och hälsoprofilen Bertil Wosk.

kollage kokosolja intill kokosnöt och martina johansson

Falsk fakta i artikel om kokosolja

Kurera debatt

Nej, kokosolja är inte nyttigt utan tvärtom, uttrycker fetmaexperten Ingrid Larsson vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i en artikel i GP, föranledd av en artikel den amerikanska tidningen USA Today om varför det nämnda fettet är just ohälsosamt. Falsk och felaktig fakta, menar Martina Johansson, författare, medicinteknisk ingenjör, biohacker och kvinnan bakom en av Sveriges mest populära hälsobloggar, som ger svar på tal i detta inlägg på Kurera debatt.

Anette holm wallin på sten vid vatten

”Vi måste våga prata torra slemhinnor”

Naturlig hälsa

Anette höll tyst om problemet som påverkade hela hennes vardag. Hon beskriver det som ett känsligt ämne som nästan är tabu. Med facit i hand känner hon nu att det är självklart att man ska prata om problem med klåda i underlivet, svullna ögon och blödande näsa på grund av torra slemhinnor. Hon hittade själv lösningen i det näringsrika havtornsbäret.

sara ström visar övning sittande

Övning: Yoga mot huvudvärk

Träning

Har du ont i huvudet? Det är lätt att bli spänd när vi sitter mycket och dessutom omedvetet ofta drar upp axlarna mot öronen. Här guidar yogainstruktören Sara Ström dig genom en snäll sekvens som hjälper dig bli av med huvudvärken.

Sabine Rosén

Sabine Rosén: ”Blåbär är effektivt vid allergi och fettsyror vid barnönskan”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den (med till exempel läkemedel). Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag avslöjar vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Andra personen ut: Näringsterapeuten, kinesiologen och akupunktören Sabine Rosén.

närbild mygga på hud

Naturliga – barnvänliga – knep mot mygg

Gravid/barn

Sommaren och värmen är här och bor man i Sverige innebär det också myggtider. Älskar du mygg och att bli myggbiten? Sluta då läs. Ogillar du däremot myggbett och även kemikalier – ja, då bör du fortsätta läsa. Här är nämligen några effektiva naturliga sätt att slippa de irriterande små rackarna.

Sandra springer i skogen

Bytte antidepressiva mot ett naturligt alternativ

Mental hälsa

Efter sitt andra barn fick Sandra diagnosen PMDS – en svår form av PMS som kan leda till nedstämdhet och personlighetsförändringar. Efter ett år med antidepressiva medel ville hon hitta en naturlig lösning. Idag har känslostormarna lagt sig och Sandra har en trygg bas i livet som består av träning, balans och en liten tablett som innehåller saffran.

peter Wilhelmsson

Peter Wilhelmsson: Här är kosttillskotten jag äter dagligen

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än man bara symtomlindrar den (med till exempel läkemedel). Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför startar idag serien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag berättar om vilken näring de själva är noga med att få i sig och vad de oftast rekommenderar till andra. Först ut: Näringsmedicinaren och författaren Peter Wilhelmsson.

Ulrika Davidsson

Kostvanor under semestern

Krönikan

Många fasar över hur man ska hålla vikten eller hålla en hälsosam livsstil under sin semester. Det blir lätt för mycket glass, godis, chips och andra onyttigheter under sommarens varma dagar. Känslan att komma tillbaka efter semestern och ställa sig på vågen som visar många kilon plus är inte en önskvärd tanke. Det går dock att ändra sitt tankesätt och boka ett styrelsemöte med sig själv innan du går på semester. Då kan du fundera igenom vad du skulle kunna förbättra denna sommar med din kosthållning och dina sommaraktiviteter.

kvinna håller sig om armen

6 naturliga och effektiva tips för skelett, leder och muskler

Naturlig hälsa

Börjar du känna dig gammal och svag - med mer ledvärk, minskad muskelmassa och så kanske lite benskörhet på det? Eller är du inte där än men vill gärna vara ute i tid för att förebygga och förhoppningsvis förhindra? Här är några stärkande tips för dig som vill hålla dig frisk, stark och värkfri längre - med hjälp av naturliga egenvårdsprodukter.

Birgitta kempe på en stubbe på en sommaräng

Enzymer och örter mot livslånga magproblem

Mage

Birgitta Kempe, 71 år, har haft bekymmer med magen så länge hon kan minnas. Redan i tonåren började den att krångla. Hon fick alla möjliga mediciner, men inget hjälpte. Till slut tvingades hon lära sig leva med illamående, svullnad och magknip. Men förra året kom en oväntad vändning. Hon började med ett kosttillskott som innehåller naturliga matsmältningsenzymer och örter. Och nu, efter mer än 50 år, mår magen bra igen.

sara ström visar yoga mot ryggont

Yoga mot ryggont

Träning

Stillasittande vardag? Många lyft? När vi får ont i ryggen vill vi gärna vara stilla, men det bästa är att istället röra sig mjukt för att motverka stelhet och för att bibehålla styrka. Denna övning, som bara tar 3,5 minut i anspråk, bjuder på snälla, sittande övningar som ger dig just detta.

tre kvinnor med solhatt solar vid strandkanten

12 tips för en skön semester (utan sommarplågor)

Allmänt

Ska du ut och resa i sommar eller njuta av en ”hemester”? Oavsett vilket kan det vara bra med några matnyttiga tips på vägen om hur du på bästa sätt står rustad mot sommarens olika prövningar. Vi hjälper dig med naturliga tips mot oönskad solbränna, turistmage, sommarförkylning, flygrädsla - och mycket mer.

Vitt MSM-pulver på träslev

Därför ska du äta MSM

Naturlig hälsa

MSN? Nej, MSM. Alltså organiskt svavel. MSM är ”mirakelmedlet” som tillför kroppen detta svavel och är bra för alltifrån ledvärk till hudproblem, sköra naglar och håravfall. Och mycket mer än så. Här får du veta mer om det svavelrika tillskottet och varför det har så god effekt på kroppens bindväv.

Ivan Valencia

Ekologiska skönhetsexperten tipsar: Knepen som håller dig snygg längre!

Hud

Hans titel är eco beauty consultant, han är en av medgrundarna till ansedda Organic Beauty Awards och en av de främsta experterna inom ekologisk skönhet i Sverige idag. Kurera frågade Iván Valencia om vad som är trendigt inom hudvård och skönhet just nu – och vilka knep som är hetast att ta till för att främja skönhet inifrån. "De företag som ligger i framkant tar fram lösningar som tas oralt som komplement till krämer", avslöjar Iván bland annat för Kurera. Dessutom avslöjar han knepet för naturlig botox.

Citron- och kokostårta

Nyttigare citron- och kokostårta

Recept

Fira in sommaren med ett härligt tårtkalas. Sommaren är här med sol, färska bär och firande av student, bröllop, dop och midsommar. Här kommer en tårta utan gluten och vanligt socker - som passar till sommarens alla festligheter.