Hade tänkt att skriva om Ellens 1 års helg. Men just nu väljer jag att avvakta.
Igår, som dom flesta säkert har sett på varenda nyhetssajt, radio eller tv så inträffade det en fruktansvärd sak på Ikea. Jag bor fem minuter bort från Shopping Centrat där jag också har min arbetsplats. Jag har vänner som jobbar på Ikea och dom jobbade denna dag. Det var en oförklarligt läskig dag. Jag hade tänkt att gå på Ikea medan barnen vilade i vagnen runt lunch men av någon anledning stannade jag hemma vilket visade sig vara ett av dom bästa besluten i mitt liv.
Det är fruktansvärt att två människor miste livet inne på Ikea, två helt okända människor väljer att ta någons liv. Anledning eller inte anledning kvittar, men det är ändå vannsinigt hur man kan ge sig på oskyldiga människor. Människor överhuvudtaget.
Jag hade svårt att sova inatt, tankarna snurrar rejält. Det händer mer och mer oprovocerat våld och det blir mer och mer obehagligt. Ska jag snart inte kunna gå till lekparken med mina barn utan att vara rädd? Kan jag inte handla på matbutiken längre utan att kolla bakom mig hela tiden?
Jag kan inte skydda mig eller barnen från allt, helt omöjligt men kan inte råför att tankarna kommer upp.
VART ÄR VI PÅ VÄG?
Mina tankar går till dom anhöriga och till samtliga Ikea personal.
Håller helt och fullt med dig Josefin!
Det är alldeles för mycket våld i vår värld idag.
Hoppas att du känner dig bättre till mods snart.
Mia
Ändå påstås det att våld och mord minskat i Sverige senaste åren?! Känns inte riktigt som det. Nej fy!