Hälsa på mina villkor

Varför har vissa en hälsosam livsstil medan andra inte har det?

Frågan "Varför har vissa en hälsosam livsstil medan andra inte har det?" är något som varje individ som jobbar med hälsa måste ta hänsyn till. Många individer som har en ohälsosam livsstil önskar att de hade en mer sund livsstil, men du hör aldrig en individ med hälsosamma vanor säga att "jag vill ha fler osunda vanor i min livsstil".
Varför tar inte individer till sig budskapet om att 30 minuters fysisk aktivitet är bra för din hälsa eller byter ut godispåsen på helgerna mot en fruktsallad för att den innehåller fler näringsämnen? Finns det någon individ som röker 2 paket cigaretter om dagen som inte vet att det är farligt? Antagligen inte, men ändå fortsätter dem att röka.
Vi har alla samma beslutsunderlag, men fattar olika beslut. Varför? Vi har olika kriterier.

Författarna Gunnar Andersson och Anders Johrén skriver i boken "Hälsosammare livsstil, bättre ekonomi" om fyra beslutskriterier: Tidsperspektivet, optimisten och pessimisten, realisten samt den som vill ha "minsta möjliga ånger".

1. Tidsperspektivet
Alla individer har ett begränsat tidsperspektiv i sitt beslutsfattande. Vissa har ett kortare tidsperspektiv som kan förklaras som just nu, medans andra har ett längre perspektiv. De förklarar att ju kortare perspektiv individer har desto större är chansen att de lever på lång sikt ett ohälsosamt liv.
De beskriver också subjektiva värderingar: Värderar du en sund livsstil högt eller vill du ha kortsiktig njutning i form av osunda vanor?

2. Optimisten och pessimisten
Ett annat kriterium för en sund livsstil riktar sig på individers personlighet, optimisten och pessimisten som kan hitta argument för att inte ha en hälsosam livsstil.
Optimisten försöker övertyga sig själv genom att säga att det kommer att gå bra även med en osund livsstil. Författarnas exempel beskriver morbrorn som dog vid 89 års ålder och som har rökt i många år, medans fastern som aldrig hade rökt en dag och som dog  i cancer vid 55.
Pessimisten kan möjligtvis övertyga sig genom att säga att det spelar ingen roll vilken typ av livsstil jag har, jag kan lika gärna dö i någon konstig sjukdom.

3. Realisten
Det tredje beslutskriteriet heter realisten och bedömer oddset för att olika resultat, både hälsomässiga samt ekonomiska, ska inträffa. Goda vanor ökar oddset för ett hälsosamt och långt liv som i sin tur resulterar i bättre ekonomi (för exempelvis samhället). Realisten vet också att det inte är en garanti för att alltid må bra, men det ökar potentialen.

4. Den som vill ha "minsta möjliga ånger"
Till sist har vi kriteriet " den som vill ha minsta möjliga ånger" som också är ett kriterium som strävar efter en hälsosam livsstil.  Jag har aldrig hört någon av mina vänner eller familjemedlemmar säga att de ångar att de motionerar mer än tidigare eller slutade att röka, däremot har jag hört vänner och bekanta säga att de ångrar att de ens började röka och önskar att de åt hälsosammare mat.
Författarna beskriver att för vissa individer kan det kännas som en form av uppoffring att leva en hälsosam livsstil. Det finns ingen garanti för att de i framtiden ska må bättre eller leva längre (även om forskning försöker hjälpa till på traven), men bara tanken på att ångra det man inte gjorde kanske är värre än själva uppoffringen.

Julia Eriksson Hälsa på mina villkor blog header ett hjärta i sanden blå logotype

Slutsatsen av detta inlägg är att det finns en del bakom beslutet att ha en hälsosam eller ohälsosam livsstil och några av dessa kriterier måste förändras för vissa individer innan de väljer sunda vanor istället för osunda.