Brieost och hårdost

Kalcium (kalk, Ca)

Historik
1808 isolerar Davy kalcium och några andra mineral genom elektriska experiment.
1905 finner Delezenne att kalcium är viktigt vid blodkoagulering och proteolys.
1925 upptäcker Loewi att alla djur behöver kalcium i kosten.
1959 upptäcker Rasmussen PTH (parathormon).
1967 upptäcker Coop calcitonin.
1970 beskriver Chemy calmodulin.

Kemi
Kalk är en komponent i bättre kalksten och i människans skelett. En vuxen människa har ca 1 200 g kalcium i kroppen. Detta finns till 98–99 procent i skelett och tänder. I genomsnitt förflyttar sig 700 mg in och ut ur skelettet varje dag. Resten används i nervsignaler, muskelkontraktion, blodkoagulering och diverse enzymatiska processer.

Upptag sker främst i tunntarmen och kan variera från 10–50 procent. 50 procent av kalk är bundet till albumin. Kalcium utsöndras främst genom tarmsystemet med avföringen men också en del genom urinen. Kalciuminnehållet i blodet bör vara 10–11 mg/100 ml. Upptag av kalk från kosten varierar mellan 4–30 procent. Det ligger mellan 4–15 procent p.g.a. att saltsyraproduktionen är nedsatt eller att saltsyra (HC1) saknas. Parathormon (PTH) reglerar hur mycket som cirkulerar i kroppen och återanvänds via njurarna. Överskottskalk utsöndras via tjocktarmen. Övervägande mängder kalium och magnesium ska finnas på insidan av cellerna, och den allra största delen av kalcium ska finnas utanför cellerna. Om för mycket kalcium kommer in i cellen blir det en sämre cellulär kommunikation och detta leder till en tidigare celldöd.

 

Funktion
Kalcium är viktigast för rörelseförmågan, skelettet och den neuromuskulära apparaten. Under första levnadsåret byter kroppen ut 100 procent av det kalcium som finns i kroppen. I motsats till det är det endast 18 procent som byts ut årligen hos gamla människor.

Mängden kalcium som finns utanför skelettvävnaden uppgår förmodligen bara till omkring 10 g hos en normal person men reglerar ändå både hjärtslag, nervimpulstransmission, muskelsamman¬dragning och blodkoagulation. Det krävs stora mängder kalcium för såväl syntes och frisläppande av nervernas transmittorsubstanser som själva muskelkontraktionen.

Paradoxalt nog ökar nervernas retbarhet vid lågt serumkalcium (S-Ca), så att t.ex. ihållande kramp (tetani) kan uppstå. Den kan drabba muskulaturen i luft¬strupen (laryngospasm) varvid patienten kvävs. Även växtvärk har samband med lågt S-Ca. Högt S-Ca minskar nervernas retbarhet och har en stabiliserande verkan, varför kalk är allmänt lugnande för nerverna. Det hjälper såväl vid insomningssvårigheter som vid muskelryckningar samt bidrar till att upprätthålla en regelbunden hjärtrytm. Många enzymer akti¬veras av kalk. I dess närvaro avgiftar C-vitamin många skadliga ämnen.

Kalcium förebygger Alzheimers sjukdom genom att den aktiverar kolinacetylasenzym som bidrar till bildning av acetylkolin, en nyckelsubstans i hjärnan. Kalk skyddar också mot allergi och infektioner eftersom det minskar kroppens mottaglighet för allergen och virus. Det skyddar dels genom att fungera som cement mellan de enskilda cellerna och dels genom att minska genomträngligheten hos själva cellmembranen. Kalk aktiverar protrombin som omvandlar fibrinogen till fibrin.

Blodets koagulation är kalkberoende och kalken hjälper till att reglera blodets syra-/basbalans. Det spelar en viktig roll vid celldelning och muskeltillväxt samt ger i övrigt ett friskt blod och en frisk hy. Det stödjer också kroppens förmåga att tillgodogöra sig järn.

Nästan alla kroppens kalciumkomponenter återfinns i tänderna och i skelettet. Det är dock i muskelvävnaden som kalcium spelar en aktiv roll i många enzymreaktioner. Kalcium aktiverar vissa enzymer och hjälper till med att transportera näringsämnen genom cellmembranen. Dessutom bidrar kalcium till koaguleringen av blodplättarna (trombocyterna), muskelkontraktion, ¬blodets pH-reglering, järnbeho¬vet och stabiliseringen av hjärtslagen.
Hjärtslagsfrekvensen kontrolleras av ett i hjärtat befintligt elektriskt center kallat “AV-knutan” eller “atrioventrikulär¬ knutan” som tillsammans med huvudsakligen “sinusknutan” ingår i det retledningssystem som reglerar hjärtats rytmiska arbete. Kalcium utgör en viktig grundkomponent och är involverat i transmissionen av nervimpulser i detta system. Kalcium bildar också ett cellulärt cement kallat ”grund-substans” eller ”intercellularsubstans”, vilket hjälper till med att hålla celler och vävnad samman.

Motion ökar rörligheten och omsättningen av kalcium, som är en förmedlande länk till muskelcellerna, och förbättrar därigenom förmågan till samman¬dragning och avslapp¬ning hos både hjärta och övriga kroppsmuskler. Detta kan vara en förklaring till varför motion tycks bidra till en minskning av olika hjärt-problem.

Bisköldkörtlarna, som är belägna på sköldkörteln, utsöndrar ett bisköldkörtelhormon, “parathormon”, “PTH” eller “paratyrin”. Om kalciumhalten i blodet sjunker och blir onormalt låg, stimuleras hormonfrisläppandet av kalcium från ben¬stommen men njurarna stimuleras också att ta upp kalcium, som filtreras genom dessa på sin väg mot utsöndring. Samtidigt ökar utsöndringen av fosfor för att upprätthålla en riktig kalcium/fosforbalans. Om kalciumnivån ökar och blir onormalt hög aktiveras ett sköldkörtelhormon, “kalcitonin”, som sätter stopp för frisläppandet av kalcium från benstommen. De relativa nivåerna hos dessa båda, i kroppen cirkulerande hormoner, regleras automatiskt för att upprätthålla normala kalciumnivåer i blodet. Många andra hormoner såsom kortisol (hydrokortison) och insulin samt flera tillväxthormon kan också påverka kalciumomsättningen.

• Kalcium behövs för produktion av adenosintrifosfat (ATP), kroppens energimynt.
• All nattlig benkramp orsakas inte av kalcium- och/eller magnesiumbrist. Viss kramp kan bero på dålig cirkulation och kan ofta avhjälpas med extra tillskott av E-vitamin.
• Uppmuntrande resultat från omfattande undersökningar har framkommit som tyder på att många muskel-/skelettsmärtor antingen kan lindras eller helt elimineras med hjälp av kalciumtillskott. Tillskott av D-vitamin, vilket förbättrar kalciumomsättningen, har också givit positiva resultat.
• 90 procent av alla kvinnor i klimakteriet förlorar ansenliga mängder benvävnad och 25 procent av alla kvinnor i 60-årsåldern minskar i längd med påföljande smärta och deformering. Osteoporos (benskörhet) svarar för > 8 miljoner spontana frakturer per år hos kvinnor i USA.
• Avkalcifiering av tandbenen leder till tandköttsinflammation (gingivit) och därmed till tandlossning. Periodontit (pericementit, peridentit eller rothinneinflammation) utgör en förelöpare och därmed förvarnare till osteoporos (allmän benskörhet). När kalciumintaget i kosten är bristfälligt och då intaget av fosfor är för stort, uppstår en obalans som orsakar mineralutarmning av tandbenet.
• 10 patienter som fick extra tillskott av 1 000 mg kalcium per dag under 6 månader uppvisade en minskning av tandköttsinflammation med mindre tendens till tandlossning.
• Man uppskattar att 15 procent av de dödsfall som orsakas av någon hjärtsjukdom i områden med “mjukt” (kalkfattigt) vatten skulle kunna undvikas om de i stället drack ”hårt” (kalk¬haltigt) vatten.
• En riktig kalciumbalans hindrar bildandet av njursten hos patienter med vissa mag-/ tarmåkommor, bukspottkörtelrubb¬ningar och leverstörningar. En god balans hindrar också absorptionen av skadliga miljögifter såsom kadmium och bly.
• Ökat intag av kalk från maten eller kosttillskott minskar risken för övervikt samt bidrar till viktminskning hos de som är överviktiga.

Masaistammen i Afrika är världens största konsumenter av kalcium. De får i sig ca 5 000 mg per dag från mjölkprodukter. De lever till ca 40 års ålder. Amerikaner konsumerar i genomsnitt 800 mg per dag och japaner 400 mg per dag från maten. Överskottskalk kan lättare tas hand om under barndomen och tonåren. Vid vuxen ålder är det lätt att överskottskalk ackumuleras i vävnad som njurar, hjärtklaffar och blodkärl.

Bristsymtom och terapeutisk användning
Kalciumtillskott kan vid sidan av ovanstående besvär vara till hjälp vid:
• benbrott och andra läkningsprocesser (1 500–2 000 mg)
• osteoporos, osteomalaki (1 500–2 000 mg)
• skydd mot tjocktarmscancer (500–1 000 mg)
• PMS (1 000–1 500 mg)
• högt blodtryck (1 000–1 500 mg)
• skydd mot preeklampsi (1 000–1 500 mg)
• övervikt (1 000–1 500 mg)
• sömnbesvär (500–1 000 mg före sängdags)
• sköra naglar
• blödande tandkött
• muskelkramp
• karies
• oregelbundna hjärtslag
• pica (extremt begär att äta något som inte kan räknas till mat, som ex. vissa gravida kan få)
• nervositet, lättretlighet och grinighet
• ögonlocksryckningar
• domningar och stickningar i armar och ben
• ångest
• förhöjda binjure- och sköldkörtelfunktioner
• allergier
• blytoxicitet
• förhöjda kolesterolvärden
• problem med blodkoaguleringen.

Terapeutisk användning (inte relaterad till bristsymtom)
Vid njurinflammation, allergi, diabetes, och bruk av sömnmedel eller lugnande medel, celiaki, Ménières sjukdom, smärtlindring, njursten (kalciumcitrat), eksem, PMS, ledgångsreumatism, förebyggande mot tjocktarmscancer, högt blodtryck, oförklarlig trötthet, ögonlocksryckningar.

Ökad risk för att utveckla brister
Personer som löper störst risk för kalciumbrist är:
• tunna och smala kvinnor
• kvinnor med riklig mens
• alla äldre människor, speciellt kvinnor över 50 år
• de som intar kortison, vattendrivande läkemedel och aluminiumhydroxidantacida
• de som inte utsätter sig för solen, inte tar D-vitamin och inte motionerar regelbundet
• personer med saltsyrebrist
• de som har opererat bort delar av magsäcken
• de som äter mycket protein i kosten
• de som äter stora mängder sädesprodukter och/eller spenat (rika på fytat)
• de som har diabetes, njur- eller sköldkörtelsjukdomar
• de som har högt intag av salt, alkohol, läskedrycker, tobak eller kaffe
• människor med benskörhet i familjen
• de som intar tetracyklin eller erythromycin, metotrexat, isoniazid eller cycloserin
• de som använder laxermedel eller mineralolja regelbundet.

Sverige USA
Oskalade sesamfrön 980 1 110
Hård ost, (Cheddar) 710 721
Persilja 340 203
Sötmandlar 265 234
Torkade fikon 144 126
Tofu 128 128
Mjölk 106 118
Bondbönor 102 103
Mjukost, (Philadelphia) 88 112
Dulse 296 Sverige USA
Havrekli 58 58
Mangold 51 51
Strömming 50 57
Ägg 50 53
Nötter, Cashew 45 38
Kål, vit 45 49
Grahamsmjöl 35 34
Morötter 22 37
Vetemjöl 18 20
Lingon 16 8
Äpple och andra frukter 4 7
Bästa källorna för kalcium (mg/100 g)

Dosering
RDI: 1 200 mg i födan och ev. tillskott.
ODI: 400–1 000 mg genom tillskott, beroende på hur mycket man får genom kosten och vilka behov man har. Totala intaget, inklusive intag från kosten och tillskott, borde vara 1 500–2 300 mg.
TDI: 600–2 000 mg genom tillskott.

Intag av kalcium i tillskott kan vara lika eller dubbelt så stort som intaget av magnesium. Kombineras gärna med 20–50µg D-vitamin, 2–6 mg bor, 200–500µg K-vitamin och mineral för att få maximal förstärkningseffekt på skelettet.

Vid långvarig kalciumbrist kan man ladda kroppen med höga doser kalktillskott (1 000–2 000 mg), samt D-vitamin (20–50 µg) och magnesium (400–800 mg) under 2–4 månader, sedan sänka kalciumtillskottsnivån till hälften i samband med ett fortsatt intag av magnesium, D-vitamin och andra tillskott. Långsiktig supplementering av kalk bör vara i ett 2:1 eller 1:1 förhållande till magnesium. En hårmineralanalys kan ge riktlinjer för intag som förbättrar förhållanden mellan Ca: Mg och Ca: P.

Gravida kvinnor har ökat kalciumbehov och rekommenderas kalcium och mineraltillskott. Om man är känslig eller allergisk mot mjölkprodukter eller ost och undviker det, får man i sig mycket mindre kalk, kanske 400– 800 mg dagligen istället för 800–1 200 mg om man konsumerar mjölkprodukter och ost.

Amerikanska kalciumforskaren dr Robert Heaney påstår att stenåldersfolket och våra genetiska behov av kalcium ligger på 2 000–3 000 mg dagligen. En del primitiva grupper som anses vara mycket friska, t.ex. Okinawafolket dricker dagligen ett mycket kalciumrikt vatten. Behov av kalk i kosten påverkas också mycket av tillgång till solexponering eller D-vitamin. D-vitamin har en avgörande betydelse för hur mycket kalk kroppen kan absorbera och använda.

Toxiska doser
Över 2 500 mg per dag kan ställa till besvär hos känsliga personer eller personer med mineralobalanser.

Kontraindikationer
Hyperparatyreoidism, osteolytisk cancer (upplösning av bindväven), låga magnesiumvärden.

Akuta reaktioner vid överdosering
Trötthet, likgiltighet.

Reaktioner vid långvarig kronisk överdosering
Tidiga tecken vid kronisk överdosering är: förstoppning, muntorrhet, ökad törst, huvudvärk, aptitlöshet, trötthet, mental depression, metallsmak i munnen.

Interaktion med läkemedel
Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: analgetika, anestetika, antiarytmika, antibakteriella medel, antiepileptika, antihypertensiva medel, antiinflammatoriska och antireumatiska medel, antimykotika, hjärtglykosider, kolesterol- och triglyceridsänkande medel, kortikosteroider för systemiskt bruk, laxantia, medel mot tuberkulos, medel vid diabetes, neuroleptika, östrogen.

Negativ interaktion/undvik tillskott: antibakteriella medel, betareceptorblockerande medel, diuretika, kalciumantagonister, kortikosteroider för systemiskt bruk, laxantia, medel vid skelettsjukdomar, tyreoideahormoner.
Blandad interaktion: antacida medel, cytostatika, hjärtglykosider, medel vid magsår. Alla medel som sänker eller blockerar saltsyraproduktionen orsakar minskat upptag av kalk.

Interaktion med näringsämnen
För upptag av kalcium behövs magsyra, proteinkällor från maten, fibrer och D-vitamin. Intag av kalciumrika födoämnen eller tillskott kan minska upptaget av järn, jod, koppar och zink. Höga intag av magnesium, zink, fibrer och oxalater minskar upptag av kalcium.

För hög eller låg ratio mellan kalcium och nyckelsynergister fosfor (P) och magnesium (Mg) påverkar upptag av kalk. Ca: P borde vara 1:1 och Ca: Mg 2:1. D- och K-vitamin reglerar kalciumanvändning för olika behov i kroppen och är viktigt för att skapa en stark benstomme.

• Vuxna får ofta bara mellan 30–70 procent av sitt dagliga kalciumbehov via en normal blandkost. Den mängd kalcium som absorberas är också avhängigt av andra kostfaktorer såsom C- och D-vitamin-, protein-, oxalsyra- och fytinsyrainnehållet, liksom graden av fysisk aktivitet. C- och D-vitamin samt tillräckligt med fullvärdiga proteiner i maten är en förutsättning för att absorptionen av kalcium ska vara tillfredsställande. För mycket kalcium i kosten kan hindra eller komma i konflikt med zinkabsorptionen och störa magnesium¬balansen.
• C-vitamin främjar märkbart absorptionen av kalcium från kosten. Även D-vitamin förbättrar absorptionsgraden, men hjälper dessutom kroppen att mobilisera kalcium från benstom¬men och återuppta kalcium från njurarna och därmed undvika förluster genom urinen.
• Proteinbrist hämmar kalciumupptagningen. Om protein, och då i synnerhet sådant som innehåller aminosyran lysin, finns i tillräckliga mängder tillsammans med kalcium, förbättras absorptionen avsevärt.
• Oxalater i grönsaker samt fytinsyra från säd, soja, bönor, kan hämma kalkupptaget.
• Man antar att ett högt intag av fosfor i kombination med kalcium kan resultera i sekundär hyperparatyreoidism. Detta leder till en större frisläppning av kalcium från skelettet.
• Ett kalcium/fosforförhållande på 2:1 förefaller att maximera kalciumupptaget och minimera förlusterna från benstommen.
• Det har visat sig att personer som lider av ångest- eller orostillstånd kanske behöver ända upp till 5 ggr mer kalcium jämfört med en normalperson, p.g.a. att deras kalcium tenderar att vara bundet i form av kalciumlaktat.
• Hälsoundersökningar i USA visar att kosten hos personer i ålders¬gruppen 18–44 år bara tillgodo¬ser ca 60 procent av RDI (hälsovårdsmyndig¬heternas rekommenderade dagsbehov i USA). Intag av kalciumtillskott¬ är därför klart indikerat. Extra kalcium behövs under graviditeten.
• Speciellt aktivt idrottande kvinnor och kvinnor i övergångsåldern lider av kalciumbrist och behöver kalciumtillskott; särskilt effektivt är då kalcium tillsammans med tillskott av magnesium och D-vitamin.
• Regelbunden men inte överdriven motion främjar kalciumupptaget i kroppen.
• Ökat intag av protein fordrar högre intag av kalcium.
• Ökat intag av koffein, alkohol, fosfater, protein, natrium/salt och socker ökar kalciumutsöndringen.

Matlagning
Vid upphettning i matlagning minskas kalciuminnehållet med 10–30 procent.

Beredningsformer
Kalcium i dolomitform är mycket svårsmält. Endast några få procent av det totala intaget kan tillgodogöras och absorberas via ämnesomsättningen. Kroppens upptagningsförmåga av aminosyrekelaterad kalcium är hela 70–90 procent och således vida överlägsen den föregående formen. Mikrokristallin hydroxyapatit, citrat och glycinat är också utmärkta former av kalcium.

Benmjöl innehåller fosfor, och de flesta som är i behov av ett kalciumtillskott är betjänta av att förbättra kalcium/fosforförhållandet. Detta syfte motverkas av benmjöl och av kalciumfosfatformen. Man hittar också ofta tungmetaller i dolomit och benmjölstillskott.

Kalciumkarbonat är den billigaste källan och den mest alkaliska, men kalciumkarbonat är svår att ta upp för personer med nedsatt produktion av saltsyra. Denna form bör intas tillsammans med citronvatten eller/och saltsyratabletter. Många former av billiga kalciumtillskott har visat sig innehålla tungmetaller. Ostronskal och benmjöl innehåller ofta bly.

Korallkalk är en mycket basbildande form av kalk som kommer från havet. Kalciumcitrat är en av de allra bästa formerna av kalcium. Aminosyrabundet kalcium, kalcium EAP2, kalciumlaktat, kalciumglukonat, kalciumglycinat, kalciumcitrat, kalciummalat, kalciumfumerat, kalciumaspartat och mikrokristallin hydroxyapatit är lättare att ta upp men är dyrare former av kalciumtillskott. De omvandlas snabbare och lättare till jonformen. Hydroxyapatit innehåller dessutom levande enzymer, aminosyror, kollagen och mineral för ett överlägset kalciumtillskott för skelettuppbyggnad.

Det är bäst att inta kalciumtillskott flera gånger i samband med måltiderna, inta helst största dosen varje kväll före sängdags. Man förlorar mest kalcium när man sover. Upptag av kalk verkar vara något bättre mellan målen och nattetid. Inta gärna 2–3 tabletter eller kapslar kalcium-magnesiumtabletter före sängdags samt 1–2 st. på morgonen.

Dessutom kan ett kalciumtillskott ha en positiv och lugnande effekt på sömnen. Vissa kalciumtillskott kan i höga doser ge förstoppning. Detta kan undvikas genom att byta form eller inta en magnesium/kalciumkombination.
Ett bra kalciumtillskott bör innehålla halva eller lika mängder magnesium som kalcium.

Kom ihåg att mängden elemental kalcium är den avgörande mängden och inte kalciumsalter.
När kalcium är kelaterat det lättare för kroppen att absorbera det.

Nyckelorgan
Nerver, skelett (ben), tänder, hår, njurar, muskler, hjärta, tjocktarm.

Absorptionsbefrämjande ämnen
Vitaminer: A, C, D, F. Mineral: Mg, Mn, P, Zn, Fe.

Synergister
Mineral: Mg, P, Cu, Na, K, Se.

Antagonister
Vitaminer: A, B1, B6, B3, C, E, Mineral: Mg, P, Na, Pb, K, Zn, Fe, Mn, Cd.
Analyser och mätmetoder
Hårmineralanalys och kalcium
Dr Jeffrey Bland från USA har kartlagt förhållandet mellan höga koncentrationer av kalcium i håret och förhöjda bisköldkörtelvärden. Dessa förhöjda värden leder till en felaktig fördelning av kalcium från benstommen¬ till kroppens bindväv och orsakar förkalkning av bindväv och blodkärl. Den mjuka bindväven skall normalt innehålla mycket små mängder kalcium.

Förhöjda kalciumnivåer i håret tyder på obalanser i ämnesomsättningen av kalcium i form av minskning av kalcium¬inne¬hållet i benstommen och med en motsvarande onormal ökning i kroppens blodomlopp, organsystem och bindväven. Det är i detta sammanhang också vanligt att magnesiumhalten i håret är förhöjd medan natrium- och kaliumkoncentrationerna är lägre än normalt.
Denna symtombild brukar intimt förknippas med olika typer av allergier.

• Individer med låga kalciummängder i håret lider av otillräck¬lig absorption av mineral från matsmältningskanalen. Detta kan ha sin orsak i otillräckliga mängder saltsyra i magsäcken, bristfäl-lig utsöndring av matsmältningsenzymer från bukspott¬körteln, födoämnesallergier vilka kan ge inflammationer i matsmältningskanalens slemhinnor samt ett flertal andra faktorer.
• Övriga mineralnivåer kan ge ytterligare ledtrådar. En förhöjd aluminiumnivå kan vara ett tecken på toxicitet i bisköldkörtlarna, vilket orsakar en ökad sekretion av bisköldkörtelhormon. Låga nivåer av många av de övriga mineralämnena – zink, koppar, mangan, krom och selen – bör leda misstankarna till bristfällig absorption.
• Högt Ca i förhållande till P visar på tendens till långsam ämnesomsättning och att man huvudsakligen är styrd av det parasympatiska nervsystemet.
• Lågt Ca i förhållande till P visar på tendens till en snabb ämnesomsättning, att man huvudsakligen är styrd av de sympatiska nervsystemet.
• Högt Ca i förhållande till K visar på tendens till låg sköldkörtelfunktion.
• Lågt Ca i förhållande till K visar på tendens till hög sköldkörtelfunktion.
• Högt Ca i förhållande till Mg visar på tendens till muskelspänningar, stram muskulatur, ökad bisköldkörtelaktivitet och tendens till hyperinsulinism.
• Lågt Ca i förhållande till Mg visar på tendens till slapp muskulatur, nedsatt bisköldkörtelaktivitet och hypoinsulinism.
• Lågt Ca i förhållande till Na visar på tendens till högt blodtryck.
• Lågt Ca och Mg i håret tillsammans med förhöjt Na och K tyder på nedsatta eller utbrända binjurar.

Serumkalcium, eller joniserat kalcium, varierar trots brister i kosten eller långsam förlust i benstommen.
Förhållandet mellan serumkalcium och fosfor är mycket viktig för ett friskt skelett, friska njurar och många andra funktioner. Kvoten Ca:F:serum bör vara 1-2:1. Bentäthetsmätningar (DEXA) är ett bra sätt att utvärdera benskörhet. Röntgen visar endast förändringar i skelettet som sker efter att urkalkningsprocessen pågått en längre tid och minst 30 procent av benstommen redan har försvunnit. Förhöjt kalcium i håret tyder oftast på behov av kalcium för en bättre benstomme, men kan ibland tyda på förhöjt serumkalk, bisköldkörtelstörning eller förhöjda D-vitaminvärden. Låga kalciumvärden i håret tyder på behov av kalcium.
Dr Lowenburgs venkärlstest. Sätt en blodtrycksmanchett på mitten av vaden. Om smärta uppstår innan man har pumpat upp trycket till över 200 mg/Hg, misstänk kalciumbrist.

Exempel på studier, referenser

Tandlossning och kalcium
Tandlossning och sjukliga förändringar runt tandrötterna påverkas mycket positivt av ökat kalciumintag. 10 patienter tog ett kalciumtillskott (500 mg 2 ggr per dag) under 6 månader. Av dessa visade 8 av 10 minskat antal tandfickor, mindre tecken på tandlossning och betydligt lägre frekvens av inflammation runt tandrötterna. Röntgenbilder visade att benskörhetsprocessen hos käkbenet hade stannat upp, samt bevis på nybildning av käkben hos 7 av 10 deltagare.
Krook L. et al. “Human periodontal disease: Morphology and response to calcium therapy”. Cornell Vet, 1972;62:1:32-53.

Bentäthet och kalcium
1. Många anser att benskörhet är en barnsjukdom. Om man inte bygger upp bentätheten med kalcium- och mineralförrådet och stödjer bentätheten under barndomen och tonåren får man större problem med benskörhet senare i livet. Denna studie visar hur kalciumintag påverkar bentätheten hos unga flickor. Studien utvärderade användningen av 500 mg kalcium citrat-malat eller placebo hos 94 flickor i tonåren. Flickorna som intog kalciumtillskottet hade en bättre bentäthet.
Teegarden D. et al. “Calcium Supplementation Increases Bone Density in Adolescent Girls”. Nutr Rev, 1994;52:5:171-172.

2. Forskarna i följande studie och artikel anser att ett högre kalciumintag än RDI behövs för att uppnå en tillfredsställande bentäthet och förebygga benskörhet senare i livet. Dessutom minskar man risken för högt blodtryck och tjocktarmscancer genom att ta tillskott av kalcium. Rekommenderad dos på tillskott är 1 250 mg per dag hos barn och 1 450 mg per dag hos tonåringar.
Miller GD. et al. “Required versus optimal intakes: A look at calcium”. J Nutri 1994;124:1404-5.
Abrams SA. et al. “Calcium metabolism in girls: current dietary intakes lead to low rates of calcium absorption and retention during puberty”. Am J Clin Nutr, 1994; 60:739-43.

Bentäthet och förhållandet mellan kalcium och fosfor
En studie med 158 kvinnor uppdelades i flera grupper. Författarna anser att kalciumtillskott har marginella eller ringa positiva effekter i behandling av benskörhet om Ca: P förhållandet är
mer än 1–1,25.
Albanese AA. et al. “Effects of dietary calcium:phosphorus ratios on utilization of dietary calcium for bone synthesis in women 20-75 years of age”. Nutr Reports Int, 1986;33:6:879-91.

Hydroxyapatit vid frakturer
60 vuxna kaniners benläkningsförmåga jämfördes efter standardiserade frakturer. De delades upp i grupper och en grupp fick organiska benstommeextraktet ossein-hydroxyapatit (Ossipan), en fick ossien-hydroxyapatit utan organiska ämnen, en fick kalciumkarbonat och en grupp var kontroll. Organisk hydroxyapatitgruppen hade bäst benläkning, dock förelåg ingen signifikant skillnad jämfört med den andra apatitgruppen. Artikelförfattarna anser att “hydroxiapatit har en uppenbar klinisk potential och bör betraktas som ett ämne som har specifika och sofistikerade effekter på benmetabolismen och inte bara som ett mineraltillskott”.
Annefeld M. “The influence of ossein-hydroxapatite compound (´Ossopan´) on the healing of a bone defect”.
Curr Med Res Opin, 1986;10:241-50.

Hydroxyapatit och kalciumupptag
14 friska personer fick antingen Ossopan eller det mer konventionella tillskottet kalciumglukonat. Kalciumglukonat gav en kraftig och övergående generell kalciumhöjning (och fosfatminskning) och behandling med Ossopan gav en höjning av joniserat kalcium, samtidigt som den totala kalciumnivån låg oförändrad. Artikelförfattarna menar att kalciumupptaget från Ossopan är minst lika bra som kalciumglukonatupptaget och kan vara ett alternativ i klinisk praxis.
Budin T. et al. ”Absorption intestinale de calcium et de complexe osseino-mineral:evaluation par des dosages conventionnels”.
Schweiz med Wschr, 1986;116;50:1780-3.

Tibiaskaftsfrakturer
I denna dubbelblinda studie gavs antingen Ossopan eller placebo till 85 personer med fraktur på tibiaskaftet. Hos personer över 55 år (26 st.) kunde en signifikant förkortning i läkningstid ses jämfört med placebo. I en annan del av studien gav man Ossopan till 28 personer med svårläkta frakturer och 25 av dessa läkte inom ett par veckor.
Mills TJ. et al. “The use of a Whole Bone Extract in the Treatment of Fractures”. Manit Med Rev, 1965;45:92-6.

Intag av kalk från mat och tillskott tillsammans, är bäst för skelettet
Bland 170 friska kvinnor som passerat menopausåldern hade de med ett högt intag av kalcium, primärt genom kosten, eller genom kosten samt kosttillskott, en högre bentäthet än de kvinnor som enbart ätit tillskott.
Napoli N. et al. ”Effects of dietary calcium compared with calcium supplements on estrogen metabolism and bone mineral density”
Am J of Clin Nutr, 2007;85:5:1428-33

Kalk och benskörhet
Ökat intag av kalk i kosten skyddar kinesiska kvinnor från benskörhet. Kvinnor som intog högsta mängden av kalk (> 900 mg) genom kosten hade mindre förlust av benvävnad än grupper som intog mindre kalk i kosten.
Ho SC. et al. “High Habitual Calcium Intake Attenuates Bone Loss in Early Postmenopausal Chinese Women: An 18-Month Follow-Up Study”. J Clin Endocrinol Metab, 2004;89:2166-70.

Kalciumrikt mineralvatten minskar benförlust
Ett dagligt intag av 1 liter mineralvatten innehållande 596 mg Ca/liter visade sig minska takten av benförlust hos 152 kvinnor som hade passerat menopausåldern.
Meunier PJ. et al. “Consumption of a high calcium mineral water lowers biochemical indices of bone remodeling in postmenopausal women with low calcium intake”. Osteoporos Int, 2005;16:10:1203-9.

Förebygger frakturer
Optimala mängder av kalciumintag förebygger frakturer.
Lewis RD. et al. “Nutrition, physical activity and bone health in women”. Int J Nutr, 1998;8:3:250-84.

Kalk, D-vitamin och frakturer
Kvinnor som konsumerar > 12,5 g D-vitamin från mat och tillskott hade 37 procent lägre risk för höftfrakturer. Risken minskade inte med vare sig intag av mjölk eller mera kalcium i kosten.
Feskanich D. et al. “Calcium, Vitamin D, milk consumption, and hip fractures: a prospective study among postmenopausal women”.
Am J Clin Nutr, 2003;77:2:504-11.

Kalcium, motion och benmassan
Intag av kalciumtillskott och regelbunden motion ökade benmassan hos 144 tonårstjejer i åldern 16–18 år. Intag av 1 000 mg kalciumkarbonat samt motion gav en ökning av benmassan vid alla mätningar efter en 15,5 månaders period.
Stear SJ. et al.”Effect of a calcium and exercise intervention on the bone mineral status of 16–18-y-old adolescent girls”.
Am J Clin Nutr, 2003;77:985-92.

 


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Tävla och vinn boken “Den växtbaserade kosten”

Tävling

Tävla och vinn boken "Den växtbaserade kosten" där du kan lära dig mer om fördelarna av att äta växtbaserat från läkaren Tobias Schmidt Hansen och dietisten Maria Felding. I boken tar de upp myter och missförstånd och besvarar de vanligaste frågorna om vad det innebär att äta växtbaserat samt ger en praktisk introduktion.

Lär känna de fyra olika sömnfaserna

Hälsa

Visste du att alla människor går igenom fyra olika faser av sömn och att vi gör detta i cykler på mellan 90 och 120 minuter - flera gånger per natt? Sömnforskaren Christian Benedict förklarar allt om de fyra sömnfaserna.

Hjärnträning hjälper utmattade

Forskning

Många som drabbas av utmattningssyndrom får också problem med minne och koncentration. Nu visar ny forskning att det är möjligt att förbättra sina kognitiva funktioner – och att detta även kan ha positiva effekter på återhämtningsförloppet.

sågspån och trästockar

Sågspån – den nya maten?

Forskning

Nu ska sågspån och halm omvandlas till livsmedel.  Det är Miljö- och energidepartementet som nu gör en mångmiljonsatsning på klimatsmart mat – närmare bestämt på ett forskningsprojekt där trä ska göras ätbart genom fermentering. Satsningen skulle i förlängningen kunna innebära vinster för Sveriges skogs- och lantbruk.

3 superknep vid förkylning

3 superknep vid förkylning

Förkylning

Vid den här tiden på året, när våren står precis bakom dörren och vädret ser olika ut från dag till dag, är det lätt att bli förkyld. Vilket många gånger faktiskt är helt onödigt.  För de virushämmande knepen finns där – och ser man bara till att ta hand om sig i övrigt är chansen att hålla sig frisk större än många tror.  Här är infon som hjälper dig på vägen. 

Dansk duo bakom ny bok om växtbaserad kost

Kost

Det ökade intresset för miljö, etik och hälsa har lett till ett växande intresse för veganism och en mer växtbaserad kost. Många frågar sig om det verkligen är hälsosamt att bara äta mat från växtriket, mycket tyder på att de som äter växtbaserat löper lägre risk för många vanliga folksjukdomar. Det menar läkaren Tobias Schmidt Hansen och dietisten Maria Felding som skrivit boken "Den växtbaserade kosten".

“Vinterkräksjukan sprids via luften”

Mage

Det är högsäsong för vinterkräksjukan, och stora som små drabbas. Nu tror forskare att det smittsamma viruset kan transporteras i mycket små vattendroppar. Det gör att det i fortsättningen kan komma att räknas som luftburet och att det kan behövas andra metoder än vi hittills trott för att begränsa spridningen.

ögg

Nu är ägg farligt – igen

Forskning

Först var det farligt, sedan var det inte farligt, sedan var det farligt igen.  Äggens vara eller inte vara som livsmedel har diskuterats i decennier. Anledningen? Jo, huruvida ägget – på grund av sin mängd kolesterol, i främst gulan – är farligt för oss eller inte. Buden har varit olika. De senaste åren har ägg ansetts ofarliga på grund av tesen att kroppen faktiskt förmår kontrollera kolesterolmängden i blodet. Men – nu är de alltså farliga igen, enligt en ny studie presenterad i tidskriften Jama.

D-vitamin

Så länge räcker ditt lager av D-vitamin

Naturlig hälsa

Nu när solen är tillbaka, innebär det att du kan lägga undan burken med D-vitamin? undrar du. Eller tog du kanske aldrig fram den – eftersom du solgassade en hel del när du var i Thailand i julas – och tänker att ditt lager nog fortfarande räcker? Ja, det är inte helt lätt att veta hur det står till med kroppens D-vitamindepåer – så låt oss reda ut saken.

Nu slipper Marita nätter med värmevallningar

Hälsa

När Marita kom in i klimakteriet fick hon kraftiga värmevallningar och orolig sömn. Hon vaknade blöt av svett nästan varje natt. I somras började Marita ta ett växtbaserat läkemedel för klimakteriebesvär och efter ett tag var svettningarna i princip helt borta.

Skönhetspanelen testar: Ansiktsrengöring

Hud

Att tvätta ansiktet är något de flesta gör åtminstone en gång om dagen, vanligen på kvällen då vi vill bli rena från den smuts vi samlat på oss under dagen och ta bort eventuell make-up. Det finns många olika sorters rengöring att välja på men experter menar att krämer och geler är att föredra framför att tvätta sig med vanlig tvål som riskerar torka ut huden. Kureras skönhetspanel har testat fyra populära märken inom naturlig hudvård och utsett en favorit.

kvinna på soffa tar sig åt ryggen

En av tio har tyst njursjukdom

Allmänt

En av tio svenskar lider av kronisk njursjukdom, en sjukdom som både sänker livskvaliteten och kan bli livshotande. Men de flesta vet inte om att de är drabbad, trots att tidig upptäckt kan leda till att utvecklingen hinner bromsas. Det handlar om en tyst folksjukdom som ofta missas av vården – men helt i onödan, enligt experterna.  Det finns nämligen några enkla sätt att få en indikation på huruvida man är drabbad eller ej. Vilka får du veta mer om här.

Sallad med romantisk touch

Recept

Rödbetor, röda äpple och gojibär sprider ett rosa skimmer över denna enkla men goda sallad, varför inte bjuda på en både nyttig och välsmakande överraskning vid nästa romantiska tillfälle.

öga

Behandling vid glaukom – ögonsjukdomen många missar

Hälsa

Glaukom anses vara en lömsk sjukdom. Förloppet går så långsamt att många inte förstår att de är drabbade. Skulle de få diagnosen i tid skulle de sannolikt lyckas bromsa sjukdomen – som annars riskerar att göra dem blinda.  I och med Världsglaukomveckan 10-16 mars poängterar därför Glaukomförbundet vikten av att kontrollera sina ögon regelbundet – och Kureras näringsexpert Zarah Öberg tipsar om naturliga knep som kan förbättra läget för dem som fått sjukdomen konstaterad.

kvinna med selleriknippe och sellerijuice i glas

Hört talas om trenden sellerijuice? Detta sägs det vara bra för

Trendspaning

Din syster gör det, Robert DeNiro gör det, till och med din läkare gör det. Din granne gör det däremot ABSOLUT inte, avfärdar det tvärtom bestämt som en myt. Plötsligt har selleri, eller snarare sellerijuice, blivit någonting superhypat. Men varför har det blivit en sådan enorm hälsotrend, vad sägs sellerijuice vara så bra för – och hur ska man egentligen förhålla sig till hela grejen? Kurera har tittat närmare på sellerijuice-trenden, en av senare års absolut största virala hälsohyper.

Carl Schlyter: “Minskade klyftor förbättrar hälsan”

Kurera debatt

Debatten kring sjukvård handlar ofta om hur vi behandlar ohälsa. Vi behöver mer resurser, fler sjuksköterskor och hur vården ska organiseras blir till ändlösa debatter. Mer sällan talar vi om hur individen kan förebygga ohälsa. Träning för äldre, bättre kosthållning, minskad stress i arbetslivet. Allra mest sällan talar vi om hur samhällsstrukturer kan skapa ohälsa. Det vill Carl Schlyter partiledare för det nybildade partiet Vändpunkt ändra på.

Forskning stödjer naturens läkande krafter

Eko/miljö

Naturens inverkan på vår hälsa studeras flitigt, och resultaten talar ett samstämmigt språk. Både grönska och närhet till vatten bidrar starkt till vårt välmående och är därför viktiga att ha tillgång till och helst så nära som möjligt enligt svenska forskare.

kvinna vid kontorsbord

16:06-rörelsen: “Vi kan inte vänta 25 år till på jämställda löner”

Politik

Trots att många lever i tron att Sverige är ett jämställt land ligger kvinnors löner fortfarande i genomsnitt 11,3 procent lägre än mäns. Dessutom är Sverige långt ifrån jämlikt när det gäller fördelningen av föräldrapenning- och vabbdagar, något som i förlängningen även det får stora ekonomiska konsekvenser för kvinnorna. "Vi kräver att regering, arbetsgivare och arbetsmarknadens parter vidtar nödvändiga åtgärder för att jämna ut dessa skillnader och att det görs nu", säger Carina Ohlsson, S-kvinnornas förbundsordförande och en av talespersonerna för 16:06-rörelsen, till Kurera.

Jenny hjälper kvinnor att förstå sin menscykel

Gravid/barn

Jenny Koos är sexualhälsorådgivare och föreläsare. Till henne söker sig kvinnor som inte får hjälp i den konventionella vården. Framförallt hjälper Jenny kvinnor att bli gravida, men hon utbildar dem också i hur de på ett naturligt sätt kan undvika att bli gravida.

Första hjälpen för fnasiga nagelband

Hud

Händer och naglar är väldigt utsatta. Kyla, värme, starka tvålar, föroreningar och kemikalier kan göra att huden torkar ut med fnasiga nagelband till följd. Något som kan märkas lite extra när vintern börjar lida mot sitt slut, men ömmande och trasiga nagelband går att läka och genom lite omsorg kan man se till att förhindra problemet. Kureras hudexpert Johanna Bjurström delar med sig av sina bästa tips.

Enkla vardagstips för en hälsosammare kost

Kost

Det finns inte en enda metod, kosthållning eller diet som passar alla. Bästa sättet att hitta rätt kost för dig är att är att testa sig fram enligt nutritionisten Lina Åhlén. Den här gången tipsar hon om hur vi får i oss mer grönsaker.

Bättre sömn och fokus med ashwagandha

Hälsa

Katarina jobbar natt på ett stödboende vilket betyder att hon kan bli störd när som helst i sin sömn. Att försöka hålla normala sovrutiner de nätter hon inte arbetar blev under en period svårt, men med hjälp av ashwagandha blev både sömnen och fokuset bättre.

Sova ikapp under helgen? Lita inte på det!

Forskning

Vi har väl alla gjort det, kompromissat med sömnen för att få arbetsveckan att gå ihop. Men det som kan ge kortsiktig vinning i form av mer tid kan stå oss dyrt i längden. Att sova längre på helgen för att komma ikapp räcker en bit men inte hela vägen visar ny forskning.