Flicka med huvudet i händerna

Känner du dig missmodig eller mår psykiskt dåligt? Du kan ha litiumbrist

Fakta

Pehr-Johan Fager är fil kand i kemi och biologi från Uppsala universitet och har arbetat inom medicinindustrin i 25 år, varav 17 år med in vitro diagnostik där han introducerat en rad ny tester och analysmetoder. Detta bland annat kring diagnostik av olika tumörer, hormoner, diabetes och hjärtinfarkt, samt olika virus och bakterier. Han har också skrivit eller varit medförfattare i flera vetenskapliga publikationer. Sedan tio år tillbaka jobbar han i eget företag med att hjälpa bolag, organisationer och individer att utvecklas och må bättre.
Pehr-Johan har en bakgrund inom hälsa och är ordförande i Riksförbundet Hälsofrämjandet (Sveriges äldsta organisation kring hälsa och miljö, grundad 1940 av hälsoprofilen Are Waerland) och har tidigare suttit i deras styrelse under flera år. Sedan april 2016 sitter han också i styrelsen för SSOM (Svenska Sällskapet för Ortomolekylär Medicin). Han har skrivit många hundra artiklar i olika hälsofrågor och publicerat fyra böcker, bland annat ”Litium – det nya hälsomineralet”, som bygger på sju års litteraturstudier kring hur litium påverkar biologiska system och vår hälsa.

Att vi behöver mineralämnen som exempelvis magnesium, natrium, kalium och kalcium för vår hälsa vet nog redan många av de personer som kommer att läsa det här.
Men hur många känner egentligen till mineralet litium – och hur viktigt det är för att vi ska må bra psykiskt?
Då många idag förmodligen lider brist på litium borde det finnas all anledning att mineralet godkänns som kosttillskott. Förmodligen skulle det göra enorm skillnad för folkhälsan – både den fysiska och psykiska.

Litium är ett grundämne som finns överallt i naturen, men som använts som läkemedel sedan 1950-talet, och då främst mot bipolär sjukdom. Detta är dock i doser mer än 100 gånger högre än vad man får i sig på naturlig väg. Litium är mycket närbesläktat med natrium och kalium och modern forskning har visat att det har en rad viktiga funktioner hos oss människor. Brister kan bland annat leda till beteendestörningar och lättare depressioner.

► Läs också: 1,6 miljoner svenskar äter läkemedel för att förbättra sin psykiska hälsa

 

Lyder under läkemedelslagen och får inte säljas som kosttillskott
Att grundämnet litium är ett läkemedel och lyder under läkemedelsförordningen kan tyckas märkligt. Det gör också att man inte får tillsätta det som kosttillskott. Enda sättet att få i sig lite mer litium är via naturliga matvaror.
Hur mycket litium det finns i kosten varierar dock mycket beroende på vad man äter och var man bor. Jag skriver lite om naturliga källor till litium längre ner – men först lite historia.

Högre litium i dricksvattnet = lägre självmordsfrekvens
Det hela började redan 1990 då det publicerades en artikel som visade att i områden i Texas, som hade lite högre nivåer av litium i dricksvattnet, var frekvensen av självmord lägre. Så även antalet våldsbrott, våldtäkter och annan kriminalitet. Här rörde det sig om nivåer av litium i en liter vatten som var som högst tusen gånger lägre än den dagliga läkemedelsdosen.
Det dröjde dock ända till 2009 innan nästa studie kring sambandet mellan självmord och litium publicerades. Det var en studie från Japan och den visade på samma resultat. Sedan dess har det hunnit publiceras ett tiotal studier kring detta från olika delar av världen.
I en översiktsartikel från 2014, där man sammanställt alla studier, kunde man konstatera att det finns ett samband mellan högre nivå av litium i dricksvatten och lägre frekvens av självmord i befolkningen.

► Läs också: Saffran höjer mängden aktivt serotonin i hjärnan

Men i svensk media har det varit tyst
Har då detta fått någon uppmärksamhet i svensk massmedia eller över huvud taget diskuterats inom hälso- och sjukvården? Nej, att ett litet extra tillskott på litium skulle kunna påverka hur vi mår mentalt, och få väldigt positiva effekter helt naturligt, har inte uppmärksammas på något sätt.
Tyvärr är nog problemet att litium är ett helt naturligt ämne. Och den enda medicinska användningen som finns, litium i hög dos, är redan fast förankrat i facket för läkemedel hos skolmedicinen – och inte kan väl ett tillskott i låg dos ha någon effekt?

Beteendestörningar, aggressivitet och fortplantningsproblem vid djurstudier där litium uteslöts ur kosten
Mycket forskning kring detta gjordes faktisk på djur redan under 1970- och 1980-talet där man uteslöt litium helt ur kosten. Getter, råttor och möss visade då tydligt på beteendestörningar som bland annat ökad aggressivitet, men hade också problem med fortplantningen. Man kunde också se att litium fördes över från modern till fostret, genom att mäta nivåerna hos djur som i andra och tredje generationen fick nära nog litiumfri kost.

40 procent läge litium hos mammor till barn med autism
Det finns också en studie på människor från 2006 som visar att mammor till barn med autism hade 40 procent läge nivå av litium i hårprover än mammor med barn utan autism, men att de autistiska barnen bara hade 15 procent lägre nivå. Man ska inte dra för långtgående slutsatser av en sådan studie, men den motsäger inte det man sett i tidigare djurförsök, vilket skulle tyda på att litium ”tankas över” från mamman under graviditeten för det är så viktigt för fosterutvecklingen. En studie visar också att fostret har de högsta nivåerna av litium under första trimestern. Här behövs dock mycket mer forskning.

 

► Läs också: Upptäck ditt näringsbehov – med hårmineralanalys

Lägre nivåer hos våldsbrottslingar och lågpresterande elever
Mätning av mineralämnen i hårprover, som är ett mått på hur mycket litium man får i sig under en längre period, har också visat på lägre nivåer hos personer som haft hjärtinfarkt, våldsbrottslingar och lågpresterande elever i skolan. Märkligt med hjärtinfarkt kan tyckas, men litium minskar faktiskt också inflammationsgraden i kroppen.

0,4 mg extra per dag gör stor skillnad
När det gäller mentalt välmående finns det också en mycket intressant studie på människor från 1994 där man gett ett tillskott på 0,4 milligram litium per dag, (300-400 gånger lägre nivå än läkemedelsdosen), och jämför med en grupp som fick placebo. Efter fyra veckor visade de som fick litium på en starkt signifikant ökning i sin ”mental score”, medan de som fick placebo låg kvar på samma nivå som innan.
Då det bara finns en sådan studie publicerad gjorde jag själv 2015 en liten motsvarande studie där jag delade upp åtta personer i två grupper. Den pågick dock bara i 20 dagar. Resultatet bekräftade däremot den tidigare studien. De som fick litium ökade sin ”mental score” med 26 procent, jämfört med de som fick placebo som ökade sin ”mental score” bara med sex procent.

► Läs också: Koppling mellan brist på omega-3 och ökad risk för beteendeproblem

Pehr-Johan FagerNaturliga källor till litium
Mest litium finns det i växter som hör till växtfamiljen Solanaceae, som exempelvis tomat, aubergine och paprika. Hur mycket beror dock på markens litiuminnehåll, det vill säga var de odlats. Det varierar en hel del på olika platser runt om i världen. Svenska jordar är relativt litiumfattiga.
Mest finns dock i alger och vissa växter som växer efter havskusten såsom havssallad, även kallad glasört. Det beror på att havsvatten innehåller 0,2 mg/l, vilket är mer än 20 gånger det som finns i sjövatten.
När det gäller animaliska produkter är de i regel mycket litiumfattiga. Mjölk och ägg kan innehålla en hel del, men det beror helt på var kossan betat och vad hönan ätit.
Många har idag svårt att få i sig mer än 1 mg/dag, vilket omnämns i litteraturen som ett riktmärke för vårt dagliga behov. Enligt WHO får de flesta i världen bara i sig 0,1 mg eller mindre per dag.

 

 Läs också: Hur mycket "motarbetar" litiumet egentligen mina tillskott? Experten svarar

Litium påverkar många delar av vår hälsa – inte bara psyket
Sambandet mellan ett litet tillskott på litium och mentalt välmående är dock bara en del av all den forskning som idag finns kring litium och effekter på vår hälsa. Idag vet vi också via biokemisk grundforskning varför litium har de effekter det har. Viktigast är dess påverkan på enzymet GSK3, som i sin tur påverka ett 100-tal andra enzymer varav 20-talet är transkriptionsfaktorer, det vill säga avgör vilka gener som ska vara aktiva. En av de viktiga effekter man sett är att litium stimulerar tillväxten av nervceller i hjärnan.
Andra viktiga funktioner som litium påverkar är, som tidigare nämnts, inflammationsgraden i kroppen, men också glukosomsättningen, samt processer som bidrar till demens. Men litium tränger även ut aluminium ur kroppen och det finns en djurstudie som visar att litium skyddar mot de negativa effekter kadmium har när det gäller den manliga fortplantningen. 

► Läs mer om litium (Li) i Kureras Näringsguiden

Av Pehr-Johan Fager, kemist, företagare och författare

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Pehr-Johan Fager är fil kand i kemi och biologi från Uppsala universitet och har arbetat inom medicinindustrin i 25 år, varav 17 år med in vitro diagnostik där han introducerat en rad ny tester och analysmetoder. Detta bland annat kring diagnostik av olika tumörer, hormoner, diabetes och hjärtinfarkt, samt olika virus och bakterier. Han har också skrivit eller varit medförfattare i flera vetenskapliga publikationer. Sedan tio år tillbaka jobbar han i eget företag med att hjälpa bolag, organisationer och individer att utvecklas och må bättre.
Pehr-Johan har en bakgrund inom hälsa och är ordförande i Riksförbundet Hälsofrämjandet (Sveriges äldsta organisation kring hälsa och miljö, grundad 1940 av hälsoprofilen Are Waerland) och har tidigare suttit i deras styrelse under flera år. Sedan april 2016 sitter han också i styrelsen för SSOM (Svenska Sällskapet för Ortomolekylär Medicin). Han har skrivit många hundra artiklar i olika hälsofrågor och publicerat fyra böcker, bland annat ”Litium – det nya hälsomineralet”, som bygger på sju års litteraturstudier kring hur litium påverkar biologiska system och vår hälsa.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Fett från fisk dämpar inflammationer i kroppen

Forskning

Balansen mellan ditt intag av omega-3 och omega-6 påverkar din risk för inflammation. En kost rik på omega-3 minskar risken att drabbas. Studierna på omega-3 har dock varit tvetydiga – vilket bland annat beror på att alla fiskoljor helt enkelt inte är lika. Uppsalaprofessorn Tom Saldeen har forskat på just fiskolja. Kurera bad honom förkla­ra varför vissa oljor inte har någon effekt alls – medan andra har en signifikant antiinflammatorisk effekt på bland annat hjärta, kärl och leder.

Enzymerna lugnade Karins mage

Hälsa

Ett aktivt liv med familj, karriär och träning. Men en mage som reagerar precis före ett spännande möte eller när spinningpasset ska börja, ställer till det. Lösningen – några kapslar med örter och enzymer.

“Mångfald och artrikedom gynnar alla bin”

Övrigt

Idag 20 maj firas honungbina över hela världen. I Slovenien, som ligger bakom införandet av World Bee Day, håller man honungsbiet högt och biodlingen har traditionellt hög status. I Danmark har det däremot utbrutit en infekterad konflikt mellan anhängare till de vilda bina och biodlarna och deras honungsbin. I Sverige menar forskare att konflikten är onödig.

5 enkla steg för att äta nyttigare!

Kost

Jenny Westman och Linnea Eriksson är fullfjädrade hälsopedagoger och proffsiga matbloggare med ett välbesökt Instagramkonto, som är en total dröm för alla foodies. De utsågs till Årets hälsobloggare 2017 – och tycker att det är viktigt att fylla på kroppen med bra bränsle för att orka med livets alla utmaningar. Här delar de med sig av fem tips för hur du enkelt äter nyttigare – och avslöjar vad de själva äter för dagliga kosttillskott.

 

Smartphone med podden synlig - petra månström infälld

Kunskapsföretaget lanserar hälsopodd

Allmänt

Ihop med poddkändisen Petra Månström drar nu hälso- och kunskapsföretaget Holistic igång en ny podd. Tanken är att inspirera och sprida kunskap om nya vägar till hälsa och välmående - men utan pekpinnar och orimliga krav. "Tillsammans har vi skapat podden som jag så länge har letat efter. En podd som alla kan ta till sig", säger programledaren Petra Månström.

 

Nutritionisten: Vad är kalorirestriktion?

Kost

Kalorirestriktion är när man äter färre kalorier men ändå får i sig tillräckligt med näring. Det har länge varit känt att en minskning av intaget av kalorier främjar hälsan. Hälsosam kalorirestriktion ger positiva effekter på vikt och hjärt-kärlhälsa men extrem kalorirestriktion eller självsvält är varken bra för hälsan eller effektiv vid viktminskning, varnar Lina Åhlén.

 

Din favoritmusik aktiverar hjärnans belöningssystem

Mental hälsa

Dopamin spelar en direkt roll i den känsla av välmående som framkallas av att lyssna på musik vi tycker om visar en ny studie. Att lyssna på den musik du älskar gör att din hjärna frigör mer dopamin – en kemikalie som gör att vi känner oss engagerade och motiverade och som spelar en viktig roll för människans känslomässiga och kognitiva funktion. 

Större risk att dö efter operation för singlar och lågutbildade

Forskning

Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation. Personer som lever ensamma eller saknar vidareutbildning befinner sig i större utsträckning i riskzonen än personer som lever i par eller har "Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen", säger Susanne Nielsen, forskare vid Göteborgs universitet.

 

Skönhetspanelen testar ansiktsmasker

Hud

Lägg en ansiktsmask – blunda och vila medan masken gör sitt på huden. Bättre boost för både hud och själ får man leta efter. Kureras skönhetspanel har testat några ekologiska ansiktsmasker och hittat en favorit.

Artros: Hjälper ingefära och gurkmeja?

TV

Flera studier på ingefära och kurkumin – den verksamma ingrediensen i gurkmeja – pekar enstämmigt på att dessa har antiinflammatoriska effekter. Forskarna vet till och med vilka komponenter i kroppen som örterna påverkar och hur – och har sett effekt vid bland annat artros.

 

Karin Björkegren Jones

”Det är aldrig för sent att investera i sin hälsa”

Intervju

Aldrig förr har det pratats så mycket om klimakteriet och kvinnors hälsa som nu. Yogaläraren, författaren och hälsoprofilen Karin Björkegren Jones har under 30 år belyst kvinnohälsa i artiklar, böcker, via yogan och nu i podden Kvinnoliv. Karin tycker att kvinnor ska kräva att bli lyssnade på när de söker vård. Det ska vara en självklarhet att ha rätt till olika behandlingsmetoder och mediciner och kanske det allra viktigaste – vi ska lära av våra erfarenheter och varandra och jobba förebyggande för att bibehålla hälsan långt upp i åren.

Nypon håller Sofies artros i schack

Hälsa

Artros i fingrarna höll på att sätta stopp för Sofie Turses dröm att bli fysioterapeut. Hon ville inte långtidsbehandla sin artros med traditionella värktabletter. Ett extrakt av strandnypon blev hennes räddning.

Ny teknik ska minska mängden läkemedel i avloppsvattnet

Eko/miljö

Aktiva substanser i de mediciner vi stoppar i oss passerar ofta genom kroppen och ut i toaletten. De flesta av våra reningsverk är dåliga på att ta bort läkemedelsrester ur avloppsvattnet, vilket kan orsaka hormon- och beteendestörningar hos fiskar och andra djur om de hamnar i sjöar och vattendrag. Nu satsar flera svenska reningsverk på ny teknik för att få bort substanserna, rapporterar Vetenskapsradion.