Flicka med huvudet i händerna

Känner du dig missmodig eller mår psykiskt dåligt? Du kan ha litiumbrist

Fakta

Pehr-Johan Fager är fil kand i kemi och biologi från Uppsala universitet och har arbetat inom medicinindustrin i 25 år, varav 17 år med in vitro diagnostik där han introducerat en rad ny tester och analysmetoder. Detta bland annat kring diagnostik av olika tumörer, hormoner, diabetes och hjärtinfarkt, samt olika virus och bakterier. Han har också skrivit eller varit medförfattare i flera vetenskapliga publikationer. Sedan tio år tillbaka jobbar han i eget företag med att hjälpa bolag, organisationer och individer att utvecklas och må bättre.
Pehr-Johan har en bakgrund inom hälsa och är ordförande i Riksförbundet Hälsofrämjandet (Sveriges äldsta organisation kring hälsa och miljö, grundad 1940 av hälsoprofilen Are Waerland) och har tidigare suttit i deras styrelse under flera år. Sedan april 2016 sitter han också i styrelsen för SSOM (Svenska Sällskapet för Ortomolekylär Medicin). Han har skrivit många hundra artiklar i olika hälsofrågor och publicerat fyra böcker, bland annat ”Litium – det nya hälsomineralet”, som bygger på sju års litteraturstudier kring hur litium påverkar biologiska system och vår hälsa.

Att vi behöver mineralämnen som exempelvis magnesium, natrium, kalium och kalcium för vår hälsa vet nog redan många av de personer som kommer att läsa det här.
Men hur många känner egentligen till mineralet litium – och hur viktigt det är för att vi ska må bra psykiskt?
Då många idag förmodligen lider brist på litium borde det finnas all anledning att mineralet godkänns som kosttillskott. Förmodligen skulle det göra enorm skillnad för folkhälsan – både den fysiska och psykiska.

Litium är ett grundämne som finns överallt i naturen, men som använts som läkemedel sedan 1950-talet, och då främst mot bipolär sjukdom. Detta är dock i doser mer än 100 gånger högre än vad man får i sig på naturlig väg. Litium är mycket närbesläktat med natrium och kalium och modern forskning har visat att det har en rad viktiga funktioner hos oss människor. Brister kan bland annat leda till beteendestörningar och lättare depressioner.

► Läs också: 1,6 miljoner svenskar äter läkemedel för att förbättra sin psykiska hälsa

 

Lyder under läkemedelslagen och får inte säljas som kosttillskott
Att grundämnet litium är ett läkemedel och lyder under läkemedelsförordningen kan tyckas märkligt. Det gör också att man inte får tillsätta det som kosttillskott. Enda sättet att få i sig lite mer litium är via naturliga matvaror.
Hur mycket litium det finns i kosten varierar dock mycket beroende på vad man äter och var man bor. Jag skriver lite om naturliga källor till litium längre ner – men först lite historia.

Högre litium i dricksvattnet = lägre självmordsfrekvens
Det hela började redan 1990 då det publicerades en artikel som visade att i områden i Texas, som hade lite högre nivåer av litium i dricksvattnet, var frekvensen av självmord lägre. Så även antalet våldsbrott, våldtäkter och annan kriminalitet. Här rörde det sig om nivåer av litium i en liter vatten som var som högst tusen gånger lägre än den dagliga läkemedelsdosen.
Det dröjde dock ända till 2009 innan nästa studie kring sambandet mellan självmord och litium publicerades. Det var en studie från Japan och den visade på samma resultat. Sedan dess har det hunnit publiceras ett tiotal studier kring detta från olika delar av världen.
I en översiktsartikel från 2014, där man sammanställt alla studier, kunde man konstatera att det finns ett samband mellan högre nivå av litium i dricksvatten och lägre frekvens av självmord i befolkningen.

► Läs också: Saffran höjer mängden aktivt serotonin i hjärnan

Men i svensk media har det varit tyst
Har då detta fått någon uppmärksamhet i svensk massmedia eller över huvud taget diskuterats inom hälso- och sjukvården? Nej, att ett litet extra tillskott på litium skulle kunna påverka hur vi mår mentalt, och få väldigt positiva effekter helt naturligt, har inte uppmärksammas på något sätt.
Tyvärr är nog problemet att litium är ett helt naturligt ämne. Och den enda medicinska användningen som finns, litium i hög dos, är redan fast förankrat i facket för läkemedel hos skolmedicinen – och inte kan väl ett tillskott i låg dos ha någon effekt?

Beteendestörningar, aggressivitet och fortplantningsproblem vid djurstudier där litium uteslöts ur kosten
Mycket forskning kring detta gjordes faktisk på djur redan under 1970- och 1980-talet där man uteslöt litium helt ur kosten. Getter, råttor och möss visade då tydligt på beteendestörningar som bland annat ökad aggressivitet, men hade också problem med fortplantningen. Man kunde också se att litium fördes över från modern till fostret, genom att mäta nivåerna hos djur som i andra och tredje generationen fick nära nog litiumfri kost.

40 procent läge litium hos mammor till barn med autism
Det finns också en studie på människor från 2006 som visar att mammor till barn med autism hade 40 procent läge nivå av litium i hårprover än mammor med barn utan autism, men att de autistiska barnen bara hade 15 procent lägre nivå. Man ska inte dra för långtgående slutsatser av en sådan studie, men den motsäger inte det man sett i tidigare djurförsök, vilket skulle tyda på att litium ”tankas över” från mamman under graviditeten för det är så viktigt för fosterutvecklingen. En studie visar också att fostret har de högsta nivåerna av litium under första trimestern. Här behövs dock mycket mer forskning.

► Läs också: Upptäck ditt näringsbehov – med hårmineralanalys

Lägre nivåer hos våldsbrottslingar och lågpresterande elever
Mätning av mineralämnen i hårprover, som är ett mått på hur mycket litium man får i sig under en längre period, har också visat på lägre nivåer hos personer som haft hjärtinfarkt, våldsbrottslingar och lågpresterande elever i skolan. Märkligt med hjärtinfarkt kan tyckas, men litium minskar faktiskt också inflammationsgraden i kroppen.

0,4 mg extra per dag gör stor skillnad
När det gäller mentalt välmående finns det också en mycket intressant studie på människor från 1994 där man gett ett tillskott på 0,4 milligram litium per dag, (300-400 gånger lägre nivå än läkemedelsdosen), och jämför med en grupp som fick placebo. Efter fyra veckor visade de som fick litium på en starkt signifikant ökning i sin ”mental score”, medan de som fick placebo låg kvar på samma nivå som innan.
Då det bara finns en sådan studie publicerad gjorde jag själv 2015 en liten motsvarande studie där jag delade upp åtta personer i två grupper. Den pågick dock bara i 20 dagar. Resultatet bekräftade däremot den tidigare studien. De som fick litium ökade sin ”mental score” med 26 procent, jämfört med de som fick placebo som ökade sin ”mental score” bara med sex procent.

► Läs också: Koppling mellan brist på omega-3 och ökad risk för beteendeproblem

Pehr-Johan FagerNaturliga källor till litium
Mest litium finns det i växter som hör till växtfamiljen Solanaceae, som exempelvis tomat, aubergine och paprika. Hur mycket beror dock på markens litiuminnehåll, det vill säga var de odlats. Det varierar en hel del på olika platser runt om i världen. Svenska jordar är relativt litiumfattiga.
Mest finns dock i alger och vissa växter som växer efter havskusten såsom havssallad, även kallad glasört. Det beror på att havsvatten innehåller 0,2 mg/l, vilket är mer än 20 gånger det som finns i sjövatten.
När det gäller animaliska produkter är de i regel mycket litiumfattiga. Mjölk och ägg kan innehålla en hel del, men det beror helt på var kossan betat och vad hönan ätit.
Många har idag svårt att få i sig mer än 1 mg/dag, vilket omnämns i litteraturen som ett riktmärke för vårt dagliga behov. Enligt WHO får de flesta i världen bara i sig 0,1 mg eller mindre per dag.

 Läs också: Hur mycket “motarbetar” litiumet egentligen mina tillskott? Experten svarar

Litium påverkar många delar av vår hälsa – inte bara psyket
Sambandet mellan ett litet tillskott på litium och mentalt välmående är dock bara en del av all den forskning som idag finns kring litium och effekter på vår hälsa. Idag vet vi också via biokemisk grundforskning varför litium har de effekter det har. Viktigast är dess påverkan på enzymet GSK3, som i sin tur påverka ett 100-tal andra enzymer varav 20-talet är transkriptionsfaktorer, det vill säga avgör vilka gener som ska vara aktiva. En av de viktiga effekter man sett är att litium stimulerar tillväxten av nervceller i hjärnan.
Andra viktiga funktioner som litium påverkar är, som tidigare nämnts, inflammationsgraden i kroppen, men också glukosomsättningen, samt processer som bidrar till demens. Men litium tränger även ut aluminium ur kroppen och det finns en djurstudie som visar att litium skyddar mot de negativa effekter kadmium har när det gäller den manliga fortplantningen. 

► Läs mer om litium (Li) i Kureras Näringsguiden

Av Pehr-Johan Fager, kemist, företagare och författare

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Fakta

Pehr-Johan Fager är fil kand i kemi och biologi från Uppsala universitet och har arbetat inom medicinindustrin i 25 år, varav 17 år med in vitro diagnostik där han introducerat en rad ny tester och analysmetoder. Detta bland annat kring diagnostik av olika tumörer, hormoner, diabetes och hjärtinfarkt, samt olika virus och bakterier. Han har också skrivit eller varit medförfattare i flera vetenskapliga publikationer. Sedan tio år tillbaka jobbar han i eget företag med att hjälpa bolag, organisationer och individer att utvecklas och må bättre.
Pehr-Johan har en bakgrund inom hälsa och är ordförande i Riksförbundet Hälsofrämjandet (Sveriges äldsta organisation kring hälsa och miljö, grundad 1940 av hälsoprofilen Are Waerland) och har tidigare suttit i deras styrelse under flera år. Sedan april 2016 sitter han också i styrelsen för SSOM (Svenska Sällskapet för Ortomolekylär Medicin). Han har skrivit många hundra artiklar i olika hälsofrågor och publicerat fyra böcker, bland annat ”Litium – det nya hälsomineralet”, som bygger på sju års litteraturstudier kring hur litium påverkar biologiska system och vår hälsa.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Hella Nathorst-Böös – författare till "Häxans trädgård"

Så firas midsommar i häxans trädgård

Krönikan

Att fira midsommar och sommarsolståndet är traditioner som har sina rötter långt tillbaka i tiden. I denna krönika berättar Hella Nathorst-Böös, författare till boken "Häxans trädgård" om hur firandet såg ut förr och tipsar om värmande och lugnande te med johannesört eller tinktur för den som önskar något starkare.

Lagermonade richard mann

Lagermonade – friskt och gott till sillen

Recept

Från boken "Alkoholfritt till maten" av Richard Mann kommer detta recept på en alkoholfri variant av shandy – en blandning av öl och lemonad som är vanlig i Storbritannien. Passar till lätt och fräsch mat och klassiska midsommarrätter som exempelvis primörsallad med varmrökt lax, kokta kräftor med krondill eller sill och potatis.

Food Pharmacy bjuder till midsommarfest

Recept

Mia Clase och Lina Nertby Aurell från populära Food Pharmacy sätter sin prägel på midsommarmaten och bjuder på en festlig måltid med hälsosam twist. På bordet denna midsommar står vegetarisk gubbröra, sparrissallad med grillspett och avslutningsvis jordgubb- och rabarberkompott med kokosgrädde.

Kollagen bygger skönhet från insidan

Kollagen – bygger skönheten från insidan

Hud

Kollagen är ett protein som fungerar som kroppens fyllnadsmaterial. Det fyller bland annat ut huden och minskar rynkor och slapphet. Med åren minskar kroppens nivåer av kollagen men med extra tillskott går det att trigga kroppens egen produktion och fylla på nivåerna som gör att din hud blir både fastare och ser yngre ut.

På cykel från Ljusne till Nya Zeeland

Äventyr

I två år cyklade hon. Ann Johansson började i Ljusne utanför Söderhamn och slutade inte trampa förrän hon nått Wellington på Nya Zeeland. 37000 kilometer. 27 länder. Och när resan närmade sig sitt slut mötte hon kärleken.

mage tarm

Kan vår bakterieflora manipulera vårt beteende?

Mental hälsa

Att det finns en koppling mellan tarmfloran och vår hjärna är vid det här laget ingen nyhet men nu visar det sig att vissa stammar kan påverka vårt sociala beteende och benägenheten till ångest och stress. Det är forskarnas förhoppning att större kunskap om bakteriefloran ska ge ledtrådar som kan hjälpa oss förbättra vår mentala hälsa. 

karin thyden fötter mot blå himmel

Coachen: “Slappna av – det är bara semester!”

Krönikan

Lyssna inåt – vad behöver du för sorts semester? Välj inte semester utifrån hur du tror att en semester måste se ut. Vad behöver din kropp, ditt sinne, din själ och ditt hjärta för typ av semester? Låt det styra dina semesterbeslut tipsar coachen Karin Tydén som skriver en tankeväckande krönika så här inför semesterplaneringen.

kolesterolvardet_blev_normalt_utan_biverkningar

Kolesterolvärdet blev normalt utan biverkningar

Naturlig hälsa

Högt blodtryck och höga blodfetter och inte ens fyllda femtio år. Gills läkare skrev ut läkemedel för både blodtrycket och kolesterolvärdena, men de svåra biverkningarna fick henne att söka efter alternativ. I smyg började hon med ett tomatextrakt och nu när värdena normaliserats har hon slutat med det kolesterolsänkande läkemedlet. Och det bästa av allt är att hon slipper biverkningarna.

gravid kvinna gör frukost

Vanliga näringsbrister vid graviditet

Gravid/barn

När man är gravid äter man för två burkar det ju heta. Även om det inte är samma sak som att det är fritt fram att äta dubbelt så mycket kan det vara bra att ha i åtanke att vissa näringsämnen går åt i större omfattning under en graviditet än i vanliga fall. Det kan därför vara bra att se över sitt näringsintag och komplettera där det finns risk för brist.

probiotika_for_skon_magkanska_och_mental_halsa

Probiotika för sköna magkänslor och mental hälsa

Mage

Det kommer ständigt ny forskning och nya rön som bekräftar tarmflorans betydelse för hälsan. Inte bara för mag- och tarmhälsan utan för vårt välmående i stort, och kanske särskilt för vår mentala hälsa. Probiotika, de goda bakterierna är därför hetare än någonsin. Här får du veta mer om hur de påverkar din hälsa och varför de kan behöva tillföras i form av tillskott.

par bastar

Regelbundna bastubad kan minska risken för stroke

Forskning

Regelbundna bastubad kan bidra till minskad risk att drabbas av stroke enligt en ny internationell studie. Studien som har följt personer under femton års tid visar att de som badade bastu fyra till sju gånger i veckan löpte 61 procent minskad risk att få en stroke jämfört med de som bara bastade en gång i veckan.

jennykoos almanacka och mensskydd

Vulverine: “Nej – det är inte onödigt att menstruera”

Kurera debatt

"Har du också fått höra att det är onödigt, ja rentav onaturligt, att menstruera?  Då är det dags att reda ut begreppen lite. När man säger att ”mensen är onödig” handlar det om p-pillerblödningar, inte om menstruation skriver sexualhälsorådgivaren Jenny Koos – även känd som "Vulverine" – i detta debattinlägg.

alger

Tång på tallriken kan boosta tarmfloran

Forskning

Tång tillhör inte våra vanligaste livsmedel och är inget vi är vana vid att lägga på middagstallrik men det finns skäl att ändra på det. Tången är nämligen både näringsrik och innehåller andra fibrer än landväxter. Fibrerna i tång tros nämligen gynna tillväxten av nya tarmbakterier som i sin tur stimulerar immunförsvaret.

Makrill på menyn när Ulrika Hoffer bjuder på nationaldagsmiddag

Recept

Kurera bad kokboksförfattaren och matkreatören Ulrika Hoffer ställa samman en nationaldagsmeny för Kureras läsare. Resultatet blev en sallad med nektariner och karamelliserade chilinötter till förrätt och citronstekt makrill med färskpotatis eller stekt blomkål till varmrätt. Till dessert föreslår Ulrika en mumsig chokladkaka med frosting av tofu.