Flicka med huvudet i händerna

Känner du dig missmodig eller mår psykiskt dåligt? Du kan ha litiumbrist

Fakta

Pehr-Johan Fager är fil kand i kemi och biologi från Uppsala universitet och har arbetat inom medicinindustrin i 25 år, varav 17 år med in vitro diagnostik där han introducerat en rad ny tester och analysmetoder. Detta bland annat kring diagnostik av olika tumörer, hormoner, diabetes och hjärtinfarkt, samt olika virus och bakterier. Han har också skrivit eller varit medförfattare i flera vetenskapliga publikationer. Sedan tio år tillbaka jobbar han i eget företag med att hjälpa bolag, organisationer och individer att utvecklas och må bättre.
Pehr-Johan har en bakgrund inom hälsa och är ordförande i Riksförbundet Hälsofrämjandet (Sveriges äldsta organisation kring hälsa och miljö, grundad 1940 av hälsoprofilen Are Waerland) och har tidigare suttit i deras styrelse under flera år. Sedan april 2016 sitter han också i styrelsen för SSOM (Svenska Sällskapet för Ortomolekylär Medicin). Han har skrivit många hundra artiklar i olika hälsofrågor och publicerat fyra böcker, bland annat ”Litium – det nya hälsomineralet”, som bygger på sju års litteraturstudier kring hur litium påverkar biologiska system och vår hälsa.

Att vi behöver mineralämnen som exempelvis magnesium, natrium, kalium och kalcium för vår hälsa vet nog redan många av de personer som kommer att läsa det här.
Men hur många känner egentligen till mineralet litium – och hur viktigt det är för att vi ska må bra psykiskt?
Då många idag förmodligen lider brist på litium borde det finnas all anledning att mineralet godkänns som kosttillskott. Förmodligen skulle det göra enorm skillnad för folkhälsan – både den fysiska och psykiska.

Litium är ett grundämne som finns överallt i naturen, men som använts som läkemedel sedan 1950-talet, och då främst mot bipolär sjukdom. Detta är dock i doser mer än 100 gånger högre än vad man får i sig på naturlig väg. Litium är mycket närbesläktat med natrium och kalium och modern forskning har visat att det har en rad viktiga funktioner hos oss människor. Brister kan bland annat leda till beteendestörningar och lättare depressioner.

► Läs också: 1,6 miljoner svenskar äter läkemedel för att förbättra sin psykiska hälsa

 

Lyder under läkemedelslagen och får inte säljas som kosttillskott
Att grundämnet litium är ett läkemedel och lyder under läkemedelsförordningen kan tyckas märkligt. Det gör också att man inte får tillsätta det som kosttillskott. Enda sättet att få i sig lite mer litium är via naturliga matvaror.
Hur mycket litium det finns i kosten varierar dock mycket beroende på vad man äter och var man bor. Jag skriver lite om naturliga källor till litium längre ner – men först lite historia.

Högre litium i dricksvattnet = lägre självmordsfrekvens
Det hela började redan 1990 då det publicerades en artikel som visade att i områden i Texas, som hade lite högre nivåer av litium i dricksvattnet, var frekvensen av självmord lägre. Så även antalet våldsbrott, våldtäkter och annan kriminalitet. Här rörde det sig om nivåer av litium i en liter vatten som var som högst tusen gånger lägre än den dagliga läkemedelsdosen.
Det dröjde dock ända till 2009 innan nästa studie kring sambandet mellan självmord och litium publicerades. Det var en studie från Japan och den visade på samma resultat. Sedan dess har det hunnit publiceras ett tiotal studier kring detta från olika delar av världen.
I en översiktsartikel från 2014, där man sammanställt alla studier, kunde man konstatera att det finns ett samband mellan högre nivå av litium i dricksvatten och lägre frekvens av självmord i befolkningen.

► Läs också: Saffran höjer mängden aktivt serotonin i hjärnan

Men i svensk media har det varit tyst
Har då detta fått någon uppmärksamhet i svensk massmedia eller över huvud taget diskuterats inom hälso- och sjukvården? Nej, att ett litet extra tillskott på litium skulle kunna påverka hur vi mår mentalt, och få väldigt positiva effekter helt naturligt, har inte uppmärksammas på något sätt.
Tyvärr är nog problemet att litium är ett helt naturligt ämne. Och den enda medicinska användningen som finns, litium i hög dos, är redan fast förankrat i facket för läkemedel hos skolmedicinen – och inte kan väl ett tillskott i låg dos ha någon effekt?

Beteendestörningar, aggressivitet och fortplantningsproblem vid djurstudier där litium uteslöts ur kosten
Mycket forskning kring detta gjordes faktisk på djur redan under 1970- och 1980-talet där man uteslöt litium helt ur kosten. Getter, råttor och möss visade då tydligt på beteendestörningar som bland annat ökad aggressivitet, men hade också problem med fortplantningen. Man kunde också se att litium fördes över från modern till fostret, genom att mäta nivåerna hos djur som i andra och tredje generationen fick nära nog litiumfri kost.

40 procent läge litium hos mammor till barn med autism
Det finns också en studie på människor från 2006 som visar att mammor till barn med autism hade 40 procent läge nivå av litium i hårprover än mammor med barn utan autism, men att de autistiska barnen bara hade 15 procent lägre nivå. Man ska inte dra för långtgående slutsatser av en sådan studie, men den motsäger inte det man sett i tidigare djurförsök, vilket skulle tyda på att litium ”tankas över” från mamman under graviditeten för det är så viktigt för fosterutvecklingen. En studie visar också att fostret har de högsta nivåerna av litium under första trimestern. Här behövs dock mycket mer forskning.

► Läs också: Upptäck ditt näringsbehov – med hårmineralanalys

Lägre nivåer hos våldsbrottslingar och lågpresterande elever
Mätning av mineralämnen i hårprover, som är ett mått på hur mycket litium man får i sig under en längre period, har också visat på lägre nivåer hos personer som haft hjärtinfarkt, våldsbrottslingar och lågpresterande elever i skolan. Märkligt med hjärtinfarkt kan tyckas, men litium minskar faktiskt också inflammationsgraden i kroppen.

0,4 mg extra per dag gör stor skillnad
När det gäller mentalt välmående finns det också en mycket intressant studie på människor från 1994 där man gett ett tillskott på 0,4 milligram litium per dag, (300-400 gånger lägre nivå än läkemedelsdosen), och jämför med en grupp som fick placebo. Efter fyra veckor visade de som fick litium på en starkt signifikant ökning i sin ”mental score”, medan de som fick placebo låg kvar på samma nivå som innan.
Då det bara finns en sådan studie publicerad gjorde jag själv 2015 en liten motsvarande studie där jag delade upp åtta personer i två grupper. Den pågick dock bara i 20 dagar. Resultatet bekräftade däremot den tidigare studien. De som fick litium ökade sin ”mental score” med 26 procent, jämfört med de som fick placebo som ökade sin ”mental score” bara med sex procent.

► Läs också: Koppling mellan brist på omega-3 och ökad risk för beteendeproblem

Pehr-Johan FagerNaturliga källor till litium
Mest litium finns det i växter som hör till växtfamiljen Solanaceae, som exempelvis tomat, aubergine och paprika. Hur mycket beror dock på markens litiuminnehåll, det vill säga var de odlats. Det varierar en hel del på olika platser runt om i världen. Svenska jordar är relativt litiumfattiga.
Mest finns dock i alger och vissa växter som växer efter havskusten såsom havssallad, även kallad glasört. Det beror på att havsvatten innehåller 0,2 mg/l, vilket är mer än 20 gånger det som finns i sjövatten.
När det gäller animaliska produkter är de i regel mycket litiumfattiga. Mjölk och ägg kan innehålla en hel del, men det beror helt på var kossan betat och vad hönan ätit.
Många har idag svårt att få i sig mer än 1 mg/dag, vilket omnämns i litteraturen som ett riktmärke för vårt dagliga behov. Enligt WHO får de flesta i världen bara i sig 0,1 mg eller mindre per dag.

 Läs också: Hur mycket “motarbetar” litiumet egentligen mina tillskott? Experten svarar

Litium påverkar många delar av vår hälsa – inte bara psyket
Sambandet mellan ett litet tillskott på litium och mentalt välmående är dock bara en del av all den forskning som idag finns kring litium och effekter på vår hälsa. Idag vet vi också via biokemisk grundforskning varför litium har de effekter det har. Viktigast är dess påverkan på enzymet GSK3, som i sin tur påverka ett 100-tal andra enzymer varav 20-talet är transkriptionsfaktorer, det vill säga avgör vilka gener som ska vara aktiva. En av de viktiga effekter man sett är att litium stimulerar tillväxten av nervceller i hjärnan.
Andra viktiga funktioner som litium påverkar är, som tidigare nämnts, inflammationsgraden i kroppen, men också glukosomsättningen, samt processer som bidrar till demens. Men litium tränger även ut aluminium ur kroppen och det finns en djurstudie som visar att litium skyddar mot de negativa effekter kadmium har när det gäller den manliga fortplantningen. 

► Läs mer om litium (Li) i Kureras Näringsguiden

Av Pehr-Johan Fager, kemist, företagare och författare

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Pehr-Johan Fager är fil kand i kemi och biologi från Uppsala universitet och har arbetat inom medicinindustrin i 25 år, varav 17 år med in vitro diagnostik där han introducerat en rad ny tester och analysmetoder. Detta bland annat kring diagnostik av olika tumörer, hormoner, diabetes och hjärtinfarkt, samt olika virus och bakterier. Han har också skrivit eller varit medförfattare i flera vetenskapliga publikationer. Sedan tio år tillbaka jobbar han i eget företag med att hjälpa bolag, organisationer och individer att utvecklas och må bättre.
Pehr-Johan har en bakgrund inom hälsa och är ordförande i Riksförbundet Hälsofrämjandet (Sveriges äldsta organisation kring hälsa och miljö, grundad 1940 av hälsoprofilen Are Waerland) och har tidigare suttit i deras styrelse under flera år. Sedan april 2016 sitter han också i styrelsen för SSOM (Svenska Sällskapet för Ortomolekylär Medicin). Han har skrivit många hundra artiklar i olika hälsofrågor och publicerat fyra böcker, bland annat ”Litium – det nya hälsomineralet”, som bygger på sju års litteraturstudier kring hur litium påverkar biologiska system och vår hälsa.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Allergisk eller “bara” överkänslig?

Kost

Allergisk eller överkänslig? Kroppen är komplicerad och begreppsförvirringen är stor. Det enda du vet är att du inte mår bra. Vad kan du göra för att komma tillrätta ned besvären och må bra igen? Vi reder ut begreppen.

tv-skärm

TV-serie sätter våra vanligaste dieter på prov

Trendspaning

I Svts nya realityserie ”Bästa dieten” som börjar sändas ikväll får fyra par prova olika populära dieter, i fyra veckors tid. Under tiden övervakas de noggrant för att se hur kostomläggningen påverkar hälsan. Programserien är därmed samtidigt en vetenskaplig studie – om än i liten skala.

Lugn och fokuserad med lecitin

Hälsa

Lecitin är fettsyran som föll i glömska när fiskoljan fick sitt stora genombrott i mitten av 1990-talet. Men lecitin förtjänar bättre – det är en av de viktigaste byggstenarna i kroppens cellmembran och våra hjärnor består till 40 procent av den ganska okända fettsyran.

vattenkran och tvål

Många slarvar med handhygienen

Allmänt

Trots att de flesta känner till att god handhygien bidrar till att hålla oss friska så slarvas det fortfarande en hel del. Endast 42 procent av svenskarna uppger att de tvättar händerna efter att ha snutit sig, hostat eller nyst och 87 procent  efter toalettbesök.

Hjälp, jag kissar på mig!

Naturlig hälsa

Vaknar du mitt i natten för att du behöver gå upp och kissa? Springer du på toaletten åtta gånger per dygn eller mer? Då är du en av miljontals världen över som lider av överaktiv blåsa. Men det finns hjälp att få, helt naturligt.

person som går

Hur vi går avslöjar neurologiska sjukdomar

Forskning

Neurofysiologiska sjukdomar märks tidigt på gången men hittills har mätningar för att registrera det bara kunnat göras på särskilda kliniker. Nu kan istället bärbara sensorer upptäcka och förvarna om sjukdomar som parkinsons, demens, multipel skleros.

patrik wincent strassad man

Patrik Wincent: Lider du av digital stress?

Krönikan

Läser du detta samtidigt som du tittar på en tv-serie och läser dina mejl? Då är risken stor att du lider av digital stress. Att försöka vara effektiva genom att göra många saker samtidigt leder istället till att vi förlorar tid och risken är stor att vi inte minns något av det, skriver Patrik Wincent.

joggare

Regelbunden motion kan hjälpa vid IBS

Mage

Mag- och tarmsjukdomen IBS innebär ofta begränsad rörlighet för den som är drabbad. Men nu visar forskning vid Sahlgrenska akademin att ökad fysisk aktivitet både förbättrar tarmfunktionen och ökar självkänslan.

herpessår

“Herpesutbrotten ger sig direkt”

Hud

Anna Garner, 59, fick kur efter kur av antivirustabletter för sina besvärliga herpesutbrott. Till sist tröttnade hon och sökte hjälp på naturlig väg. Och det funkade. De aggressiva, värkande och vätskande såren blev genast bättre och har kommit mer och mer sällan efter det.

plast i vatten

“Rädslan för mikroplaster är överdriven”

Eko/miljö

Vårt medvetande om den stora förekomsten av mikroplaster i miljön har ökat på senare år. Men hur stor miljö- och hälsofara det faktiskt rör sig om vet vi ännu inte. Nu varnar forskare för överdrivna och felaktiga slutsatser men långt ifrån alla instämmer i kritiken.

Skådespelerskan om åldersfixering, hälsotänk och håret

Naturlig hälsa

Cecilia Ljung blev känd för den breda svenska publiken som Klara Fina, den fattiga torparens dotter, i Selma Lagerlöfs klassiska berättelse, Kejsaren av Portugallien. Det var i början av 1990-talet och Cecilia har sedan dess synts i många svenska produktioner. Hon blev alla småpojkars favorit som Maja Gräddnos i julkalendern Pelle Svanslös. Senare gjorde hon den kvinnliga poliskommissarien i kriminalserien Höök och vi har också sett henne i långköraren Rederiet.

Höstvandra i lågland – din guide

Äventyr

Vandring måste inte vara strapatser i fjällen. Ge dig själv och din familj en dag, en helg eller en vecka i naturen i närheten. Här tipsar friluftsjournalisten Emma V Larsson om olika leder och ger dig smarta tips  inför en låglandsvandring. Och det går utmärkt att ta med barnen.

flicka handlar mat med sin pappa

Budskap om mat skapar oro hos unga

Kost

Den ständiga flödet av budskap om mat och ätande når både barn och vuxna. Det handlar om allt från hälsa till larm om vissa livsmedel. Barn och unga upplever att det är svårt att avgöra vem eller vad de kan lita på och föräldrarnas ord väger tungt.

rodbetsotto med kamutvete

Rödbetsotto på kamutvete

Recept

Istället för ris som används i en klassisk risotto används här kamutvete vilket ger en mättande och nyttig måltid med lite mer tugg än en vanlig risotto. Rödbetan ger rätten en utsökt karaktär och den blir en läcker färgklick på middagsbordet.