D-vitaminstatus påverkar symtombild vid psykisk sjukdom

Forskning

Nu kopplar ny forskning D-vitaminnivå till svårighetsgraden av schizofreni. Forskare har upptäckt att D-vitaminbrist kan stå för en del av schizofrenas symtom och deras hypotes är att korrigering av D-vitaminbrist hos personer med sjukdomen - inte minst - skulle kunna minska vissa av de symtom som idag har begränsade medicinska behandlingsmöjligheter.

Låg fysisk kapacitet ger ökad dödlighet – men rökning allra farligast

Forskning

Dålig kondition är en större riskfaktor för dödlighet än vad högt blodtryck eller höga kolesterolvärden är. Enbart rökning innebär däremot en ännu större risk. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, där medelålders män följts upp under totalt 45 år. "Vår studie visar att fördelarna med att vara fysiskt aktiv genom hela livet är tydliga", säger Per Ladenvall, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

magnesiumrika livsmedel

Forskning ger magnesiumoxid upprättelse

Forskning

Att det är svårt att få i sig tillräckligt med magnesium via kosten har gjort att allt fler svenskar äter magnesiumtillskott. Magnesiumsorterna är många, två vanligt förekommande är magnesiumoxid och magnesiumcitrat där oxid länge ansetts vara sämre än citrat. Den låga statusen har dock varit oförtjänt, senare forskning visar att magnesiumoxid tas upp bättre i cellerna än det mer populära magnesiumcitratet.

Så motverkar du skärmljusets påverkan på nattsömnen

Forskning

Blått ljus från dataskärmar som smartphones och läsplattor under kvällstid har i tidigare forskning visat sig vara associerat med sömnproblem. Nu visar en ny studie från Uppsala universitet på att exponering för ljus under dagen kan motverka de negativa effekter som kan uppkomma av elektronisk ljusexponering under kvällstid.

Mammans kost under graviditeten påverkar risken för ADHD

Forskning

En kost med mycket processad mat, socker och fett under graviditeten kan kopplas till ökad risk för ADHD och beteendeproblem, slår nu ny brittisk forskning fast. Forskarna har tittat närmare på just sambandet mellan neuropsykiatriska tillstånd och mammans matvanor under graviditeten – och menar nu att kosten kan förändra barnets arvsmassa, vilket ökar risken att drabbas.

Nya rön om ärftlighet för prostatacancer

Forskning

Svenska forskare har studerat cancerrisken hos över 50 000 bröder till män med prostatacancer - och för första gången någonsin har forskare beräknat riskerna att drabbas av mer eller mindre allvarliga former av prostatacancer hos dem som har sjukdomen i släkten. De nya och delvis överraskande forskningsresultaten kommer i en omfattande studie från universiteten i Lund, Uppsala och Umeå.

Din tarmflora avgör din hälsa – så kan du förbättra den!

Forskning

För bara ett tiotal år sedan var det knappt ingen som brydde sig om tarmflorans betydelse för hälsan. Nu är det allt läkare och hälsoexperter talar om. Detta i takt med att mer och mer forskning talar om vikten av att värna de goda bakterierna för att slippa olika sjukdomstillstånd – fysiska som psykiska. Ärftlighetsfaktorn finns där och den kan vi inte ändra menar experterna, men vi kan förbättra våra odds till ett långt friskt liv genom att värna vår tarmmiljö. Här får du veta mer om hur man gör.

Mjölkmaterial ska ersätta plast

Eko/miljö

Plast som material har både för- och nackdelar. Många av fördelarna är rent praktiska medan nackdelarna oftare gäller miljö- och hälsoaspekter. Men nu ska plastförpackningar för livsmedel ersättas av förpackningar gjorda av ett mjölkmaterial, rapporterar Vetenskapsradion. Det är amerikanska forskare som har lyckats skapa helt nedbrytbara förpackningar av mjölkproteinet kasein.

Därför går deltagarna i Biggest loser oftast upp i vikt igen

Forskning

Varför kan så få av deltagarna i Biggest loser behålla sin viktnedgång? Och varför går vissa upp ännu mer efter några år? En studie gjord på amerikanska Biggest loser-deltagare visade att problemet inte ligger i vare sig kosten eller motion. Det visade sig att tävlingsdeltagarnas ämnesomsättning sjönk i vila i takt med att de tappade kilon, men även när de började gå upp i vikt igen.

Tystnad viktigare än vad vi tror

Forskning

I vårt moderna samhälle med mycket ljud och information blir hjärnan trött. Ljud kan öka stresshormonerna och blodtrycket, orsaka hjärtsjukdomar och ge tinnitus. Ge din hjärna en stunds tystnad varje dag så kommer du att må bättre.

Sovmorgon bra för blodsockret

Forskning

Slarvar du med sömnen? Så länge du gör det ibland är det ingen fara. Ny forskning visar att den som tillåter sig själv att ta sovmorgon när den är ledig minskar risken att utveckla diabetes typ 2.

Skratta mer och förläng livet!

Forskning

Din hjärna är formbar. Den kan bilda nya celler. Därför kan du också påverka den mycket mer än du kanske tror. Att skratta får oss att må bättre och just därför kanske vi lever längre. Du mår med andra ord som du tänker. Och det är faktiskt vetenskapligt bevisat!

Därför dras du till det förbjudna

Forskning

Feta ostar, härliga chokladkakor och mumsiga bakverk! Vad är det som gör att det som inte är så bra för oss blir så attraktivt? Speciellt när vi vet hur ohälsosamt och till och med skadligt den maten kan vara för oss i för stora mängder. Forskare i matlandet Italien genomförde en rad tester som visade att ju större fara vi känner desto svårare är den att ignorera.

”Anti-stressvitaminerna” som snabbt ger ork och ny energi

Forskning

Adaptogener är en relativt nyupptäckt kategori verksamma substanser som hjälper kroppen att hjälpa sig själv. Forskningen på adaptogener startade i Ryssland men tack vare vetenskapsmannen Georg Wikman är Sverige världsledande inom adaptogenforskning. Som ett resultat av 30 års forskning finns den tredje generationen förädlade adaptogenkombination ute på svenska marknaden.

Ont i ryggen? Så blir du bra

Forskning

När forskare i Australien analyserade drygt 30 000 personers data för att ta reda på hur de kommit tillrätta med smärtor i ländryggen visade det sig att regelbunden fysisk aktivitet var det bästa sättet att få bukt med värken.

Kvinnor med ”goda” bakterier i brösten får mer sällan bröstcancer

Forskning

Kan tillskott med probiotiska bakterier skydda kvinnor från bröstcancer? Ja, det verkar så, visar ny forskning. Kvinnor med friska bröst har högre nivåer "goda" bakterier i sin bröstvävnad jämfört med kvinnor som har bröstcancer, vilka istället har högre nivåer "dåliga" bakterier. "Intag av probiotiska mjölksyrabakterier kan nå kvinnors bröstkörtel. Forskare har inte ens tänkt den här tanken tidigare", säger professor Gregor Reid vid Western University och menar att probiotika borde rekommenderas alla kvinnor med ökad risk för bröstcancer.

Forskare efterlyser ökat fokus på livsstilsförändring inför IVF

Forskning

Vården måste bli bättre på att upptäcka och stötta ofrivilligt barnlösa kvinnor att ändra livsstil innan de genomgår IVF-behandling. Att gå ned i vikt, ändra sina alkoholvanor och sluta röka påverkar fruktsamheten och resultaten av assisterad befruktning. Det framhåller Lana Salih Joelsson, läkare på kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset och expert på infertilitet.