Kolin är viktig för fettomsättningen. Kolin bildar tillsammans med andra beståndsdelar lecitin, en fettnedbrytare, som möjliggör för fettet att transporteras till det ställe i kroppen där det behövs. Det hjälper också kroppen att bryta ner och absorbera vitaminerma A, D, E och K.

Kolin

Historik
1862 upptäcks kolin av en tysk kemist.
1940 konstateras kolins vitaminegenskaper genom studier av råttor.
1950 upptäcker man att kolin förebygger fettlever vid djurförsök. Kolin anses vara associerad med B-vitaminer men har inte klassificerats som vitamin, men de flesta räknar in den i B-vitaminfamiljen.

Kemi
Kroppen tillverkar själv kolin ur aminosyran metionin eller serin. Vi får oftast 500–1 000 mg kolin dagligen genom en varierad kost.

Funktion
Kolin är synnerligen viktig för fettomsättningen. Via transmetylering i närvaro av kolin omvandlas fettsyrorna till just de fettsyror kroppen för ögonblicket behöver. Vidare bildar kolin tillsammans med andra beståndsdelar lecitin, en fettnedbrytare, som möjliggör för fettet att transporteras till det ställe i kroppen där det behövs. Lecitin gör det också möjligt, i egenskap av dess fettnedbrytningsförmåga att fett transporteras ut ur kroppen. Sålunda förhindras till exempel fettinlagring i levern eftersom det från födan upptagna fettet i första hand transporteras till levern. I närvaro av kolin transmetyleras det och sedan vidarekopplas fettet till en fosfolipid, där kolin också ingår, så att det kan transporteras ut i cirkulationen och därifrån tas upp av vävnaderna. Kolin ingår också i flera lipoproteiner. Dessa tjänar som transportmekanism för mineral i blodet ut till vävnaderna. Kolin är också nödvändig för syntesen av DNA och RNA.
Dessutom används kolin av kroppen för att tillverka acetylkolin, en viktig neurotransmittor. Det hjälper också kroppen att bryta ner och absorbera vitaminerma A, D, E och K.

 

Bristsymtom och terapeutisk användning
• Kolin stärker lever och galla (600–2 000 mg)
• Tardiv dyskinesi (600–2 000 mg)
• Hypertoni: vid kolinbrist har man sett blödningar i inre organ, t.ex. njurar med åtföljande ärrbildning och efterföljande hypertoni
• Skyddar alkoholister från levercirros
• Brist kan ge fettlever och i förlängningen levercirros
• Kolin stärker nervsignalerna
• Högt serumkolesterol
• Sekundärkomplikationer vid diabetes
• Arterioskleros
• Magsår
• Nefrit och njurskador
• Gangrän
• Myastenia gravis
• Dåligt minne
• Alzheimers sjukdom
• Sömnbesvär
• Förebygger grönstarr.

Bästa källorna för kolin (mg/100 g)

Lecitingranulat                 3 430

Torkad lever                     2 170

Hjärta, nöt                      1 720

Äggula                           1 700

Lecitinolja                         800

Lever                                650

Oxkött                              600

Vetegroddar                     550

Torrjäst                            300

Baljväxter                        120

Citrusfrukter                    85

Fullkornsbröd                    80

Bladgrönsaker                    80

Rotfrukter                          40

Mjölk                                  30

Sojamjöl                           1,8

Dosering
RDI: Inte känd.
ODI: 25–300 mg.
TDI: 300–2 000 mg.

Toxiska doser
Ingen känd toxicitet men i vissa fall kan höga doser (> 2 000 mg) av kolin eller lecitin ge yrsel, illamående, kräkningar, diarré och depression.

Interaktion med läkemedel
Inte känd. Intag av kolin kan lindra biverkningar från långvarigt intag av neuroleptiska läkemedel.

 

Interaktion med näringsämnen
Höga intag av niacin (vitamin B3) minskar kroppens användning av kolin. Kolin hjälper kroppen att spara på depåer av karnitin och folsyra.

Beredningsformer
Kolinbitartrat, kolincitrat, kolinklorid.

Nyckelorgan
Lever, gallblåsa, blod och hjärna.

Absorptionsbefrämjande ämnen
Vitaminer: A, B-komplexet, inositol, vitamin B12, folsyra och F-vitamin.

Synergister
Vitaminer: B-komplexet, inositol, vitamin B12, folsyra och L-karnitin.

Exempel på studier, referenser

Tardiv dyskinesi
Det finns flera studier angående kolintillskott vid tardiv dyskinesi. Studierna visar blandat resultat. En som visar klara förbättringar är en liten studie på sex patienter med tardiv dyskinesi som intog 50 g lecitin per dag samtidigt som de fortsatte med sina neuroleptiska läkemedel. Alla sex patienterna visade en signifikant förbättring.
Jackson IV. et al. ”Treatment of tardive dyskinesia with lecithin”. Am J Psychiatry, 1979;136:1458–60.

Denna dubbelblinda cross-over studie på tardiv dyskinesi där 20 personer fick kolin under 2 veckors tid kunde visa att 9 personer blev bättre. Artikelförfattarna menar att kolin kan hjälpa vid vissa neurologiska sjukdomar där en ökning av signalsubstansen acetylkolin är önskvärd.
Growdon JH. et al. ”Oral choline administration to patients with tardive dyskinesia”. N Engl J Med, 1977;297:524-7.


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

 

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

 

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.

“Vården måste bli bättre på att ta hand om patienter med Addisons sjukdom”

Kurera debatt

Med bättre kunskap om kortisolbrist bland husläkare och på sjukhus skulle patienter med diagnosen Addisons sjukdom kunna leva ett betydligt enklare och friskare liv. De skulle få hjälp med vardagliga besvär på sin vårdcentral, snabbare akut hjälp och dessutom kunna gå på rutinkontroller oftare. Det skriver Eva Rafner, ordförande i Svenska Addisonföreningen i denna debattartikel, där hon efterlyser större kunskap inom primärvården. Förbundet gav nyligen ut boken ”Ständigt på vakt”, om föräldrar till barn med kortisolbrist".

 

Vilka växter är giftiga – och vilka är säkra för din katt?

Hälsa

När vi väljer att dela vårt liv med en katt medför det att vi behöver vara uppmärksamma på sådant vi inte skänkte en tanke innan – som vilka blommor och krukväxter vi köper hem. Ta för vana att alltid kolla upp växten du är på väg att köpa redan i butiken och tveka inte att söka veterinär om du tror att din katt fått i sig en giftig växt. Här kommer en lista på växter du bör undvika och sådana du kan välja istället.

Goda och enkla frukostrecept

Recept

Frukost sägs ju vara dagens viktigaste mål. Här är två härliga frukostrecept - en uppdaterad variant av havregrynsgröten och en smarrig frukostklassiker som du förbereder kvällen innan och som tillagar sig själv under natten.