”Kraven på evidens gynnar inte alltid patienten”

Omkring hälften av allt som görs inom sjukvården saknar enligt uppgift evidens. Det är dessutom inte helt glasklart vad som är god evidens enligt kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet. Begreppen används ofta på ett sätt som drabbar många patienter, skriver Staffan Nilsson från Ytterjärna Forum som menar att mycket talar för att det behövs en förändring i inställningen till den integrativa vården.

Problemet med alltför snäva evidenskrav på vårdmetoder är att det verkar gynna den resursstarka läkemedelssidan, bland annat därför att det är förhållandevis lätt att mäta effekter på enskilda symptom. Samtidigt trängs andra mer helhetsinriktade och mer individuellt anpassade metoder undan som inte har samma resurser till forskning och som kanske behöver utvärderas på ett bredare och mer kvalitativt sätt. Vad som anses vara god evidens styr vilken sjukvård vi får – eller inte får. En alltför snäv syn, särskilt i Sverige, har enligt kritiker lett till att vi blivit ett pillerknaprande folk och att stora patientgrupper inte får tillgång till de vårdmetoder som de i många fall skulle behöva.

I en artikel i Göteborgs-Posten skriver en rad professorer att det finns en inbyggd partiskhet inom vården till fördel för kvantitativa studier och medelvärden, på bekostnad av mångårig erfarenhet. En partiskhet som begränsar sjukvården på ett allvarligt sätt och leder till att vi går miste om bra vårdmetoder.

 

 

Tveksamt vad som utgör god evidens
Det finns en bred enighet om att vården i Sverige ska vara evidensbaserad. Detta för att vi ska veta att det som görs i vården har avsedd effekt och är patientsäkert. Men hur god evidens ser ut råder det delade meningar om. Det är Socialstyrelsen, SBU (Statens beredning för medicinsk och social hälsa) och IVO (Inspektionen för vård och omsorg) som bedömer om en vårdmetod är förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet och därmed om den ska få förekomma inom vården.

LÄS OCKSÅ: ”Dags att slänga ut det korrupta sjukvårdssystemet”

En läkare eller sjuksköterska som vill anpassa en behandling individuellt för en patient kan bli anmäld och i värsta fall förlora sin legitimation om de avviker för mycket från detta. Det personliga ansvaret är förstås bra på många sätt, men det här skapar även en osäkerhet eftersom gränsen mellan tillåtet och otillåtet är otydlig i vården.

I debatten används begreppet evidens som ett tvärsäkert argument. Det är vanligt att politiker och opinionsbildande skribenter, medvetet eller i brist på kunskap, försöker etablera en förenklad bild av att det bara finns en form av evidens – och att allt som inte är bevisat med just randomiserade studier är ovetenskapligt. Man skulle kunna tro att evidens är ett väldefinierat begrepp, men så är det inte – varken i vårdpraktiken eller i juridiken. Verkligheten är betydligt mer komplex.

Vilken vetenskap ska godtas?
Lars-Åke Johnsson, jurist, författare och tidigare ordförande i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, skriver i tidningen ”Ny Juridik” (3:17) att all vård inte kan ges i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Utvecklingen av sjukvården förutsätter ju bland annat att nya vårdmetoder utvecklas. När det gäller kravet på vetenskap, skriver han att det är omöjligt att svara på frågan om vilken vetenskap som kan godtas. Och när det gäller kravet på beprövad erfarenhet är det oklart hur länge och för vem vårdmetoden ska ha använts. Även förarbetena till gällande lagstiftning är oklara om vad som egentligen menas med vetenskap och beprövad erfarenhet. Evidensbaserad vård blir enligt Lars-Åke Johnsson närmast vad kollektivet inom vården, eller vissa ledande företrädare inom olika discipliner, vid en viss tid anser vara vetenskap, vilket dessutom är geografiskt begränsat.

Hälften av vården saknar evidens
På ett seminarium i Almedalen i somras uppskattade professor Nina Rehnqvist från Statens beredning för medicinsk och social hälsa, på en direkt fråga, att minst 50 procent av det som görs i den etablerade vården saknar evidens.

Evidensbaserad vård ska grundas på bästa tillgängliga vetenskapliga stöd, och om det saknas beprövad erfarenhet. Randomiserade studier med kontrollgrupper väger tyngst. Om randomiserade studier alltid väger tyngst i bedömningen av vad som är bästa vetenskapliga stöd kan man undra vilket utrymme som då finns för mer helhetsinriktade vårdprogram bestående av flera samverkande vårdinsatser, där det kan vara svårt eller omöjligt att lägga upp sådana studier med kontrollgrupper. Och finns det alls någon plats för individualiserad vård?

I Almedalen framhöll Nina Rehnqvist att det gäller att välja utvärderingsmetod efter vilken frågeställning det handlar om, och då går det inte alltid att göra randomiserade studier med kontrollgrupper. Hon menar samtidigt att nästan allt går att utvärdera på något sätt, men att man då får leva med olika grader av osäkerhet.

Läkemedelsföretagen dominerar
Ursula Flatters, läkare och en av Vidarklinikens grundare, pekar också på att det finns många vårdmetoder som inte går att utvärdera med blindade randomiserade studier. Exempelvis samtal, beröring och kirurgi. Hon menar även att det vetenskapliga tänket i vården präglas starkt av läkemedelssidan, men att hälso- och sjukvård ju inte bara handlar om läkemedel.

LÄS OCKSÅ: ”Rensa upp i den dolda psykmarknaden”

Idag har de resursstarka och kommersiellt motiverade läkemedelsbolagen en mycket dominerande ställning inom forskningen. Uppskattningsvis sker över 90 procent av all medicinsk forskning inom läkemedelsbolagen. Om tyngdpunkten inom forskningen ligger på patenterade, kommersiellt drivna läkemedel blir detta också en tyngdpunkt i den sjukvård vi får – särskilt om det är en alltför snäv syn på evidens som gäller.

Det finns skäl att förhålla sig kritisk till detta, även om läkemedelsbolagen naturligtvis utvecklar många bra läkemedel. I en sammanställning av frågor och svar på SBU:s hemsida håller myndigheten med om att det finns en risk för att enbart kommersiellt gångbara metoder blir evidensbaserade, och att det därför behövs andra parter som finansierar medicinsk forskning.

Kraven begränsar patientens frihet
Alltför snäva krav på evidens begränsar patienternas tillgång till integrativ eller komplementär vård. På seminariet i Almedalen sa Torkel Falkenberg, docent och forskare vid Karolinska Institutet, att evidens inte är bara en enda sak och att begreppet behöver problematiseras mer. En dominerande uppfattning har varit att man helst måste bevisa allt med dubbelblinda studier på samma sätt som för patenterade, potenta läkemedel, vilket innebär enorma mängder dokumentation och mycket stora kostnader. Han menar att de pengarna inte finns för sådant som inte går att patentera och att det blir orättvist att ha samma nivå på evidenskrav för den integrativa vården.

LÄS OCKSÅ: ”Grönare ätande är vår tids största möjlighet”

Torkel Falkenberg berättade att många stora länder börjar se det här på ett annat sätt. De ser istället om olika integrativa metoder fungerar bättre än den vanliga vården, och låter detta vara vägledande. I England valde man exempelvis att införa akupunktur mot smärta i sjukvården trots att det inte är bevisat på samma sätt som läkemedel. Han menar att det finns mycket att lära av den integrativa komplementära vården, även rent hälsoekonomiskt. På stora sjukhus i länder som USA och Tyskland erbjuder man integrativ vård. Torkel Falkenberg pekade också på att det är farligt att tro att ”one size fits all” för patienterna, och att detta är typiskt svenskt. Det är viktigt att erbjuda olika typer av möjligheter, exempelvis vid kroniska komplexa sjukdomar, och att vara mer lyhörd för patienternas behov.

Integrativ eller komplementär vård är ofta mer inriktad på en helhetssyn på patienten. Nina Rehnqvist menade att det inte är ovanligt att man inom dagens sjukvård glömmer bort det holistiska, och istället är mekaniker inom sitt lilla område. Man ser då inte helheten. Det är ett av problemen, menar hon. Som svar på frågan varför inte även Sverige satsar mer på integrativ vård som komplement sa Rehnqvist att det beror på att läkarna inte vill och att de sätter sig på tvären. Utifrån egen erfarenhet pekade hon också på att alla på myndighetssidan inte alltid är objektiva och opartiska.

staffan nilsson ytterjärna forum

Staffan Nilsson är skribent på Ytterjärna forum
Artikeln finns i en längre version på Ytterjärna forums hemsida.

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

negin aghili, hud burka

Hudterapeuten Negin har koll på mineralriket

Hud

För snart fem år sedan öppnade hudterapeuten Negin Aghili sin salong och butik i Hornstull på Södermalm i Stockholm. Dit söker sig de som vill arbeta med huden från både ut- och insida. Kurera har varit på besök och diskuterat näring för huden med Negin.

Nu ska fler livsmedel få tillsatt D-vitamin

Politik

Brist på D-vitamin är vanligt på våra breddgrader bland annat då det är svårt att få i sig i tillräcklig mängd på vinterhalvåret. Från 16 maj 2018 ska fler livsmedel berikas med D-vitamin. Fler sorters mjölkprodukter, vegetabiliska drycker som havredryck samt matfetter omfattas. Dessutom höjs nivåerna jämfört med tidigare.

svenska_algen_har_gjort_succe

Svenska hälsoalgen har gjort succé världen över

Antioxidanter och fria radikaler

Trettio års forskning har visat att astaxanthin, naturens starkaste fettlösliga antioxidant, är antiinflammatorisk och påverkar flera olika delar av kroppen. Den kan ge mer energi, förbättra uthållighet och återhämtning efter träning samt förebygga torra ögon och skydda magens slemhinna. Det forskningen har fokus på just nu är att förstå varför astaxanthin förbättrar orken och stärker immunförsvaret.

Konferens visade på många vägar bort från medikalisering

Trendspaning

I en tid då psykiatrin är i blåsväder med avslöjanden i SVTs "Uppdag granskning" om patienter som avlider under bältesläggning inom slutenvården och elchocks-behandlingar som kryper nedåt i åldrarna känns det uppfriskande att det anordnas en konferens med temat Bortom medikalisering – nya perspektiv på depression, stress och utmattning.

sanna ehdin citron

Sanna Ehdin: ”C-vitamin är livsviktigt”

Krönikan

Nästan alla djurarter, från insekter till däggdjur kan producera sitt eget C-vitamin – förutom människan. Därför behöver vi få i oss det via kosten. Vi skulle behöva producera cirka tretton gram C-vitamin per dag för att komma upp i samma mängd som djurens kroppar tillverkar skriver Sanna Ehdin som därför förespråkar tillskott.

två väninnor som kramas

14 sätt att bli lyckligare

Mental hälsa

Det kan verka enkelt, men ibland är det inte så lätt att känna glädje och lycka. Stress, tuffa besked eller svåra motgångar och mycket annat kan får oss ur balans. Oavsett om du tappat fotfästet eller inte – här är 14 tips som hjälper dig att känna mer lycka.

an-sofi forsberg och tapping point

Midful Tapping del 3: Handskas med ditt bagage

Mental hälsa

Alla kommer till världen med olika förutsättningar, ovanpå det gör vi olika livsresor. Det som styr hur vi reagerar i olika situationer beror till stor del på vårt bagage enligt Kjell och Ann-Sofi Forsberg, grundare av metoden Mindful Tapping. I tredje lektionen lär instruktörerna Micke "Syd" Andersson och Hanna Noorberg ut en meditativ metod som syftar till att skapa balans i hjärna och nervsystem.

nypon_gjorde_att_mats_slapp_operation

Nypon gjorde att Mats slapp operation

Värk

Svår artros konstaterade läkaren efter att ha undersökt Mats Nygrens trasiga fotled för drygt ett år sedan. En operationstid sattes upp. Men innan tiden för operation kom så kunde Mats ställa in. Han tyckte inte att det fanns någon anledning att lägga sig under kniven eftersom han i princip hade blivit smärtfri med hjälp av nypon.

man håller i sitt knä näringsterapeut maria hellström

Tre tips för smidiga muskler och leder

Värk

Näringsterapeuten Maria Hellström tipsar om tre bra sätt för att bevara smidigheten i muskler och leder. Träning ihop med rätt kost och näring räcker långt för att bibehålla rörlighet och styrka oavsett ålder.

hund apporterar plantera i kruka

Måna om mångfalden i magen

Mage

Långt ifrån alla bakterier är skadliga, faktum är att vi består till större del av bakterier än vi gör av celler. Konsten är bara att se till att vi har rätt balans.

man badar midjemått

Låt kilona rinna ut med badvattnet

Vikt

Att ta ett varmt bad kan ha fler gynnsamma effekter på hälsan än att vi kopplar av och blir rena. Ett bad kan nämligen sänka blodsockret och öka kaloriförbränningen, detta enligt brittiska studier som visade att en timmas bad ökade energiförbrukningen med hela 80 procent.

CBD-olja klassas som läkemedel

Allmänt

Fyra företag som sålt hampaprodukter med den så kallade CBD-oljan innehållande ämnet cannabidiol tvingas nu upphöra med försäljningen. Detta efter att Läkemedelsverket klassat produkterna som läkemedel.

skrivbord på Kurera

Vi söker en kreativ och hälsointresserad webbredaktör

Övrigt

Vi söker en nyfiken, kreativ och hälsointresserad webbredaktör som gillar att ha många bollar i luften och kan hjälpa oss att utvecklas digitalt. Du kommer att arbeta redaktionellt med att skapa innehåll för kurera.se och sociala medier som Facebook, Instagram och Youtube. Ditt arbete som webbredaktör innefattar även en del administrativt och tekniskt arbete. Arbetet kräver att du är en duktig skribent, har god känsla för färg och form samt att du vet vad som skapar engagemang.

Tallbarksextrakt lindrar pollenallergi

Bark från tall lindrade pollenallergi

Naturlig hälsa

José San Martin blev allergisk mot gräspollen för åtta år sedan. Han blev trött och snuvig och varje dag efter lunch kändes det som han ville lägga sig ner och sova. För ett år sedan kom räddningen, ett barkextrakt som blockerar frisättningen av histamin. Det fick José på fötter igen. Förra sommaren var han inte längre trött och näsan hade slutat rinna.

ansikte texten grön omställning

Grön omställning: Ansiktsvård och fukt

Hud

Vi använder oss av hudvård för att få fin hy och skydda vårt största utsöndringsorgan – huden. Även om långtifrån alla lägger ned tid och pengar på hudvård kan det vara bra att veta hur det fungerar och varför vi ska välja naturliga produkter.

ensamperson blickar bortåt

Relationsskolan: ”Vilka är dina hinder?”

Sex- och relationer

De som längtar efter en relation har kanske svårt att se att det finns något i dem själva som hindrar dem från att möta någon. Och som står i vägen för ett sunt och varaktigt förhållande. Men alla bär vi på olika präglingar som kan ställa till det menar relationesexperten Cornelia Södergren.