“Kraven på evidens gynnar inte alltid patienten”

Omkring hälften av allt som görs inom sjukvården saknar enligt uppgift evidens. Det är dessutom inte helt glasklart vad som är god evidens enligt kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet. Begreppen används ofta på ett sätt som drabbar många patienter, skriver Staffan Nilsson från Ytterjärna Forum som menar att mycket talar för att det behövs en förändring i inställningen till den integrativa vården.

Problemet med alltför snäva evidenskrav på vårdmetoder är att det verkar gynna den resursstarka läkemedelssidan, bland annat därför att det är förhållandevis lätt att mäta effekter på enskilda symptom. Samtidigt trängs andra mer helhetsinriktade och mer individuellt anpassade metoder undan som inte har samma resurser till forskning och som kanske behöver utvärderas på ett bredare och mer kvalitativt sätt. Vad som anses vara god evidens styr vilken sjukvård vi får – eller inte får. En alltför snäv syn, särskilt i Sverige, har enligt kritiker lett till att vi blivit ett pillerknaprande folk och att stora patientgrupper inte får tillgång till de vårdmetoder som de i många fall skulle behöva.

I en artikel i Göteborgs-Posten skriver en rad professorer att det finns en inbyggd partiskhet inom vården till fördel för kvantitativa studier och medelvärden, på bekostnad av mångårig erfarenhet. En partiskhet som begränsar sjukvården på ett allvarligt sätt och leder till att vi går miste om bra vårdmetoder.

 

Tveksamt vad som utgör god evidens
Det finns en bred enighet om att vården i Sverige ska vara evidensbaserad. Detta för att vi ska veta att det som görs i vården har avsedd effekt och är patientsäkert. Men hur god evidens ser ut råder det delade meningar om. Det är Socialstyrelsen, SBU (Statens beredning för medicinsk och social hälsa) och IVO (Inspektionen för vård och omsorg) som bedömer om en vårdmetod är förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet och därmed om den ska få förekomma inom vården.

 

LÄS OCKSÅ: ”Dags att slänga ut det korrupta sjukvårdssystemet”

En läkare eller sjuksköterska som vill anpassa en behandling individuellt för en patient kan bli anmäld och i värsta fall förlora sin legitimation om de avviker för mycket från detta. Det personliga ansvaret är förstås bra på många sätt, men det här skapar även en osäkerhet eftersom gränsen mellan tillåtet och otillåtet är otydlig i vården.

I debatten används begreppet evidens som ett tvärsäkert argument. Det är vanligt att politiker och opinionsbildande skribenter, medvetet eller i brist på kunskap, försöker etablera en förenklad bild av att det bara finns en form av evidens – och att allt som inte är bevisat med just randomiserade studier är ovetenskapligt. Man skulle kunna tro att evidens är ett väldefinierat begrepp, men så är det inte – varken i vårdpraktiken eller i juridiken. Verkligheten är betydligt mer komplex.

Vilken vetenskap ska godtas?
Lars-Åke Johnsson, jurist, författare och tidigare ordförande i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, skriver i tidningen ”Ny Juridik” (3:17) att all vård inte kan ges i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Utvecklingen av sjukvården förutsätter ju bland annat att nya vårdmetoder utvecklas. När det gäller kravet på vetenskap, skriver han att det är omöjligt att svara på frågan om vilken vetenskap som kan godtas. Och när det gäller kravet på beprövad erfarenhet är det oklart hur länge och för vem vårdmetoden ska ha använts. Även förarbetena till gällande lagstiftning är oklara om vad som egentligen menas med vetenskap och beprövad erfarenhet. Evidensbaserad vård blir enligt Lars-Åke Johnsson närmast vad kollektivet inom vården, eller vissa ledande företrädare inom olika discipliner, vid en viss tid anser vara vetenskap, vilket dessutom är geografiskt begränsat.

Hälften av vården saknar evidens
På ett seminarium i Almedalen i somras uppskattade professor Nina Rehnqvist från Statens beredning för medicinsk och social hälsa, på en direkt fråga, att minst 50 procent av det som görs i den etablerade vården saknar evidens.

Evidensbaserad vård ska grundas på bästa tillgängliga vetenskapliga stöd, och om det saknas beprövad erfarenhet. Randomiserade studier med kontrollgrupper väger tyngst. Om randomiserade studier alltid väger tyngst i bedömningen av vad som är bästa vetenskapliga stöd kan man undra vilket utrymme som då finns för mer helhetsinriktade vårdprogram bestående av flera samverkande vårdinsatser, där det kan vara svårt eller omöjligt att lägga upp sådana studier med kontrollgrupper. Och finns det alls någon plats för individualiserad vård?

I Almedalen framhöll Nina Rehnqvist att det gäller att välja utvärderingsmetod efter vilken frågeställning det handlar om, och då går det inte alltid att göra randomiserade studier med kontrollgrupper. Hon menar samtidigt att nästan allt går att utvärdera på något sätt, men att man då får leva med olika grader av osäkerhet.

 

Läkemedelsföretagen dominerar
Ursula Flatters, läkare och en av Vidarklinikens grundare, pekar också på att det finns många vårdmetoder som inte går att utvärdera med blindade randomiserade studier. Exempelvis samtal, beröring och kirurgi. Hon menar även att det vetenskapliga tänket i vården präglas starkt av läkemedelssidan, men att hälso- och sjukvård ju inte bara handlar om läkemedel.

LÄS OCKSÅ: ”Rensa upp i den dolda psykmarknaden”

Idag har de resursstarka och kommersiellt motiverade läkemedelsbolagen en mycket dominerande ställning inom forskningen. Uppskattningsvis sker över 90 procent av all medicinsk forskning inom läkemedelsbolagen. Om tyngdpunkten inom forskningen ligger på patenterade, kommersiellt drivna läkemedel blir detta också en tyngdpunkt i den sjukvård vi får – särskilt om det är en alltför snäv syn på evidens som gäller.

Det finns skäl att förhålla sig kritisk till detta, även om läkemedelsbolagen naturligtvis utvecklar många bra läkemedel. I en sammanställning av frågor och svar på SBU:s hemsida håller myndigheten med om att det finns en risk för att enbart kommersiellt gångbara metoder blir evidensbaserade, och att det därför behövs andra parter som finansierar medicinsk forskning.

Kraven begränsar patientens frihet
Alltför snäva krav på evidens begränsar patienternas tillgång till integrativ eller komplementär vård. På seminariet i Almedalen sa Torkel Falkenberg, docent och forskare vid Karolinska Institutet, att evidens inte är bara en enda sak och att begreppet behöver problematiseras mer. En dominerande uppfattning har varit att man helst måste bevisa allt med dubbelblinda studier på samma sätt som för patenterade, potenta läkemedel, vilket innebär enorma mängder dokumentation och mycket stora kostnader. Han menar att de pengarna inte finns för sådant som inte går att patentera och att det blir orättvist att ha samma nivå på evidenskrav för den integrativa vården.

LÄS OCKSÅ: ”Grönare ätande är vår tids största möjlighet”

Torkel Falkenberg berättade att många stora länder börjar se det här på ett annat sätt. De ser istället om olika integrativa metoder fungerar bättre än den vanliga vården, och låter detta vara vägledande. I England valde man exempelvis att införa akupunktur mot smärta i sjukvården trots att det inte är bevisat på samma sätt som läkemedel. Han menar att det finns mycket att lära av den integrativa komplementära vården, även rent hälsoekonomiskt. På stora sjukhus i länder som USA och Tyskland erbjuder man integrativ vård. Torkel Falkenberg pekade också på att det är farligt att tro att ”one size fits all” för patienterna, och att detta är typiskt svenskt. Det är viktigt att erbjuda olika typer av möjligheter, exempelvis vid kroniska komplexa sjukdomar, och att vara mer lyhörd för patienternas behov.

 

Integrativ eller komplementär vård är ofta mer inriktad på en helhetssyn på patienten. Nina Rehnqvist menade att det inte är ovanligt att man inom dagens sjukvård glömmer bort det holistiska, och istället är mekaniker inom sitt lilla område. Man ser då inte helheten. Det är ett av problemen, menar hon. Som svar på frågan varför inte även Sverige satsar mer på integrativ vård som komplement sa Rehnqvist att det beror på att läkarna inte vill och att de sätter sig på tvären. Utifrån egen erfarenhet pekade hon också på att alla på myndighetssidan inte alltid är objektiva och opartiska.

staffan nilsson ytterjärna forum

Staffan Nilsson är skribent på Ytterjärna forum
Artikeln finns i en längre version på Ytterjärna forums hemsida.

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

 

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

 

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.

“Vården måste bli bättre på att ta hand om patienter med Addisons sjukdom”

Kurera debatt

Med bättre kunskap om kortisolbrist bland husläkare och på sjukhus skulle patienter med diagnosen Addisons sjukdom kunna leva ett betydligt enklare och friskare liv. De skulle få hjälp med vardagliga besvär på sin vårdcentral, snabbare akut hjälp och dessutom kunna gå på rutinkontroller oftare. Det skriver Eva Rafner, ordförande i Svenska Addisonföreningen i denna debattartikel, där hon efterlyser större kunskap inom primärvården. Förbundet gav nyligen ut boken ”Ständigt på vakt”, om föräldrar till barn med kortisolbrist".

 

Vilka växter är giftiga – och vilka är säkra för din katt?

Hälsa

När vi väljer att dela vårt liv med en katt medför det att vi behöver vara uppmärksamma på sådant vi inte skänkte en tanke innan – som vilka blommor och krukväxter vi köper hem. Ta för vana att alltid kolla upp växten du är på väg att köpa redan i butiken och tveka inte att söka veterinär om du tror att din katt fått i sig en giftig växt. Här kommer en lista på växter du bör undvika och sådana du kan välja istället.

Goda och enkla frukostrecept

Recept

Frukost sägs ju vara dagens viktigaste mål. Här är två härliga frukostrecept - en uppdaterad variant av havregrynsgröten och en smarrig frukostklassiker som du förbereder kvällen innan och som tillagar sig själv under natten.

Därför är ditt vitamintillskott livsviktigt

Hälsa

Maten innehåller inte lika mycket näring som den gjorde för 40-50 år sedan. Det gör att vi äter mer för att fylla behoven och det är en av flera anledningar till att vi väger mer idag. Forskningsresultat från Tyskland, har bland annat visa att innehållet av vitaminer och mineraler i frukt och grönsaker minskade dramatiskt mellan 1985 och 1996. Därför kan det vara en god idé att då och då komplettera med kosttillskott.