“Kraven på evidens gynnar inte alltid patienten”

Omkring hälften av allt som görs inom sjukvården saknar enligt uppgift evidens. Det är dessutom inte helt glasklart vad som är god evidens enligt kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet. Begreppen används ofta på ett sätt som drabbar många patienter, skriver Staffan Nilsson från Ytterjärna Forum som menar att mycket talar för att det behövs en förändring i inställningen till den integrativa vården.

Problemet med alltför snäva evidenskrav på vårdmetoder är att det verkar gynna den resursstarka läkemedelssidan, bland annat därför att det är förhållandevis lätt att mäta effekter på enskilda symptom. Samtidigt trängs andra mer helhetsinriktade och mer individuellt anpassade metoder undan som inte har samma resurser till forskning och som kanske behöver utvärderas på ett bredare och mer kvalitativt sätt. Vad som anses vara god evidens styr vilken sjukvård vi får – eller inte får. En alltför snäv syn, särskilt i Sverige, har enligt kritiker lett till att vi blivit ett pillerknaprande folk och att stora patientgrupper inte får tillgång till de vårdmetoder som de i många fall skulle behöva.

I en artikel i Göteborgs-Posten skriver en rad professorer att det finns en inbyggd partiskhet inom vården till fördel för kvantitativa studier och medelvärden, på bekostnad av mångårig erfarenhet. En partiskhet som begränsar sjukvården på ett allvarligt sätt och leder till att vi går miste om bra vårdmetoder.

 

 

Tveksamt vad som utgör god evidens
Det finns en bred enighet om att vården i Sverige ska vara evidensbaserad. Detta för att vi ska veta att det som görs i vården har avsedd effekt och är patientsäkert. Men hur god evidens ser ut råder det delade meningar om. Det är Socialstyrelsen, SBU (Statens beredning för medicinsk och social hälsa) och IVO (Inspektionen för vård och omsorg) som bedömer om en vårdmetod är förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet och därmed om den ska få förekomma inom vården.

LÄS OCKSÅ: ”Dags att slänga ut det korrupta sjukvårdssystemet”

En läkare eller sjuksköterska som vill anpassa en behandling individuellt för en patient kan bli anmäld och i värsta fall förlora sin legitimation om de avviker för mycket från detta. Det personliga ansvaret är förstås bra på många sätt, men det här skapar även en osäkerhet eftersom gränsen mellan tillåtet och otillåtet är otydlig i vården.

I debatten används begreppet evidens som ett tvärsäkert argument. Det är vanligt att politiker och opinionsbildande skribenter, medvetet eller i brist på kunskap, försöker etablera en förenklad bild av att det bara finns en form av evidens – och att allt som inte är bevisat med just randomiserade studier är ovetenskapligt. Man skulle kunna tro att evidens är ett väldefinierat begrepp, men så är det inte – varken i vårdpraktiken eller i juridiken. Verkligheten är betydligt mer komplex.

Vilken vetenskap ska godtas?
Lars-Åke Johnsson, jurist, författare och tidigare ordförande i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, skriver i tidningen ”Ny Juridik” (3:17) att all vård inte kan ges i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Utvecklingen av sjukvården förutsätter ju bland annat att nya vårdmetoder utvecklas. När det gäller kravet på vetenskap, skriver han att det är omöjligt att svara på frågan om vilken vetenskap som kan godtas. Och när det gäller kravet på beprövad erfarenhet är det oklart hur länge och för vem vårdmetoden ska ha använts. Även förarbetena till gällande lagstiftning är oklara om vad som egentligen menas med vetenskap och beprövad erfarenhet. Evidensbaserad vård blir enligt Lars-Åke Johnsson närmast vad kollektivet inom vården, eller vissa ledande företrädare inom olika discipliner, vid en viss tid anser vara vetenskap, vilket dessutom är geografiskt begränsat.

Hälften av vården saknar evidens
På ett seminarium i Almedalen i somras uppskattade professor Nina Rehnqvist från Statens beredning för medicinsk och social hälsa, på en direkt fråga, att minst 50 procent av det som görs i den etablerade vården saknar evidens.

Evidensbaserad vård ska grundas på bästa tillgängliga vetenskapliga stöd, och om det saknas beprövad erfarenhet. Randomiserade studier med kontrollgrupper väger tyngst. Om randomiserade studier alltid väger tyngst i bedömningen av vad som är bästa vetenskapliga stöd kan man undra vilket utrymme som då finns för mer helhetsinriktade vårdprogram bestående av flera samverkande vårdinsatser, där det kan vara svårt eller omöjligt att lägga upp sådana studier med kontrollgrupper. Och finns det alls någon plats för individualiserad vård?

I Almedalen framhöll Nina Rehnqvist att det gäller att välja utvärderingsmetod efter vilken frågeställning det handlar om, och då går det inte alltid att göra randomiserade studier med kontrollgrupper. Hon menar samtidigt att nästan allt går att utvärdera på något sätt, men att man då får leva med olika grader av osäkerhet.

Läkemedelsföretagen dominerar
Ursula Flatters, läkare och en av Vidarklinikens grundare, pekar också på att det finns många vårdmetoder som inte går att utvärdera med blindade randomiserade studier. Exempelvis samtal, beröring och kirurgi. Hon menar även att det vetenskapliga tänket i vården präglas starkt av läkemedelssidan, men att hälso- och sjukvård ju inte bara handlar om läkemedel.

LÄS OCKSÅ: ”Rensa upp i den dolda psykmarknaden”

Idag har de resursstarka och kommersiellt motiverade läkemedelsbolagen en mycket dominerande ställning inom forskningen. Uppskattningsvis sker över 90 procent av all medicinsk forskning inom läkemedelsbolagen. Om tyngdpunkten inom forskningen ligger på patenterade, kommersiellt drivna läkemedel blir detta också en tyngdpunkt i den sjukvård vi får – särskilt om det är en alltför snäv syn på evidens som gäller.

Det finns skäl att förhålla sig kritisk till detta, även om läkemedelsbolagen naturligtvis utvecklar många bra läkemedel. I en sammanställning av frågor och svar på SBU:s hemsida håller myndigheten med om att det finns en risk för att enbart kommersiellt gångbara metoder blir evidensbaserade, och att det därför behövs andra parter som finansierar medicinsk forskning.

Kraven begränsar patientens frihet
Alltför snäva krav på evidens begränsar patienternas tillgång till integrativ eller komplementär vård. På seminariet i Almedalen sa Torkel Falkenberg, docent och forskare vid Karolinska Institutet, att evidens inte är bara en enda sak och att begreppet behöver problematiseras mer. En dominerande uppfattning har varit att man helst måste bevisa allt med dubbelblinda studier på samma sätt som för patenterade, potenta läkemedel, vilket innebär enorma mängder dokumentation och mycket stora kostnader. Han menar att de pengarna inte finns för sådant som inte går att patentera och att det blir orättvist att ha samma nivå på evidenskrav för den integrativa vården.

LÄS OCKSÅ: ”Grönare ätande är vår tids största möjlighet”

Torkel Falkenberg berättade att många stora länder börjar se det här på ett annat sätt. De ser istället om olika integrativa metoder fungerar bättre än den vanliga vården, och låter detta vara vägledande. I England valde man exempelvis att införa akupunktur mot smärta i sjukvården trots att det inte är bevisat på samma sätt som läkemedel. Han menar att det finns mycket att lära av den integrativa komplementära vården, även rent hälsoekonomiskt. På stora sjukhus i länder som USA och Tyskland erbjuder man integrativ vård. Torkel Falkenberg pekade också på att det är farligt att tro att ”one size fits all” för patienterna, och att detta är typiskt svenskt. Det är viktigt att erbjuda olika typer av möjligheter, exempelvis vid kroniska komplexa sjukdomar, och att vara mer lyhörd för patienternas behov.

Integrativ eller komplementär vård är ofta mer inriktad på en helhetssyn på patienten. Nina Rehnqvist menade att det inte är ovanligt att man inom dagens sjukvård glömmer bort det holistiska, och istället är mekaniker inom sitt lilla område. Man ser då inte helheten. Det är ett av problemen, menar hon. Som svar på frågan varför inte även Sverige satsar mer på integrativ vård som komplement sa Rehnqvist att det beror på att läkarna inte vill och att de sätter sig på tvären. Utifrån egen erfarenhet pekade hon också på att alla på myndighetssidan inte alltid är objektiva och opartiska.

staffan nilsson ytterjärna forum

Staffan Nilsson är skribent på Ytterjärna forum
Artikeln finns i en längre version på Ytterjärna forums hemsida.

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Med en doft av oundvikligt uppror och villkorslös kärlek

Skönhet

Livet ska vara stort, vackert och dofta gott, det tycks tidigt ha varit viktiga aspekter av tillvaron för operasångaren Rickard Söderberg. Det och att värna allt levande, han bestämde sig redan som barn för att han inte ville äta något som hade föräldrar. Nu är han aktuell med den egna doften ”Marsha” – givetvis vegansk och i mesta möjliga mån ekologisk.

Sverige brinner – hur släcka oro och stress?

Krönikan

Sverige står i lågor. I skrivande stund härjar 83 bränder i terräng och många har flytt från sina hem. Inte bara personer som är direkt i de elddrabbade områdena påverkas, många känner oro och stress, och känsla av otillräcklighet. Vissa kanske till och med känner skam för att man inte kan göra något, eller för att man själv har det bra. Tanja Dyredand, stesscoach och yogalärare ger i denna krönika tips på hur du kan hantera oro och stress under kris. 

mind 2018 hjarnans genvagar

Mind 2018: Din hjärnas genvägar

Mental hälsa

Vår hjärna är väldigt listigt konstruerad, den har många knep att spara tid och energi i sitt arbete med att göra världen begriplig för oss. Dessa kallas kognitiva bias och anävnds för att bland annat skapa trygghet men de kan också skapa oro och det helt i onödan berättar stresscoachen Karin Isberg,

kvinna hos läkaren bild på bakterier

Bakterier kan ligga bakom endometrios

Forskning

Bakterier och endotoxiner kan ligga bakom kvinnosjukdomen endometrios enligt ny forskning. Detta genom att de orsakar inflammation och vissa läkemedel som i dagsläget används för att behandla sjukdomen kan istället bidra till att förvärra problemet.

mat slängs

Nationellt program för minskat matsvinn

Politik

Matsvinn är ett stort problem, det påverkar både miljön och innebär stora ekonomiska förluster för både individ och samhälle. Nu har Livsmedelsverket på regeringens uppdrag tagit fram handlingsplanen "Fler gör mer" för minskat matsvinn i landet.

Så fick Kjell normalt blodtryck utan mediciner

Hälsa

Kjell Anthelenius körde på i ett högt tempo – och både blodtryck och kolesterolvärdet sköt i höjden. Han bestämde sig för att sätta sin hälsa först och lägga om sin livsstil. Nu är hans värden normala igen, tack vare regelbunden träning, meditation, mer vegetarisk mat och ett tillskott med lagrad vitlök.

kvinna oroar sig mind 2018

Mind 2018: Orons viktiga funktion

Mental hälsa

Oro hjälper oss att förbereda oss för svårigheter och att kunna fatta bra och genomtänkta beslut. Att inte oroa sig kan göra att man är oförberedd på att handskas med problem menar stresscoachen Karin Isberg som dock skiljer på konstruktiv oro och oro som livsinställning.



yoga i tantolunden yogaläraren anna gordh humlesjö

Anna ordnar yoga i parken för en god sak

Trendspaning

Att yoga utomhus sommartid är en växaande rörelse, i parker landet runt samlas människor för att yoga under bar himmel. Ofta är det gratis och ibland kan man ges möjlighet att bidra med en slant till en viktig sak, som i Tantolunden i Stockholm där det anordnas yoga med humanitärt fokus för femte året i rad.

bonsallad

Krispig grön bönsallad

Recept

Det bästa med skördetider är att det är så enkelt och går så snabbt att laga mat och få till goda och näringsrika måltider. Gå på marknader och botanisera bland nyskördade grönsaker. Detta recept från Nilla's Kitchen innehåller förvällda bondbönor, brytbönor och sockerärtor.

övrrviktig kvinna tränar på gym

Försämrad fettnedbrytning kan ligga bakom fetma

Vikt

Vad som gör att vissa kan hålla sig smala till synes utan ansträngning medan andra går upp i vikt bara de tittar på en bakelse, det är en fråga som gäckat mänskligheten länge. Svenska forskare har nu kommit med en möjlig förklaring och det är att övervikten i vissa fall kan förklaras med en sämre förmåga att omsätta fett.

hund i gräns och simmar

Tio bästa tipsen för en hundvänlig semester

Övrigt

78 procent av alla hundägarna tar med sig hunden på semestern något både hund och människa kan ha glädje av. Miljöombyte, tid med familjen och roliga lekar står högt på önskelistan för den fyrbenta vännen. Här följer några tips på hur du gör din semester mer hundvänlig.

skylt varnar för fästingar

“Fästingburna sjukdomen borrelia är en dold epidemi”

Krönikan

Varje sommar får tusentals svenskar fästingbett och blir infekterade av de sjukdomar dessa  kryp sprider.  När hon själv drabbades svårt blev Cornelia Södergren tvungen att ta reda på så mycket hon kunde om fästingburna sjukdomar, deras förlopp och hur hon skulle skydda sig i fortsättningen. Ett arbete som resulterade i boken ”Borreliafenomenet – Den dolda epidemin”, som kommer ut senare i sommar.

Friskare hår – en kick för självkänslan

Hud

Håret är ett viktigt och känsligt kapitel för många. Teresa hade tjockt, välmående hårsvall – ett hår att vara stolt över. När hon plötsligt började tappa stora tussar hår i höstas blev hon riktigt orolig. Hade hon drabbats av någon allvarlig sjukdom?