“Kraven på evidens gynnar inte alltid patienten”

Omkring hälften av allt som görs inom sjukvården saknar enligt uppgift evidens. Det är dessutom inte helt glasklart vad som är god evidens enligt kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet. Begreppen används ofta på ett sätt som drabbar många patienter, skriver Staffan Nilsson från Ytterjärna Forum som menar att mycket talar för att det behövs en förändring i inställningen till den integrativa vården.

Problemet med alltför snäva evidenskrav på vårdmetoder är att det verkar gynna den resursstarka läkemedelssidan, bland annat därför att det är förhållandevis lätt att mäta effekter på enskilda symptom. Samtidigt trängs andra mer helhetsinriktade och mer individuellt anpassade metoder undan som inte har samma resurser till forskning och som kanske behöver utvärderas på ett bredare och mer kvalitativt sätt. Vad som anses vara god evidens styr vilken sjukvård vi får – eller inte får. En alltför snäv syn, särskilt i Sverige, har enligt kritiker lett till att vi blivit ett pillerknaprande folk och att stora patientgrupper inte får tillgång till de vårdmetoder som de i många fall skulle behöva.

I en artikel i Göteborgs-Posten skriver en rad professorer att det finns en inbyggd partiskhet inom vården till fördel för kvantitativa studier och medelvärden, på bekostnad av mångårig erfarenhet. En partiskhet som begränsar sjukvården på ett allvarligt sätt och leder till att vi går miste om bra vårdmetoder.

 

 

Tveksamt vad som utgör god evidens
Det finns en bred enighet om att vården i Sverige ska vara evidensbaserad. Detta för att vi ska veta att det som görs i vården har avsedd effekt och är patientsäkert. Men hur god evidens ser ut råder det delade meningar om. Det är Socialstyrelsen, SBU (Statens beredning för medicinsk och social hälsa) och IVO (Inspektionen för vård och omsorg) som bedömer om en vårdmetod är förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet och därmed om den ska få förekomma inom vården.

LÄS OCKSÅ: ”Dags att slänga ut det korrupta sjukvårdssystemet”

En läkare eller sjuksköterska som vill anpassa en behandling individuellt för en patient kan bli anmäld och i värsta fall förlora sin legitimation om de avviker för mycket från detta. Det personliga ansvaret är förstås bra på många sätt, men det här skapar även en osäkerhet eftersom gränsen mellan tillåtet och otillåtet är otydlig i vården.

I debatten används begreppet evidens som ett tvärsäkert argument. Det är vanligt att politiker och opinionsbildande skribenter, medvetet eller i brist på kunskap, försöker etablera en förenklad bild av att det bara finns en form av evidens – och att allt som inte är bevisat med just randomiserade studier är ovetenskapligt. Man skulle kunna tro att evidens är ett väldefinierat begrepp, men så är det inte – varken i vårdpraktiken eller i juridiken. Verkligheten är betydligt mer komplex.

Vilken vetenskap ska godtas?
Lars-Åke Johnsson, jurist, författare och tidigare ordförande i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, skriver i tidningen ”Ny Juridik” (3:17) att all vård inte kan ges i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Utvecklingen av sjukvården förutsätter ju bland annat att nya vårdmetoder utvecklas. När det gäller kravet på vetenskap, skriver han att det är omöjligt att svara på frågan om vilken vetenskap som kan godtas. Och när det gäller kravet på beprövad erfarenhet är det oklart hur länge och för vem vårdmetoden ska ha använts. Även förarbetena till gällande lagstiftning är oklara om vad som egentligen menas med vetenskap och beprövad erfarenhet. Evidensbaserad vård blir enligt Lars-Åke Johnsson närmast vad kollektivet inom vården, eller vissa ledande företrädare inom olika discipliner, vid en viss tid anser vara vetenskap, vilket dessutom är geografiskt begränsat.

Hälften av vården saknar evidens
På ett seminarium i Almedalen i somras uppskattade professor Nina Rehnqvist från Statens beredning för medicinsk och social hälsa, på en direkt fråga, att minst 50 procent av det som görs i den etablerade vården saknar evidens.

Evidensbaserad vård ska grundas på bästa tillgängliga vetenskapliga stöd, och om det saknas beprövad erfarenhet. Randomiserade studier med kontrollgrupper väger tyngst. Om randomiserade studier alltid väger tyngst i bedömningen av vad som är bästa vetenskapliga stöd kan man undra vilket utrymme som då finns för mer helhetsinriktade vårdprogram bestående av flera samverkande vårdinsatser, där det kan vara svårt eller omöjligt att lägga upp sådana studier med kontrollgrupper. Och finns det alls någon plats för individualiserad vård?

I Almedalen framhöll Nina Rehnqvist att det gäller att välja utvärderingsmetod efter vilken frågeställning det handlar om, och då går det inte alltid att göra randomiserade studier med kontrollgrupper. Hon menar samtidigt att nästan allt går att utvärdera på något sätt, men att man då får leva med olika grader av osäkerhet.

Läkemedelsföretagen dominerar
Ursula Flatters, läkare och en av Vidarklinikens grundare, pekar också på att det finns många vårdmetoder som inte går att utvärdera med blindade randomiserade studier. Exempelvis samtal, beröring och kirurgi. Hon menar även att det vetenskapliga tänket i vården präglas starkt av läkemedelssidan, men att hälso- och sjukvård ju inte bara handlar om läkemedel.

LÄS OCKSÅ: ”Rensa upp i den dolda psykmarknaden”

Idag har de resursstarka och kommersiellt motiverade läkemedelsbolagen en mycket dominerande ställning inom forskningen. Uppskattningsvis sker över 90 procent av all medicinsk forskning inom läkemedelsbolagen. Om tyngdpunkten inom forskningen ligger på patenterade, kommersiellt drivna läkemedel blir detta också en tyngdpunkt i den sjukvård vi får – särskilt om det är en alltför snäv syn på evidens som gäller.

Det finns skäl att förhålla sig kritisk till detta, även om läkemedelsbolagen naturligtvis utvecklar många bra läkemedel. I en sammanställning av frågor och svar på SBU:s hemsida håller myndigheten med om att det finns en risk för att enbart kommersiellt gångbara metoder blir evidensbaserade, och att det därför behövs andra parter som finansierar medicinsk forskning.

Kraven begränsar patientens frihet
Alltför snäva krav på evidens begränsar patienternas tillgång till integrativ eller komplementär vård. På seminariet i Almedalen sa Torkel Falkenberg, docent och forskare vid Karolinska Institutet, att evidens inte är bara en enda sak och att begreppet behöver problematiseras mer. En dominerande uppfattning har varit att man helst måste bevisa allt med dubbelblinda studier på samma sätt som för patenterade, potenta läkemedel, vilket innebär enorma mängder dokumentation och mycket stora kostnader. Han menar att de pengarna inte finns för sådant som inte går att patentera och att det blir orättvist att ha samma nivå på evidenskrav för den integrativa vården.

LÄS OCKSÅ: ”Grönare ätande är vår tids största möjlighet”

Torkel Falkenberg berättade att många stora länder börjar se det här på ett annat sätt. De ser istället om olika integrativa metoder fungerar bättre än den vanliga vården, och låter detta vara vägledande. I England valde man exempelvis att införa akupunktur mot smärta i sjukvården trots att det inte är bevisat på samma sätt som läkemedel. Han menar att det finns mycket att lära av den integrativa komplementära vården, även rent hälsoekonomiskt. På stora sjukhus i länder som USA och Tyskland erbjuder man integrativ vård. Torkel Falkenberg pekade också på att det är farligt att tro att ”one size fits all” för patienterna, och att detta är typiskt svenskt. Det är viktigt att erbjuda olika typer av möjligheter, exempelvis vid kroniska komplexa sjukdomar, och att vara mer lyhörd för patienternas behov.

Integrativ eller komplementär vård är ofta mer inriktad på en helhetssyn på patienten. Nina Rehnqvist menade att det inte är ovanligt att man inom dagens sjukvård glömmer bort det holistiska, och istället är mekaniker inom sitt lilla område. Man ser då inte helheten. Det är ett av problemen, menar hon. Som svar på frågan varför inte även Sverige satsar mer på integrativ vård som komplement sa Rehnqvist att det beror på att läkarna inte vill och att de sätter sig på tvären. Utifrån egen erfarenhet pekade hon också på att alla på myndighetssidan inte alltid är objektiva och opartiska.

staffan nilsson ytterjärna forum

Staffan Nilsson är skribent på Ytterjärna forum
Artikeln finns i en längre version på Ytterjärna forums hemsida.

Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt. Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

kollage hemsida 1177 och iphone

2,7 miljoner inspelade patientsamtal till 1177 – låg oskyddade på nätet

Politik

Nära tre miljoner inspelade samtal till Vårdguiden har legat tillgängliga, helt okrypeterade på en öppen server i över fem år. Trots att detta strider mot såväl  sekretesslagen som GDPR.  Avslöjandet beskrivs som ett av de största haverierna någonsin när det gäller svensk patientsäkerhet och personlig integritet och en läcka som saknar motstycke i svensk historia.

Så slapp Annika sina värmevallningar

50 +

Annika R Malmberg, 55, är VD i bolaget Hamilton Group och en av Sveriges mest anlitade föreläsare. För drygt ett och ett halvt år sedan kände hon av sin första värmevallning, precis när hon trodde att klimakteriet passerat. En näringsterapeut som försåg henne med kosttillskott, och nu är besvären nästan helt borta.

Monika Björn kollage två bilder

Monika Björn: ”Så blir du stark genom klimakteriet”

Hälsa

Monika Björn är 48 år, PT, yogalärare och en entreprenör inom träning och utbildning. För två år sedan fick hon en rad otrevliga kroppsliga besvär samtidigt som den dagliga träningen gick trögt. Först förstod inte Monika att hon hamnat i klimakteriet. Bristen på upplysning fick henne att ta reda på hur hon kunde må bättre. Den samlade kunskapen om menopaus resulterade hon i boken "Stark genom klimakteriet".

Sabina Dufberg och Charlotta Flinkenberg:

Dufberg och Flinkenberg: ”Man behöver inte vara strikt för att hålla vikten”

Intervju

I dessa tider greppar många efter quickfixes och tror att radikala förändringar är det som ger resultat för hälsan. Med sin nya bok ”Ditt livs form – med 80/20-metoden”, vill journalisten Charlotta Flinkenberg och fitnessprofilen Sabina Dufberg visa att en balanserad njutning är en bättre väg att gå. "Det är ingen diet utan ett sätt att leva", säger de i en intervju med Kurera.

mjölkbil

Mejeri satsar på närproducerad kärlek

Eko/miljö

Kanske hade de tröttnat på program som "Gift vid första ögonkastet" och "Bonde söker fru"?  Eller kanske hade någon i ledningen gått all in på nät- och appdejting hela hösten, bränt sin nuna där och nu sett chansen att utnyttja företagets mjölkbil för eget kärleksintresse?  Hur det än gick till fixade mejeriet i alla fall sig en egen dejtingserie. Kanalen? Sociala medier givetvis.  Och platsen där serien utspelar sig? Jo, bak i mjölkbilen förstås. 

barn i sjuksäng

Allt fler barn överlever cancer – men tuffa behandlingar ger många komplikationer

Gravid/barn

I genomsnitt ett av Sveriges 1,6 miljoner barn drabbas varje dag av cancer och sjukdomen är idag den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-14 år. Men samtidigt som allt fler överlever är också medicinska komplikationer eller bestående men vanliga efter avslutad behandling – behandlingar som är alldeles för tuffa för många barn. Vid akut lymfatisk leukemi – den vanligaste cancerformen hos barn – klassas själva behandlingen som näst vanligaste dödsorsak.

Kvinna håller hand mot sin kind inomhus

Bästa knepen för inomhushuden

Hud

Under vintern blir huden extra torr – och att vi befinner oss mer inomhus gör att huden torkar ut ytterligare. När huden blir torr blir den lättare känslig. Kureras hudvårdsexpert Johanna Bjurström berättar mer hur vi bäst tar hand om inomhushuden.

agneta sjödin i kollage med hjärtbilder

Agneta Sjödin om sin kärlek till hjärtan

Intervju

Hon har alltid varit en teckensökare och när hjärtan plötsligt började att dyka upp längs hennes väg började hon att fotografera dem. Och skapade sedan olika kärleksfulla budskap till bilderna, så kallade positiva affirmationer. Nu vill hon inspirera fler till att göra detsamma. "Vi blir vad vi tänker. Genom att använda affirmationer kan vi successivt förändra våra tankar, känslor och uppfattningar", säger Agneta Sjödin, aktuell med nya boken ”100 affirmationer till hjärtat”.

TV-psykologen Fredric Bohm

TV-psykologen: ”Därför är du fortfarande singel”

Sex- och relationer

"Alla har någon att älska utom jag." Så har nog många av oss tänkt någon gång – men för vissa blir singelskapet av mer bestående art. Trots att man inget hellre vill än att få ingå i tvåsamhet. Andra försöker och försöker – men fortsätter att få sitt hjärta krossat. Varför är det så? undrade Kurera – och beslöt att ta experthjälp.  "Det vanligaste misstaget är förmodligen att man inte inser sitt värde", säger relationsexperten Fredric Bohm.

Vegetarisk pad thai

Vegetarisk pad thai

Recept

Du har antagligen provat och gillat den traditionella thailändska rätten pad thai, antingen på exotisk resa eller i thai-kiosken runt hörnet. Här är ett recept i till-tweakad form för att stötta din hälsa och förse dig med rätt sorts kolhydrater, bra fetter och mycket grönsaker. Gott, lätt – och nyttigt!

Kvinna och man gör ett lyft i dirty dancing style

Kaos i hormonerna? Så får du hormonell balans!

Naturlig hälsa

Akne, PMS, infertilitet, PCOS, dåligt minne, oregelbunden mens, minskad sexlust, sömnbesvär – med mera. Visste du att samtliga av dessa åkommor kan bero på din hormonbalans – eller brist därpå? Kureras näringsexpert, naturläkaren Zarah Öberg, berättar mer om hur våra hormoner kan ställa till det för oss – och hur vi råder bot på problemet.

Liten pojke sitter i fönster och tittar ut

Epilepsiincidensen ökar – fler fungerande behandlingar krävs

Allmänt

Den andra måndagen i februari varje år uppmärksammas sjukdomen epilepsi runtom i världen i form av Världsepilepsidagen. Dagen är viktig för att sprida kunskap menar förespråkare. För trots att epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna i världen, och antalet drabbade globalt ökar, är den fortfarande på många sätt ett mysterium. 

Lårmuskel och måttband

När storleken spelar roll – för förbränningen

Träning

Stora muskler kräver mycket energi – även under vila. Så vill du öka din energiförbrukning och få din kropp att bränna fler kalorier – dygnet runt – finns det ett knep du bör känna till. Enkelt summerat lyder knepet: Öka din muskelmassa i rumpa och lår. Här får du veta mer om varför.

Havtornsextraktet hjälpte Lenas muntorrhet

Hälsa

Lena Lidberg, 61 år, fick medicin för sin IBS-mage för tio år sedan. Läkemedlet lugnade magen men gav henne muntorrhet som biverkan. Då gick hon till Apoteket för att få lindring i munnen, men den medicinen gav henne magproblemen tillbaka. Ett havtornsextrakt löste muntorrheten och Lena har tagit kosttillskottet varje dag sedan hon fann det för tio år sedan.

Barnfamilj i skidbacken

Knepen som håller er friska i vabruari

Naturlig hälsa

Februari må kallas "vabruari" men sjukdomarna fortsätter att dugga tätt även i mars och april. Förkylning och influensa orsakar tillsammans mer sjukfrånvaro än någon annan sjukdom. Gemensamt för dem båda är att de orsakas av virus, vilket antibiotika inte biter på.  Det finns det däremot annat som gör. Här är sju vetenskapligt bevisade virusknep som stärker kroppen  – och minimerar vabbdagarna.

“Klimakteriet en naturlig del av åldrandet – pyttsan!”

Kurera debatt

Klimakteriet är en naturlig del av åldrandet Pyttsan! Varför skulle det vara det? Färre kvinnliga hormoner i kroppen som gör att både utsidan och insidan förändras. Var är det som är så naturligt med det frågar sig bloggaren Katharina Wallenborg, 53 som rekommenderar de som har besvär att ge östrogenet en chans – och helst det bioidentiska.

Ny forskning: PFAS överförs från mamma till foster under graviditeten

Gravid/barn

PFAS är en grupp kemikalier som använts sedan tidigt 1900-tal och finns överallt runtom oss. Bland annat i smink, teflonpannor och kläder. De bryts ner långsamt eller inte alls och stör kroppen på flertalet sätt. Men dessa hormonstörande ämnen går över från mamma till barn under graviditeten som ofta får lika höga halter som en vuxen. Det visar en ny studie från forskare vid Karolinska institutet, som menar att nya gränsvärden nu måste sättas utifrån vad foster klarar.

Man lyfter lekfullt upp kvinna på strand

Därför är kväveoxid nyckeln till ett bra sexliv

Hälsa

Stela kärl och kärlförträngningar kan ge sämre cirkulation. Kärlväggarna, vars uppgift är att producera kväveoxid, kan då ha fått beläggningar av fett och plack. Ett tydligt tecken på att kärlfunktionen blivit sämre är när män får potensproblem. Kurera träffade Stefan Arver, docent och överläkare på andrologmottagningen vid Karolinska sjukhuset, som förklarar hur man kan stärka kärlen och öka blodflödet.

skolmatsal

Färre cancerfall med högre kvalitet på skattefinansierad mat

Hälsa

De tre miljoner skattefinansierade måltider som serveras dagligen inom vård, omsorg och skola spelar flera viktiga roller när det gäller att förbättra folkhälsan – inte minst när det gäller att minska olika typer av livsstilsrelaterad cancer och hjälpa till vid rehabilitering. Det menar föreningen Frisk mat, som bland annat lutar sig mot en ny rapport från högt ansedda World Cancer Research Fund (WCRF).

tina utomhus

Tinas fötter är äntligen varma igen

Hälsa

När Tina Rose skulle sova var både fötter och händer iskalla. Trots att hon använde varma sockor när hon kröp ner under täcket var fötterna svåra att värma upp. Kalla händer och fötter beror ofta på cirkulationsproblem och Tina valde att testa ett extrakt från tempelträdens blad för att öka sin cirkulation.

ung kvinna i vinterlandskap blundar och andas

Andning – ett underskattat verktyg att hantera stress

Hälsa

Att andas. Sällan har väl något tagits lika för givet – eller ifrågasatts så lite. När det i själva verket borde vara precis tvärtom. För faktum är att denna tämligen lågmälda funktion i vår kropp är själva nyckeln till vårt nervsystem – och en viktig länk mellan kropp och sinne.

Erik Hörstadius

Erik Hörstadius: ”Så blir en tjockis en permanent-smalis”

Krönikan

"Hunger och energilöshet accepteras som bantarens nödvändiga följeslagare. Genom en stark viljeinsats förväntas man härda ut." När Erik Hörstadius vann "Biggest Loser VIP " 2018 gick han gick ner 35 kilo på mindre än fyra månader och sänkte sin metabola ålder från 70 till 40 år. I sin krönika beskriver han hur man genom ett fokusskifte kan kortsluta systemet – och gå ner i vikt utan att behöva plåga sig.

Morotskaksbollar

Morotskaksbollar

Raw food

Älskar du morotskaka? Tänkte väl det. Då kommer du att bli fullkomligt förälskad i de här bollarna. Förhållandevis nyttiga är de också. Ät och njut.