Kristina har (h)järnkoll på bästa maten för knoppen

Fakta

Namn: Kristina Andersson
Yrke: Näringsfysiolog
Aktuell med: Boken "Ät hjärnsmart" på Tukan förlag

Vi blir allt mer medvetna om vikten att måna om vår hjärnhälsa lika mycket som resten av kroppen. Och förståelsen för att kosten påverkar hur vi kommer må inte bara när vi blir äldre utan även i unga år tycks bara öka. Kurera ställde några frågor till näringsfysiologen Kristina Andersson  som nyligen kom ut med boken "Ät hjärnsmart" om vad man bör tänka på.

Näringsfysiologen Kristina Andersson är fascinerad av att vi kan påverka vår funktion och hälsa med hur vi väljer att leva. Genom åren har hon skrivit och pratat om det ur flera olika perspektiv. På frågan om varför hon fastnat för just hjärnhälsa svarar Kristina att hon kände att hjärnan var lite bortglömd.
– Vi har en tendens att skilja på hjärnan och kroppen men självklart påverkar maten även vår hjärna, säger Kristina som även har en fashination för hjärnan när det kommer till vårt beteende och vad som styr våra matval.
– Så jag bestämde mig för att skriva en bok som belyser de båda. Inser i efterhand att jag i stort sett skrivit två böcker i ett.

 

På vilket sätt påverkar kosten vår hjärnhälsa?
– På samma sätt som resten av kroppen. Maten är så väl bränsle som byggsten åt vår kropp. Vilka byggstenar vi stoppar i oss påverkar kvaliteten på det vi bygger, det vill säga kvaliteten på vår kropp.
 Just när det kommer till hjärnan är exempelvis signaleringen mellan cellerna en sådan intressant faktor, liksom möjligheten att bilda de signalsubstanser vi behöver, förklarar Kristina.
– Våra kostmönster påverkar oss på olika sätt. Det finns kopplingar mellan exempelvis medelhavskost och annan liknande kost som är baserad på rena råvaror, att de är förknippade med lägre förekomst av åldersrelaterade försämningar av hjärnan och kognitiv funktion.

LÄS OCKSÅ: Vår tarmflora avgörande för vår psykiska hälsa

Vilken är den bästa maten för att öka våra chanser att behålla god kognitiv förmåga även upp i åren?
– Ja, det är ju, som i alla andra lägen, just medelhavskost eller som sagt rena råvaror.
Medelhavskost har blivit lite av en markör för det sättet att äta förklarar Kristina som berättar att det finns intressanta studier som uppvisar samma fina resultat på exempelvis nordisk kost, koreansk kost och japansk kost.
–Det de har gemenast är just att det är huvudsakligen rena råvaror vilket innebär mycket grönsaker, frukt, bär, nötter, fullkorn och fisk, säger Kristina och fortsätter:
– Det vill säga näringsrik mat och inte den hårt processade mat som vi idag förknippar med klassisk västerländsk kost.

LÄS OCKSÅ: Därför är tystnad viktig för hjärnan

Vilka är de värsta bovarna för vår hjärnhälsa när det kommer till vad vi äter?
– Det är omöjligt att peka ut enskilda beståndsdelar i kosten eftersom allt verkar handla om sammanhang. Socker är exempelvis något som många vill kalla gift men det kommer att vara stor skillnad på påverkan på hälsan om man
får i sig socker tillsammans med em i övrigt hälsosam kost eller i ett näringsbefriat sammanhang.
Enligt Krisitna ska vi istället akta oss för att få i oss för mycket av det hon kallar den högbelönnade maten som hårt processad mat.
– Den gör att vi överäter, överäter vi blir vi överviktiga och övervikt är farligt för vår hälsa.

"Skräpmat kan skada tarmen"
I boken tar Kristina upp läckande tarm eller leaky gut som det heter på engelska, den betyder att man har en ökad genomsläpplighet i tarmen, något som kan bidra till många problem,
Det finns det som tyder på att de så kallade goda bakterierna, som producerar smörsyra, kan verka skyddande och minska genomsläppligheten menar Kristina.
Näring som göder dem får vi i oss genom exempelvis grönsaker, lösliga fibrer, fullkorn, och bär. Medan den klassiska skräpmaten som hårt processad mat, med mycket tillsatt socker och alkohol kopplas till ökad genomsläpplighet.
– Så, lösningen är återigen att äta de där rena råvarorna och skippa skräpet.

 

LÄS OCKSÅ: Frukt och grönt främjar god hjärnhälsa hos män

En del menar att de blir trögtänkta av LCHF och för lite kolhydrater medan andra varnar för kolhydrater och menar att då hjärnan består till stor del av fett, så är det fett som utgör den bästa bränslet för hjärncellerna. Kan du hjälpa till att reda klarhet i vad som gäller?
– Jättebra fråga! Hur påverkad man blir av lågkolhydratkost verkar vara individuellt men att man blir lite trögtänkt är inte helt orimligt då hjärnans favoritbränsle är just kolhydrater eller glukos, svarar Kristina och fortsätter:
– Att säga att fett borde vara bästa bränslet för hjärnan eftersom den består av fett är lika logiskt som att vi borde tanka våra bilar med plåt ellermetall eftersom bilen är uppbyggd av plåt/metall.. Det är ju skillnad på bränsle och byggsten. Fett är mycket riktigt en viktig byggsten för hjärnan men bränslemässigt är det kolhydrater eller glukos som gäller.
Hjärncellerna använder inte fett som bränsle, förklarar Kristina. De enda bränsleformer hjänrcellerna kan använda är glukos eller reservbränslet ketoner/ketonkroppar som bildas i levern.
– Så att skippa kolhydrater helt är inte speciellt hjärnsmart! Däremot är det väldigt hjärnsmart att bry sig om vilka källor man väljer att få i sig kolhydrater från. Dvs. rena råvaror framför mjölmat etc.

Vad mer kan vi göra för att behålla god hjärnfunktion?
– Nummer ett för vår hjärnans hälsa verkar vara att sova och återhämta sig. Som god tvåa kommer fysisk aktivitet och att röra på sig.
Något som även kommer främja vår aptitreglering förklarar Kristina.
– Det finns även en "use it or lose it" faktor på hjärnan. Vill vi hålla den alert upp i åren så ska vi använda den, utmana den, se till att lära oss nya saker, ha social samvaro och utsätta hjärnan för kognitiva utmaningar regelbundet.

Av Nina Törmark


Fakta

Namn: Kristina Andersson
Yrke: Näringsfysiolog
Aktuell med: Boken "Ät hjärnsmart" på Tukan förlag

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Lämna skorna hemma – idag är det barfotadagen

Hälsa

Att vistas i naturen är helande för kropp och själ. Och när du slänger av dig skorna och går barfota på gräs, sand, jord och sten då får du en ännu starkare kontakt med jorden. Författaren, föreläsaren och kursmentorn Lilian Alterskjaer ville uppmärksamma oss på att inte glömma bort naturen självläkande kraft och skapade Barfotadagen – som firas överallt i Sverige idag.

Ny undersökning: Därför har svenskarna magproblem

Hälsa

Fyra av fem svenskar har så stora problem med magen att det påverkar deras vardag. Stress uppges som den största orsaken följt av fet mat, för mycket mat, alkohol och oregelbundna måltider. Hälsobarometern har även inkluderat våra grannländer och i Finland har man mest ont i magen - 87 procent uppger att de lider av magproblem.

Mineralet som boostar hud, hår & naglar

Hälsa

Sommaren står inför dörren – men håret känns tunt, naglarna sköra och ansiktet vinterglåmigt. Känns det igen? Ett tillskott med kisel kan ge fylligare hår, friskare hud och starkare naglar på några veckor. Läs om kroppens behov av mineraler och spårämnet kisel.

Mysig uteplats

Så pimpar du uteplatsen

Trädgård

Med mer tid hemma i sommar så är det hög tid att lägga lite extra krut på uteplatsen. Här tipsar trädgårdsmästaren Angelica Lindberg hur du dammar av terassen och förvandlar den till en prunkande sällskapsyta där du vill hänga med nära och kära.

Grodda – både klimatsmart och nyttigt!

Eko/miljö

Linser, bönor och frön är näringsrik, billig och inte minst klimatsmart mat. Men visste du att de faktiskt blir ännu nyttigare om du groddar dem? Groddning gör nämligen att våra tarmar lättare tar upp näringen ur baljväxter. Här bjuder vi på en liten groddskola!

 

Så stoppade Norge utbrott av covid-19 på äldreboende

Äldre

Sverige har just nu flest antal döda i covid-19 räknat per invånare. Majoriteten är äldre äldre, det vill säga personer över 80 år. Ungefär en av tio patienter vid Stockholms äldreboende som fått covid-19 har fått sjukhusvård. Av äldre som vistats på sjukhus har sju av tio tillfrisknat, men av de som fick stanna kvar på boendet dog majoriteten. I Norge tog man en annan väg än Sverige för att stoppa utbrott vid äldreboende.

Vinn-Lisen-Sundgren_vilda_vaxter

Tävla och vinn boken “Äta vilda växter”

Tävling

Sugen på att lära dig mer om naturens skafferi, men känner dig osäker på vad som är ätligt eller inte? Var med och tävla och vinn boken "Äta vilda växter" av örtspecialisten och naturfilosofen Lisen Sundgren. Här bjuder hon på massor av kunskap kring ätbara (och giftiga) råvaror i naturen.

vilda-vaxter-skola-harsyra

Vilda växter-skola: harsyra

Eko/miljö

Precis utanför dörren erbjuder naturen mängder av mat sprängfylld med vitaminer – helt gratis. Det gäller bara att veta vad man ska plocka och hur det ska tillagas. Kurera har tagit hjälp av örtspecialisten Lisen Sundgren som i några artiklar guidar dig genom skogens skafferi. Här tipsar hon om tre olika sätt att tillaga c-vitaminbomben harsyra.

 

vilda-vaxter-skola-myskmadra

Vilda växter-skola: myskmadra

Eko/miljö

Precis utanför dörren erbjuder naturen mängder av mat sprängfylld med vitaminer – helt gratis. Det gäller bara att veta vad man ska plocka och hur det ska tillagas. Kurera har tagit hjälp av örtspecialisten Lisen Sundgren som i några artiklar kommer att guida dig genom skogens skafferi. Först ut: doldisen myskmadran - en säreget doftande ört som signalerar att våren har kommit.

 

7 tips till dig som vill skaffa valp i coronatider

Husdjur

Våren 2020 slår rekord i efterfrågan på valpar i Sverige. I coronakrisen har många plötsligt tid att ta hand om en ny fyrbent familjemedlem och vi upplever en "valpboom". Vad ska man tänka på som ny hundägare – hur långa köer är det för att få en valp – och vilka risker finns det med att skaffa hund just nu?

Melonrulltårta till mor

Recept

Fira alla fantastiska mammor med en oemotståndligt mumsig melonrulltårta på Mors dag! Detta recept är läskande gott och dessutom både veganskt, glutenfritt och sockerfritt.

Ashwagandha – hjälp till återhämtning och fokus

Hälsa

Utan stressrespons skulle vi inte klara av att ta oss igenom dagen. Stressresponsen hjälper oss att hantera utmaningar och förändringar – både fysiska och psykiska. Men det är lätt att stresspåslaget fortsätter när vi kommer hem från jobbet. Örten ashwagandha kan dämpa stressen, det visar flera studier.  

 

Hjälp vid IBS och problemmage

Hälsa

Nästan var femte svensk lider av IBS – Irritable Bowel Syndrome. Det är en funktionell störning i tarmen som ger upphov till olika problem. Magsmärtor, förstoppning, svullnad och diarré är vanliga symtom. Att anpassa kosten efter magen är a och o. Och för att hjälpa till ännu mer kan probiotika ge en ännu bättre fungerade mage- och tarm.

Gör din egen kombucha

Drycker och smoothies

I Asien har kombucha sannolikt druckits i mer än tusen år, men i Sverige fick kombucha sitt stora genomslag för drygt tio år sedan.  Kombucha framställs genom fermentering av te, socker och en bakteriekultur. Det är enkelt och kul att göra själv. Skaffa en scoby och gör din egen kombucha.

Kvinna och över 50? Så bör du träna och äta för att långsiktigt må bra

Fakta

Det händer något när kvinnor passerar 50. Det handlar inte bara om att kroppen förändras av klimakteriet, kvinnor tappar även i muskelmassa, och mellan 50 och 65 är det extra viktigt hur livsstilen ser ut. En avhandling gjord av forskaren Peter Edholm visar att det är viktigt att träna styrketräning i kombination med en hälsosam kost rik på omega-3 fettsyror för att bibehålla god hälsa längre fram i livet.

 

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen? Svårt att komma till ro? Du är inte ensam, var tredje svensk har sömnproblem visar en ny undersökning. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen – vi visar hur.

D-vitaminbrist kan ge svårare symtom för de som drabbas av covid-19

Hälsa

En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att vitamin D skyddar mot luftvägsinfektioner. Därför bör man sträva efter att höja D-vitaminstatusen hos de som befinner sig i en riskgrupp för att få covid-19. Framför allt om de inte får i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten eller genom solljuset. Det skriver läkarna Mats B Humle, Henrik Pelling och Susanne Bejerot i ett debattinlägg i Läkartidningen.