Historik
1929 upptäcker Glaser och Halpern att jästextrakt förstärker insulinfunktionen.
1959 upptäcker Schway och Mettz en ny glukostoleransfaktor (GTF) där krom är en aktiv ingrediens.
1962 upptäcker Schroeder att vävnadsnivån av krom sjunker med åldern.
1969 beskriver Merty GTFs inverkan på insulin.
1975 beskriver Jeejeebhoy krombrist hos människa.
Kemi
I den vuxna människan finns det 6 mg krom (Cr). Det finns främst i håret, mjälten, njurarna, benmärgen och testiklarna. Den enda hittills kända roll som krom tycks ha är i form av GTF (Glukos-Tolerans-Faktor), som är ett komplex bestående av krom med vitamin B3 (niacin) och 3 aminosyror. Krom verkar potentiera effekterna av insulin samt öka känsligheten hos insulinreceptorer i cellen.
Här finner vi ett ämne som inte går att inordna på vanligt sätt och som är en blandling av vitamin, mineral och hormon. Det är intressant att notera att krom kan betraktas som:
• ett essentiellt spårämne
• ett hormon som i likhet med insulin frigörs från sina upplagringsplatser i kroppen till blodomloppet som svar på glukosbelastning. Vid en kolhydratrik måltid ökar kromkoncentrationer i blod med 500 procent.
Oorganiskt krom tas upp mycket dåligt (< 2 procent upptag). Organiska former av krom (trevärt krom) tas upp till 25–50 procent. Krom förekommer i ett trevärt krom som kroppen tar upp och använder, detta finns i kosten och i tillskott, samt sexvärt krom (hexavalent) som är mycket toxiskt och förekommer i industrin. Större delen av krom utsöndras via urinen och avföringen. Halveringstiden av krom är allt ifrån en dag till ett år, beroende på vilken funktion och lagringsplats det har i kroppen.
Funktion
Krom förekommer i kroppen endast i form av GTF, glukostoleransfaktor, ett hormon som frigörs till cirkulationen samtidigt med insulin. GTF krävs för att insulinet skall fästas på till exempel muskelcellen och tillåta cellens upptag av glukos från blodet. Flera skeenden som speciellt berör glukosanvändningen, men även fettsyntesen, kontrolleras av denna mekanism: glukosupptaget till hjärnans mättnadscentrum ökar och gör att hungerkänslan minskar, blodets glukosnivå kontrolleras genom att upptaget av glukos till organen från blodet ökar, glukosförbränning, glykogenbildning och fettsyresyntes ökar.
Det är intressant att notera både kvaliteten och kvantiteten i de studier som länkar samman krombrist med hjärtsjukdomar och diabetes. Det förefaller också finnas ett samband mellan ökad livslängd och tillskott av krom. Det är helt uppenbart att ett lågt intag av krom i kosten ger upphov till förhöjda blodkolesterolnivåer med ansamling av fettvävnad i aortan, vilket i sin tur accelererar dödsfallsfrekvensen. Krom reducerar blodfetterna och kontrollerar kolesterolhalten i blodet. HDL-kolesterolet ökar och åderförkalkningen minskar. Arterioskleros eller åderförkalkning kan, även om den är relativt långt framskriden, tillbakabildas genom behandling med krom. Krom främjar transport av aminosyror dels över cellmembranen så att proteinsyntesen i skelettmuskulaturen ökar, men även över blod-hjärnbarriären så att syntesen av de speciella neurotransmittorerna i hjärnan ökar.
Krom förefaller också ha samband med produktionen av interferon, varför det bidrar till att öka infektionsmotståndet. Brist ses vid ökad glukosintolerans speciellt hos diabetiker men även vid akuta infektioner, liksom vid ökad alkoholintolerans. Krom utsöndras i högre koncentrationer vid motion och stress eller intag av mycket socker. Löpare utsöndrar dubbelt så mycket krom när de springer, jämfört med de dagar då de inte springer.
Näringskombinationen krompikolinat och bor är kromtillskottet för idrottsmän och kroppsbyggare som vill optimera blodsockertillförseln till muskelcellerna. Detta för att snabbare bygga upp musklerna genom träning och samtidigt stimulera fettförbränningen. Vid hård träning förbrukas mycket socker och energi. De som hårdtränar kan till och med ha 7–20 ggr större energibehov än stillasittande människor. Tillskottskombinationen krompikolinat och bor är även att föredra för kvinnor under menopausen eftersom bor är ett bra stöd för ett starkare skelett.
Kromtillskott intas ofta av personer som vill minska i vikt. Det minskar suget efter sött och kan öka fettförbränningen. Krom krävs för upprätthållande av glukostolerans, d.v.s. den korrekta användningen av blodsocker (glukos) för att producera energi. Utan nyckelfaktorerna krom och insulin, kan blodsockret faktiskt skada cellerna. Detta kallas för glukosintolerans. Skador på ögats regnbågshinna och blodkärlen hos många diabetiker beror inte på insulinbrist utan har sitt ursprung i felaktiga reaktioner på glukos i kroppen. Dessa skadliga reaktioner kan tillskrivas ett flertal olika faktorer, där insulinbrist kan vara en. Men lika gärna kan kroppen lida brist på krom eller mangan, eller också kan cellerna vara ärftligt defekta.
Krom kan anses fungera som ett hormon, som i likhet med insulin insöndras av kroppen för att bemöta ett ökat blodsockerbehov.
Bristsymtom
Enligt amerikanska jordbruksdepartementet har 90 procent av alla amerikaner brist på krom. Den vanligaste orsaken till krombrist är:
• intag av kromfattig kost. Modern kost är inte bara kromfattig utan innehåller också många ämnen som utarmar kromreserverna i kroppen (till exempel socker).
• raffinering och fabrikstillverkning av den moderna kosten. Så mycket som 80 procent av det krom som förekommer naturligt i födan försvinner innan vi äter maten. Enligt en undersökning var krominnehållet i en diet rekommenderad av en dietist för lågt i 20 av 22 fall.
• graviditet, trauma, typ 1 diabetes, aerobisk motion och stark stress kan alla orsaka ökad kromutsöndring och därigenom tära på kroppens kromförråd.
Krombrist hämmar proteinsyntesen. Det stör också omsättningen av glukos och fett, framför allt av kolesterol. Krombrist kan leda till olika former av diabetes, hypoglykemi, ökning av blodfetter, kolesterol, åderförkalkning, hypertoni, nedsatt aminosyreomsättning, nervösa besvär, irritation, intolerans, förvirring, svaghet, depression och inlärningssvårigheter.
Krombrist kan även ge ögonproblem t.ex. en grumlig hornhinna och försämrat blodflöde i regnbågshinnans blodkärl.
Terapeutisk användning
• Viktminskning (200–400 µg)
• Hård träning och bodybildning för att påskynda fettförbränningen och förbättra uppbyggnaden av muskelmassa (400–600 µg)
• Diabetes och metabolt syndrom (600–1 200 µg)
• Lågt blodsocker (400–600 µg)
• Sockersug (400–600 µg)
• Idrottsträning/muskelbyggnad (400–600 µg)
• Högt kolesterol tillsammans med niacin – vitamin B3 (400–600 µg).
Ökad risk för att utveckla brister
Äldre människor (> 60 år), diabetiker, bantare, gravida och ammande kvinnor, de som genomgår östrogenbehandling, hårdidrottande personer och människor som utsätts för trauma eller stark press samt mag-tarmopererade, brännskadade och hjärt-kärlsjuka.
Vattnets och jordens kromhalt i vissa delar av världen är mycket låg. I dessa områden är också förekomsten av hjärt/kärlsjukdomar hög.
Diabetiker har en nedsatt förmåga att omvandla krom till GTF. Vidare kan nämnas att kromnivåerna i levern och i håret är cirka 30–35 procent lägre hos diabetiker än hos friska personer. Krombrist är en av de allra vanligaste mineralbristerna på grund av intag av kromfattig raffinerad kost som stimulerar utsöndring av lagrad krom i kroppen.
Bästa källorna för krom (µg/100 g)
Äggula 183
Melass 121
Bryggerijäst 117
Nötkött 57
Hårdost 56
Lever 55
Fruktjuice 47
Fullkornsbröd 42 Kli 38
Müsli 30
Honung 29
Att laga mat i rostfria kokkärl kan bidra till att man får i sig extra krom, medan aluminiumkastruller sänker kromvärdena i kokt mat. Hårt vatten kan tillgodose från 1 till 70 procent av det dagliga krombehovet.
Dosering
RDI: 50 µg genom kosten.
ODI: 200–400 µg genom tillskott.
TDI: 200–1 200 µg genom tillskott.
Toxiska doser
Det finns ingen känd toxisk dos, förutom vid inandning av stora mängder krom i gasform. Gruv- eller industriarbetare som utsätts för mycket krom i luften är en riskgrupp. Krom i trevärd form används i tillskott och förekommer naturligt i mat. Krom i sexvärd form är en toxisk form av krom som förekommer inom industrin, speciellt stålindustrin, vid svetsning, i betong, rengöringsmedel och främst tillverkning av ferrokrom. Kromtoxicitet från sexvärt krom ger viktförlust, trötthet, samt ökar cancerrisken.
Interaktion med läkemedel
Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: betareceptorblockerare.
Blandad interaktion: antacida, medel vid diabetes, kortikosteroider för systemiskt bruk och Ipriflavon. Patienter med diabetes bör inta kromtillskott under uppsikt av läkare, eftersom krom kan minska behovet av insulin.
Interaktion med näringsämnen
Krom binder sig i blodet till ett protein som kallas transferrin, som också binder järn.
Vitt socker och vetemjöl ökar blodsockret snabbt och utarmar kroppens kromreserver. Detta kan leda till en ond cirkel där kromhalten minskar och sötsuget ökar och ju mera sötsaker man äter desto mer sänks kromhalterna. Födoämnen innehållande fytinsyra kan minska kromupptaget. Vanadintillskott kan användas för att minska förhöjda kromvärden eller kromtoxicitet. Intag av C-vitamin ökar upptaget av krom.
Beredningsformer
De bästa kromtillskotten är krompikolinat, krompolynikotinat eller GTF-krom som innehåller krom och följande synergistiska näringsämnen som påverkar blodsockret positivt: glycin, glutaminsyra, cystein och niacin. Upptag av krom från kromklorid i kromtillskott i form av tabletter eller kapslar är endast 2 procent. Finns oftast i tabletter eller kapslar om 100 µg eller 200 µg.
Nyckelorgan
Bukspottkörtel, lever, blod, mjälte, njurar, testiklar, lungor, hjärna och benmärg.
Absorptionsbefrämjande ämnen
Vitaminer: K. Mineral: Mg, Zn.
Synergister
Vitaminer: A, B1, B2, B3, B5, E. Mineral: Mg, Zn, K, Mn, Fe, P. Krom används tillsammans med niacin för att sänka förhöjda kolesterolvärden.
Antagonister
Vitaminer: B10, B12, D. Mineral: Mn, Fe, Pb, Ca, V, Co, Cu, Zn, Ti.
Analyser och mätmetoder
Hårmineralanalys
Hårmineralanalys anses vara en mycket pålitlig metod för att fastställa kromstatusen men vid tungmetallförgiftning kan förhöjda kromvärden tyda på krombrist eller sakna värde. En hårmineralanalys speglar både den nyttiga trevärda formen, samt den toxiska sexvärda formen. Speciella blodprover behövs för att särskilja kromformerna vid misstankar om kromtoxicitet.
Urinprov
Dygnsutsöndringen av krom via urinen kan ge en skaplig indikation av kromstatusen eftersom större delen av det krom som absorberas utsöndras genom urinen.
Blodprov
Kromutsöndringen i helblod och serum är så liten att det inte lämpar sig att testa krom på detta sätt för en noggrann uppskattning. Ett enkelt och billigt sätt att testa kromstatusen kan vara att under en tid inta
200–600 µg krom per dag och se om det korrigerar glukosintolerans eller kroniska besvär med lågt blodsocker. Blod- och urinkromvärden är inte goda markörer för kromstatusen i kroppen p.g.a. att de påverkas så lätt av variation av glukos och insulin i blodet.
Exempel på studier, referenser
Huvudvärk
Vid en dubbelblindstudie på en patient som pågick under 13 månader gavs vitaminer och mineral under 2 längre perioder, vilket gav en signifikant förbättring av huvudvärken. Flera faktorer pekade på att den verksamma substansen var krom.
Cook R. et al. “Chromium Supplementation Involves Chronic Headaches: A Case Study”. Journal of Nutritional Medicine, 1992;3:61-64.
Förlängning av liv
1. Studier med råttor har visat att intag av krom förlänger livet. Detta bekräftas i en finsk rapport från dr Punsar som analyserade hjärt-kärlsjukdomar i Finland under en 10-årsperiod. Han fann att dödligheten var större hos grupper av individer vars dricksvatten innehöll minst krom.
Canfield W. Chromium in Nutrition and Metabolism, Elsevier/North Holland Biomedical Press, NY, 1979;154 p.
2. Biokemisten Gary Evans gjorde en intressant studie med råttor som blev mycket uppmärksammad. En grupp råttor fick kromtillskott medan en kontrollgrupp inte fick några tillskott. De som fick kromtillskottet levde i genomsnitt 45 månader, i jämförelse med kontrollgruppen som levde i ca 33 månader.
Maugh II T. “Longer Life Span in Rats Linked to Chromium” Los Angeles Times, 1992;22/10.
Arterioskleros
Man har även sett att förkalkningar av ådrorna har gått tillbaka efter intag av kromtillskott.
Canfield W. Chromium in Nutrition and Metabolism, Elsevier/North Holland Biomedical Press, NY, 1979; 154p
Dr Abraham Abraham vid Shaare Zedek sjukhuset i Jerusalem fann att kromtillskott kunde minska förkalkningar i blodkärlen hos försöksdjur.
Abraham AS. et al. Am J Clin Nutr, 1980;33:2294-8
Åderfökalkning och kolesterol
8 kaniner fick i 30 dagar kolesterolrik föda och därefter i 60 dagar dagliga krominjektioner (20 µg). Detta resulterade i en 50 procent plackminskning i aorta, en triglycerid- och LDL-minskning och en HDL-ökning i serum.
Abraham AS. et al. “The action of chromium on serumlipids and on atherosclerosis in cholesterol-fed rabbits”.
Atherosclerosis, 1982;42:185-95.
Kolesterol
28 patienter som deltog i en dubbelblindstudie intog 200 µg kromtripikolinat eller en placebo under 42 dagar. LDL-kolesterolvärdet minskade och HDL-värdet ökade för dem som intog kromtillskott.
Press R. “The Effect of Chromium Picolinate on Serum Cholesterol and Apolipoprotein Fractions in Human Subjects”.
West J of Med;1990;152:1:41-45.
Glukosintolerans
Tillskott av 150 µg krom förbättrade glukostoleransen med 40 procent hos äldre patienter med glukosintolerans.
Levine RA. et al “Effects of oral chromium supplementation on the glucose tolerance of elderly human subjects”. Metabolism, 1968:2:114-125.
Kromtillskott förbättrar blodsockervärden hos diabetiker
I en dubbelblindstudie bland 36 diabetiker visade sig att ett dagligt intag av kromtillskott minskade blodglukosvärden samt värden som speglar oxidativ stress i kroppen.
Racek J. et al. “Influence of chromium-enriched yeast on blood glucose and insulin variables, blood lipids, and markers of oxidative stress in subjects with type 2 diabetes mellitus”. Biol Trace Elem Res, 2006;109:3: 215-30.
Kromtillskott förbättrar hjärt-kärlstatus hos diabetiker
En dubbelblindstudie bland 60 diabetiker som antingen intog 1 000 µg kromtillskott eller placebo pågick i 6 månader. När diabetikerna intog kromtillskott hade de förkortad QTc-intervallstatus som speglar en mindre risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Vrtoveck M. et al. ”Chromium supplementation shortens QTc interval duration in patients with type2 diabetes mellitus”.
Am Heart J, 2005;149:4:632-6.