Annons
Annons

Kuren som räddar tarmens baksmälla

Antibiotikan har räddat miljontals människors liv. Men det finns en baksida av antibiotikaanvändningen – den tar inte bara död på de dåliga bakterierna. Antibiotika tar även död på de goda bakterierna som finns i vårt tarmsystem. Det kan leda till ganska besvärliga tillstånd. Men det finns förstås en motvikt till detta – probiotika kan återskapa balansen.

Inger Palm

27 oktober, 2020
Kuren som räddar tarmens baksmälla
Dela inlägget

Antibiotikan har räddat miljontals människors liv. Men det finns en baksida av antibiotikaanvändningen – den tar inte bara död på de dåliga bakterierna. Antibiotika tar även död på de goda bakterierna som finns i vårt tarmsystem. Det kan leda till ganska besvärliga tillstånd. Men det finns förstås en motvikt till detta – probiotika kan återskapa balansen.

I början av 90-talet upplevde svenska kirurger oväntade och återkommande problem vid svåra operationer. Patienter som skulle opereras fick en stark antibiotikabehandling i samband med att operationen skulle genomföras, men trots att operationerna var framgångsrika drabbades vissa av allvarliga problem som organsvikt.

När man tittade närmare på orsaken till komplikationerna som inträffade insåg kirurgerna att på grund av att antibiotikan slagit ut tarmfloran så kunde skadliga bakterier härja fritt och tränga in i kroppen och angripa organ.

Idag får patienter som ska opereras mjölksyrabakterier i förebyggande syfte för att deras immunförsvar ska orka med operationen, återhämtningen och rehabiliteringen.

LÄS OCKSÅ: Probiotika kan motverka mani vid bipolär sjukdom

Mindre marginaler
Eftersom våra stenålderssläktingar åt syrad mat så hade de en unik tarmflora. Forskning visar att de hade cirka två kilo goda bakterier i tarmarna, medan dagens moderna människor i västvärlden bara har hälften så mycket. Det minskar förstås vår marginal för störningar, vilket blir extra påtagligt när den goda bakteriefloran störs.

I en undersökning som omfattade närmare 3 000 personer, uppgav två tredjedelar att de hade dagliga och regelbundna besvär med sin mage. Och det är främst kvinnor som är drabbade – hela tre av fyra som hade besvär är kvinnor i alla åldrar.

Efter en behandling med antibiotika kan det ta från tre månader till ett år innan tarmfloran återhämtat sig av sig själv. I många länder brukar patienterna ges probioitka efter en antibiotikakur, men i Sverige är det inte lika vanligt. Här får man ta det initiativet själv. Men på många apotek runt om i landet ges rådet att komplettera med probiotika i samband med att man hämtar ut sin receptbelagda antibiotika.

LÄS OCKSÅ: Bättre mage med probiotika

En kur mot baksmällan
Det krävs dock en rejäl extrados med goda tarmbakterier (probiotika) för att återställa en störd tarmmiljö. Det blir extra påtagligt när man tänker på att en vuxen människas tarm är runt nio meter lång, och om tarmen vecklas ut har den en yta på nära 400 kvadratmeter, ungefär som en tennisplan.

På denna yta finns 100 000 miljarder bakterier från 1 000 olika arter, alla med sin speciella funktion. Får man en störning som minskar de goda bakterierna, rör det sig alltså om miljarder bakterier som måste ersättas.

Idag finns det specialanpassade tillskott som är framtagna för att ge tarmen en rejäl återställande kur efter exempelvis en antibiotikabehandling. Ett exempel är LactiPlus ten days. Den innehåller 80 miljarder levande mjölksyrabakterier per dagsdos. Efter tio dagar får tarmsystemet ett extra tillskott av 800 000 000 000 goda bakterier, en dos som oftast visat sig räcka för att få magen i balans igen.

LÄS OCKSÅ: 5 naturliga knep mot svampinfektioner

Brett spektrum fördelas i hela tarmen
Studier visar att olika bakteriesläkten trivs i olika delar av tarmen. Detta beror bland annat på att tarmen har olika surhetsgrad. Tunntarmen, som ligger nära magens sura miljö, har ett pH-värde på cirka två-tre. Den nedåtgående tjocktarmen och ändtarmen har ett neutralt pH-värdet som är runt sju.

Om bakterierna i tarmen ska kunna skydda och arbeta i hela tarmen då måste vissa släkten vara anpassade för en sur miljö, medan andra fungerar bäst i neutrala miljöer. Viktiga bakteriesläkten är de två släkten som vi har med oss vid födseln, och som är de goda bakterier föräldrar i vårt fungerande tarmsystem, nämligen lactibacillussläkten och bifidobacteriumsläkten.

LÄS OCKSÅ: Probiotika till nyfödda tros kunna halvera risk för diabetes typ 1

Stöd i forskningen
Modern forskning har visat på specifika stammars roll i tarmens viktiga funktion men också den gynnsamma effekten av ett brett spektrum av bakterietillskott. Anlyser visar att:

  • En mix av olika släkten av mjölksyrabakterier kan vara gynnsammare för flera olika hälsoområden, bland annat mag- och tarmfunktionen.
  • I 75 procetn av studierna var en blandning av olika mjölksyrabakterier bättre än de enskilda bakterierna var för sig.
  • I dag vet man inte den exakta orsaken, men forskarna misstänker att det finns en synergieffekt, det vill säga att bakterierna förstärker varandra. Man tror också att tillskott av fler släkten ofta betyder högre doser vilket sannolikt ger bättre effekt.
  • Olika släkten av mjölksyrabakterier verkar ha olika funktioner i mag-tarmsystemet.
  • Släkten av mjölksyrabakterier som trivs på samma ställe i tarmen kan ta ut varandra. Därför kan det vara viktigt att de attraheras av olika miljöer, till exempel med olika pH-värde, istället för att de ska slåss om samma plats.

Av Inger Palm

Källor: Clinical Gastroenterology and Hepatology och Nutrition and resistance to disease och Health benefits of probiotics: are mixtures more effective than single strains?

Annons
Annons