bild på socker med texten stora sockerguiden

Kureras stora guide till olika sorters sötning

Allt fler väljer bort vitt socker. Men vilka sötningsalternativ finns, vilken är skillnaderna dem emellan och hur bra är de – egentligen?  Här är Kureras stora guide till de nya, “nyttigare” sötningsmedlen.

Vid det här laget har de flesta hört att socker inte är bra för kroppen. Traditionellt vitt socker är en extremt raffinerad produkt som inte tillför kroppen några näringsämnen. Läs mer i artikeln: “Så stor skada kan sockret göra”

Finns många hälsosamma alternativ
Visste du att man kan baka utan traditionellt vitt socker? Lösningen är att istället använda något av de “nyttigare” sötningsmedel som finns. De har ofta inte samma effekt på blodsockret  – vilket är bra ur både hälso- och viktminskningssynpunkt.
Men hur bra, och naturliga, är egentligen de olika sötningsprodukterna? Vilka är de stora skillnaderna mellan dem – och finns det några som man kanske helst bör undvika? Ja, det får du reda på här.

 

Problemet med sötningsmedel
En studie som publicerades i den vetenskapligt högt ansedda tidskriften Nature 2014 visade att vissa artificiella sötningsmedel som sackarin, sukralos och aspartam kan påverka den normala bakteriefloran i tarmen, vilket höjer nivåerna av blodglukos. Det kan innebära att risken för diabetes ökar menar forskarna bakom studien.

Vad står det i innehållsförteckningen
E-nummer som börjar på 9 är sötningsmedel. För att du ska ha bättre koll kan det vara bra att känna till hur det ser ut på innehållsförteckningen
Acesulfamkalium – E 950
Aspartam – E 951
Cyklamat – E-952*
Sackarin – E 954
Sukralos – E 955
Maltitol – E 965
Xylitol – E 967
Sorbitol – E 420
Sukrin/Erythritol – E 698
Stevia/stevioglykosider (Sötad med stevia” innebär egentligen stevioglykosider) – E 960
Maltitol, maltitolsirap – E 965
*E-952 var förbjudet i Sverige innan vi gick med i EU. Förbjöds 1969 i USA då det framkallat cancer i urinblåsan hos råttor.

Har lägre GI-värde
Sötningsmedel har ofta lägre glykemiskt index än vanligt socker men kan fortfarande ersätta både det och sirap. Det finns både fördelar och nackdelar med de olika sötningsmedlen men överlag är det bra att i alla större mån försöka komma bort från det vanliga sockret, råder experterna.

Olika sorters sötning A-Ö

Agavesirap
Agavesirap, även kallat agavenektar eller agavekoncentrat, utvinns ur saven från den mexikanska kaktusliknande växten Agave (annars mest är känd för att den används för att tillverka tequila). Är naturlig och innehåller inga kemiska ämnen. Agavesirapen består huvudsakligen av fruktos och glukos, har hög sötma och neutral smak vilket gör att den har ett brett användningsområde. Den är lättflytande vilket gör den lätt att använda.
Sirapen är nästan dubbelt så söt som vanligt socker – så mindre mängd behövs.
Agave skördas när den uppnått en ålder på minst sju år. Då pressas nektarn ur växtens kärna och förädlas till sirap genom upphettning. Sirapen finns i olika färger, från ljus till mycket mörk bärnsten, en variation som beror på hur hårt den processats.
Agave är ett vanligt veganskt alternativ i matlagning och kan ersätta socker och honung i de flesta receptAnvänds både i matlagning och bakning.
Har lägre GI-värde än vanligt socker och innehåller näringsämnen som mineraler och antioxidanter. Agave ger inte en lika kraftig blodsockerhöjning som socker och är därför populär bland diabetiker. Har dock även fått många kritiker, bland annat på grund av att det enligt vissa mätningar innehåller väldigt mycket fruktos, vilket ger lågt GI men ändå främjar fettinlagring samt belastar levern.

Aspartam
Skrivs också som E 951 i innehållsförteckningar. Aspartam består av de två aminosyrorna asparaginsyra och fenylalanin och är väldigt sött. Aminosyran fenylalanin kan personer som lider av tillståndet fenylketonuri inte bryta ner. För dessa personer är aspartam farligt. Aspartam är dock omdiskuterat av betydligt fler anledningar än så och kritikerna är väldigt många.
Aspartam finns bland annat tillsatt i halstabletter och lightprodukter, däribland läsk.
I kroppen: Inga kalorier, påverkar inte blodsockret.

Björksocker/Xylitol
En sockeralkohol som tillverkas av sav från björkar eller andra träd. Framställs syntetiskt ur sockerarten xylos genom reduktion med vätgas under högt tryck och med nickel som katalysator. Finns naturligt i många olika frukter och grönsaker. Är ungefär lika sött som socker (upplevs ofta något sötare), vilket gör att det är lätt att dosera i bakning och matlagning än till exempel Sukrin.
Björksocker ger mindre energi än vanligt socker och innehåller drygt hälften så mycket kalorier. Kan ersätta socker i det mesta utom bakverk med jäst eller i hårda karameller. Det används även som sötningsmedel i en del tuggummi och godis.
Björksocker har ett lägre GI-värde och kaloriinnehåll än socker. Det behöver inte heller insulin för att omsättas och anses därför lämpligt för diabetiker. Ger heller inte upphov till karies. Brukar kallas anti candida-socker.
Kan, likt andra sockeralkoholer, ha en laxerande effekt. Kan också orsaka magproblem vid större doser.

LÄS OCKSÅ: Lär dig mer om candida – och vilka hälsoproblem det kan ge

Dadelsirap
Dadelsirapen är helt naturlig och utvinns från dadlar, innehåller mycket glukos och är därför väldigt sött. Det är en oraffinerad produkt och den har därmed kvar sitt näringsinnehåll. Man ska dock inte glömma att blodsockret fortfarande påverkas, att insulinet fortfarande höjs och att fettinlagringen främjas på grund av det höga GI-värdet.
Har en söt dadelsmak och används bland annat istället för socker eller honung i bakverk, kakor, glass och liknande. Har ett högt GI, en hög andel fruktos och kalorimängden är ungefär 292 kalorier/100 gram (högre än honung men lägre än socker).

Druvsocker
Druvsocker var något man förr köpte på Pressbyrån och åt som godis. Användes även (och gör av vissa fortfarande) även vid hård träning eller uthållighetsprövningar som till exempel ett maraton, när man behöver tillgång till energi snabbt. Andra vanliga användningsområden är drycker, müsli och yoghurt.
Druvsocker (går även under namnen glukos, dextros, stärkelsesirap, glykos eller glukossirap) är mindre sött än vanligt socker och det behövs därför mer för att uppnå samma sötningsgrad, vilket leder till fler tomma och onödiga kalorier. Druvsocker höjer blodsockret vilket leder till ökad insulinproduktion och större fettinlagring. Bör undvikas, inte minst om om du vill gå ner i vikt, har diabetes eller problem med sötsug.

Glukos/glykossirap
Flytande glukos är samma sak som flytande druvsocker, det vill säga en koncentrerad vattenlösning av druvsocker. Det är vanligt i godis, till exempel chokladöverdrag eller icing till tårtor och cupcakes och används för att undvika kristallisering. Det höjer blodsockret, vilket i sin tur ger större insulinproduktion och främjar fettinlagring. Bör undvikas, inte minst av den som vill gå ner i vikt, har diabetes eller problem med sötsug.
Glukos (glykos, druvsocker, dextros) är en enkel sockerart, en så kallad monosackarid och förekommer även som handelsnamn på glukossirap, vilket innehåller glukos men också maltos och andra sockerarter.

Honung
Honung består av fruktos och glukos, är fermenterad och innehåller därför nyttiga mjölksyrebakterier. En bra honung är tillverkad av nektar som honungsbina har samlat in. En sämre kvalitet får man när bina har fått socker att tillverka honung av. Honung har samma energiinnehåll som socker men har ett lägre glykemiskt index.
Används bland annat i drycker, bakning, matlagning och desserter. Finns i både flytande och fast form.
Honung innehåller mycket vitaminer, mineraler och antioxidanter och är naturligt antiinflammatorisk och antiseptisk.
Honung sägs också boosta fettförbränningen, skriver tidningen Må bra. Detta, skriver de, är på grund av att honung innehåller sockerarten palatinos – som har ett extremt lågt GI-värde, och har visat sig öka energiförbrukningen så mycket att man minskar i vikt.
Honung är oraffinerat, innehåller aningen mindre fruktos än socker och anses vara en av de bättre sötningsmedlen. Honung har ungefär 332 kalorier/100 gram.
Den gamla huskuren att honung lindrar hosta har dessutom på senare tid fått vetenskapligt erkännande, uppger Expressen.

LÄS OCKSÅ: 18 fakta om dunderhonung!

Farinsocker
Farinsocker eller farin är en brun eller gulbrun form av råsocker som består av en blandning av sockerkristaller och mörkbrun rörsockersirap.
Farinsocker är inte lika raffinerat som vanligt vitt socker och inte heller lika sött. Den aningen kryddiga smaken gör den populär i kakrecept och desserter och även i vissa varmrätter och som krydda i såser och marinader. Farinsocker är även en viktig ingrediens i äggtoddy och Irish Coffee.
Svenskt farin är vanligtvis behandlat med maltodextrin (rena kolhydrater i form av nedbruten stärkelse) för att göra det enklare att strö och undvika klumpbildning.
Farinsocker, råsocker och muscovado är i stort sett jämförbara med vitt socker när det gäller energi och näring.
Ordet farin kommer av latinets farina, vilket betyder mjöl (jämför franskans farine – mjöl). Det kan således argumenteras att farinsocker etymologiskt sett borde betyda florsocker/pudersocker.
Bör undvikas eller kraftigt minskas på, inte minst för dem som vill gå ner i vikt, har diabetes eller problem med sötsug.
Ger mindre sötma än vanligt socker, men är inte nyttigare. Påverkar blodsockret, vilket i sin tur ger större insulinproduktion och främjar fettinlagring.

Fruktsocker/fruktos
Fruktsocker finns naturligt i frukt. Fruktsocker i konstgjord form kallas fruktos.
Fruktsocker som finns naturligt i frukt har en relativt långsam påverkan på blodsockret.
Fruktos används som vanligt socker men upplevs som sötare och bör därför ofta doseras lägre. Används bland annat till desserter, bakning och krämer. Fruktos har även det ett ganska lågt GI, vilket kan göra att vi lätt förleds att tro att det tillhör de nyttigare varianterna. Så är det tyvärr inte. Det anses istället en av värstingarna. Läs mer nedan.
GI-värdet i fruktsocker: varierar från frukt till frukt.

Fruktos
Fruktsocker finns naturligt i frukt. Fruktsocker i konstgjord form kallas fruktos.
Fruktos är en av beståndsdelarna i nästan alla sorters socker (även honung). En del anser att fruktosen ligger bakom en stor del våra problem med övervikt. Att ju mer fruktos ett socker innehåller, desto värre är det för hälsan.
Enligt vetenskapsjournalisten Ann Fernholm, och andra sockerintresserade experter, kan kroppen bara ta hand om en liten mängd fruktos – inte de stora mängder vi äter idag. Tarmarna har till exempel begränsad förmåga att suga upp fruktos. Äter vi för mycket slinker sockerarten vidare ner genom systemet vilket kan leda till en uppblåst mage. När fruktos når blodet vill få av kroppens celler befatta sig med sockerarten, skriver Ann Fernholm i Ett sötare blod. Det blir i stället leverns uppgift att städa bort sockerarten från blodet. Levern har dock ingen förmåga att lagra fruktos och organet måste då omvandla fruktosen till en molekyl som är användbar för kroppen: till glukos eller mättat fett. Kontentan är att äter vi mycket glukos samtidigt som vi äter fruktos (vilket vi gör när vi äter vanligt socker) kommer vägen mot glukos delvis att stängas av, vilket leder till att en fettbildning drar igång i levern (när en del fruktos omvandlas till fett).
Kortfattat: Konstgjord fruktos omvandlas snabbt till fett i kroppen, trots att det har lägre GI än vanligt socker. Bör enligt de allra flesta experter undvikas, inte minst för den som vill gå ner i vikt, har diabetes eller problem med sötsug.

LÄS OCKSÅ: Fruktos gör oss feta – och kan ge fettlever

Fruktsirap
En sirap gjord på frukt, utan tillsatt socker. Tillverkad av fruktextrakt från äpplen, vindruvor och carobnektar.
Används bland annat i drycker, på pannkakor, i yoghurt, i glass, kakor, såser och marinader. Uppges ha ett lågt GI och färre kalorier än socker och anses därför vara nyttigare.

Kokossocker
Påminner om palmsocker (eller ljust muscavadosocker) men utvinns ur en annan palmart, närmare bestämt av nektar från kokospalmens blommor. Kokossocker är ljusbrunt och liknar till utseendet farinsocker. Det har en mildare sötma än socker (jämförbart med rörsocker), en god och speciell smak som påminner om kola eller knäck, vilket ger bakverken extra karaktär.
Användningsområden är bland annat i drycker, desserter, bakning och matlagning (mestadels asiatisk).
Anses som ett naturligt alternativ, och mer rik på såväl smak som näring jämfört med vanligt socker. Kokossocker är rikt på mineraler (magnesium, kalcium, kalium, zink, järn, fosfor och mangan) samt innehåller B- och C-vitaminer och också en del antioxidanter.
Kokossocker innehåller ganska mycket kalorier (ungefär 384 kalorier/100 gram) men har relativt lågt GI-värde.
Bra att känna till är dock att vissa billigare produkter är utblandade med andra sorters socker så titta noga på innehållsförteckningen eller köp kvalitetsprodukter. Bättre sorter hittas ofta på hälsokosten.

Laktos 
Mjölksockret laktos finns naturligt i alla mejeriprodukter. Det har ett lägre GI än vanligt socker, men samma energiinnehåll. Personer som är laktosintoleranta saknar förmågan att bryta ta till sig den här typen av socker, med smärtor och magproblem som följd.

Ljus sirap
Sirap är en tjock och segflytande vätska som framställs genom invertering av råsocker. Sirap är socker som sönderdelats med hjälp av ett enzym till en blandning av sackaros, glukos och fruktos. Ren vit sirap innehåller 50 – 63 procent socker. Sirap betecknar även de orena safter som bildas vid sockertillverkning, varav den minst rena går under beteckningen melass (se längre ner).
En bra regel för att komma ihåg är att ju ljusare sirapen är, desto mer raffinerat socker innehåller den. Måste du använda sirap så välj hellre mörk sirap (och allra helst lönnsirap som har mest näring kvar.)
Sirapens användningsområden är bland annat såser, kakor, godis och i bröd – inte minst vanligt i mörkt bröd (låt dig inte luras).
Höjer blodsockret, vilket i sin tur ger större insulinproduktion och främjar fettinlagring. Bör undvikas eller kraftigt minskas på, inte minst för dem som vill gå ner i vikt, har diabetes eller problem med sötsug.

Lucuma
Lucuma kommer som en superfood i pulverform. Lucumapulvret består av torkad, pulveriserad lucumafrukt (som är en gul-orange frukt som kallas “Gold of the Incas”!). Lucuma har en subtil sötma med smak av kola och vanilj – enligt många en mycket god smak. Lucuma har ockwså ett mycket lågt GI-värde på cirka 25. Den tåliga frukten växer på höga höjder i Peru (även Chile och Equador) där den är mycket uppskattad som sötning i allehanda produkter. Allra bäst passar lucuma i efterrätter, raw food-bakverk, smoothies eller istället för socker i varm choklad. Passar även i till exempel gröt, glass och pannkakor.
Utöver sötman är lucuma rikt på vitaminer (bland annat C och B), mineraler (bland annat järn), fibrer och betakaroten (som kroppen kan ovandla till A-vitamin).
Är ett naturligt och bra sötningsalternativ ur de flesta synvinklar.

Lönnsirap
Lönnsirap har en trevlig sötma och utvinns från det kanadensiska lönnträdets sav, vilken samlas in under tidig vår genom att man borrar hål i trädet (och tappar den på sav). Saven får sedan dunsta försiktigt på svag värme till sirapskonsistens uppstår. Lönnsirapen ses som ett naturligt och förhållandevis oprocessat alternativ som även om den är energirik också bidrar med näring.
Används bland annat till bakverk, desserter och på pannkaka.
Lönnsirap rikt på B-vitaminer, antioxidanter och mineraler som järn, zink, kalcium, magnesium och natrium. Den innehåller även polyfenoler, ett naturligt antiinflammatoriskt och antioxidant ämne.
Var dock noga med att köpa en ekologisk och hundra procent rent lönnsirap. Köper du någon av de billigare sorterna riskerar du att få hem en sort som är utblandad med andra, billigare varianter av sirap, till exempel majssirap. Blandade sirapsvarianter ger liknande smak men saknar de hälsofördelar som äkta lönnsirap har.
Lönnsirapens GI-värde kan variera men den glykemiska responsen har visat sig relativt låg. Detta tack vare att lönnsirapen naturligt innehåller blodsockerreglerande molekyler i kombination med en typ av fytohormoner (växtbaserade hormoner) som motverkar insulinresistens (som är en viktig faktor i utvecklandet av diabetes typ 2 och metabolt syndrom).

Maltodextrin
Maltodextrin är rena kolhydrater skapade av nedbruten stärkelse. Maltodextrin är ett samlingsnamn för polymerer av glukosenheter och är en mycket lätt, vit, kristalliknande och smaklös substans. Maltodextrin är helt smaklöst och används främst som fyllnadsmedel i till exempel sportdrycker och godis. Många sportdrycker på marknaden är baserade på maltodextrin eftersom det tas upp snabbt i kroppen.
Det bör undvikas eller minskas på, inte minst för dem som önskar gå ner i vikt, har diabetes eller har stort sötsug. Det består liksom socker av hundra procent kolhydrater.
Det höjer blodsockret vilket i sin tur ger större insulinproduktion och främjar fettinlagring.

Maltos
En naturlig sockerart från malt, vanligen använd i öl. Maltos kallas även maltsocker och r en sammansatt sockerart, en disackarid. Maltos har väldigt högt GI (glukemiskt index), likvärdigt med glukos (i människans matspjälkningskanal spjälkas maltos också till monosackariden glukos). Maltos höjer alltså blodsockret och insulinnivåerna, vilket inte anses bra. Det kan vara bra att veta att insulin är så kallat mitogent, det vill säga att det ökar celldelningen. Höjda blodsocker – och insulinnivåer bör undvikas av flera anledningar, bland annat för den som vill gå ner i vikt – bland annat eftersom insulin är kroppens mest fettbildande hormon.

Maltitol/maltitolsirap
En typ av sockeralkoholer som är 0,8 gånger så söt som traditionellt socker (sackaros). Maltitolsirap är namnet på maltitol i flytande form. Maltitol brukar vara den sötning som ofta används i halstabletter, konfekt och läkemedelsberedningar. Det innehåller kalorier, men kroppen har svårt att ta upp dem. Maltitol ger vanligen dryga hälften så mycket energi som socker. Maltitol omsätts långsamt i kroppen och kan därför, likt andra sockeralkoholer, ha en laxerande verkan. Överdriven konsumtion kan ge magproblem och risken för denna effekt anses högre än för andra sockeralkoholer.
I Sverige ingår maltitol endast i färdiga livsmedel. I vissa andra länder säljs maltitol även i ren form, bland annat under namnet Maltisorb.

Melass
Är en restprodukt från tillverkning av socker från betor eller rör (läs mer under sirap) och smakar lite buljongaktigt.
Används bland annat i bakning, som färg- och smaksättare i sirap – och som boskapsfoder på grund av att det är så energirikt. Melass används, om den kommer från sockerrör, till framställning av rom, medan melass från sockerbetor används för framställning av sprit och jäst, samt i foderblandningar och vid ensilering av gröda.
Melass innehåller mer näring än socker och är inte lika söt.
Höjer blodsockret och ökar insulinproduktionen. Bör undvikas, inte minst om du vill gå ner i vikt, har diabetes eller problem med sötsug.

Muscovadosocker
Muscovadosocker är en typ av råsocker som framställs av sockerrör från Mauritius. Till skillnad från vanligt socker har det mycket kvar av sockerrörssaftens färg och smak, det vill säga det har en ljusbrun färg och lite smak av kola eller farinsocker (den mörka sorten har ett tydligt inslag av lakrits och den ljusa har en viss kolasmak).
Har en något skarpare smak än vanligt socker (som anses neutralt) och uppskattas ofta av matlagningskunniga som vill ha en annorlunda nyans av sötma. Användningsområden är bland annat i desserter, glass, bakverk, kakor, bröd och såser och i marinader (där det blir som en krydda). Många tycker att muscovadosocker passar särskilt bra tillsammans med choklad.
Farinsocker, råsocker och muscovado är i stort sett jämförbara med vitt socker när det gäller energi och näring.
Anses inte mycket nyttigare än vanligt socker. Det påverkar blodsockret, höjer insulinet och främjar fettinlagring.

Palmsocker
Ett brunt socker som utvinns ur saven från olika palmer, främst sockerpalm, kokospalm och solfjäderpalm. Utvinningen sker genom snitt i stammar eller knoppar eller från nektar från kokosträdets blommor. Palmsocker har en lite rökigare smak än kokossocker och innehåller en del mineraler och B-vitaminer.
Kalorimängden är nästan densamma som vitt socker (375 kalorier/100 gram) – trots att palmsocker anses ha lågt GI. Det kan användas i matlagning och bakning.
Efter rening liknar palmsockret rörsocker. Den har brukats dels som melass och dels exporterats som raffinerat socker.

Rårörsocker/råsocker
Råsocker är brunt till färgen och inte lika hårt raffinerat som vitt socker. Det är mer smakrikt och innehåller också mer vitaminer och mineraler än det traditionella vita sockret – men är fortfarande väldigt näringsfattigt. Ur ett GI-perspektiv ligger sockertyperna på samma nivå.
Användningsområden är bland annat matlagning, bakning och desserter. Farinsocker, råsocker och muscovado är i stort sett jämförbara med vitt socker när det gäller energi och näring.
Bör undvikas eller kraftigt minskas på, inte minst för dem som vill gå ner i vikt, har diabetes eller problem med sötsug. Socker höjer blodsockret, vilket i sin tur ger större insulinproduktion och främjar fettinlagring.

Sackarin
Var det första artificiella sötningsmedlet på marknaden och är omkring 500 gånger sötare än traditionellt vitt socker, det vill säga mycket sött. Dess bittra eftersmak maskeras genom att det blandas i aspartam eller cyklamat.
Sackarin används bland annat i drycker, matlagning och bakning. Hermesetas och Suketter är vanliga produkter med sackarin.
Sackarin har ingen direkt påverkan på blodsocker och insulin och innehåller betydligt färre kalorier än socker. Produkter med sackarin kan innehålla maltodextrin (rena kolhydrater i form av nedbruten stärkelse) som stabiliseringsmedel, men mängden är oftast liten.
En studie som publicerades i den ansedda tidskriften Nature hösten 2014 visade att vissa artificiella sötningsmedel som sackarin, sukralos och aspartam kan påverka den normala bakteriefloran i tarmen, vilket höjer nivåerna av blodglukos. Det kan innebära att risken för diabetes ökar menar forskarna bakom studien.

LÄS OCKSÅ; Nu förses läsk med varningstext

Socker / sackaros
Traditionellt vitt socker kallas även sackaros eller sukros och är kraftigt raffinerat (processat). Socker utvinns från sockerbetor och sockerrör och är det vanligaste sötningsmedlet. Socker består till hälften av glukos och hälften av fruktos. Socker ger mycket energi och många kalorier (400 kalorier/100 gram) men saknar näringsämnen – det vill säga innehåller inga vitaminer eller mineraler (brukar kallas tomma kalorier).
Sackaros en disackarid som består av de två monosackaridresterna glukosrest och fruktosrest. Det är den sockerart som bland annat finns i strösocker, bitsocker och florsocker.
Socker har många användningsområden, till exempel matlagning, bakning, desserter och som konserveringsmedel. Bör undvikas eller kraftigt minskas på, inte minst för dem som vill gå ner i vikt, har diabetes eller problem med sötsug. Traditionellt/historiskt har vanliga recept för hemmakocken varit anpassade efter vitt socker som sötningsmedel, något som sakta håller på att förändras i och med att allt fler blir medvetna om de alternativ som finns.
I Sverige konsumerar vi uppskattningsvis cirka 20 kilo per person och år.
Socker höjer blodsockret, vilket i sin tur ger större insulinproduktion och främjar fettinlagring. Sackaros tas dock upp långsammare av kroppen än till exempel glukos (druvsocker).

Sorbitol
Sorbitol är en typ av sockeralkohol som finns i vissa bär – bland annat rönnbär – och frukter. Sorbitol bildas från glukos genom hydrogenering. Den bildas även i små mängder i människokroppen. Är ungefär hälften så sött som socker.
Används bland annat i tuggummi, halstabletter samt i viss kosmetika, eftersom substansen även har en fuktbindande effekt. Sorbitol kan ha en laxerande effekt och vid för stort regelbundet intag kan det leda till magproblem. Sorbitol innehåller inga kalorier.

Stevia
Görs av ett ämne i örten stevia, som bland annat odlas i Sydamerika och Asien. Kritiker menar att detta ämne, som heter steviolglykosider, utvinns ur växtens blad med hjälp av kemikalier, till exempel bensen. Har länge använts i Japan. Är cirka 300 gånger sötare än socker och alltså mycket sött varför det är lätt att överdosera.
Stevia har nyligen blivit godkänt som sötningsmedel inom EU, men det är fortfarande förbjudet att sälja ren stevia som räknas som ett livsmedel i Sverige.
Användningsområden är bland annat matlagning och bakning. Tål höga temperaturer och kan användas glass, kalla och varma drycker och desserter med citrus. Kan dock ge en något bitter eftersmak (lakritslik enligt vissa) samt ha en lätt laxerande effekt.
Stevia innehåller inga kalorier, ger ingen energi och påverkar varken blodsocker eller insulin. Stevia är därför särskilt populärt bland personer som vill äta en kolhydratfattig kost och diabetiker.

Sukralos
Konstgjort sötningsmedel som skapades 1976 och blev godkänt av EU 2004. Sukralos är 500-600 gånger sötare per viktenhet än vanligt socker (sackaros), vilket gör det dubbelt så sött som sackarin (se nedan) och fyra gånger så sött som aspartam (se ovan). Sukralos tillverkas av vanligt socker genom en kemisk process där tre OH-grupper i sockermolekylen ersätts med tre kloratomer.
Till skillnad från aspartam tål sukralos upphettning och även sura eller basiska miljöer, vilket gör att det kan användas i exempelvis bakning eller i produkter med lång hållbarhet. Används bland annat i läsk, desserter och konfektyrer. I Sverige finns sötningsmedlet att köpa bland annat i flytande form, som sacketter och som pulver. Sukralos används även i portionsförpackningar för att volymen inte ska bli för liten, då uppblandat med något fyllnadsmedel, vanligtvis maltodextrin (se ovan).
Sukralos har kritiserats (dock inte lika hårt som aspartam) för att eventuella risker inte blivit tillräckligt utredda. I januari 2016 godkände dock EFSA (the European Food Safety Authority) att sukralos får ingå som sötningsmedel i barnmat som ges i medicinskt syfte. Läs mer härÄr i princip helt kalorifritt.

Sukrin
Sukrin (som ibland kallas sötin) är en naturlig produkt utan tillsatser. Den baseras på sockeralkoholen erythritol som finns naturligt i vissa frukter (bland annat päron, druvor och melon) och svamp. Sukrin framställs genom fermentering (jäsning) av kolhydraterna (dextros/glukos) i frukten. En bakteriekultur tillsätts glukosen, vilken sedan omvandlas till erytritol, i samma process som ost, vin och yoghurt går igenom. Sukrin smakar och ser ut som socker och är ungefär lika sött.
Används bland annat i bakverk, matlagning och drycker.
Sukrin kan användas vid alla tillfällen du vanligtvis använder socker men det finns en del du behöver tänka på. Mängden Sukrin bör inte utgöra mer än 20 procent av den totala mängden ingredienser. Så om ett recept har mycket socker föreslås att du adderar lite annan sötning, till exempel honung. Vid jästbakning används vanlig jäst (inte för söta degar). Degen behöver även längre tid på sig att jäsa och det kan vara en fördel att tillsätta en matsked socker eller honung för att ge näring till jästen. Mycket av jäsningen äger rum i ugnen.
Innehåller inga kalorier, inga kolhydrater (därav sämre jäsningsförmåga) som tas upp av kroppen och påverkar varken blodsocker eller insulin. Uppskattat av diabetiker och personer som äter lågkolhydratkost. Skadar inte heller tänderna.
I sin marknadsföring menar sig Sukrin vara ett fördelaktigt alternativ vid ADHD och för personer på anti candida-kost.
Till skillnad från andra sockeralkoholer orsakar heller inte erythritol gaser i någon större utsträckning. Kan dock vara laxerande vid överdriven konsumtion.

Sukrin Melis  
Sukrin melis är den kalorifria motsvarigheten till florsocker, är lika sött som detta och används i samma mängd. Sukrin Melis är finmald sukrin där det tillsatts en liten mängd steviolglykosider (från steviaplantan). Kombinationen av de två sötningsmedlen ger en rund och rik sötma som dämpar den kylande känslan som vanlig Sukrin kan ge.
När du använder Sukrin Melis till att göra vanlig glasyr med vatten och äggvita kan det vara bra att blanda ut halva delen med vanligt florsocker för att få till bästa konsistens.

Yacon sirap
Yacon sirap fs kalorisnål smaksättare som ger naturlig och god sötma. Använd som komplement till honung.

Av Isabelle G Hedander

Källor: Expressen, Ett sötare blod, MåBra, Baka sockerfritt, Livsmedelsverket, WIkipedia, Nordic Sugars faktabroschyr om sirap

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Tävla och vinn boken “Den växtbaserade kosten”

Tävling

Tävla och vinn boken "Den växtbaserade kosten" där du kan lära dig mer om fördelarna av att äta växtbaserat från läkaren Tobias Schmidt Hansen och dietisten Maria Felding. I boken tar de upp myter och missförstånd och besvarar de vanligaste frågorna om vad det innebär att äta växtbaserat samt ger en praktisk introduktion.

Lär känna de fyra olika sömnfaserna

Hälsa

Visste du att alla människor går igenom fyra olika faser av sömn och att vi gör detta i cykler på mellan 90 och 120 minuter - flera gånger per natt? Sömnforskaren Christian Benedict förklarar allt om de fyra sömnfaserna.

Hjärnträning hjälper utmattade

Forskning

Många som drabbas av utmattningssyndrom får också problem med minne och koncentration. Nu visar ny forskning att det är möjligt att förbättra sina kognitiva funktioner – och att detta även kan ha positiva effekter på återhämtningsförloppet.

sågspån och trästockar

Sågspån – den nya maten?

Forskning

Nu ska sågspån och halm omvandlas till livsmedel.  Det är Miljö- och energidepartementet som nu gör en mångmiljonsatsning på klimatsmart mat – närmare bestämt på ett forskningsprojekt där trä ska göras ätbart genom fermentering. Satsningen skulle i förlängningen kunna innebära vinster för Sveriges skogs- och lantbruk.

3 superknep vid förkylning

3 superknep vid förkylning

Förkylning

Vid den här tiden på året, när våren står precis bakom dörren och vädret ser olika ut från dag till dag, är det lätt att bli förkyld. Vilket många gånger faktiskt är helt onödigt.  För de virushämmande knepen finns där – och ser man bara till att ta hand om sig i övrigt är chansen att hålla sig frisk större än många tror.  Här är infon som hjälper dig på vägen. 

Dansk duo bakom ny bok om växtbaserad kost

Kost

Det ökade intresset för miljö, etik och hälsa har lett till ett växande intresse för veganism och en mer växtbaserad kost. Många frågar sig om det verkligen är hälsosamt att bara äta mat från växtriket, mycket tyder på att de som äter växtbaserat löper lägre risk för många vanliga folksjukdomar. Det menar läkaren Tobias Schmidt Hansen och dietisten Maria Felding som skrivit boken "Den växtbaserade kosten".

“Vinterkräksjukan sprids via luften”

Mage

Det är högsäsong för vinterkräksjukan, och stora som små drabbas. Nu tror forskare att det smittsamma viruset kan transporteras i mycket små vattendroppar. Det gör att det i fortsättningen kan komma att räknas som luftburet och att det kan behövas andra metoder än vi hittills trott för att begränsa spridningen.

ögg

Nu är ägg farligt – igen

Forskning

Först var det farligt, sedan var det inte farligt, sedan var det farligt igen.  Äggens vara eller inte vara som livsmedel har diskuterats i decennier. Anledningen? Jo, huruvida ägget – på grund av sin mängd kolesterol, i främst gulan – är farligt för oss eller inte. Buden har varit olika. De senaste åren har ägg ansetts ofarliga på grund av tesen att kroppen faktiskt förmår kontrollera kolesterolmängden i blodet. Men – nu är de alltså farliga igen, enligt en ny studie presenterad i tidskriften Jama.

D-vitamin

Så länge räcker ditt lager av D-vitamin

Naturlig hälsa

Nu när solen är tillbaka, innebär det att du kan lägga undan burken med D-vitamin? undrar du. Eller tog du kanske aldrig fram den – eftersom du solgassade en hel del när du var i Thailand i julas – och tänker att ditt lager nog fortfarande räcker? Ja, det är inte helt lätt att veta hur det står till med kroppens D-vitamindepåer – så låt oss reda ut saken.

Nu slipper Marita nätter med värmevallningar

Hälsa

När Marita kom in i klimakteriet fick hon kraftiga värmevallningar och orolig sömn. Hon vaknade blöt av svett nästan varje natt. I somras började Marita ta ett växtbaserat läkemedel för klimakteriebesvär och efter ett tag var svettningarna i princip helt borta.

Skönhetspanelen testar: Ansiktsrengöring

Hud

Att tvätta ansiktet är något de flesta gör åtminstone en gång om dagen, vanligen på kvällen då vi vill bli rena från den smuts vi samlat på oss under dagen och ta bort eventuell make-up. Det finns många olika sorters rengöring att välja på men experter menar att krämer och geler är att föredra framför att tvätta sig med vanlig tvål som riskerar torka ut huden. Kureras skönhetspanel har testat fyra populära märken inom naturlig hudvård och utsett en favorit.

kvinna på soffa tar sig åt ryggen

En av tio har tyst njursjukdom

Allmänt

En av tio svenskar lider av kronisk njursjukdom, en sjukdom som både sänker livskvaliteten och kan bli livshotande. Men de flesta vet inte om att de är drabbad, trots att tidig upptäckt kan leda till att utvecklingen hinner bromsas. Det handlar om en tyst folksjukdom som ofta missas av vården – men helt i onödan, enligt experterna.  Det finns nämligen några enkla sätt att få en indikation på huruvida man är drabbad eller ej. Vilka får du veta mer om här.

Sallad med romantisk touch

Recept

Rödbetor, röda äpple och gojibär sprider ett rosa skimmer över denna enkla men goda sallad, varför inte bjuda på en både nyttig och välsmakande överraskning vid nästa romantiska tillfälle.

öga

Behandling vid glaukom – ögonsjukdomen många missar

Hälsa

Glaukom anses vara en lömsk sjukdom. Förloppet går så långsamt att många inte förstår att de är drabbade. Skulle de få diagnosen i tid skulle de sannolikt lyckas bromsa sjukdomen – som annars riskerar att göra dem blinda.  I och med Världsglaukomveckan 10-16 mars poängterar därför Glaukomförbundet vikten av att kontrollera sina ögon regelbundet – och Kureras näringsexpert Zarah Öberg tipsar om naturliga knep som kan förbättra läget för dem som fått sjukdomen konstaterad.

kvinna med selleriknippe och sellerijuice i glas

Hört talas om trenden sellerijuice? Detta sägs det vara bra för

Trendspaning

Din syster gör det, Robert DeNiro gör det, till och med din läkare gör det. Din granne gör det däremot ABSOLUT inte, avfärdar det tvärtom bestämt som en myt. Plötsligt har selleri, eller snarare sellerijuice, blivit någonting superhypat. Men varför har det blivit en sådan enorm hälsotrend, vad sägs sellerijuice vara så bra för – och hur ska man egentligen förhålla sig till hela grejen? Kurera har tittat närmare på sellerijuice-trenden, en av senare års absolut största virala hälsohyper.

Carl Schlyter: “Minskade klyftor förbättrar hälsan”

Kurera debatt

Debatten kring sjukvård handlar ofta om hur vi behandlar ohälsa. Vi behöver mer resurser, fler sjuksköterskor och hur vården ska organiseras blir till ändlösa debatter. Mer sällan talar vi om hur individen kan förebygga ohälsa. Träning för äldre, bättre kosthållning, minskad stress i arbetslivet. Allra mest sällan talar vi om hur samhällsstrukturer kan skapa ohälsa. Det vill Carl Schlyter partiledare för det nybildade partiet Vändpunkt ändra på.

Forskning stödjer naturens läkande krafter

Eko/miljö

Naturens inverkan på vår hälsa studeras flitigt, och resultaten talar ett samstämmigt språk. Både grönska och närhet till vatten bidrar starkt till vårt välmående och är därför viktiga att ha tillgång till och helst så nära som möjligt enligt svenska forskare.

kvinna vid kontorsbord

16:06-rörelsen: “Vi kan inte vänta 25 år till på jämställda löner”

Politik

Trots att många lever i tron att Sverige är ett jämställt land ligger kvinnors löner fortfarande i genomsnitt 11,3 procent lägre än mäns. Dessutom är Sverige långt ifrån jämlikt när det gäller fördelningen av föräldrapenning- och vabbdagar, något som i förlängningen även det får stora ekonomiska konsekvenser för kvinnorna. "Vi kräver att regering, arbetsgivare och arbetsmarknadens parter vidtar nödvändiga åtgärder för att jämna ut dessa skillnader och att det görs nu", säger Carina Ohlsson, S-kvinnornas förbundsordförande och en av talespersonerna för 16:06-rörelsen, till Kurera.

Jenny hjälper kvinnor att förstå sin menscykel

Gravid/barn

Jenny Koos är sexualhälsorådgivare och föreläsare. Till henne söker sig kvinnor som inte får hjälp i den konventionella vården. Framförallt hjälper Jenny kvinnor att bli gravida, men hon utbildar dem också i hur de på ett naturligt sätt kan undvika att bli gravida.

Första hjälpen för fnasiga nagelband

Hud

Händer och naglar är väldigt utsatta. Kyla, värme, starka tvålar, föroreningar och kemikalier kan göra att huden torkar ut med fnasiga nagelband till följd. Något som kan märkas lite extra när vintern börjar lida mot sitt slut, men ömmande och trasiga nagelband går att läka och genom lite omsorg kan man se till att förhindra problemet. Kureras hudexpert Johanna Bjurström delar med sig av sina bästa tips.

Enkla vardagstips för en hälsosammare kost

Kost

Det finns inte en enda metod, kosthållning eller diet som passar alla. Bästa sättet att hitta rätt kost för dig är att är att testa sig fram enligt nutritionisten Lina Åhlén. Den här gången tipsar hon om hur vi får i oss mer grönsaker.

Bättre sömn och fokus med ashwagandha

Hälsa

Katarina jobbar natt på ett stödboende vilket betyder att hon kan bli störd när som helst i sin sömn. Att försöka hålla normala sovrutiner de nätter hon inte arbetar blev under en period svårt, men med hjälp av ashwagandha blev både sömnen och fokuset bättre.

Sova ikapp under helgen? Lita inte på det!

Forskning

Vi har väl alla gjort det, kompromissat med sömnen för att få arbetsveckan att gå ihop. Men det som kan ge kortsiktig vinning i form av mer tid kan stå oss dyrt i längden. Att sova längre på helgen för att komma ikapp räcker en bit men inte hela vägen visar ny forskning.